Jump to content

Photo

Filmfest 2016! SFN besöker Alfred Hitchcocks värld...


  • Please log in to reply
86 replies to this topic

#51 XC

XC

    «Thundermoose.»

  • Admin
  • 19,025 posts
  • Gender:Not Telling
  • Location:Titta bakom dig...
  • Interests:TV, Film, Böcker, Science Fiction, Fantasy, Undvika soliga dagar, datorer, internet, retro teknoligi och din senaste post!

Posted 23 October 2016 - 09:48

»@XC: Jag förutsåg inte heller orsaken att Miss Froy kidnappades. Garm är kvickare än både du och jag. :P« – [Källa]


 Eller också njöt du och jag för mycket av filmen för att ha tid att lista ut det på förhand.


fqq5BYam.jpg
 

Du skall inte lyssna på vad jag säger; du skall fatta vad jag menar.

 

»Ever tried. Ever failed. No matter. Try again. Fail again. Fail better.« (Samuel Beckett)


#52 Crusader

Crusader

    Rumpadmiral

  • Moderator
  • 12,013 posts
  • Gender:Male
  • Location:Osby, Skåne, Sverige, Europa, Jorden, Solsystemet, Wintergatan
  • Interests:Sci/Fi, Fantasy, Drama, Skräck, Kärlek/Romantik, Komedi... nog lättare att säga allt. :P

Posted 23 October 2016 - 20:13

»@XC: Jag förutsåg inte heller orsaken att Miss Froy kidnappades. Garm är kvickare än både du och jag. :P« – [Källa]


 Eller också njöt du och jag för mycket av filmen för att ha tid att lista ut det på förhand.

Så kan det också vara. ;)
Although my heart may be weak, it's not alone. It's grown with each new experience. And it's found a home with all the friends I've made. I've become a part of their heart, just as they've become a part of mine.
And if they think of me now and then, if they don't forget me, then our hearts will be one. I don't need a weapon. My friends are my power!
-Sora, Kingdom Hearts
Godzilla%20racing_zps1cj0z7fu.gif

#53 Garm

Garm

    Rear Admiral

  • SuperMod
  • 3,785 posts
  • Gender:Not Telling

Posted 24 October 2016 - 23:54

Jag hade kanske bara tur när jag bestämde mig för att hon var spion och sedan himlade med ögonen när det framkom att just så var fallet. Nästa gång jag tänker något liknande så kanske det visar sig vara helt fel. Vilket vore trevligt, för då kan man ju inte säga att det är förutsägbart i alla fall.

#54 XC

XC

    «Thundermoose.»

  • Admin
  • 19,025 posts
  • Gender:Not Telling
  • Location:Titta bakom dig...
  • Interests:TV, Film, Böcker, Science Fiction, Fantasy, Undvika soliga dagar, datorer, internet, retro teknoligi och din senaste post!

Posted 09 November 2016 - 19:09

Först som vanligt ser jag...

Rebecca (1940) [US]
¡Oi! Spoilers kan förekomma rakt föröver!

En blyg sällskapsdam gifter sig med en rik änkling efter en blixtförälskelse i Monte Carlo. Men när hon väl anländer till gården inser hon att sin föregångares ande fortfarande ligger som en våt filt över slottet...

Som så många andra filmer i den här (de här) filmfesten (-erna) så är filmen baserad på en omtyckt bok. Denna gång står "Daphne Du Maurier" för förlagan och om ni känner igen namnet så är det ingen överraskning förutom den här, kortromanen "Fåglarna" (även den Hitchcock lade beslag på) skrev hon nämligen boken "Frenchman's Creek". (Hon var också anklagad för att ha plagiariserat den här boken av två andra, av varandra oberoende, författare).

Det här är en trevlig film, som kanske med sina 130min är aningen för lång. Snyggt filmad i trevliga miljöer. Ett välskrivet manus som genom sin kvinnliga huvudroll slår an på känslan av obekvämhet och osäkerhet. Den nyblivna fru de Winter vet helt enkelt inte hur hon skall hantera situationen och känner sig pressad av att ständigt jämföras med sin föregångare. "Rebecca" själv är inte castad och förekommer aldrig i bild, men hennes närvaro i filmen är tung från och med ögonblicket när vi kliver in genom dörrarna på Manderlay.

Man inser snart givetvis att något inte står rätt till med saker och ting på Manderlay och att hushållerskan Mrs. Denvers antagligen inte är riktigt frisk. Det är en väldigt tryckt stämning genom hela filmen. Även i de inledande (ljusare) scenerna i Monte Carlo så får Joan Fontaines rollprestation oss att betvivla den gode Mr. de Winters föresatser. Han uppvaktar henne men samtidigt är det något nästan robotlikt över hans agerande -- som om han utför handlingar han inte riktigt vet vad de innebär. Och det är heller inte förrän mot slutet av filmen som han uppvisar en någon form av varmare karaktär.

Jag kan inte heller bestämma mig för om jag uppskattar utpressningsintrigen med Mr. Jack. Den fyller väl egentligen ingen funktion mer än att bekräfta att Rebecca var otrogen samt driver på att finna sanningen bakom hennes död. Jag tyckte mig dock känna igen skådespelaren [George Sanders] och hittade fler filmer på hans repertoar jag faktiskt sett med stor behållning*.

Slutet var väntat, och jag skall erkänna att det lämnar mig lite kluven att man först har rättegångsliknande förhör med vittnen angående Rebeccas död och sedan hur allt bara "försvinner" med avslöjandet att Rebecca innan olyckan fått reda på att hon var döende i cancer. (Och därmed tvingade fram de händelser som ledde till hennes död).

--
*) För den nyfikne: Monte Christos son (1940), Ivanhoe - den svarte riddaren (1952), Kungens tjuv / The King's Thief (1955), I kapten Grants kölvatten / In Search of the Castaways (1962)

fqq5BYam.jpg
 

Du skall inte lyssna på vad jag säger; du skall fatta vad jag menar.

 

»Ever tried. Ever failed. No matter. Try again. Fail again. Fail better.« (Samuel Beckett)


#55 Garm

Garm

    Rear Admiral

  • SuperMod
  • 3,785 posts
  • Gender:Not Telling

Posted 13 November 2016 - 06:07

Tja, vi har ju 3 veckor på oss med varje film så varför göra något idag som man istället kan skjuta upp till en annan dag? :P


Rebecca (1940)

En riktigt bra film där tiden bara rusade iväg. Något som jag definitivt inte trodde när jag fixade fram filmen och såg att den klickade in på 130 minuter.

Jösses vilka människor som det finns och vilka konstiga förhållanden som en del av dom har.

Jag kände redan från början, kanske redan så tidigt som när Mrs. de Winter springer ihop med Maxim vid den där klippavsatsen att det här inte lär bli smärtfritt för någon av dom.

Ärligt talat så förstår jag dock inte vad det är som Mrs. de Winter ser hos Maxim. Allt är väl OK så länge som dom är kvar i Monte Carlo men när dom väl kommer till Manderley så verkar hon mest vara en trofé för Maxim, något att visa upp, äga och ha i hemmets trygga vrå, men inte någon att förstå sig på eller att bry sig om.

Nu förstår man ju mot slutet varför han är som han är och att det kanske ursäktar en del än hans beteende, och man förstår ju även varför en del av tjänstefolket reagerar som dom gör. Rebecca verkar ju ha trollbundit alla.

Men som sagt, det är mera oklar varför Mrs. de Winter stannar kvar. Kärlek påstår hon själv, men själv så ser jag inte att hon hyser någon sådan, så det måste väl vara att den är blind.

