44 replies to this topic

[Garm]

Jag och XC kommer mellan 6-16 maj att befinna oss på exkursion i professor Tokiens Arda. Alla som är intresserade är välkomna att slå följe med oss. Medtag varma och oöma kläder. Gärna flera måltider att inmundiga. Och om ni kan, beväpna er gärna, man vet aldrig vad för faror som kan komma att korsa våra vägar.

Schemat är som följer;

Onsdag 6 maj - Hobbit: En oväntad resa

Fredag 8 maj - Hobbit: Smaugs ödemark

Söndag 10 maj - Hobbit: Femhäraslaget

Tisdag 12 maj - Sagan om ringen

Torsdag 14 maj - Sagan om de två tornen

Lördag 16 maj - Sagan om konungens återkomst

[XC]

Hobbit: En Oväntad Resa / The Hobbit: An Unexpected Journey (2012) [#01] [US/NZ]
¡Oi! Spoilers rakt föröver!
När jag först läste boken Bilbo: En Hobbits Äventyr så tänkte jag inte på det, men så här i efterhand -- och med ett par år till runt midjan -- så blir det rätt uppenbart att Bilbo blir mer eller mindre påprackad det här äventyret. Och Gandalf är kanske lite mer än lovligt oschysst när han bjuder in ett dussin dvärgar på kvällsvard till Bilbo; bakom den senares rygg.
Att ta ett komprimerat äventyr för en yngre publik och smälla upp den till något för hela familjen är i sig ett stort jobb, här bygger man dessutom in gamla bekantskaper från Sagan om Ringen samtidigt som man fyller ut hela grundäventyret till inte mindre än filmer. Och man gör det med äran i behåll, de nya delarna flyter smidigt in i de gamla sådant som skett i bakgrunden (som en förhistoria till Sagan om Ringen) har helt enkelt plockats fram.
Skall man nämna något direkt negativt med utfyllnaden är kanske att actionsekvenserna flyter ihop på slutet, äventyren hos Orcerna följer tätt på ett nytt slag mot Azog att den senare nästan känns som en onödig förlängning av speltiden.
Nu vet jag inte om det är jag som sett lite för mycket HD på slutet eller om det är en artefakt av att filmen är inspelad i HFR och 3D (jag såg den på DVD i 2D) men här och där haltar den visuella upplevelsen, mörkerscener känns väldigt "studio" och en del panorama scener har ett par stråk av tilt shift över sig. Kanske lite av båda, eller också beror det på att jag faktiskt sett den här filmen i 3D tidgare.
Med ett par trimningar av actionscenerna hade kanske Bilbos inre resa (där han utvecklas till den Hob som efteråt har svårt att passa in hos de sina) fått kommit fram lite mer, men det är annars ett röjjigt actionäventyr där Gollum verkligen visas upp som den tragiska och ondskefulla karaktär han skapades som.
BETYG? 5 hemlösa dvärgar av 5 möjliga.

[Garm]

Trevligt omdöme att få ta del av. Och av betyget att döma så hade du en väldigt trevlig filmupplevelse.

Nu är det länge sedan som jag läste Bilbo/Hobbiten och jag minns inte riktigt om man får veta varför Gandalf väljer just Bilbo som följeslagare i äventyret. För att Gabdalf trodde/visste att han var "the chosen one", han tyckte att Bibo behövde få "ändan ur vagnen och se sig om" eller om allt bara beror på tillfälligheter. Det sista känns dock inte så troligt. Men klart är ju att Bilbo, mer eller mindre, blir påprackad sällskap av ett gäng burdusa dvärgar och ett äventyr som han nog känner sig lite påtvingad att delta i.

[XC]

Jag minns inte detaljerna från boken jag heller, ärligt så minns jag inte att Gandalf gjorde ett hembesök innan dvärgarna dök upp.

[Garm]

Man borde ärligt talat, ta och läsa om boken. Jag tror att jag var inne på samma bana redan när jag såg "En oväntad resa" första gången. För att få reda på varför Gandalf valde just Bilbo (i filmen verkar det mest vara en slump, även om han har ett gott öga till hobbitar och verkar vara förtjust i just Bilbo) så antar jag att man får söka lite på Internet eller helt enkelt läsa om boken. Jag kanske söker vidare vid ett annat tillfälle. Gör du det med och hittar ett svar, posta här i tråden.
 
