999 replies to this topic

[XC]

Waterworld (1995) [US]
Jag minns när den här kom - jag fick agg emot den av någon idag för mig helt okänd anledning när jag såg trailern. Nu var dvd:n billig på nätbutiken med Z i namnet och så mindes jag att det var post-apokalypsism (och det gillar jag ju).
Storyn är rätt bra, det känns lite unikt att världen fylldes med vatten efter apokalypsen och inte förvandlades till det hav av öken som är det med allmänt vedertagna konceptet. Kanske kan jag sucka lite över profetian (men här är det iaf snyggt inskrivet i manus utan religiöst mumbo-jumbo) och "ensam vargen som får ett irriterande barn på halsen"-konceptet. Men det funkar, främst då det är en del stabila skådespelare med och att flickan som spelar Enola lyckas göra en icke-lillgammal roll. Slutresultatet blir lite av ett hopkok av många andra filmer, där Mad Max kanske är en av de största av influenserna.
Slutet i sig är det svårt att få ett klart grepp om, dels hittar man slutligen land (Mount Everest om jag fattade rätt på IMDbs trivia avdelning) man listar ut på egen hand mycket av hur det hänger ihop. Ändå är det lite förvånande att ön är folktom. Det förvånar kanske inte att Kevin Costners "Mariner" återvänder till havet heller på slutet.
Visuellt är den väldigt bra, väldigt lite cgi (det gillar vi) och människo-atollen som delar av storyn utspelar sig på byggdes i sin helhet (och är inte en modell). Coolt. Man har också lyckats bra med att projicera bilden av oändligt hav (trots att filmen spelades in i en hamn på Hawaii). Bra musik, lite etno utan att det blir för mycket "Siste Mohicanen" över den. det finns en del scener i filmen - där Kevin Costner "riggar" båten bla - som är riktigt snygga.

Edited by XC, 11 July 2011 - 10:05.

[Synon]

Äntligen haft tid och ork att avsluta Alien-franchisen. Och passade på att runda av med filmen som det började med, The Thing. Men denna gång i originaltappning...


Alien Resurrection (1997)

200 år efter sin död återuppstår Ellen Ripley som en klonad hybrid mellan människa och alien. Hennes kamp fortsätter. Denna gång i sällskap med ett udda gäng bestående av smugglare.

Började så bra, men tappade totalt fotfästet mot slutet och sjönk som en sten till botten.

Gillade storyn med den klonade och ännu tuffare Ripley. Hur forskarna bedriver sina omänskliga experiment i jakten på att finna det perfekta vapnet. Scenerna med de fångna aliens är riktigt bra gjorda och det är uppenbart vilka intelligenta varelser vi har att göra med. Gänget som anländer till stationen är ok, men däremot har jag svårt för Winona Ryder i rollen som Call. Tycker inte hon riktigt får till sin karaktär och känns en aning malplacerad.

Men så kommer vi till delen som handlar om moder Alien och hennes barn… Här slår de knut på sig själva och det blir bara för mycket. Botten nås när det nya barnet ser dagens ljus. OMG så fruktansvärt dåligt, både storymässigt och CGI. Blir bara fånigt och löjeväckande. Hur tänkte de här?

Jean-Pierre Jeunet står för regin och hans stil märks tydligt: förutom att hans trogna följeslagare är med (Dominique Pinon) så märks det på scenografin och de udda karaktärerna.

3/5 (svag sådan ska tilläggas)


Såg även denna film på blu-ray och, som i Aliens, så visades denna bild på skärmen när filmen plockats ur spelaren vilket roar mig varje gång:





...

Nu när jag sett alla filmerna i Alien sviten så rangordnar jag dem så här:

1. Alien (1979)
2. Alien 3 (1992)
3. Aliens (1986)
4. Alien Resurrection (1997)

Ettan är fortfarande svårslagen imo. Men jag gillar att det är olika regissörer i filmerna som sätter sin egen prägel på dem och bjuder på sina egna berättelser. Det är ett plus för franchisen.
Pst. Det är bioversionerna jag sett för jag tyckte det lämpade sig bäst att börja med dem. Vid lämpligt tillfälle ska jag se specialversionerna.

...

The Thing from Another World (1951)

Carpenters "The Thing (1982)" är en favorit hos mig så självklart måste jag ju se originalfilmen för att se om inspiration hämtats därifrån.