Med tanke på hur hon verkar att vantrivas med allt efter att dom anländer till Manderley så hade det ju varit bättre att ha lämnat äktenskapet bakom sig och levt det där hyfsat problemfria livet som hon levde innan hon träffade Maxim. Även om det är att vara sällskapsdam till societetkärringar som Mrs. Edythe Van Hopper.

Men den här aspekten reflekterar nog också tidsperioden, då många kvinnor säkert vantrivdes och ville slå sig fri, men istället stannade kvar och servade sin man.

Hade inte Maxim varit överklass och haft tjänstefolk så hade säkert Mrs. de Winter stått för alla sådana åtaganden med.

Mrs. Danvers är en riktigt bra och minnesvärd antagonist och jag blev genast påmind om att jag har sett det här förr i en annan film och förstår nu att dom i sin tur måste ha inspirerats av den här filmen och karaktären. Tyvärr så kan jag för mitt liv inte minnas vilken den andra filmen som jag tänker på är.

Jag gillar handlingen rakt av, även om jag inte alltid tycker om den. Samma sak gäller karaktärerna, alla är bra och intressanta även dom som man inte gillar eller sympatiserar med. Handlingen tappar kanske något mot slutet med rättegången och den riktiga förklaringen till den Rebeccas frånfall. Även om jag på sätt och vis tycker att det är rätt passande.

Och jag gillar slutet när Maxim och Frank kommer tillbaka till Manderley och man nästan är säker på att Mrs. Danvers ska ha tagit Mrs. de Winter av daga men istället valt att bränna ner hela ställe med sig kvar i byggnaden.

Skådespelarna är oerhört bra och jag glädjs åt att det inte bara gäller huvudrollerna utan även dom något mindre.

Jag gillar även manus och regi som jag tycker är riktigt bra och genomarbetat.

Och fotot är utsökt. Jag skulle vilja kliva in i den här filmen och bara vara. Fotot lyfter verkligen fram alla vackra människor med sina fina kläder och frisyrer samt alla fina miljöer som filmen utspelar sig i.

Tillägg: Tydligen så ska vi se två filmer den här veckan. Rebecca och Mr. & Mrs. Smith (1941). Har missat det helt. Aja, får försöka att klämma in den andra någonstans, har något avsnitt av en tv-serie att se med så kanske att man får blanda Hitchcock och Garbo nästa vecka eller nått'.

Edited by Garm, 13 November 2016 - 06:08.


#56 XC

XC

    «Thundermoose.»

  • Admin
  • 19,025 posts
  • Gender:Not Telling
  • Location:Titta bakom dig...
  • Interests:TV, Film, Böcker, Science Fiction, Fantasy, Undvika soliga dagar, datorer, internet, retro teknoligi och din senaste post!

Posted 14 November 2016 - 12:46

Snablar. Mr. & Mrs. Smith har fallit bort ur min kalender. Tack för påminnelsen. Nu när Divine Woman föll bort så har man ju denna vecka att ta ikapp den.

 

**

 

Jag tyckte också att det där med att Mrs. de Winter stannar kvar av ren kärlek är lite svårtköpt. Maxim gör ju sitt bästa för att undvika henne. Visserligen kan en del förklaras med att det var jobbigt för honom att komma hem till Manderlay och möta sina minnen/demoner men någonstans skulle han ha satt ned foten och gjort klart för Mrs. Danvers vem som är kvinnan i huset.

 

Jag kom på mig med att nästan hålla andan där på slutet om Denvers tagit Mrs. de Winter med sig i lågorna.


fqq5BYam.jpg
 

Du skall inte lyssna på vad jag säger; du skall fatta vad jag menar.

 

»Ever tried. Ever failed. No matter. Try again. Fail again. Fail better.« (Samuel Beckett)


#57 Garm

Garm

    Rear Admiral

  • SuperMod
  • 3,785 posts
  • Gender:Not Telling

Posted 14 November 2016 - 19:55

Jag upptäckte det när jag skulle se vilken den nästa Hitchcock-filmen var att fixa fram. Dubbelkollade sedan vår gemensamma kalender i tron om att jag hade missat det hela, men såg att den inte fanns där. Ingen fara på taket då vi ju har gott om tid att ta igen en sådan sak, samt att vi räddades lite av att den film med Garbo som stod på tur var så kort.

|

Vi är inne på samma sak med andra ord. Hade hon nämnt någon annan förklaring än kärlek så hade man kanske trott henne. Men som sagt, att hon skulle älska Maxim känns inte så troligt. Även om någon en gång så bra så att, att älska är att acceptera bristerna.

Man förstår Maxim, men samtidigt så kan ju varken han eller hans tjänstefolk klamra sig kvar så i det förflutna, det kan ju inte vara hälsosamt för någon av dom. Sedan så borde Maxim helt klart har satt ner foten långt tidigare och visat att han är herre i huset och att kvinnan är Mrs. de Winter. Man kan verkligen känna för henne, att det inte kan ha varit det lättaste att leva under dom där förhållandena.

Jag tyckte att hela branden kom som en överraskning. Jag trodde att Denvers skulle ha ihjäl Mrs. de Winter på något annat sätt, så att hon satte eld på hela huset och dessutom blev kvar där inne var en intressant skruvboll. Och jag satt precis som dig och drog efter andan innan det gick upp för oss att Mrs. de Winter hade klarat sig.

På tal om Denvers så trodde jag ärligt att hon skulle kasta ut Mrs. de Winter genom fönstret efter hela det där debaclet kring maskeraden. Kanske att hon också hade gjort det om dom inte hade blivit avbrutna av det där skeppet som gick på grund.

Jag läste för övrigt någon förstå-sig-påare som hade teorin om att Denvers var lesbisk och att hon tyckte om Rebecca väldigt mycket, kanske även Mrs. de Winter. Det nämndes något om scenen då Denvers visar dom där kläderna som man kunde se igenom. Forskade aldrig vidare i ämnet, men tycker att det lät som en intressant teori, att det kanske var därför som Denvers var så fäst vid Rebecca och därmed ogillade Mrs. de Winter så mycket.

#58 Garm

Garm

    Rear Admiral

  • SuperMod
  • 3,785 posts
  • Gender:Not Telling

Posted 15 November 2016 - 01:32

Mr. & Mrs. Smith (1941)

På tal om speciella människor och dom konstiga förhållanden som en del av dom har.

En till riktigt bra film signerad Hitchcock.

Den här är riktigt rolig rakt igenom, även om man också stundtals stör sig något enormt på Herr och Fru Smiths beteende. Men det är ju precis så som man vill att vi som tittar ska reagera. Den svenska titeln; "Lika barn leka bäst" är talande och väldigt passande.

Carole Lombard (som tragiskt dog i en flygolycka mindre än ett år efter att den här filmen hade premiär) och Robert Montgomery är helt klockrena i sina roller som Mr. Och Mrs. Smith. Så oerhört bra dom är. En enorm närvaro i sina scener och ett enormt samspel gör att det känns väldigt trovärdigt och tack vare sin begåvning, också väldigt lekfullt och roligt. Jag skulle kunna rabbla en rad roliga scener, men det är enklare att hänvisa till att det mesta är roligt från början till slut. Det är så svårt att peka på något som är bättre och mer roligt än annat, när allt verkligen är det. Och jag gillar att ingen av dom direkt är bättre eller värre än den andre, båda två är lika stora kålsupare med både dåliga och mer förlåtande sidor. Så jag som tittar tycker inte bättre om en av dom, utan båda två lika mycket.