_____


Hobbit: En oväntad resa (2012)

 

Inför att se om den här filmen så ryggade jag tillbaka lite när jag tog fram filmen, vände på fodralet och insåg att den är runt 160 minuter lång. Jag hade även i baktanke en del av dom saker som jag var mindre nöjd med från förra genomtitten. Jag måste säga att beträffande den långa speltiden så upplevde jag den inte, tack och lov, som för lång den här gången. Vid ett par tillfällen så tittade jag på räkneverket, men överlag så slank filmen förbi förvånansvärt snabbt. Och vad gäller dom saker som jag störde mig på förra gången som jag såg filmen så är det bara ett par av dom som jag hakar upp mig på även nu, resterande reagerade jag knappt på.

 

Jag gillar början av filmen med en åldrad Bilbo som skriver på sin bok och hur han återberättar om händelser i Erebor från en svunnen tid. Över huvud taget så tycker jag om alla scener i den här filmen som knyter av till det som vi redan har fått uppleva i LotR-trilogin.

 

Jag gillar när Gandalf och en ung Bilbo träffas. Hur dom gnabbas lite med varandra.

 

Dvärgarnas ankomst är en bra del i filmen, även om jag inte är så överdrivet förtjust i en del aspekter. Många av dvärgarna förblir rätt så anonyma. Jag minns inte riktigt om det är så i boken med. Detta gäller för övrigt i det stora hela genom både den här och den andra filmen (den tredje har jag inte sett än), att det bara är ett par av dom som utvecklar någon form av personlighet som man kan relatera och ta till sig. Dvärgarna är också ganska så burdusa och bemästrar inte direkt bordsskick eller sunt förnuft. Fast jag kan gilla det med dom, även om det tenderar till att bli lite mycket i det stora hela. Och man tycker ju synd om Bilbo som, mer eller mindre, blir påtvingad det hela. Man brukar säga att det första intrycket varar och man kan ju se och känna vad Bilbo tänker när han får besök. Lite småkul ändå. Scener som inte imponerar här är när dom börjar att kasta omkring med porslinet/disken. Det ser helt enkelt lite för överdrivet ut.

 

Azog är en rätt bra filmskurk. Han fungerar betydligt bättre än vad Lurtz gör i "Sagan om ringen" (2001). Jag tycker det var lustigt av Torin att inte göra slut på Azog när han kunde. Som det presenteras så får man känslan av att han gott och väl kunde ha attackerat igen när han hög av handen på Azog, men i scenerna efter så ser man hur Azog släpas iväg, levande, av sina egna. Det mest givna är ju att man vill använda Azog mer i filmerna, men i handlingen för mig som tittar så känns det lite smålustigt.

 

Radagast är rätt kul. Kanske inte som den karaktär som jag har målat upp när jag har läst om honom, men i kontext till den här filmen så fungerar han bra och lättar upp lite i stämningen. Scenerna när han är i Dol Guldor är bra och intressanta.

 

Scenerna med trollen är bra och roliga.

 

Ankomsten och vistelsen i Rivendell är på det hela bra och intressanta. Jag kan dock tycka att det är lite klyschigt att man anläder dit exakt vid rätt tid då man kan utläsa vad som står skrivet i månrunorna. Men å andra sidan så händer sådant i var och varannan film/bok som man ser/läser, så man är väl härdad antar jag.

 

Stenjättarna när dvärgarna och Bilbo har gett sig av från Rivendell utan Gandalf är rätt snyggt gjorda. Det jag kan störa mig på här och även när man är nere i Goblin Town/Vättestad är att man tydligen kan ramla från ett berg, vad som ser ut att kunna vara flera hundra metet ner, och slå emot lite här och där, utan att vare sig dö eller skadas allvarligt. Kanske att det är gjort för tonen, att det ska upplevas som roligt och häftigt. Givetvis skulle det inte bli en bra film om samtliga dog här, men man kunde kanske ha gjort det lite mera realistiskt och låtit fallen vara på distanser som du kan överleva dom på och att man kanske faktiskt blir skadad men överlever.  Jag har, precis som förra gången, rätt svårt att ta sådana här scener på allvar och stör mig en del på dom. Jag kan även störa mig lite på slagsmålen, hur lätt som det är för dvärgarna att bara slå sig fram bland vättar som faller av repbroar som om dom vore plockepinn. Men det finns förvisso en del sådana scener i LotR-trilogin också. Det ser bara överdrivet ut.

 

På tal om Goblin Town/Vättestad och dess ledare är bland det som jag mest uppskattar rent visuellt i filmen. The great goblin samt hans mannar och deras hem är väldigt snyggt gjort.