Filmen (filmerna) baseras på novellen "Who Goes There?" som skrevs av science-fiction författaren John W. Campbell Jr. När jag läser vad den handlar om inser jag att Carpenter är den mer trogen än Howard Hawks 50-tals version. I den här filmen är den amerikanska forskarexpeditionen på Nordpolen. Båda filmerna handlar om hur ett UFO hittas i isen och hur de misslyckas med att frigöra skeppet utan i stället spränger det i luften. Men en bit därifrån hittar de en varelse begraven i isen och skär ut den i ett isblock och fraktar den tillbaka till forskarstationen. Där börjar det hända saker och här skiljer det sig åt lite mer mellan de båda filmerna.

Jag har tyvärr inte så stor erfarenhet av gamla skräckfilmer som innefattar monster (ja, förutom de klassiska Dracula och Frankenstein filmerna) så jag vet inte om det var så här dessa filmer gestaltade sig. För jag tycker inte nerven finns där. Stämningen är mer skämtsam och glättig. Den främmande varelsen de har i förvar känns mer som ett exotiskt djur de funnit, inget man behöver vara vaksam och direkt rädd för. Själva produktionen är välgjord, men det brister i skådespeleri och regi av tidigare nämnda orsaker. Skådespelarna levererar sina repliker per automatik och känns malplacerade.

Pst. Ingen har väl missat att James Arness (allas vår Zeb Macahan) spelade varelesen?

2/5

[XC]

The Librarian: Quest for the Spear (2004) [US]
Härligt underhållande film som doftar av Indiana Jones (vad är det med äventyrsfilmer och axelväskor egentligen förresten) och James Bond. Hela mytologin som byggs kring biblioteket och de mytomspunna skatterna ur det förflutna (tex Excalibur och Pandoras Ask) är härlig. Gillar dessutom att man sätter in en kvinnlig livvakt i storyn och låter huvudkaraktären vara nörd fullt ut. (En av sakerna jag saknar med tvåan är att livvakts-delen plockats bort där). Kylie MacLachlan känns både helt hemma i sina roll och klassiskt over-the-top. Tjejfighten på slutet (get your own nerd) är riktigt trevlig. (Bonus för att Nicole knyter händerna när hon garderar sig - trevlig detalj att hon är beredd på klassisk knytnävsfight).

[XC]

The Librarian II: Return to King Solomon's Mines (2006) [US] #XC-06.03.2009 #RobertJonsson
Det finns en sak med den här filmen som stör mig - och det är att Flynn Carson jobbar själv (mer eller mindre). Jag saknar faktiskt "Nicole" från förra filmen, om hon plockades bort medvetet för att ge rum för nya tjejer eller om det helt enkelt beror på att skådespelerskan hoppade av lär vi aldrig få veta. En brist på storynivå är det iaf, speciellt som just nörd+livvakt-konceptet var en sak som jag gillar skarpt med första filmen.
Noah Wylie gör en bra roll även här, han gör ett Indy- och Bond-plagiat som funkar bättre än Casper van Diens motsvarighet i Tutancamons förbannelse. Apropå den filmen så har den kvinnliga sidekicken både här och i förra accenten gulliga små accenter (notera att de är bättre här än där). Uppskattat länken tillbaka till pappan, alltid trevligt när man fördjupar karaktärerna lite. Men att Flynn skulle vara en av de 24 murarnas ättlingar tillför egentligen inte storyn så mycket. Inte lika stark skurk här som i förra filmen, men jag kan på många nivåer uppskatta att man valde att "bara" låta det handla om personliga skäl och inte total världsdominans som brukligt är i filmen som den här.
Bra special effekter och den är riktigt trovärdig visuellt. Kanske har jag lite svårt att svälja att man skulle missat den där luckan i 2000 år men det kanske är bara jag? En sjysst äventyrsmatiné som håller samma höga kvalité som sin föregångare är det iaf - förändringarna i grundstoryn är kanske i mina ögon oförlåtliga - men storyn klarar sig bra ändå.


--
Edit: Yo G! Varför talade du inte om för mig att jag glömde notera spoilers i förstaposten?

Edited by XC, 15 July 2011 - 18:53.

