Produktionsår: 2004
Regi, manus & röster: Trey Parker & Matt Stone
Parker & Stones tredje långfilm är något så ovanligt som en dockfilm, den har dock lite gemensamt med ökända/(hatade? ) svenska dockfilmsklassikern "Vilse i pannkakan". Istället är det en actionfilm i dockmiljö där dockorna super, kn****r, spyr, mördar och spränger dvs allt annat än barnvänligt.
Filmen öppnar med att Team America (en organisation av vackra helylleamerikar inrättad efter 9/11 för att bekämpa terrorismen) med hjälp av attackhelikptrar, jetplan, automatvapen mm förhindrar att ett gäng talibaner ödelägger Paris med WMD (Weapons of Mass Destruction). Men fransmännen hade nog varit tacksamma om de låtit bli eftersom Teamet under sin terroristjakt lyckats spränga sönder Eifeltornet, Triumbågen och Louvren. Men kampen för friheten har alltid sitt pris och en i teamet blir ihjälskjuten av en taliban. Av den anledningen måste Teamets mentor Spottswood finna en ersättare; Brodwaystjärnan Gary Johnsson (känd för låten AIDS). Med hjälp av Garys lysande skådespelartalanger ska Teamet infiltrera ett terroristmöte i Kairo, men innan dess maskeras han till en svartmuskig arab med handduk på huvudet.
Teamet landar "diskret" i Kairo för att understödja Gary, naturligtvis slutar det i kaos och allmän förstörelese där våra hjätar mejar ner åtskilliga araber och förstör oersättliga historiska minnesmärken som Keopspyramiden, Konungarnas dal mm. Men frihet har ju inget pris. Alla är inte så glada över Team Americas framfart, framförallt inte FAG (Film Actors Guild) under ledning av Alec Baldwin, Tim Robbins mfl. Men argast av alla är terroristernas hemlige ledare - NordKoreas diktator Kim Jong Ill. Efter att ha kastat vår egen superdiplomat Hans Blix till hajarna avslöjar han sin hemliga plan för världsherravälde; en plan som kommer att göra taliber, tjetjener...och Michael Moore och Tim Robins till vapenbröder!
Filmen har delvis samma stil som Southpark; samma kändismobbande och obscena sånger men den är gjord med "något" större allvar. De har verkligen lagt ner sin själ i att göra maffig Jerry Bruckheimer-action fast med dockor. Parker säger under extramaterialet att grundtanken var att göra en nyinspelning av Armageddon fast med dockor eftersom alla Bruckheimers filmer i grunden är komedier. Av de obligatoriska sångnumren är det två som sticker ut; dels Kim Jong Ills stillsamma balad "Im so lonely/ronery" samt det 80:talsrockiga ledmotivet "America, fuck yeah!". Den senare lär gå varm i tanksen och jeeparna i Irak denna stund, ni som som sett Fahrenheit 9/11 förstår var jag menar. En lysande satir över amerikansk självbild och kampen mot terrorismen, men Trey & Stone riktar även några sparkar mot Bushkritikerna i Hollywood.
Betyg: Fem Action-Man av fem möjliga. I dockfilmen finns det ingenting som överträffar detta. I jämförelse med vanliga filmer, betyg 3,5.
Edited by Walker, 14 June 2005 - 14:18.