Jeff är väl den verkliga gentlemannen i sammanhanget som inte direkt utnyttjar situationen för egen vinning. Okej, han är ju på god väg åt det hållet eftersom han har ögon för Fru Smith, men eftersom han är godhjärtad så rusar han ju i alla fall inte in i något, utan kommer väl snarare i kläm i paret Smiths interna lekstuga.

Det här är en film som jag helt klart kommer att se om vid något tillfälle, så bra är den.

Hitchcock har ju visat sig att ha humor i tidigare filmer, men det är kul att ha sett en helt renodlad komedi av honom.

Jag ser fram emot att läsa om ni andra tycker att den är lika bra som jag tycker att den är.

Edited by Garm, 15 November 2016 - 01:33.


#59 XC

XC

    «Thundermoose.»

  • Admin
  • 19,025 posts
  • Gender:Not Telling
  • Location:Titta bakom dig...
  • Interests:TV, Film, Böcker, Science Fiction, Fantasy, Undvika soliga dagar, datorer, internet, retro teknoligi och din senaste post!

Posted 15 November 2016 - 11:26

Den måste ha försvunnit när kalenderordningen kollapsade när jag skulle korrigera tarzan-filmerna. (Det var en av anledningarna till att jag bad om hjälp med att dubbelkolla listan).
 
Jag fick också känslan av att Denvers känslor för Rebecca gick utöver det vanliga och att de kanske inte var så hälsosamma. (Ordet stalker kommer för mig). Läste sedan att fler läst in samma sak, svårt dock att avgöra förhållandet dem emellan helt då Rebecca aldrig förekommer i filmen utan vi får vara Denvers smått glorifierade bild.
 
Sedan påstås det ju att bokens författare Daphne du Maurier, själv var bisexuell. Även om detta förnekas av många av författarinnans efterlevande.


fqq5BYam.jpg
 

Du skall inte lyssna på vad jag säger; du skall fatta vad jag menar.

 

»Ever tried. Ever failed. No matter. Try again. Fail again. Fail better.« (Samuel Beckett)


#60 Garm

Garm

    Rear Admiral

  • SuperMod
  • 3,785 posts
  • Gender:Not Telling

Posted 15 November 2016 - 18:01

Kanske att det ligger något i att karaktären Denver också är bisexuell för det skulle vara rätt passande och förklara hennes känslor för Rebecca på ett ännu mera trovärdigt sätt.

#61 XC

XC

    «Thundermoose.»

  • Admin
  • 19,025 posts
  • Gender:Not Telling
  • Location:Titta bakom dig...
  • Interests:TV, Film, Böcker, Science Fiction, Fantasy, Undvika soliga dagar, datorer, internet, retro teknoligi och din senaste post!

Posted 16 November 2016 - 15:35

Det kan vara så att Rebecca faktiskt bara var duktig på att manipulera sin omgivning, att hon mer eller mindre öppet var otrogen mot Maxim verkar ju passerat de flesta förbi.


fqq5BYam.jpg
 

Du skall inte lyssna på vad jag säger; du skall fatta vad jag menar.

 

»Ever tried. Ever failed. No matter. Try again. Fail again. Fail better.« (Samuel Beckett)


#62 Garm

Garm

    Rear Admiral

  • SuperMod
  • 3,785 posts
  • Gender:Not Telling

Posted 17 November 2016 - 16:10

Så kan det ha varit. Dock så sa ju någon, minns ej vem, att hon öppet var otrogen mot Maxim så uppenbarligen så fanns det ju någon/några som såg det, men kanske inte alla då.



#63 XC

XC

    «Thundermoose.»

  • Admin
  • 19,025 posts
  • Gender:Not Telling
  • Location:Titta bakom dig...
  • Interests:TV, Film, Böcker, Science Fiction, Fantasy, Undvika soliga dagar, datorer, internet, retro teknoligi och din senaste post!

Posted 17 November 2016 - 17:23

Lika Barn Leka Bäst / Mr. & Mrs. Smith (1941) [US]
¡Oi! Spoilers kan förekomma rakt föröver!
Romantisk komedi såldes den här in som på den tiden det begav sig. Lite märkligt kan jag tycka då den är varken särskilt romantisk eller rolig. Faktum är att jag tycker den är på det hela taget puckad. Det är ännu en i den långa raden filmer med krystade karaktärer som tar dumma beslut för att föra handlingen framåt. Här är den en äktenskapslicens utfärdad i en stat som tydligen är ogiltig i grannstaten. Och vi som gnäller på den svenska byråkratin...
Jag tycker inte om den här filmen, den är seg tråkig och har en genomgående dum intrig. Jag fattar att det är meningen att vi skall se små lustigheter i det här -- men det gör inte jag. Jag kan inte begripa varför David inte bara klämmer ur sig sanningen, eller varför Ann övertolkar det hela till den grad att hon nästan springer iväg och gifter sig med någon annan. Allt hon gör i filmen ser ut att koncentrera sig kring att straffa David. Varför skulle hon annars börja dejta hans bäste vän och partner i advokatfirman?
Det här är en märklig film Som jag antagligen stängt av om det inte var för filmfestens skull. Jag begriper inte syftet med den eller vad man vill ha sagt med den och slutet (där Ann helt plötsligt gör helt om och blir ihop med David igen) är så konstigt och malplacerat att det nästan skär sig. Tydligen regisserade Alfred Hitchcock den här filmen på begäran av Carole Lombard och förstod sig inte heller riktigt på vad det var han filmade. Kanske slutresultatet präglas i mångt och mycket av det?


fqq5BYam.jpg
 

Du skall inte lyssna på vad jag säger; du skall fatta vad jag menar.

 

»Ever tried. Ever failed. No matter. Try again. Fail again. Fail better.« (Samuel Beckett)


#64 Garm

Garm

    Rear Admiral

  • SuperMod
  • 3,785 posts
  • Gender:Not Telling

Posted 17 November 2016 - 22:12

:lol2: Ja, jösses. :P

Jag håller ju inte med dig, men hade lite på känn (trodde dock att du rent generellt skulle gilla den) att den kanske inte skulle falla dig i smaken.

Du får glädjas åt att jag i alla fall fann ditt omdöme väldigt underhållande. Och jag tackar för att du såg klart filmen för filmfestens skull. :)

Det där att Hitchcock själv inte riktigt förstod vad det var som han filmade var intressant. Har du mera fakta kring det hela att fördjupa sig i? :)

Edited by Garm, 17 November 2016 - 22:13.


#65 XC

XC

    «Thundermoose.»

  • Admin
  • 19,025 posts
  • Gender:Not Telling
  • Location:Titta bakom dig...
  • Interests:TV, Film, Böcker, Science Fiction, Fantasy, Undvika soliga dagar, datorer, internet, retro teknoligi och din senaste post!

Posted 18 November 2016 - 13:33

Jag kan inte begripa var du hittade roliga scener i den? :P

 

Lite mer om Hitchcock angående den här filmen:

  • »Alfred Hitchcock decided to direct this film, because of Carole Lombard's request. This was one of the few films where Hitchcock wasn't involved in the scripting process. Since he really didn't understand the type of people who were portrayed in the film, all he did was basically photograph the scenes as written.« – [Källa]
  • »Alfred Hitchcock's only screwball comedy. He was talked into directing it by Carole Lombard.« – [Källa]
  • »Although Alfred Hitchcock claimed he directed the film as a favor to Carole Lombard, RKO files indicate that Hitchcock actually pursued the project.« – [Källa]
  • »Norman Krasna came up with the basic idea of Mr. & Mrs. Smith (under the original working titles of "Who Was That Lady I Seen You With?" and "No for an Answer") and pitched it to Carole Lombard who was enthusiastic. She sold the idea to George Schaefer of RKO who agreed to buy the project from Krasna, then Alfred Hitchcock became involved.[5] In the 1939 interview What I Do to the Stars, Hitchcock is about to leave England for Hollywood and says he would like to make a movie with Carole Lombard, casting her not in one of her superficial comedies, but in a serious role, because he believes she could be as good a serious actor as Paul Muni or Leslie Howard. The result was Mr. and Mrs. Smith. Hitchcock was never happy with the result and was later dismissive of the film.[4]« – [Källa]

fqq5BYam.jpg
 

Du skall inte lyssna på vad jag säger; du skall fatta vad jag menar.