[dukeofnewyork]

Contact (1997)

Egentligen vill jag tycka bättre om den här filmen än jag gör. Jag menar Carl Sagan var inblandad, Jodie Foster i huvudrollen, David Morse i en av de större birollerna, SETI har en framträdande roll och den handlar om "first contact". Och det är inte en actionfilm, vilket tyvärr många av dagens sci-fi-filmer är (inte alltid till deras nackdel dock).

Och visst är det stabilt, snyggt till och med. Såg den på Bluray och den gör sig mycket bra i HD, särskilt de inslag och scener som är av science fiction-slag, inte minst inledningsscenen.

Men i slutändan är detta inte mycket mer än en något bättre popcornrulle, en film att se på en dejt eller en hemmakväll, eller på en söndagseftermiddag när man bara vill slappa. Lite rymd, lite existentiella frågor, lite kärlek, lite snyfthistoria, lite action, lite sci-fi. Lite av allt och i slutändan blir man underhållen, men knappast betagen.

Har man inte sett den bör man se den, den är sevärd. Men inte behöver man springa av sig benen efter den. Filmens främsta förtjänst är nog att den kan fungera som en inkörsport till sci-fi, för liksom diverse Spielbergproduktioner är detta en sci-fi-film som är väl anpassad för den breda massan.

Problemet är väl just det att den är för välanpassad för att riktigt ta fart och bli mer än en stabil film. En annan regissör hade nog kunnat göra detta till något utöver det vanliga, men nu får vi det vanliga. Och ibland får det räcka. Alla filmer kan inte vara Blade Runner.

[XC]

the Librarian III: Curse of the Judas Chalice (2008) [US]
Ytterligare en relik till biblioteket, ytterligare en brud med accent. Gillar faktiskt den egna varianten på vampyrmytologin man bygger upp här - kopplingarna till bibeln och man knyter an till Dracula väldigt snyggt. Storyn byggs upp bra, stabil rakt igenom och fler underhållande detaljer som tex det där med kolera-smittad boskap. Hela plotten med ryssar och Vlad Pålspetsaren känns härligt retro f.ö. Jag saknar visserligen fortfarande Nicole från första filmen - men här återknyter man lite till att Flynn behöver extra muskler iaf.
En del riktigt underhållande humor - den mesta av den frampassad av Jane "Charlene" Curtin som är i riktig topp form. (Inte för att jag sett henne i så mycket annat men det känns som rätt sak att säga). Inga skådespelarbedrifter som plockar hem statyetter men ingen spelar heller över. Bäst av skådespelarna är kanske Bruce Davison som lyckas bra i sin dubbelroll och visar fram två olika sidor på samma karaktär.
Snyggt cgi arbete, som jag sade sist så gillar jag sand/ask-effekten men även sättet man låter Simone försvinna på. Gnistor istället för sot och aska känns här helt rätt.


--
@dukeofnewyork: Minns den som relativt bra och något jag gärna ser om.

Edited by XC, 17 July 2011 - 19:10.

[Synon]

Jag instämmer med det som duke skriver om Contact. Första gången jag såg den blev jag besviken för även jag hade väntat mig så mycket mer. Sedan när jag sett om den bestämde jag mig för att ta den för vad den är: skön underhållning för stunden.

[Fiskrens]

Burn After Reading (2008)

Hade förväntningar på den här filmen (även om den inte fått toppbetyg), för Coens kan göra skruvade svarta komedier vilket var vad jag trodde jag skulle få se. Men man får i princip stryka ordet komedi, för det här är mest svart, och bara lite skruvat. Hela handlingen (ganska oväsentliga CIA-uppgifter kommer i några mindre smarta personers händer, och deras försök till utpressning får allt större konsekvenser) skulle kunnat bli kul, och det är ett äkta persongalleri á la Coen vi får oss till livs. Men haken är att alla personer egentligen är så sorgliga typer, som sviker, ljuger och baktalar alla i sin omgivning. De är välspelade, men det är egentligen bara Brad Pitt som får det till någonting komiskt. De andra har bara några korta stunder.