 

Hela "Riddles in the Dark"-scenen är väldigt bra. Min favoritscen i hela filmen tror jag bestämt. Gollum ser bättre ut än någonsin. Jag roade mig med att jämföra hur tekniken har ändrats sedan man skapade Gollum till FotR/TTT till hur han ser ut här och det är imponerande hur både tekniken och karaktären har utvecklats med åren. Gollum ser mer levande ut än någonsin. Och Andy Serkis är värd all beröm som han kan få för att verkligen hjälpa till att ta fram en norm för hur digitala karaktärer kan interagera i filmer nuförtiden.

 

Jag gillar slutet av filmen. Striden är snygg och cool, men det som jag verkligen tycker om är när Torin frågar Bilbo varför han kom tillbaka till dom och vad han svarar. Även det mod som han uppvisar när han ser att Torin är övermannad av Azog.

 

Betyg: 4 av 5.

 

Jag vill minnas att jag satte betyget 3 av 5 efter den förra genomtitten av filmen. Det är trevligt när filmer växer. Den här har uppenbarligen gjort det sedan jag senast såg den och det är alltid trevligt när något sådant sker.

[Garm]

Angående varför Gandalf valde just Bilbo, så hittade jag följande artikel i min irrfärd på Internet. Läs allt, speciellt dom två ingående  kommentarer som är gjorda som svar på själva artikeln. Det verkar som om Tolkien vid skrivandet av "Hobbiten", inte riktigt hade ett givet svar själv på den frågan, men att den sedan besvarades med texter publicerade i "Sagor från Midgård".

Edited by Garm, 07 May 2015 - 03:27.

[XC]

Jag kan köpa vad som står där, även om det inte ändrar min åsikt att Bilbo blir påpackad dvärgarna.

Mycket av det där antyds ju i filmen, så Team Författare har uppenbarligen läst på. En dag borde jag ta mig i kragen och läsa om böckerna, och på riktigt ta mig igenom resten av dem. Förutom SoR och Bilbo har jag bara läst simarillion.

[Garm]

Jag läser om en del av böckerna ibland, men nu är det länge sedan den senaste gången. Jag hoppas lite på att mitt intresse för att göra det ska få en extra skjuts av att se dom här sex filmerna, men det kan ju lika gärna slå tillbaka åt andra hållet om man börjar att känna av en viss mättnadskänsla genom filmerna. Bilbo/Hobbiten och Sagan om Ringen/Ringarnas Herre är dom som jag har läst om flest gånger. En del har jag bara läst en gång, t.ex. Silmarillion och dom 12 volymerna av History of Middle Earth. Det sistnämnda exemplet var intressant om än drygt att ta sig igenom och med tanke på hur lite jag minns så hade jag väl inte mycket för att jag gjorde det.

Edited by Garm, 08 May 2015 - 06:35.

[XC]

Bilbo är väl den av böckerna som jag läst flest gånger, den enda av dem som jag dessutom läst på engelska.

*

Hobbit: Smaugs Ödemark / Hobbit: The Desolation of Smaug (2013) [#02] [US/NZ]
¡Oi! Spoilers rakt föröver!
När de fjoderton kommer så långt att det är dags att äntra Mirkwood/Mörkveden så blir det lätt att leka med tanken att spår finns kvar än av Guillermo del Toro i det visuella språket. Och även om jag personligen saknade Bilbos retsamma verser från debaclet med spindlarna så tillhör äventyret i Mörkveden bland det bästa filmen.
Mot slutet får Thorin ett lätt personligt bakslag när han låter sitt folks ökända girighet flyta upp till ytan, ett karaktärsdrag jag är rätt övertygad om att han hoppats begravt för gott. Apropå karaktärsdrag så sker Bilbos resa lite i bakgrunden, även om han i den här filmen får en mer dominant roll och räddar dvärgarna inte bara från spindlarna utan även skogsalvernas fängelsehålor.
Här blir det dessutom mer tydligt hur galet utökad filmen är, för inte är det mycket jag associerar med boken (men iofs så är det länge sedan jag läste boken senast och minns ärligt inte ens nekromantikern). Därmed inte sagt att det blir tunt och urvattnat, berättandet är rappt och äventyren hisnande. Jag tillhör dessutom minoriteten som uppskattar att Peter Jackson fäller in en kvinnlig karaktär.
Det visuella är väldigt övertygande, och här upplevde jag inte några tiltshift effekter liknande dem i den första Hobbiten, om de visuella effekterna är bättre eller om mina ögon ställt in sig kan jag dock inte svara på.
En röjjig actionfilm som börjar där den första slutar och slutar där man förväntar sig att trean skall ta vid: slaget vid sjöstaden och där Bard får återupprätta sin familjs heder och kasta ut stadens giriga styre.
BETYG? 5 sjösatta tunnor av 5 möjliga.

