10 replies to this topic

[XC]

Appropå Greta Garbo, Gösta Berlings Saga, Matti Bye och Mauritz Stiller:

Tydligen har man lyckats pussla ihop (iaf delar) av Mauritz Stillers "Balettprimadonnan" och restaurerat dem. Av bilderna i inslaget att döma verkar det vara ett gediget hantverk.
 
Ett intressant inslag f.ö. av svt, tror inte jag hört om branden i vinterviken tidigare.

• »När filmpionjären Mauritz Stillers Balettprimadonnan hade premiär på Röda kvarn i Stockholm 1916 var kritikerna lyriska. Filmen om bondflickan Anjuta, som har balettdansarambitioner och är förälskad på avstånd i den fattige violinisten Wolo kallades filmisk fulländning. Den prisades för ljuseffekterna, den graciösa dansen och fotot.« [Källa]

Nog för att jag är ledig i helgen, men Filmhuset i Stockholm är kanske lte för långt för min smak för att avnjuta nypremiären.


Länk: Förlorad stumfilmsklassiker får nypremiär | SVT Nyheter

[Crusader]

Alltid underbart när gammla filmer eller konstverk som har gått förlorat räddas.

[XC]

Inte sant, jag får dock inte ihop "filmsamlare" med "förvara film i ett hönshus". Men kanske måste man varit där för att riktigt fatta vad som pågick?

• »Flera kopior av ”Balettprimadonnan” hade sålts utomlands och under 1990-talet hittades bitar av filmen i en spansk filmsamlares hönshus.« – [Källa]

[Libby]

Även ett hönshus kan nog gå att göra riktigt mysigt invändigt. Här ett annat exempel.

http://www.msn.com/s...-AAiNpsy#page=1

[XC]

Sant. Men frågan är dock om man hade skrivit "hönshus" om det var ombuyggt?

Jag kvackade lite och hittade en gammal artikel på DN om när fragmenten hittades:

• »Man kunde bara fantisera om det fantastiska ljuset i Stillers bilder, ända tills några fragment av en kopia hittades i en rostig plåtburk som under Francos dagar varit gömd i ett hönshus på en finca i norra Spanien. Det talades om en spansk samlare som på något märkligt sätt hade kommit över en kopia av "Balettprimadonnan".« – [Källa]

• »Att inte filmen, hönshuset och den märklige spanske filmsamlaren, som fyllt sin gård med nitrat, flög i luften är ett under. Nitrat var basen i all film som användes långt in på femtiotalet - ett ämne som självantänder vid 41 grader Celsius, det är därför den tidiga filmhistorien kantas av dramatiska olyckor. Den spanske samlaren hade tusentals burkar med nitratfilm i sitt uthus. Men "Balettprimadonnan" hann bara börja knapra lite på sig själv innan den kemiska processen kom av sig.« – [Källa]

• »"Balettprimadonnan" identifierades först när han i början av 90-talet sålde fem tusen filmburkar för 22 miljoner pesetas till Filmarkivet i Zaragoza.« – [Källa]

I samma artikel (som är rätt lång faktiskt) står även följande kommentar

• »I ett ruggigt hönshus hade en man som dyrkade film byggt ett tempel där vinägerdoften ur burkar med ruttnande filmremsor fyllde luften.
  Raul Tartaj tittade nog aldrig på "Balettprimadonnan". Han visste inte ens att fragmenten låg i en av hans femtusen burkar. Därför förblir det en gåta hur kopian vandrade sedan den haft premiär på spanska biografer i seklets början.« – [Källa]

[Libby]

Jag vädrar en "Fantastisk Historia"! Jag gillar sådana! Ska kanske berätta en färsk sådan, även om det är väldigt off topic.

 

http://www.philea.se/

 

Philea ska ha myntauktion nu i november och med på den auktionen finns ett väldigt speciellt mynt. Det var så att ett äldre par kom in på Phileas kontor och skulle sälja lite guld dom hade. Med sig hade dom även en 13 kg tung kopparplåt med stämplar på och dom undrade om även den var värd något. Den hade ingått i köpet när dom för 30 år sedan köpt inventarierna i en nedlagd affär. Den hade legat där bortglömd på någon lagerhylla.

Det visade sig att det var en 8 Daler SM från 1660, alltså ett stort plåtmynt och en av Sveriges mest eftertraktade myntrariteter. Det finns bara 3 kända ex i privat ägo av det årtalet.