Betyg: OK-

[XC]

Tintin i Hajsjön / Tintin et le Lac Aux Requins (1972) [BE/FR]
Åh vad jag gillade den här som yngre (ja - Tintin iöht faktiskt) och åh vilken god vän man har som skakar fram den på dvd åt bara mig.
Storyn känns klassiskt Tintin. En inbjudan till semester, en konstgjort sjö och skurkarna skall vara smarta genom att röja Tintin ur vägen innan han får nys om skumrask affärerna. Sedan snubblar det på av sig själv. (Sedan har vi ju den där hushållerskan som smyger runt och ser lömsk ut hela tiden). Bra story således en del frågetecken som inte riktigt vill rätas ut men överlag en tight och välskriven story.
Den är otroligt snygg producerad, välmålade bakgrunder där man inte slarvar med någonting och de rörliga bitarna interagerar bra med dem. Animeringen är mjuk och följsam.
Lite trist att dubben ligger lite fel i delar av filmen (slutet var det märkbart) så dialogen ligger lite före läpprörelserna. Nu är det på tok för många år sedan jag såg filmen så jag vet inte om felet är generellt eller bara på denna utgåva. Annars en välgjord dubb där pojkens sångröst i början av filmen är härligt odisneyfierad.
Ser fram emot att få se Tintin och Solens Tempel i morgon, var nära att jag drog igång den direkt efter den här.

[Wylie Times]

Lite film som jag har sett för ett tag sen.

Pirates of the Caribeean: On Stranger Tides

This is the tale of captain Jack Sparrow. A pirate so brave on the seven seas.

2/5


Anvil! The story of Anvil!

Rörande dokumentär om hårdrocksbandet Anvil som dök upp samtidigt som en rad andra stora 80-talsband men till skillnad från dom föll i glömska. 30 år senare sliter de två eldsjälarna och barndomskamraterna Lips och Robb fortfarande med sin musik i hopp om att slå igenom. Det är omöjligt att inte bli tagen av den entusiasm och jävlar anamma att inte ge upp som Lips och Robb visar upp. Det blir ofta tragikomiskt och paralleller till Spinal Tap är lätta att göra men det här är helt och hållet på riktigt vilket gör det mer tragiskt efter att man skrattat år eländet. Trots alla motgångar och en katastrofal europaturné, trots att dom har skitjobb i en liten håla i Kanada så fortsätter dom att brinna för musiken och det bästa av allt händer egentligen efter man sett filmen och läser lite om vad som hände sen. Tack vare filmens kritiska framgångar har Anvil till slut fått ett mindre genombrott.

4/5


Hot Tub Time Machine.

Titeln säger väl egentligen allt. Lite som ”Hobo with a Shotgun” ungefär. Man vet vad man får redan innan. Det enda märkvärdiga med filmen är att John Cusack är med eftersom man inte brukar associera såna här filmer med honom och han känns aningen malplacerad också, lite som han har sin egen High Fidelity parodi vid sidan av dom andra karaktärerna i filmen. Humorn är pubertal och stundtals rolig tack vare bra skådisar som Rob Corrdry och Craig Robinson men det håller inte riktigt i längden och The Hangover, som man lätt kan jämföra med eftersom det är liknande filmer, var roligare.

2/5


Super 8

Production Value!

4/5


X-Men: First Class

-We have it in us to be the better men.
-We already are.

3/5

Edited by Wylie Times, 20 July 2011 - 15:58.

[XC]

Tintin och Solens Tempel / Tintin et le Temple du Soleil (1968) [FR/BE/CH]
Bra story, några logiska luckor finns (använde verkligen inka-indianerna voodoo?) men inget som stör storyn som helhet. Det som man kanske reagerar på är hur brutal den är på sina ställen, speciellt när Tintin och Haddock går lös på krokodilerna reagerade jag på. Det är väl inget som drar ned filmen, utan är snarare ett slags frihet som kanske inte finns i dagens film av den här typen. Haddock dricker också rätt friskt.
Nästan samma höga kvalité på animeringen som den efterföljande "Tintin i Hajsjön" tror jag bestämt. Fina bakgrunder och bra samspel med förgrund.
Den svenska dubben är helt i sin ordning, enda stora besvikelsen är att den inte kändes helt komplett då det finns en scen - uppenbarligen ett sångavsnitt - där det bara är en rätt trist bakgrundsmusik.

[Garm]

Så trevligt du verkar att ha med Tintin-filmerna, XC. Och så snällt av dig att du har en vän som hjälper dig att få se filmer som du inte har sett på länge och en del som du inte har sett alls tidigare.