[Garm]

Upplevde du någon skillnad när du läste boken på engelska? Jag har läst LotR samt The Hobbit i originalspråk samt både gamla som nya svenska översättningen. Vet inte vilken jag föredrar, den nya är mer korrekt men den äldre är så inpräntat att den är svår att helt släppa greppet om. Och så har jag avnjutit Hompen också.

Trevligt att du hade en lika bra filmupplevelse idag med den andra filmen. Kanske rent av snäppet bättre om man ser till betyget. Kul då det inte är länge sedan man såg dom. Men sedan så är ju fantasy en av dina favorit-genrer. Och när källmaterialet är signerar Tolkien och PJ håller i spakarna till hela filmmaskineriet så har man en god förutsättning att slutresultatet ska bli bra.

Nekromanten och för all del, även scenerna i Dol Guldur är egna påhitt och inget som är med i boken. Radagast omnämns väl bara vid ett tillfälle om jag inte minns helt galet. Det finns rätt bra information om skillnader mellan bok och filmer, ute på nätet. Ska se om jag kan hitta det jag tänker på.

Här har vi lite information om skillnader mellan böcker och filmer. Samtliga 6 filmer är listade under kapitlet: "Differences by Movie".

 

Edited by Garm, 09 May 2015 - 01:18.

[Garm]

Hobbit: Smaugs ödemark (2013)
 
Filmen startar med ett bra och intressant besök i Bri där vi får se hur Gandalf och Torin möts och planerar för det äventyr som vi nu är ute på. Hur Torin ska kunna återta Erebor. Vi får även en kul cameo av PJ som var lite lättare att urskilja här än vad hans cameo var i den första filmen.
 
Mötet med Beorn är intressant och bra, men alldeles för kort. Micke P sköter sig bra, trots att jag har lite svårt för hur han låter när han pratar. Men det är kanske inte så konstigt när engelska inte är hans modersmål. Utseendet på Beorn är minst sagt speciellt. Jag är kanske inte helt såld på det men det är lättare att ta till sig nu när man ser om filmen, än vad det kanske var när man såg den för första gången.
 
Här startar också intåget i Mörkveden, allt som händer där med dom vidriga spindlarna och hur Bilbo har en fin scen med sin ring där han visar vilket inflytande som den har på honom redan här. Scenerna i Mörkveden är stämningsfulla och spännande. Även om en del scener kanske sticker ut lite extra av att vara filmade i studio. Som XC nämner så kanske det här är en del av del Toros skapelse. Över huvud taget skulle det vara intressant att få reda på om och i sådant fall vad, som överlevde av det som han var med och skapade till det som man ser i dom färdiga filmerna. Jag har läst allt ifrån att inget av hans produkter är med, till att det finns en hel del som levde kvar. Bland annat designen på Smaug. Det är dock svårt att avgöra vad som är vad så länge det inte kommer från del Toro eller PJ och Co. själv/a och jag vet inte om jag har läst något sådant uttalande om jag ska vara ärlig. En Google-Fu kanske vore på sin plats för att se om en sådan kan räta ut en del frågetecken.
 
Tauriel är ett intressant och bra tillskott i filmen. Jag befarade på förhand att det skulle bli en "jungfru i nöd/kuttersmycke" till karaktär, men hon kan ju minst sagt ta hand om sig själv och är inte någons lilla trofé. Det ska bli intressant att se vad som blir av henne i den sista filmen.
 
Thranduil är även det en bra och intressant karaktär. Kanske inte som jag hade föreställt mig från när jag läste boken, men ändå en klart bra tolkning.
 
Att återse Legolas var jag kluven till när jag hörde att han skulle vara med i filmen. Jag har aldrig riktigt fastnat för den karaktären, det är inte någon personlig favorit eller så. Men det fungerade rätt bra här. Trots att jag himlar med ögonen varje gång som han uppvisar någon form av akrobatik som ser väldigt konstlad ut. Men den typen av akrobatik utförde han ju redan i LotR-trilogin, så lite mer härdad är jag nu.
 
På tal om scener som ser lite konstlade ut så är det väl under flykten i tunnorna, som i sig är helt okej och bitvis rätt kul. Men just när Bombur far och flyger med sin tunna till den grad att han likt en domino-bricka slår omkull större delen av det som utgör ett hot emot våra äventyrare, då himlar jag också med ögonen. Jag har svårt för när det sticker ut visuellt som det gör i sådana scener.
 