 

»Ever tried. Ever failed. No matter. Try again. Fail again. Fail better.« (Samuel Beckett)


#66 Garm

Garm

    Rear Admiral

  • SuperMod
  • 3,785 posts
  • Gender:Not Telling

Posted 23 November 2016 - 04:37

Typ, på alla ställen där du inte skrattar så gör istället jag det. Är jag inte konstig så säg? :P

Tack för fördjupningen i det hela.

#67 Crusader

Crusader

    Rumpadmiral

  • Moderator
  • 12,013 posts
  • Gender:Male
  • Location:Osby, Skåne, Sverige, Europa, Jorden, Solsystemet, Wintergatan
  • Interests:Sci/Fi, Fantasy, Drama, Skräck, Kärlek/Romantik, Komedi... nog lättare att säga allt. :P

Posted 27 November 2016 - 03:09

Jag hade faktiskt planerat att se filmen förra helgen men efter 4 timmars skrivande om filmen så har jag inte ens startat filmen och då var det försent. :P


Rebecca (1940

"I'm asking you to marry me, you little fool!"

I Monte Carlo träffar en fattig ung naiv kvinna på den rika äldre bittra änklingen Maximilian "Maxim" de Winter som sörger sin fru Rebecca. De förälskar sig snabbt och gifter sig hastigt för att sedan återvända till den engelska herrgården Manderley i sydvästra England där Maxim har levt hela sitt liv. Men väl där så känner hon sig snart utanför och hushållerskan Mrs. Danvers får henne snabbt att känna att hon bleknar i jämförelse med Maxim's förra fru, Rebecca.

Hitchcock's Hollywood debut. Med bl. Joan FontaineLaurence OlivierGeorge Sanders och Nigel Bruce.
Joan Fontaine (vars riktiga namn var "Joan de Beauvoir de Havilland") var född i Japan men hennes föräldrar var Engelska. Då hennes pappa var för fokuserad på spelet Go och att ha sex med geishas så skilde föräldrarna sig och mannan flyttade med barnen till USA eftersom Joan var sjuk. Joan återvände för att bo med sin pappa när hon var 16 men åkte sedan tillbaka till USA för att starta en skådespelarkarriär och fick sin första filmroll samma år. Hon hade en lysande start på sin karriär men efter en flopp så fick hon bara småroller och slutet på en lovande karriär verkade redan slut.
Men allt det förändrades när hon träffade producenten David O. Selznick som skulle producera en filmatisering av "Rebecca" och föreslog att hon skulle testa för rollen. Efter 6 månaders slit så valdes hon över alla de hundratals andra som ville ha rollen. Det blev hennes genombrott och hennes första Oscarsnominering av 3, var av en hon vann och det var för kvinnlig huvudroll för Suspicion (1941), som vi kommer att se senare.
Även hennes syster Olivia de Havilland (som lever fortfarande och är 100 år gammal) blev en skådespelerska och vann en Oscar för bästa kvinnliga huvudroll (vilket gör dem till de ända syskonen som har vunnit stora Oscarspriser) efter att ha förlorat till Joan när de båda var nominerade 1942 (något Joan fick dåligt samvete för då hon inte tyckte priser var viktiga medans hennes syster var mer driven att vinna). Tyvärr så hade de en dålig relation sedan de var barn och Joan kände att Olivia var deras mammas favorit. Olivia startade sin filmkarriär först och deras mamma förbjöd Joan att använda familjens efternamn som skådespelare för att inte smutsa ner systerns rykte (ironiskt nog så blev Joan först större än Olivia så deras mamma tog "Fontaine" efternamnet när hon själv började med skådespeleri igen). Deras relation blev bättre på 50-60-talet men sedan gick saker helt snett när deras mamma fick cancer och de blev ovänner om hur det skulle behandlas, och efter att deras mor dog 1975 och Olivia inte bjöd Joan till begravningen så bröt de kontakten helt. Och nu har jag helt kommit Off Topic. :P
Iallafall, trots att Joan's filmkarriär svalnade lite under 1950-talet och hon började göra TV så fick hon en lång karriär och arbetade till 1994, efter vilket hon drog sig tillbaka under de sista 19 åren i hennes liv. Hon blev 96 år gammal.
Laurence Olivier började som teaterskådespelare i England innan han flyttade till Hollywood tillsammans med hans älskarinna (han var känd för sina utomäktenskapliga förhållanden med kvinnor och män) Vivien Leigh (bäst känd som Scarlett O'Hara i "Gone with the Wind" (1939), som hon åkte till USA för att söka för) när han blev erbjuden $50000 för en roll. Där vann han sin första Oscar (av 4) som Bästa Manliga Huvudroll (de andra var 2 heders Oscars och som Producent för Hamlet (1948) och han nominerades 9 gånger till som Producent och Regissör). I USA så tog Vivien Leigh och han ut skilsmässa från sina respektive och gifte sig med varandra (de hade ett underligt förhållande då de klart älskade varandra och trivdes att jobba ihop men ingen av dem kunde vara trogen den andra men trots att de båda visste det så fortsatte deras relation. Men då hon led av manisk depression så blev det väldigt svårt tills hon blev så pass sjuk att det inte längre gick att jobba tillsammans och de skilde sig 1960).
Efter det så började han med Brittisk krigspropaganda mot Hitler och Nazisterna då han verkligen ville delta i kriget, och han började arbeta med Brittiska flygvapnet (egentligen ville han in i kriget men vägrades och var därför olycklig) tillsammans med hans bästa vän skådespelaren Ralph Richardson. Efter kriget så kom han mer och mer in på rollen som regissör och producent, och senare blev han åter en stor teaterskådespelare. Han fick även akademiska pris från bla. Sverige. Han fortsatte att jobba med både TV, film och teater till hans död 1989, 82 år gammal.
George Sanders är bäst känd som den första att spela The Falcon i filmserien vid samma namn (till hans bror Tom Conway tog över) men för mig så är det först och främst för hans roll som Simon Templar i de klassiska "The Saint" filmerna som jag såg 2013. Han Var ett välkänt ansikte i filmer och på TV men fick aldrig det stora erkännandet. Han spelar även med i en annan Hitchcock-film, Foreign Correspondent (1940). Han var aktiv skådespelare tills han tog sitt liv 1972 pga att han var uttråkad, 65 år gammal.
Nigel Bruce är i grunden bara känd för en roll, som Dr. Watson till Basil Rathbone's Sherlock Holmes. En roll många hade skilda åsikter om (då han spelade honom som en älskvärd men inkompetent idiot) men som Rathbone själv tyckte var strålande. Utöver den rollen så är det just den här och rollen i Hitchcock's Suspicion (som vi ska se sedan) som han är ihågkommen för. Han var känd för sina älskvärda roller med undantaget för The Rains Came (1939) där han spelar en vidrig typ. Han spelade i filmer tills han dog i en hjärtattack 1953, 58 år gammal.
Väl värd att nämna är också Leo G. Carroll som här spelar sin första roll av 7 i en Hitchcock-film och är en av de skådespelare Hitchcock återanvände mest. Bäst känd är han från The Man from U.N.C.L.E. TV-serien och dess spin-off The Girl from U.N.C.L.E. där han spelade chefen (en av de första gångerna som samma skådespelare spelade samma karaktär i 2 olika TV-serier). Men man kunde också se honom i olika mindre roller som t ex Tarantula (1955). Han dog 1972 av lunginflammation pga cancer, 85 år gammal.