Förmodar att det blev en glad överraskning för det gamla paret när dom nu antagligen får uppemot 1,5 miljoner för plåten som dom var beredda att sälja för kopparvärdet...

[XC]

Jag hoppas givetvis på dvd-utgåva med en lämplig bakom-dokumentär.

 

--

 

Glad överraskning är nog bara förnamnet, själv vet jag inte om jag skulle överleva ett sådant besked. (Å andra sidan så hoppas jag att jag skulle känna igen ett kopparmynt när jag såg det).

[Garm]

tror inte jag hört om branden i vinterviken tidigare.

Många, dom flesta om jag minns rätt, av negativen till Mauritz Stiller och Victor Sjöströms filmer som gjordes under 1910-talet gick förlorade vid en brand i Vinterviken i början av 1940-talet (minns inte exakt årtal). Munns jag inte heller helt fel så var den totala summan av förlorade filmnegativ i den branden stor. Det var fler än dessa två regissörers filmnegativ. Jag har läst om den här branden i en av alla böcker om film som jag har. Jag minns inte exakt i vilken, men ska skumma igenom det jag har i hyllor och kartonger och finner jag något mer att säga om det hela så postar jag det här.

En trevlig nyhet att man har hittat flera filmnegativ ifrån stumfilmseran och den här gången svenska sådana. Jag gillar verkligen sådant här, att filmnegativ finns förvarat där man minst anar det och i slutänden kommer tillrätta. Att man sedan kan restaurera, bevara och i det här fallet även sammanfoga och faktiskt visa en mer komplett film än vad man har kunnat göra tidigare, är ju hur kul som helst. Hade jag haft möjlighet till det så hade jag gärna åkt till Sthlm och tagit del av den här filmvisningen.

[XC]

Jag tror det stod i DN-artikeln att större delen av den inledande svenska (och troligtvis inte bara här)filmhistorien gick om intet i den branden.

• »Det lär inte ha tagit mer än ett ögonblick. Sedan var det mesta av Mauritz Stillers och Victor Sjöströms 1910-tal bortsmält. Explosionen i Hellmans filmtvätteri i Vinterviken den 22 september 1941 utplånade originalnegativen från den svenska stumfilmens guldålder. Lösryckta bilder och en och annan journalfilm var nu det enda som kunde ge flyktiga glimtar ur den annars försvunna filmhistorien.« – [Källa]

Och lite statistik:

• »Mauritz Stiller regisserade 44 filmer i Sverige och 4 i Hollywood. Av dem har 32 svenska och 1 från Hollywood gått förlorade. Dessutom finns inga av Stillers 30 filmer från läro- och utvecklingsåren 1912-15 bevarade.
• Victor Sjöström regisserade 43 filmer i Sverige, 9 i Hollywood och 1 i England - varav 28 svenska och 3 amerikanska försvunnit. Det är uppenbart att betydelsefulla filmskapares verk inte kan bedömas rättvist när endast ett mindre antal av deras filmer är bevarade och flera verk från deras mogna år har gått förlorade.« – [Källa]

Artikeln på DN är väldigt läsvärd, även om den har några år på nacken.

[Garm]

Bingo!



Från boken Filmen i Sverige: en historia i tio kapitel och en fortsättning (Tredje upplagan (2003)) av Leif Furhammar. I Kapitel 5 "Filmen gör sin värnplikt" 1939-1945, sidan 178.

Jag ska genast läsa artikeln som du länkar till, gjorde inte det i natt.

Tillägg: Här är en annan brand som jag minns.

http://www.dn.se/kul...nn-upp-i-malmo/

Nu finns ju inte Triangelfilm längre, dom gick väl i konkurs. Men dom var ju distributörer av Studio Ghiblis filmer i början. Och i dessa digitala tider så går det väl alltid att få fatt i modern tids filmer. Värre är det ju med stumfilmerna. Dom har en faktaruta som bland annat omnämner branden i Vinterviken. Känns inte som det bästa av ställen att förvara stumfilmsnegativ på undrar ett annalkande världskrig, en dynamitfabrik är väl bland det första som fienden lär vilja slå ut i händelse av ett krig. Trots att jag vet en hel del om film så visste jag faktiskt inte att Svenska Filminstitutet förvarar filmerna i stora frysar. Alltid lär man sig något nytt.

Edited by Garm, 25 October 2016 - 19:57.

[XC]

...explosion vid en dynamitfabrik...