Bard har jag alltid gillat som karaktär och jag tycker att det blev rätt bra i den här filmen. Tillräckligt bra för att jag ska bli nöjd i alla fall. Så jag gillar alla scener med honom och över huvud taget så gillar jag scenerna som utspelar sig i Esgaroth.
 
Det var rätt bra att dela upp gänget här och låta några vara kvar i Esgaroth hos Kili.
 
Ett tag kände jag nästan att filmen kunde ha stannat när det har gått ungefär 94 minuter, då Bilbo och dvärgar precis har lyckats att öppna dörren in till Erebor. Och så kunde man ha använt resterande timme till nästa film. Nu vet jag förvisso inte hur den filmen är utformad, men det här med att prompt dela upp boken i tre filmer, känns mer och mer onödigt, hur bra man än tycker att filmerna är. Sedan så tycker en annan del av mig att det är passande att introducera Smaug och sedan låta filmen sluta med honom på väg till Esgaroth. Det är svårt att inte rysa lite när han fäller den sista kommentaren innan eftertexterna börjar att rulla.
 
Smaug är för övrigt riktigt snyggt gjord och Benedict Cumberbatch som dennes röst är något som har växt och passar perfekt. Jag var inte helt såld på den biten tidigare.
 
Och Martin Freeman övertygar som Bilbo. Det var en till sak som jag var lite skeptisk till från början. Men han är perfekt i rollen. Och jag gillar hur Bilbo utvecklas som karaktär under filmens gång, från att bara ha varit en följeslagare till att nu vara en som verkligen är direkt avgörande för att uppdraget ska lyckas. Man vet ju hur karaktären är utformad i boken och hur det hela kommer att sluta, men det är ändå härligt att ta del av hur man har arbetat fram det i filmerna, från manusstadiet upp till prestationen av Martin.
 
Betyg: 4 av 5.
 
Även här höjer jag mitt betyg ett snäpp från när jag såg filmen den förra gången.
 
Nu ska det bli väldigt intressant och inte minst kul, att få se hur man knyter ihop det hela. På söndag är det så äntligen dags.

Edited by Garm, 09 May 2015 - 01:12.

[XC]

det gick alldeles för lång tid mellan sittningarna för att jag skulle kunna analysera vilket som var bäst. Dock minns jag när jag läste SoR (gamla svenska översättningen) att jag upplevde dem som enormt segläst, något jag inte upplevde varken Bilbo (gamla svenska + engelska) eller Simarillion som.

Vi verkar rätt överens om filmerna så här långt. Nu skall det bli intressant att se tredje, fick ingen möjlighet att se den på bio som de andra två.

[Garm]

Första gångerna som jag läste SoR så upplevde jag den som dig och i backspegeln så är jag lite imponerad över att jag faktiskt läste klart böckerna då jag inte alls hade samma läsvanor då som jag har nu. Men det var uppenbarligen något med Tolkiens sätt att skriva och berätta som slog an hos mig. Jag upplevde det raka motsatta när jag läste om böckerna efter att ha sett PJs första film. Då slukade jag böckerna och suktade efter mer. Det är inte många gånger som jag har slukat böcker och haft ett sådant sug efter mer som efter den gången. När jag läste nyöversättningen av böckerna så gick det trögt, mycket tack vare den nya språkskruden som kändes ovan. Dock så gick det betydligt bättre med nyöversättningen av Hobbiten. Varför har jag inte en aning om.

Jupp, vi tycker lika om mycket med dom här två filmerna. Great minds think alike! Vi har en väldigt lika smak i mycket.

Jag sitter och väntar på att den här dagen ska ta slut så att man kan se nästa film. Känns som att man skulle kunnat ta en om dagen trots längden på filmerna. Härligt med tanke på min stegrande aversion mot långa långfilmer. Men jag får väl blida mitt sug genom att se någon annan klassisk fantasyfilm medans jag väntar.

[XC]

När jag läste SoR var jag i en av mina mest läsintensiva perioder och jag tror jag bollade 7 eller 8 serier samtidigt. Eftersom det ofta var kö på de nyare serierna pausade jag SoR för att läsa nya böcker i andra serier. Tror det färgade min upplevelse -- det tog månader att ta mig igenom hela serien.

[Garm]

Det kan nog ha färgat din upplevelse som du säger. Inte illa att ha så många serier på gång samtidigt. Tror aldrig att jag själv har upplevt något sådant. Vilket bara är bra, för det hade nog bara orsakat en smärre härdsmälta. Jag minns dock några tillfällen, dock inte Tolkien-relaterat, där jag har läst i mer än en bok samtidigt. Eller ja, inte samtidigt, men växlat mellan flera böcker under en och samma period. Hade svårt att bestämma mig för vad jag ville läsa så varför inte ta hela rasket med något kapitel ur varje bok vid samma lästillfällen. Det skulle dock aldrig fungera idag. Härdsmälta.