Det här är den enda Hitchcock film som har vunnit Oscar för bästa film. Det här är en riktigt klassiker baserad på en mycket populär roman vid samma namn av Daphne du Maurier. Den har filmatiserats flera gånger (fast mest på TV) och kopierats en hel del gånger också (bla. i "Sunset Beach", var av jag känner igen väldigt mycket detaljer :P ) vilket är varför nog alla känner igen temat med en man som gifter om sig efter att hans fru har dött (något han vägrar att tala om) och den gamla herrgården gömmer en mörk hemlighet med rum som den nya frun inte får gå in i och hans har en kvinna som jobbar åt honom (alternativt syster) som är riktigt otrevlig. Fast samtidigt så finns det ju också den ännu mer kända romanen Jane Eyre, från 1847 (som har filmatiserats väldigt många gånger), och de både har många likheter (Rebecca anses vara starkt inspirerad av den). Den största skillnaden är att i den berättelsen så är den en barnvakt som ska passa barnen efter att hustrun har gått bort och förälskar sig i mannen. Intressant nog så spelade Joan Fontaine också huvudrollen i Jane Eyre (1943), en roll hon troligen fick pga den här filmen.
Det här var varken den första eller sista av böcker/berättelser som Hitchcock filmatiserade. 1939 filmatiserade han Jamaica Inn och 1963 filmatiserade han The Birds.
Sedan så har vi ju också det klassiska med en ung kvinna som gifter sig med en äldre man som påminner henne om hennes far som just har gått bort (och som behandlar henne som ett barn. Seriöst, han påminner henne hela tiden om att hon bara är ett barn som han ska lära upp och det blir lite perverst, speciellt när han gör det klart att han föredrar dem unga). ;)

Jag har sett den här innan. Och jag kommer väl ihåg första häxan i början som tror att hon ska förföra Maxim. :P Den enda stunden som det verkar som att han kanske egentligen är snäll så visar det sig bara vara en mask där hon sedan visar just hur vidrig hon faktiskt är. Jag önskade att Maxim skulle ha kommit in där just då och skällt ut henne.
Sedan har vi den obehagliga andra häxan, Mrs. Danvers. Ingen kan se henne och tro att hon är annat än genom-ond. Och det märks tidigt hur hon försöker att få den nya Mrs. de Winter att inte känna sig hemma med att redan första dagen ge henne den förra fruns servetter.

Joan Fontaine är verkligen extremt söt. Och det där sneda leendet.  :wub:  Innan så önskade jag att Nova Pilbeam hade fått rollen men inte nu. :P Och jag kan inte förstå hur folk hela tiden beter sig som att hennes karaktär inte är vacker.

Vilket tråkigt liv det måste vara. Et hus så stort att man bara träffas ett par gånger om dagen. Olika rum för olika tider på dygnet. Ett matbord så långt att man inte kan prata. Separata sovrum i olika delar av huset.

En replik jag trodde komma väl ihåg från när jag har sett filmen tidigare var "I didn't love Rebecca, I hated her!" (som svar efter att hans nya fru säger typ "I know you loved Rebecca...") eller något liknande (fast just den här verkar vara taget från "Sunset Beach" istället :P ), som var den stora twisten. Men med alla hintar i filmen, som t ex när han säger att han aldrig har varit lycklig, pekar åt det så att man kan räkna ut det. En annan twist spoilar tyvärr Wikipedia om när de beskriver karaktärerna, men jag hade nog kommit ihåg det ändå. Och så den sista stora twisten. Önskar det hade varit syphilis istället så att hennes kusin också hade fått något. :D
I slutet så förklaras alla underligheter med Maxim bra. Varför han inte bryr sig om hur hans nya fru klär sig, sminkar sig eller har håret trots att han gjorde så tidigare, eller varför han inte bryr sig om hur hon beter sig, hur intelligent hon är eller hur bra hon är på att hantera saker vilket han gjorde med sin förra fru. För han ville ha en person som var sig själv och inte bara en social mask som döljer vem den verkligen var. Han ville ha raka motsatsen till hans förra fru. Det hela gör att man uppskattar en massa detaljer när man ser om filmen. Som t ex symboliken med den falska häxan i början som bär sin mask och gör narr av den unga kvinnan för att hon aldrig kommer att bli en "fin" societets fru utan att veta att det är just det som var meningen. Hela filmens tema är inre skönhet och att vara sig själv för då hittar man äkta vänskap och kärlek, medans den falska häxan tvingas köpa sällskap (vilket Maxim påpekar att man inte kan göra vilket är en tidigt hint till vad han vill ha och vad symboliken är) då hon saknar riktiga vänner.
Slutet är sorgligt. Den där vackra gamla herrgården förstörd, alla de stackars arbetande människorna arbetslösa och hemlösa med alla sina tillhörigheter borta. Jag hade för mig att Mrs. Danvers försökte döda 2:a Mrs. de Winter i slutet och att de slogs men jag måste ha blandat ihop det med en annan film.

Det här är iallafall en tidlös klassiker av mästerregissören. Ännu så får han inte riktigt till slutet men det bättrar sig. Fotot var fantastiskt och miljön var underbar. Ett bra manus, bra skådespelare rakt igenom och en mycket välgjord film helt enkelt. En film som de flesta borde se någon gång.

Betyg: 8 mörka hemligheter av 10 (Mycket Bra)


 

Ärligt talat så förstår jag dock inte vad det är som Mrs. de Winter ser hos Maxim. Allt är väl OK så länge som dom är kvar i Monte Carlo men när dom väl kommer till Manderley så verkar hon mest vara en trofé för Maxim, något att visa upp, äga och ha i hemmets trygga vrå, men inte någon att förstå sig på eller att bry sig om.

Jag tror det har mycket med att han är tillbaka i huset och fokuserar på att förtränga allt om Rebecca. Mer frånvarande än att bara vilja ha henne som trofé IMO.
 

Men som sagt, det är mera oklar varför Mrs. de Winter stannar kvar. Kärlek påstår hon själv, men själv så ser jag inte att hon hyser någon sådan, så det måste väl vara att den är blind.

Han var troligen helt annorlunda mot henne i Monte Carlo och på deras smekmånad där de reste runder. Att han förändrades när de kom till huset. Man ser lite hur han förändras dag för dag där.
 

Mrs. Danvers är en riktigt bra och minnesvärd antagonist och jag blev genast påmind om att jag har sett det här förr i en annan film och förstår nu att dom i sin tur måste ha inspirerats av den här filmen och karaktären. Tyvärr så kan jag för mitt liv inte minnas vilken den andra filmen som jag tänker på är.

Troligen en av Jane Eyre filmatiseringarna. Såvidar du inte menar "Crimson Peak"?
 

Jag kom på mig med att nästan hålla andan där på slutet om Denvers tagit Mrs. de Winter med sig i lågorna.

Fast början avslöjar ju att hon klarar sig då hon pratar om en dröm om när hon bode i huset. ;)
 

Jag läste för övrigt någon förstå-sig-påare som hade teorin om att Denvers var lesbisk och att hon tyckte om Rebecca väldigt mycket, kanske även Mrs. de Winter. Det nämndes något om scenen då Denvers visar dom där kläderna som man kunde se igenom. Forskade aldrig vidare i ämnet, men tycker att det lät som en intressant teori, att det kanske var därför som Denvers var så fäst vid Rebecca och därmed ogillade Mrs. de Winter så mycket.