Jag minns att Hajsjön är en riktigt bra film och precis så som man vill att en Tintin-film ska vara. Samma sak minns jag om Solens Tempel. Dessutom så har ju Hajsjön en bra dubb med röstskådespelare som man känner igen från Tintin sedan tidigare. Det gavs väl även ut dåtidens ljudböcker av dom flesta album där samma röstskådespelare dramatiserar albumen? Just Tintin seriealbumen var ju något som många av oss växte upp med och tyckte mycket om, så därför är det kul att se att det även fungerar när man tar steget ut till tecknad film. Även dom franska spelfilmerna från 1960- talet är bra och charmiga. Visst, det finns saker man kan ha synpunkter på där också, men dom är i varje fall inte samma mocap soppa som den nya Tintin-filmen verkar att vara.

[Wylie Times]

The Riverman

Polisen Reichert och profilern Keppel tar hjälp av Ted Bundy (som Keppel tidigare utrett) för att fånga The Green River killer. Baserat på verkliga händelser. Själva utredningen av morden är ganska trist utan det är Keppels intervjuer med Bundy som är den stora behållningen i filmen tack vare riktigt bra skådespel från Bruce Greenwood och Cary Elwes.

3/5


I Am Number Four

You have no idea of what I'm capable of.

2/5


Django

Klassisk spaghetti western som är bland de bättre ansedda utanför Sergio Leones filmer och som dessutom ska få en remake av självaste QT.
Jag vet inte om jag hade lite för höga förväntningar på filmen men för mig kändes det lika självklart som oundvikligt att jämföra med Leones filmer och där står sig inte Django särskilt bra. Mycket sämre manus och skådespeleri som visserligen hämnas rejält av dålig dubbning. Fotot är egentligen det enda som imponerade på mig. Sen är Django rejält mer överdriven vad gäller våld och hur överlägsen Django själv är. Det är lätt att se varför QT gillar det. Men för mig känns det mer som kuriosa som är underhållande för stunden. Handlingen är förresten påfallande lik Leones Fistful of Dollars.

3/5

[XC]

Ljudböckerna (eller ljudkassetterna som det hette då) minns jag att jag lånade på biblioteket - Tomas Bolme som läste har jag för mig. Och av vad jag minns så tror jag det var samma röst skådespelare som i den tecknade serien.


--
Tintin och det Hemliga Vapnet / L'affaire Tournesol (1961)
Storyn är tight, välavstämd och rakt igenom bra; färgad av sin samtid och brutal på ett sätt som känns ovant idag. Det finns små saker man riskerar hänga upp sig på om man är petig men det är inte frågan om några luckor i handlingen. Något att reagera på är att Haddock dricker ovanligt lite.
Animeringen är spartansk detta märks om inte annat på bakgrunderna som inte har samma fyllighet och karaktärerna känns mer runda och statiska till utformningen som tex Hajsjön. Missförstå mig inte, den är alldeles utmärkt och nostalgifaktorn skjuter i höjden men den har en teknik över sig som förde tankarna till de gamla filmerna om Bamse. Det är kanske främst sättet figurerna rör på sig som för tankarna åt det hållet.

[Erika]

Skazka o tsare Saltane är en sovjetisk film från 1966 som bygger på en dikt av Aleksandr Pushkin som i sin tur inspirerades av en gammal rysk folksaga.
Den handlar om tre systrar, varav den yngsta blir gift med tsar Saltan. Hennes äldre systrar blir givetvis avundsjuka och hämnas senare genom att låta systern och hennes lille son bli instängda i en tunna som kastas i havet. Efter en massa herrans år i den där tunnan kommer tsaritsan och prinsen (nu vuxen) till en ö där en svanjungfru skapar en stad åt prinsen.
Skapliga specialeffekter, men scenen där prinsen och hans mor kommer till staden där allt står still är snyggt gjord och även den dansande (och sjungande...) ekorren har de fått till bra. Skådespelarna är väl okej även om vissa spelar nästan över...
Däremot kan jag känna att filmen knappt gav mig något i utbyte och även om det var trevlig underhållning för stunden så lär jag nog aldrig se om den.

The Monster Squad från 1987 handlar om några ungdomar i nedre tonåren som diggar monsterfilmer och liknande. Dessa ungdomar blir indragna i ett äventyr som bl. a. involverar en oförstörbar amulett som dock blir förstörbar vart hundrade år. Om amuletten förstörs då så kommer det onda att regera. En viss Dracula vill förstås få tag på den där amuletten så han samlar ihop ett gäng klassiska monster för att kunna nå detta mål. Nu är det upp till dessa ungdomar att hitta amuletten innan Dracula gör det...
Ganska underhållande och charmig film med skapliga specialeffekter. Av de medverkande är nog Duncan Regehr bäst. Hans tolkning av Dracula är helt underbar. Det enda jag inte riktigt gillade med filmen är scenen där Phoebe och Frankensteins monster blev tvungna att ta farväl av varandra. Det blev för sentimentalt där.