Edited by Garm, 10 May 2015 - 06:19.

[XC]

Det började i slutet av högstadiet då jag upptäckte fantasyn på allvar och då läste jag alla stora serier Deverry, Sagan om drakens återkomst, Eddings och Shannara som kom ut med nya böcker på den tiden (samtidigt som jag läste ikapp en del annat). Bokslukare har jag alltid varit, med en bok eller två på G men den perioden (som varade gymnasiet ut) är nog den mest intensiva.

[Garm]

Jag upptäckte också fantasy och även SF på allvar under högstadiet. Skräck kom under gymnasiet.

Ah, Deverry. Riktigt bra böcker. Likaså allt av Herr och Fru Eddings. Dom är nog att tacka för mycket när det gäller mitt stegrande intresse för genren under den tiden. Ser dom böckerna som favoriter. Jag upptäckte även Dragonlance-serien då och Pern-böckerna av Anne McCaffrey. Jag minns även att jag verkligen gillade Marion Zimmer Bradley och hennes böcker om Avalon. Sagan om drakens återkomst är nog en sådan där serie som jag aldrig kommer att ta mig igenom. Jag vet inte hur många gånger jag har börjat att läsa, bara för att sluta efter några böcker. Lite synd, det är så många dom säger att den är bra.

Jag slukar fortfarande böcker, men mer i en måttlig konsumtion jämfört med när jag var yngre. Och även om jag har bollat olika serier samtidigt när jag var yngre och haft mer än en bok igång samtidigt, så har jag mer övergått till en bok/serie i taget. Och jag har märkt att jag har allt svårare för att ta mig an långa serier. Jag läser hellre flera olika fristående/kortare serier än att t.ex. ge mig i kast med Sagan om drakens återkomst igen.

[XC]

Jag tror jag läst det av sagan om drakens återkomst som utkommit på svenska. Jag började läsa om böckerna på engelska för ngt år sedan men kom av mig.

 

McCaffrey önskar jag att jag läst mer av, men tyvärr har jag bara läst de böcker som gavs ut av Äventyrsspel (önskar jag hade möjlighet att läsa fler av Tjuvstaden-böckerna med).

*
 
Hobbit: Femhäraslaget / Hobbit: The Battle of the Five Armies (2014) [#03] [NZ/US]
¡Oi! Spoilers rakt föröver!
Till skillnad från de tidigare två så fick jag aldrig möjlighet att beskåda den här på bio, utan den avnjöts hemma i soffan via en nyinköpt dvd. Och upplevelsen är varken bättre eller sämre, 3D är och förblir en ursäkt för bolagen av tvinga av dem som fortfarande går på bio mer pengar.
Nog sagt om det. Den här filmen innehåller väldigt lite bekant, speciellt för oss som på riktigt behöver läsa om boken, och känns väldigt mycket som en 2 timmar lång actionscen. Med extra allt och mycket innehåll. Trots vidden på actionscenerna så är det ändå en väl berättad historia, vars drivmotor inte är Smaug utan Thorins kamp mot den girighet som sänkte hans folk från första början. En jobbig del av filmen, men det var kanske nödvändigt att plocka ned Thorin från de höga höjderna. Kärlekstriangeln mellan Tauriel, Kili och Legolas hanteras väldigt snyggt; det blir aldrig den där jobbiga utdragna kärlekstriangeln späckad med episka oneliners som stjäl tid. Utan i slutändan står Legolas fast vid Tauriel som hennes vän fast han vet att hon valt en annan.
Visuellt är det givetvis inga fel - Peter Jackson vet vad han gör och designmässigt är allt tipptopp, jag älskar kanske inte de visuella effekterna man lagt på Galandriel i slutet av striden mot nekromanten (seriöst så såg det ut lite som sunkig 90-tals cgi) men i övrigt övertygande utan att det blir för mycket studio eller tiltshift av det. Sedan måste jag slå ett slag för de tjusiga eftertexterna som avgjort skulle göra sin plats på väggen (eller skrivbordet).
Som den brygga till film den är avsedd som känns den lite flytande och inte helt fast förankrad till Sagan om Ringen; men det stör inte av någon anledning utan slutet känns helt OK.
BETYG? 4 solkiga dvärgaäror av 5 möjliga.