Det där känner jag igen. Jag undrar om jag har läst samma sak. Det kan ha varit från en annan filmatisering som visar det tydligare eller kanske en helt annan berättelse?

Den måste ha försvunnit när kalenderordningen kollapsade när jag skulle korrigera tarzan-filmerna. (Det var en av anledningarna till att jag bad om hjälp med att dubbelkolla listan).

Bara skyll ifrån dig. ;) :P
Skämt Åsido, jag vi borde ha hjälpt dig där. Sorry. :blush: Jag hade tänkt göra senare det men glömde bort det. Det förklarar iallafall varför vi alla 3 missade det.
 

Så kan det ha varit. Dock så sa ju någon, minns ej vem, att hon öppet var otrogen mot Maxim så uppenbarligen så fanns det ju någon/några som såg det, men kanske inte alla då.

Jag tror det var Maxim själv som sa det, att hon mot slutet inte ens brydde sig att försöka dölja det utan tillochmed gav sig på Frank. Vilket är förklaringen till att han var den enda som verkade veta lite hur hon verkligen var. När det gäller tjänstefolk så är de tränade för att inte se saker eller bry sig.

Föresten, hushållerskan hette Danvers, inte Denvers. Jag tog också fel på det, tackvare staden Denver. :P

Edited by Crusader, 27 November 2016 - 03:11.

Although my heart may be weak, it's not alone. It's grown with each new experience. And it's found a home with all the friends I've made. I've become a part of their heart, just as they've become a part of mine.
And if they think of me now and then, if they don't forget me, then our hearts will be one. I don't need a weapon. My friends are my power!
-Sora, Kingdom Hearts
Godzilla%20racing_zps1cj0z7fu.gif

#68 XC

XC

    «Thundermoose.»

  • Admin
  • 19,025 posts
  • Gender:Not Telling
  • Location:Titta bakom dig...
  • Interests:TV, Film, Böcker, Science Fiction, Fantasy, Undvika soliga dagar, datorer, internet, retro teknoligi och din senaste post!

Posted 27 November 2016 - 09:54

Då hennes pappa var för fokuserad på spelet Go och att ha sex med geishas


Läste den där flera gånger, insåg sedan att jag inte fick ihop logiken av den för att det stod "och" där min hjärna läste "för". :P


 

Jag kom på mig med att nästan hålla andan där på slutet om Denvers tagit Mrs. de Winter med sig i lågorna.

Fast början avslöjar ju att hon klarar sig då hon pratar om en dröm om när hon bode i huset. ;)

Ja. HeHe. Jag lade ärligt inte inledningsmonologen på minnet.


fqq5BYam.jpg
 

Du skall inte lyssna på vad jag säger; du skall fatta vad jag menar.

 

»Ever tried. Ever failed. No matter. Try again. Fail again. Fail better.« (Samuel Beckett)


#69 Crusader

Crusader

    Rumpadmiral

  • Moderator
  • 12,013 posts
  • Gender:Male
  • Location:Osby, Skåne, Sverige, Europa, Jorden, Solsystemet, Wintergatan
  • Interests:Sci/Fi, Fantasy, Drama, Skräck, Kärlek/Romantik, Komedi... nog lättare att säga allt. :P

Posted 28 November 2016 - 16:18

Då hennes pappa var för fokuserad på spelet Go och att ha sex med geishas


Läste den där flera gånger, insåg sedan att jag inte fick ihop logiken av den för att det stod "och" där min hjärna läste "för". :P

:P


Jag kom på mig med att nästan hålla andan där på slutet om Denvers tagit Mrs. de Winter med sig i lågorna.

Fast början avslöjar ju att hon klarar sig då hon pratar om en dröm om när hon bode i huset. ;)


Ja. HeHe. Jag lade ärligt inte inledningsmonologen på minnet.

Nej, man brukar glömma dem. :D



Mr. & Mrs. Smith (1941)

Det sedan 3 år tillbaka gifta paret David och Ann Krausheimer Smith har ett stormigt äktenskap fullt med bråk då de alltid säger vad de tycker och aldrig ljuger för varandra. Ann satt upp en massa regler för dem och en av dem är att om de bli ovänner så får ingen av dem lämna rummet förrän de har blivit sams igen, än hur många dagar det kan ta, för att undvika skilsmässa. Men när det är dags för regel nr. 7, där Ann en gång varje månad får fråga David vad som helst och han måste svara ärligt på det, så frågar hon om han kunde göra om allt igen skulle han fortfarande gifta sig med henne, och han svarar "nej". Det hela kommer som en chock för Ann och trots David's försök att övertyga henne om att han fortfarande vill vara gift med henne så börjar hon tveka. När Harry Deever kommer och berättar för David att pga ett misstag så är de tekniskt inte gifta så börjar han genast att planera en kväll med överraskningar för Ann. Men Harry, som känner Ann sedan hon var barn, bestämmer sig för att titta inom henne och berätta det för henne också. Övertygad om att David ska gifta sig med henne igen så ser hon fram emot kvällen. Men snart blir det uppenbart för dem båda att inget kommer att gå som de hade planerat det.

Hitchcock's klassiska komedi med bla. Carole Lombard och Robert Montgomery. Carole Lombard (som egentligen hette Jane Alice Peters) var en tuff pojkflicka som älskade sport. När hon var 12 år gammal så såg en regissör henne spela Baseball och blev imponerad över hur tuff den där söta pojkflickan var som spöade alla de andra spelarna. Med det så fick hon sin första roll, som lillasyster i filmen A Perfect Crime (1921). Efter det så fick både hon och hennes mamma mersmak. Men det var svårt att hitta mer jobb trots att hon som huvudrollen i Marriage in Transit (1925) fick bra beröm, mycket på grund av ett ärr som hon hade sedan en bilolycka som Fox inte tyckte om. 1927 fick hon jobb hos "King of Comedy" Mack Sennett som baddräkts skönhet i 15 av hans slapstick kortfilmer som hon motvilligt tog och det förändrade hennes karriär. Företaget som distribuerade kortfilmerna blev imponerade och snart fick hon roller i flera långfilmer och växte snabbt i rollistan. Efter att ha gjort en roll i Western The Arizona Kid (1930) för Fox så fick Paramount Pictures upp ögonen för henne och anställde henne för att göra komedier något hon snart visade sig ha en riktig talang för. När hon gjorde Fast and Loose (1930) så skrev de av misstag hennes namn som "Carole Lombard" och hon gillade namnet så hon tog det som artistnamn. 1934 blev ett stort genombrott för henne. Efter ett par musikalkomedier så gav en släkting till henne en roll i Screwball komedin Twentieth Century (1934) som blev en stor succé och den genre som gjorde henne berömd. Hon blev en stor stjärna och började tjäna enormt mycket pengar ($450,000 om året, men skatten var på 80% något hon tyckte var rimligt då hon ansåg att landet behövde dem mer än hon gjorde). Efter 1937 så bestämde hon sig för att gå Independent och satsade mindre på film för att kunna spendera mer tid med Clark Gable som hon hade dejtat sedan 1936 och som hon sedan gifte sig med 1939. De försökte få barn men efter 2 missfall så insåg de att hon inte kunde få barn. Hon gick även med i Bahá'í religionen, något hennes mamma hade gjort många år tidigare.
Sugen på att få en Oscar så försökte hon sig på att göra ett par seriösa filmer men inget av det blev bra. Med Mr. & Mrs Smith så gick hon tillbaka till komedi men det blev hennes näst sista roll. 1942, efter att tillsammans med sin mor ha samlat in pengar till armén för andra världskriget, så envisas hon om att de ska flyga tillbaka, något hennes mamma inte ville då hon var flygrädd. De slog slant om saken och hon vann. Under flygturen så kraschade planet in i en bergstopp och alla omkom. Det hela tog Clark Gable väldigt hårt (han gick visst ner mycket i vikt) och han gick med i amerikanska flygvapnet för att komma bort från det hela. De som kände honom sa att han aldrig blev den samma igen och att hennes död troligen var orsaken hans senare 2 äktenskap brast. Hon blev bara 33 år gammal.
Robert Montgomery hade en uppväxt full av lyx då hans far, Robert Montgomery Sr., var en rik affärsman. Men 1922 så förlorade hans far förmögenheten och tog sitt liv genom att hoppa från Brooklyn Bridge. Han bestämde sig för att satsa på att skriva och skådespeleri i New York och efter en bra karriär som teater skådespelare så fick han sin film debut i So This Is College (1929). Han blev genast populär då han hade bra självförtroende, var lätt att arbeta med och kom bra överens med alla. Efter ett par komedier så fick han slutligen en drama roll i The Big House (1930) och efter det så blev han hett eftertraktad och efter att ha spelat mot Greta Garbo i Inspiration (1930) så blev det full fart på hans karriär. En stjärna var född! 1935 så blev han utvald till President över Screen Actors Guild (och igen 1946). När andra världskriget bröt ut så reste han till London för att delta och blev ambulansförare. Han återvände till Hollywood för att samla in pengar till Röda Korset och göra fler komedier, bla. Mr. and Mrs. Smith. Men när USA drogs in i kriget så gick han med i flottan och var bla ombord på ett av skeppen under D-dagen. Efter kriget så började han med regi och då han var orolig för Kommunister i Hollywood så vittnade han i det ökända House Un-American Activities Committee 1947. Året efter så var han värd för årets Oscarsgala och 1950 så blev han konsult och coach åt President Eisenhower för hans TV-framträdanden. Under 50-talet så började han syssla med TV och slutligen drog han sig tillbaka från branschen 1960. 1981 dog han av cancer, 77 åt gammal. Även hans 2 barn dog senare i cancer.