Beauty and the Beast är en amerikansk-israelisk musikal från 1987 och bygger på den mycket kända sagan med samma namn.
Filmen är fint gjord, inget snack om saken, men jag finner den ganska intetsägande och låtarna är väldigt tråkiga. Sedan är kemin mellan Rebecca De Mornay och John Savage lika med noll. Nä, den här versionen och Alenkiy tsvetochek (spelfilmen från 1977) är nog de tråkigaste tolkningarna av Skönheten och odjuret som jag har sett hittills.

Rusalochka är en bulgarisk-sovjetisk film från 1976 och bygger på Den lilla sjöjungfrun av H. C. Andersen.
Väldigt fin och intressant tolkning av H. C. Andersens saga. Det enda negativa jag har att säga om filmen är att det märks att den har ett gäng år på nacken, men det är inget som drar ner filmen.
Rusalochka är nog den bästa sovjetiska sagofantasyfilmen () jag har sett hittills och den är mycket bättre än Skazka o tsare Saltane och Alenkiy tsvetochek (spelfilmen från 1977). Det finns även en tjeckisk version från samma år som verkar vara bra. Den ska jag försöka hitta (och se).

Edited by Erika, 21 July 2011 - 19:42.

[Garm]

Men var har du gömt bilderna från filmerna Erika?

Blir givetvis nyfiken på filmerna, kanske extra mycket på att få se Rusalochka (mera sagofantasyfilmer till folket! ) och Skazka o tsare Saltane.

Ljudböckerna (eller ljudkassetterna som det hette då) minns jag att jag lånade på biblioteket - Tomas Bolme som läste har jag för mig. Och av vad jag minns så tror jag det var samma röst skådespelare som i den tecknade serien.

Det stämmer bra enligt vad jag minns. Den äldre serien då alltså. För visst kom det en ny animerad serie ett X antal år efter det med helt andra (och mindre bra) röstskådespelare? Och visst är det så att samma röstskådespelare som gjorde ljudböckerna/kassetterna var samma som gjorde rösterna till Tintin i Hajsjön?

[XC]

Jag har egetnligen dålig koll på Tintin-produktionerna, speciellt om det producerats något nytt.

[Erika]

Men var har du gömt bilderna från filmerna Erika?

Blir givetvis nyfiken på filmerna, kanske extra mycket på att få se Rusalochka (mera sagofantasyfilmer till folket! ) och Skazka o tsare Saltane.

Ska sanningen fram så orkade jag inte fixa bilder den här gången, men en bild från Skazka o tsare Saltane och en scen från Rusalochka kan du få.

Det stämmer bra enligt vad jag minns. Den äldre serien då alltså. För visst kom det en ny animerad serie ett X antal år efter det med helt andra (och mindre bra) röstskådespelare? Och visst är det så att samma röstskådespelare som gjorde ljudböckerna/kassetterna var samma som gjorde rösterna till Tintin i Hajsjön?

*Lägger mig i den här diskussionen*

Stämmer väldigt bra att det gjordes en ny animerad tv-serie flera år senare (1991, om jag minns rätt). Jag lyckades aldrig riktigt vänja mig vid Håkan Mohede & co, så det blev inte så mycket tittat av den tv-serien för min del. Däremot är signaturmelodin väldigt bra.

Edited by Erika, 24 July 2011 - 22:28.

[XC]

Tack för bilderna och klargörandet Erika, känner igen melodin och jag tror att den versionen av Tintin gick på SVT (Barnkanalen?) för inte allt för länge sedan till och med.