[Garm]

Jag läser främst på svenska om det går, dels för att det flyter på bättre men även för att stödja den svenska utgivningen. Tyvärr räcker det inte alltid till och det är ett problem, flera serier blev ju aldrig avslutade. Riktigt illa när det blir så, speciellt för alla som troget köpte böckerna. Man kan ju läsa klart på engelska, men det är sällan som jag kommer mig för att göra det. Och mycket har man läst på engelska för att ingen är intresserad av att ge ut i Sverige. Över huvud taget så har den svenska utgivningen av icke svensk fantasy kommit av sig med åren. Väldigt synd.

[Garm]

Hobbit: Femhäraslaget (2014)
 
"Ur askan i elden".
 
Vi fortsätter där vi slutade i den förra filmen. Dom inblandade ska ha en eloge för att dom har gjort den biten riktigt bra, att just sammanfogningen av film 1->2->3 är väldigt bra gjord.
 
Smaug påbörjar sin ödeläggelse av Esgaroth och det ser och känns riktigt mäktigt. Fint hur Bain hjälper sin far. Jag blev dock lite förvånad över hur pass snabbt hela den här biten klaras av i filmen. Och lika imponerad (men som sagt skeptisk) som jag har varit till att man slutade den här delen av berättelsen med en cliffhanger i den förra filmen, så kan jag nu känna att man lika gärna kunde ha klarat av allt i denna förra filmen. Men visst, en tredje film och att den andra slutar med en cliffhanger drar ju in mera pengar och det är väl allt som räknas för filmbolagen. Jag kan säga det redan nu, nu när jag väl har sett den här filmen, att det trots allt känns rätt onödigt med tre filmer. Hur bra man än tycker att dom är. Det hade säkert räckt med 1-2 filmer för att göra The Hobbit rättvisa i en filmatisering.
 
Det här är i mångt och mycket Torins film. Hans resa. Hans undergång. Det är riktigt bra gjort, även om det känns lite utdraget på sina ställen och att det inte alltid är så lätt att ta till sig hans tankegång. Men Richard Armitage gör det trovärdigt och mycket bra. Speciellt när man får ett helt spektra, från att tänka klart till att inte göra det och sedan tillbaka till som han var först. Jag gillar speciellt när det vänder för honom och han inser vad som är det enda rätta att göra. Och jag gillar även scenerna precis innan han dör, när han pratar med Bilbo. Starka och fina scener. Striden som han har med Azog var bra. Torin som karaktär lyfter och lever i den här filmen.
 
Jag gillade scenerna i Dol Guldur när Saruman, Galadriel och Elrond kommer till Gandalfs undsättning.
 
Slaget är stort, omfattande och häftigt. Även om det pågår lite för lång tid, som alla slag gör PJs Hobbit/LotR-filmer. Jag gillar i alla fall hur slaget är utformat och ser ut rent visuellt. Jag gillar strategin och dom olika formationerna som kombattanterna utövar.
 
Jag gillar dom flesta scener med Thranduil. Även det är en karaktär som växer i den här filmen. Scenerna när han går omkring och ser på all förödelse är starka. Likaså när han pratar med Tauriel. Dels när hon ska skynda sig till Kilis undsättning, men även när hon håller hans döda kropp i sin famn och pratar om kärlek med Thranduil är både starka och fina scener. Och när han pratar med Legolas när han lämnar honom.
 
Det är svårt att välja ut så många scener som sticker ut när det är som XC så bra beskrev det, som en 2+ timmar lång actionfilm. Dåliga scener är även det rätt svårt att peka ut då det inte var så mycket som jag inte tyckte om. Det är väl mer en del visuella saker som inte såg så bra ut som skavde upplevelsen lite. Och det att man gjorde tre filmer samt alla ändringar från bok till filmer, men den biten har jag så gott som släppt. Filmerna är vad dom är och bör ses med ett öppet sinne, vilket jag tycker att jag har gjort i största mån.
 
Jag blev dock lite besviken på det här att att den här filmen inte utnyttjade möjligheten att brygga mellan Hobbit->LotR på ett bättre sätt. Visst finns det gott om scener som gör det, men det kunde ha gjorts så mycket bättre än det här. Nu hade man ju en hel tredje film till sitt förfogande och då Smaug fälldes väldigt snabbt i filmen så drog man ut det mesta av speltiden till ren action. Jag tyckte att det innan, mellan film två och tre, pratades till både höger och vänster om vad dom kunde och skulle ha med för material som gjorde att dom båda trilogierna sammanflätades till en stor saga. Det kan ju vara att sådana scener tillkommer i t.ex. den förlängda versionen av filmen som väl lär dyka upp lagom till julhandeln, men jag är inte helt säker på det. Och det skulle verkligen kännas fel om det bara är i den versionen som man kan ta del av sådana. Jag tror mer på att dom helt enkelt skippade den biten och var nöjda med det som finns i den här och tidigare filmer.S

 

Slutet på filmen är ändå bra, det är mer att jag hade förväntat mig något mer/annat.
 