Jag trodde jag skulle störa mig på David men jäkla vad jag störde mig på Ann. Jag fullkomligt avskydde henne efter halva filmen. Och David's så kallade bästa vän var minst sagt ett svin. Jag är inte en våldsam person men jag hade velat smälla honom på käften. Jag satt hela tiden och önskade att David skulle bara strunta i Ann. Men visst är det väldigt roligt och underhållande att se hans äventyr.

Den här filmen var inte alls som jag hade väntat mig. Jag trodde den skulle handla om hur de hade en galen kväll full missöden och tillsist förstod hur mycket de älskade varandra. Det är en väldigt rolig film, speciellt i slutet där jag ibland skrattade högt. Men den hade också en hel del jobbiga scener (typ de flesta med Ann). För det första så känns hela grejen med att Ann plötsligt inte vill ha David väldigt underlig och oförklarlig och hon beter sig som en riktig bitch som får iallafall mig att tycka riktig illa om henne. Visst var det dumt av David att jäklas med henne först men man fick aldrig veta vad han hade planerat. Jag förstår att tanken är ett "be careful what you wish for" tema men det fungerar inte riktigt alltid.
Själva slutet är rätt dåligt. Jeff vägrar att slå David så Ann vill inte veta av honom mer och faller för David igen när han tar till med hårdhandskarna. Det är inte alls den upplösningen jag ville ha. Inte bara hur fel det känns med att en man tvingar sig på kvinnan och det är det hon vill ha utan också att det inte löser konflikten eller någonting. In i det sista så försöker Ann få David att gå vidare med sitt liv och sedan när han blir våldsam så vill hon plötsligt ha honom. I slutet så trodde jag att han skulle se till att hon inte kunde lämna rummet förrän de blev sams vilket hade iallafall hade tagit filmen i full circle.

Filmen är iallafall bra regisserad och skådespelarna är väldigt bra.

En för det mesta bra komedi som har sina bra stunder men också sina dåliga.

Betyg: 7 dagar inlåsta i samma rum av 10 (Bra)


Så jag som tittar tycker inte bättre om en av dom, utan båda två lika mycket.

Där kan inte jag hålla med. Jag hade väldigt svårt för Ann.

Jeff är väl den verkliga gentlemannen i sammanhanget som inte direkt utnyttjar situationen för egen vinning.

Håller inte riktigt med. Han lovade att hjälpa David men väljer istället att försöka hjälpa Ann att ta skilsmässa och när han får veta att de inte är gifta så bjuder han ut henne mitt framför David. Men visst, han försöker inte att tvinga Ann till något.

Hitchcock har ju visat sig att ha humor i tidigare filmer, men det är kul att ha sett en helt renodlad komedi av honom.

Ja, det var intresant. :)

Jag kan inte begripa varför David inte bara klämmer ur sig sanningen

För att jäklas med henne, kanske? Eller så ville han göra det under romantiska former då han inte visste att hon visste. Deras dejt blev ju inte så värst bra så han kanske ville vänta?

eller varför Ann övertolkar det hela till den grad att hon nästan springer iväg och gifter sig med någon annan. Allt hon gör i filmen ser ut att koncentrera sig kring att straffa David. Varför skulle hon annars börja dejta hans bäste vän och partner i advokatfirman?

Där håller jag med. Jag förstår inte det heller riktigt. Det hade varit mer logiskt om David hade behandlat henne illa eller något sådant.

Ni två tycker verkligen inte alls lika om den här. :P Och jag hamnar i mitten. ;)
Although my heart may be weak, it's not alone. It's grown with each new experience. And it's found a home with all the friends I've made. I've become a part of their heart, just as they've become a part of mine.
And if they think of me now and then, if they don't forget me, then our hearts will be one. I don't need a weapon. My friends are my power!
-Sora, Kingdom Hearts
Godzilla%20racing_zps1cj0z7fu.gif

#70 XC

XC

    «Thundermoose.»

  • Admin
  • 19,025 posts
  • Gender:Not Telling
  • Location:Titta bakom dig...
  • Interests:TV, Film, Böcker, Science Fiction, Fantasy, Undvika soliga dagar, datorer, internet, retro teknoligi och din senaste post!

Posted 28 November 2016 - 18:19

»1927 fick hon jobb hos "King of Comedy" Mack Sennett som baddräkts skönhet i 15 av hans slapstick kortfilmer som hon motvilligt tog och det förändrade hennes karriär. Företaget som distribuerade kortfilmerna blev imponerade och snart fick hon roller i flera långfilmer och växte snabbt i rollistan.« – [Källa]

 

En väl beprövad metod som funkar än idag. :rolleyes:

 

 

»/.../men jäkla vad jag störde mig på Ann. Jag fullkomligt avskydde henne efter halva filmen. Och David's så kallade bästa vän var minst sagt ett svin.« – [Källa]

 

Håller med, jag tror en av anledningarna till att jag inte fann den här underhållande alls var just för att jag ogillade karaktärerna så mycket.


fqq5BYam.jpg
 

Du skall inte lyssna på vad jag säger; du skall fatta vad jag menar.