Tintin i Piraternas Våld / Mystère de la Toison d'Or (1961) [FR/BE]
Kul storyline, väldigt Tintin och en trevlig dos av pusseldeckare. Den är både välskriven och underhållande. Den bjuder också på en god portion humor. (Roligast måste väl vara inne på den grekiska polisstationen där en polis sitter och tålmodigt syr ihop en reva på uniformsbyxorna med Milou - iförd munkorg - nedanför stolen). Uppskattas också att man håller tillbaka Dupontarna lite. Visst är de roliga men de kan också bli lite för mycket, här har man hittat en trevlig balans tycker jag.
Man har lyckats fånga karaktärerna bra, speciellt Tintin har en lekfullhet i sig som jag uppskattar. Tintin är f.ö. riktigt vältränad av dykscenen att döma. Aningen ovant var det med en professor Kalkyl som begåvats med en riktig haka (dvs halsen börjar inte direkt nedanför underläppen).
Produktionsmässigt finns inget att klaga på, grymt fina miljöer och underhållande fighter. Inte så mycket special effekter att tala om, bortsett från den rödfärgade röken så kan jag bara komma på en scen som kan definieras special effekt - och där är det frågan om att lysa upp ett ansikte med en röd lampa. En del trickfilmning utöver det.
En genomgående charmig film som passar alla och som står sig väl fortfarande - frågan är om Peter Jackson och Steven Spielberg ens kan drömma om att nå upp till den här kvalitén?

[XC]

Tintin och de Blå Apelsinerna / Oranges Bleues (1964) [FR/ES]
Inte fullt lika bra som sin föregångare men ändå med en bra story. Iofs så lär jag aldrig begripa varför snabbväxande apelsiner blir blåa men det är ju en annan fråga. Största problemet filmen har är nog humorn som inte är lika välavstämd här som i första filmen. Kalkyl har en scen i början tex som jag antar skall vara rolig^[1] - men den blir mest kakofonisk och min instinkt säger att jag borde stoppa fingarna i öronen. Lika så överanvänds klumpighet Dupontarna har inte mer än cameos i storyn^[2] istället så är det Haddock som snubblar och har sönder saker. Kanske beror det på regissörsbytet eller utökningen av författarteamet möjligen utesluter den ena inte det andra...
Jan-Pierre Talbot repriserar rollen som Tintin och gör ett lika bra arbete här som i den första filmen^[3], dock så är det nya skådespelare som spelar såväl Haddock som Kalkyl. Haddock ser kanske ut lite mer som Haddock vad manér beträffar men han fyller en väldigt liten plats i filmen (plocka bort honom helt och storyn blir inte ens lidande).
Visuellt är den snygg, håller måttet produktionsmässigt och känns (bortsett från humorn då) inte alls utdaterad som man skulle kunna tro. Inga special-/optiska effekter att tala om men välvalda och fina miljöer ståtar man med.
Bortsett från humorn som inte träffar rätt (skulle tippa på att den iaf uppskattas av den yngre publiken) så är det en alltigenom charmig film som passar alla - inte bara fans av serie-albumen Tintin.
--
[1] Frukostscenen där man först gör en stor grej över att Kalkyl är i princip döv (trots att han hör en viskande Tintin utmärkt senare i filmen) och hör det han vill höra och sedan blir så upprörd att han snurrar runt på stället.
[2] Två roller till som inte fyller någon som helst funktion - man lyckas till och med ta död på Dupontarnas inneboende charm.
[3] Skulle vara kul att veta om han gjorde sina egna stunts.

[Crusader]

Pirates of the Caribbean: On Stranger Tides

Jack Sparrow är tillbaka. Tillsammans med en gammal flamma, en präst och en fruktad pirat ger han sig av för att hitta ungdommenskälla.

Pirates of the Caribbean är tillbaka som den ska vara. Utan krångliga snurriga historier och bara ren äventyrskomedi, så som det ska vara. Efter förra filmen som var plågsam att se så var det här mycket trevligt. Visst fanns där saker som kunde ha varit bättre men det var trots allt mycket underhållande.

9/10


Nick of Time (1995)

En man och hans dotter blir kidnappade. Mannen släpps av med en pistol och order om att mörda en kvinna på ett hotell innan 13:30.

En thriller i realtid. Filmen utspelar sig under lika lång tid som den är lång, minut för minut, sekund för sekund. Visst blir det spännande, speciellt när det inte verkar finnas någon lösning på problemet. Kanske också därför upplösningen kändes lite simpel ocvh saknar finess.
Bra thriller iallafall.

7,5/10

[Den Gröne Hämnaren]

Stämmer väldigt bra att den gjordes en ny animerad tv-serie flera år senare (1991, om jag minns rätt). Jag lyckades aldrig riktigt vänja mig vid Håkan Mohede & co, så det blev inte så mycket tittat av den tv-serien för min del. Däremot är signaturmelodin väldigt bra.

