Jag gillar Asylums filmer (och B-filmer i stort). Jag tror inte de [Asylums filmer] någonsin gjort mig besviken. Inte ens Transmorphers - och den är speciell... Den här filmen har - mycket på grund av sin titel - fått en del buzz ute på nätet. (Där det luftats en del negativa kommentarer ja).
Jag skall försöka behärska mig - men den är inte helt spoilerfri (eller spoilermarkerad för den delen).
S
P
O
I
L
E
R
S
P
A
C
E
!
!
!
--
Handlingen är det som gör filmen speciell. Urtidshaj och urtidsbläckfisk i storlek X³³L som plötsligt släpps lös ur sitt fängelse är lika oorginellt som originellt. Det finns en svag doft av 80-tal i storyn (men det kan vara bieffekten av nostalgikänslorna jag fick när jag mindes att se hajen som yngre). Klassisk, även om det märks att man faller tillbaka på stencil 3A ("Hur var det nu Spielberg skrev en blockbuster?"). Och om man kan ha överseende med en del förvirrande scener (och en "sex-scen" som lyckas med konststycket att vara lite av en plottwist ) så är det på det hela taget en story som funkar.
Dialogen är väl sisådär. Ingen prisvinnare men oftast rak och enkel. (Relativt tydlig rent ljudmässig också).
En av de mest förvirrande partierna måste vara labbscen i mitten. Jag vet inte om jag missade delar av dialogen innan den för jag fattade inte riktigt vad de sysslade med egentligen... Bara att två olikfärgade vätskor skulle blandas och resultatet (tydligen) skulle vara självlysande. (Det är här någonstans som den viktiga plottwisten kommer in).
Roligaste scen: Plankraschen i början himlar man med ögonen och fnissar lite åt (och backar och ser den igen).
Sämsta scen: Hela den sista halvtimmen tror jag. Några av skådespelarna slåss om titeln "filmens överspelare". Men jag skulle annars inte kalla den tråkig - eller ens helt förutsägbar.
Karaktärerna är - som väntat - lagom stereotypa och det hjälper kanske inte att samtliga skådespelare inte lyckas prestera någon oscarsnominering här. Lorenzo Lamas bästa prestation är i slutet när han står i bakgrunden och ser frustrerat okunnig ut. (Sedan kliver han fram ett steg, öppnar matluckan och sänker kvalitén framför kameran till nästan hälften). Å andra sidan så är det kanske inte bara hans fel - hela den karaktären är väldigt monoton och fyrkantig rakt igenom. Annars så är det lagom stereotypt och en acceptabel kvalitet på skådespel rakt igenom.
Special effekterna funkar för det mesta. Den känns inte helt utdaterad och malplacerad. Det finns en ganska snygg datoranimerad scen med bläckfisken som sträcker ut en tentakel och greppar tag om hajen som jag faktiskt gillade. Ljudmässigt finns det väl inget och klanka ned på - om man bortser från att det känns som om ljudet i u-båten är aningen för ihåligt.
Som avslutande ord kan jag tillägga att det finns en del rolleyes-moments. Det handlar ju trots allt om en film från Asylum och inte megabudget-film från drömfabrikens adel. Den kommer inte få några lysande recensioner av förstå-sig-påarna.
På det hela taget gillade jag den. Den är ingen nagelbitare utan som de flesta av Asylums filmer helt enkelt hyfsad underhållning. --OK.
--
Länkar:
× Officiell Hemsida: http://www.theasylum...duct.php?id=155.
× Tråd på forumet: Mockbusters/B-Filmer av Storfilmer.
× Mer: http://duckduckgo.co...s giant octopus.
Edited by XC, 20 June 2009 - 20:21.