Eftertexterna är snygga som XC nämner. Jag skulle gissa på att det är John Howe och Alan Lee som ligger bakom dom. Eller åtminstone inspirerade av deras skisser och bilder. Det kom ju några snygga posters (till IMAX-releasen tror jag) i samma stil till den första filmen. Längst ner via denna sida.
 
Och låten i slutet, "The Last Goodbye", framförd av Billy Boyd var riktigt riktigt vass.
 
Trots lite skavanker på sina ställen i dessa tre filmer så är det ändå rätt imponerande av PJ att roa det hela i hamn. Speciellt om man tänker på hur många frågetecken som det har varit under skapandet av dessa filmer och den tid som fanns då man undrade om det ens skulle bli några filmer. Dom är inte lika vassa som LotR-trilogin, men dom är för den delen bättre än vad jag hade förväntat mig. Och även om jag har diverse betänkligheter kring vissa aspekter så är jag ändå glad att han gjorde filmerna till slut.
 
 
Betyg: 4 av 5.
 
Nu ska det bli trevligt och framförallt intressant att se om LotR-trilogin. Det är ett tag sedan jag såg filmerna över huvud taget och speciellt bioversionerna som jag har tänkt att ta mig an nu. Dom har jag bara sett en gång (förutom alla biobesök) och det var väl när dom först släpptes på DVD. Jag har annars alltid sett om filmerna i dom förlängda versionerna. Så jag är nyfiken på hur jag upplevelser filmerna i det stora hela, nu när jag inte har sett dom på flera år. Hur står sig bioversionerna. Hur känns filmerna nu när man har sett Hobbit-trilogin innan. Osv. Osv.

Edited by Garm, 11 May 2015 - 00:58.

[XC]

Sagan om Ringen: Härskarringen / Lord of the Rings: The Fellowship of the Ring (2001) [Extended] [#01] [NZ/US]
¡Oi! Spoilers rakt föröver!
2001 var året då fantasyfilmen gjorde sin storstilade comeback och visade att genren innehåller mer än svärd och barbröstade barbarer. Och det slår mig hur annorlunda den här filmen är mot de efterföljande Hobbit-filmerna. En del action blir det givetvis, men det är framför allt mycket berättande och introduktion till den större världen som det hela utspelar sig i. Och det är en berättelse som sannerligen bjuder på en del överraskningar; än idag slås jag av hur fort brödraskapet faller samman (eller nåja -- Frodo ser sig tvingad att lämna det), och Boromir avpolletteras.
En lucka (det här förklaras säkert i boken, minns inte men jag har en känsla av att det är Moira behandlas annorlunda där) är hela grejen med Moria. Hur kommer det sig att ett helt dvärgasamhälle kan gå under utan att någon hör ens ett rykte om det? Inte ens dvärgarna själva...
Solid produktion och skicklig casting (Cate Blanchett är och förblir den ultimata älvan) och även om cgin inte längre kan kallas perfekt* så har fantasyns insteg i det nya millenniet avgjort åldrats med värdighet.
BETYG? 4 bromancer av 5 möjliga.
*) Lustigt nog så noterade jag att den visuella effekten man lagt på Galandriel i Hobbit 3 (den där blågröna som jag inte gillade) är densamma (fast något uppdaterad kanske) som används här när Galandriel för ett ögonblick tillåts sig lyssna på ringens fagra löften.

[Garm]

Så, vad sätter du för betyg?

Fort? Det är väl i slutet av filmen som Boromir drar sin sista suck och Frodo med trogna följeslagaren Sam ger sig av på egen hand. Alltså typ 3+ timmar. Eller menar du fort jämfört med hur det är i böckerna?

Det där med Moria minns jag ärligt talat inte själv. Får se om jag blir påmind när jag ser filmen, om inte så nämns det säkert i böckerna.

Edited by Garm, 13 May 2015 - 17:39.

[XC]

Betyg? Har du med det att göra?

Skämt åt sido, måste glömt det, fixar.

Sätter en 4a.

[Garm]

Betyg? Har du med det att göra?

Måste vara den bästa betygsstegen någonsin.

Edited by Garm, 13 May 2015 - 19:34.

[XC]

Jag får mina geniala idéer.