:pling: Jüste musik! I övrigt var programmet som sagt inte så möe å ha.

Hm...

*Försöker erinra sig om det gamla Tintin-programmet hade någon signaturmelodi värd att nämna.*

[Garm]

Tack för förklaringen kring dom olika Tintin tv-serierna, Erika. Samt för bilden och klippet från filmen.

---

Kul att du har sett spelfilmerna med Tintin nu XC. Och att du tyckte att dom var underhållande. Själv så upplever jag dom som som klart underhållande och bra. Jag tycker precis som dig att den första filmen är bättre än den andra. Det var flera saker som gjorde att den andra filmen inte var lika bra. En sak är som du skriver, humorn. En annan var bytet av skådespelare för Haddock och Kalkyl som jag tycker var till det sämre. När det gäller dom blå apelsinerna så säger wikipedia följande kring det.

The term of the "blue orange" is a moderately popular image among the French, and was originally inspired by Paul Éluard's strange quote "Earth is blue like an orange" as a reference to the colour of the fruit when it rots.

Det finns även lite trivia till den första filmen hos wikipedia.

"Karabine" is a pun on "carabine", the French for "rifle", a hint that the character may be an arms dealer, though his business is called "Karexport" ("car-export"). The crocodile that symbolises the company (but which is red and facing leftwards) is similar to the logo of Lacoste clothing. "Scoubidouvitch" comes from the term Scoubidou which was popular at the time.

Jag vidhåller fortfarande att man borde ha gjort antingen en ren animerad film eller en spelfilm av Tintin istället för den blandning av de båda som vi nu får i den nya kommande filmen. Jag tror att det hade fungerat bättre och utan tvekan hade varit möjligt att göra.

[XC]

Ahhh. Så det är där just blå kommer ifrån. Tack för förklaringen.

Tur att man inte är ensam om att vara skeptisk till MoCap-filmer iaf.

[XC]

Det känns som bara igår som jag skrev en ytterst osammanhängande recension till filmen Besatt /The Exorcism of Emily Rose (jag klippte om den innan den publicerades här) och fick idén att planka TV-Lands "Senast Sedda Film"-tråd. (Jag menar - skall det vara så sabla svårt att få folk och klämma ur sig en mening eller två om vad de tycker om en film?) Fyra trådar och en utskällning senare vallfärdar forumets medlemmar fortfarande till "Senast Sedda Film" för att skryta om filmer de sett.
Idag sluter jag cirkeln lite och ser en film som bygger på samma grund som filmen som blev min första film i den första Senast Sedda Film-tråden.

Requiem (2006) [DE] (#PiranhaConda)
Där Besatt / The Exorcism of Emily Rose var väldigt öppen för teorin om att Emily/Mikaela/Annelise verkligen var besatt så är den här helt kliniskt vetenskapligt inriktad. Tonen sätts direkt i filmen det är mamman. Jaja, pappan är inte oskyldig och prästen (den ena av dem) otäckt sliskig, kanske gjorde Stefan och Hanna fel också. Men större delen av filmen så är det mamman som långsamt bryter ned Mikaela. Storyn är tight och det märks att man satsar på att få det hela att kännas äkta.
Man toppar med några riktigt bra karaktärer som samspelar bra för att belysa Mikaelas förfall. Smart att plocka in två präster som har olika syn på läget, där den ena nästan aggressivt försöker få Mikaela på andra tankar så är den andra sliskigt inställsam och försöker rädda henne genom att uppmuntra henne. Men kanske är det Hanna som står för den trevligaste överraskningen, där jag trodde hon bara skulle vara katalysatorn till Mikaelas förfall utvecklas hon till dottern till alkoholisten och kanske den som bäst ser vad som händer. Scenen där hon bryter ned en nästan hysterisk Mikaela på golvet är fantastisk.
Slutet känns passande vi behöver inte mer - vi vet vad som komma skall. Den lite kall friden på slutet är väldigt effektfull.
Tyskarna lyckas dessutom fylla filmen till brädden med bra skådespelare. Anna Blomeier gör den ytterst intressanta Hanna och Sandra Hüller gör en minst lika vass rolltolkning här som Jennifer Carpenter i sin version av storyn.

Edited by XC, 26 July 2011 - 12:19.