 

»Ever tried. Ever failed. No matter. Try again. Fail again. Fail better.« (Samuel Beckett)


#71 Garm

Garm

    Rear Admiral

  • SuperMod
  • 3,785 posts
  • Gender:Not Telling

Posted 01 December 2016 - 07:18

Får återkomma vid ett annat tillfälle då jag orkar att läsa och kommentera inläggen som har gjort här och i andra trådar.

|

Suspicion (1941)

Får bli ett kort omdöme efter att ha sett den här på en 3.5" mobilskärm så är jag trött i ögonen och har en huvudvärk där jag känner varje pulsslag hamra i skallen.

Måste säga att handlingen är rätt ointressant i den här filmen. Mysteriet med Johnnie och vad han egentligen har för sig får för lite plats och intrigerna dyker upp rätt sent i filmen och då är det redan försent att fånga min uppmärksamhet.

Gillar skådespelarna, speciellt vår trio bestående av Fontaine, Grant och Bruce, men fastnar inte direkt för karaktärerna. Man undrar vad Lina ser hos Johnnie, som framstår som väldigt omogen och oansvarig. Men kärleken är väl blind som vanligt.

Tycker att Hitchcock kan göra bättre mysterier än den här. Gillar när man får försöka att pussla ihop bilden själv under filmens gång, men här är det så tråkigt när allt kretsar kring var Johnnie får sina pengar ifrån och vad han är beredd att göra för det, att allt slutar i ett stort antiklimax när filmen väl har kommit i mål.

Så nej, det här var inte den bästa filmen av Hitchcock som vi hitintills har sett.

Jag hoppas att veckans andra Hitchcock-film är bättre.


Edited by Garm, 02 December 2016 - 02:46.


#72 Garm

Garm

    Rear Admiral

  • SuperMod
  • 3,785 posts
  • Gender:Not Telling

Posted 02 December 2016 - 03:24

Troligen en av Jane Eyre filmatiseringarna. Såvidar du inte menar "Crimson Peak"?



Jag har inte sett "Crimson Peak" så den kan jag inte uttala mig om. Och jag är rätt säker på att det inte är från någon "Jane Eyre"-filmatisering heller. Har för övrig bara sett en sådan. Nej, jag är övertygad om att det är ifrån en annan thriller eller kanske rent av skräckfilm.
 
 
 

Och nu har jag helt kommit Off Topic. :P




:lol2: Kanske det, men jag uppskattar att läsa om skådespelarnas bakgrund och även diverse intriger som kommer med yrket.
 


 



Det här är den enda Hitchcock film som har vunnit Oscar för bästa film.




Det är ju lite lustigt att det inte blev fler vinster för Hitchcock var ju väldigt produktiv och även om vi har ett gäng filmer kvar att se, så märker man ju att kvalitén ofta var hög och många tycker ju bevisligen att hans filmer var riktigt bra. Men inte dom som röstade fram vinnarna, eller då var det stenhård konkurrens.
 
 
 

Joan Fontaine är verkligen extremt söt.



Hon är riktigt vacker. Som så många andra skådespelare var på den här tiden. Visst kan skådespelare vara vackra även idag, men man hade ju ett helt annat förhållningssätt förr i tiden till det här med utseende än vad vi har i dagens samhälle och filmklimat.
 
 
 

Vilket tråkigt liv det måste vara. Et hus så stort att man bara träffas ett par gånger om dagen. Olika rum för olika tider på dygnet. Ett matbord så långt att man inte kan prata. Separata sovrum i olika delar av huset.


 
Jag håller med dig. Och tyvärr så var ju det här verklighet för många människor förr i tiden, säkert även idag om man ska vara ärlig.
 
 
 

Föresten, hushållerskan hette Danvers, inte Denvers. Jag tog också fel på det, tackvare staden Denver. :P


 
 
Det stämmer bra. Vet inte hur jag halkade in på det andra namnet. :P
 
 
 

Ni två tycker verkligen inte alls lika om den här. :P Och jag hamnar i mitten. ;)


 
 
Mmm. Ibland tycker man rätt olika/lika och det där är ju alltid spännande och intressant att ta del av.
 
 
 

En väl beprövad metod som funkar än idag. :rolleyes:


 
 
Vilken av alla skådespelerskor/skådespelare som har varit baddräktsskönhet i 15 slapstickkortfilmer tänker du på då?
 

Spoiler


Edited by Garm, 02 December 2016 - 03:29.


#73 XC

XC

    «Thundermoose.»

  • Admin
  • 19,025 posts
  • Gender:Not Telling
  • Location:Titta bakom dig...
  • Interests:TV, Film, Böcker, Science Fiction, Fantasy, Undvika soliga dagar, datorer, internet, retro teknoligi och din senaste post!

Posted 02 December 2016 - 12:12

Vilken av alla skådespelerskor/skådespelare som har varit baddräktsskönhet i 15 slapstickkortfilmer tänker du på då?

Spoiler


Som du säkert förstod var det hela grejen med "sparka fart på kariären iförd baddräkt" som jag syftade på. ;)

 

 

--
Illdåd planeras? / Suspicion (1941) [US]
¡Oi! Spoilers kan förekomma rakt föröver!

Det första som slår mig är att den här på sätt och vis (inledningsvis) iaf påminner en del om Rebecca. För även här handlar det om en man och kvinna som gifter sig efter en blixtförälskelse och sedan börjar stifta bekantskap med den de gift sig med. Johnnie är den där typiska charmören, och troligen en regelrätt sol och vårare. Lina som inser detta efter giftermålet inser att han lever ett liv där lögner, bedrägerier, försnillning och galoppbanan tillhör vardagen.

Jag har svårt att riktigt ta mig till den här filmen, jag kan på en nivå inse att Lina har ett visst behöv av att inte behöva erkänna för sina föräldrar att hon haft fel. Men hela grejen att hon ständigt faller för hans lögner som ackompanjeras med flärdfulla presenter funkar inte riktigt för mig. Den intressantare delen av filmen är när Beakly (en charmig karaktär som verkar vara lite lätt bakom flötet) dör och Linda lägger ihop 1+1 och nu funderar hur långt Johnnie är beredd att gå för att lösa sina penningproblem: döda sin vän? Döda henne?

Tyvärr kommer vi dit alldeles för sent, och större delen av filmen går åt av att måla upp ramverket om hur Johnnie gång på gång faller tillbaka på att charma och bedra sin omgivning. Själva mordkomplotten stökas över på 20minuter. Det känns dessutom som om Hitch fortfarande kämpar med att få till vettiga slut i sina filmer, slutet här (med det stora avslöjandet och att man sedan uppenbarligen vänder hem) lär jag nog aldrig riktigt begripa. Och att Johnnie skulle stå för sitt ord och ta sitt straff, det tar jag med en nypa salt.

Det här är en film som inte direkt kan kallas spännande, den blir som bäst "småtrevlig" med sina fina miljöer och välsammansatta ensemble.


@Garm: Vi ser ut att tycka väldigt lika om den här.

 

Edit: Tydligen så ligger studion snarare än Hitch bakom den officiella versionen av slutet.

  • »Alfred Hitchcock originally wanted Johnnie to be guilty, but the studio insisted that the public wouldn't accept Cary Grant as a murderer. Hitchcock's original ending had Johnnie killing Lina by poisoning her milk, but then convicting himself by mailing a letter that Lina had written. Joan Fontaine said, Cary Grant "did kill me in the original cut, but at a preview, the audience simply refused to accept him as the murderer."«[Källa]


fqq5BYam.jpg
 

Du skall inte lyssna på vad jag säger; du skall fatta vad jag menar.

 

»Ever tried. Ever failed. No matter. Try again. Fail again. Fail better.« (Samuel Beckett)


#74 XC

XC

    «Thundermoose.»

  • Admin
  • 19,025 posts
  • Gender:Not Telling
  • Location:Titta bakom dig...
  • Interests:TV, Film, Böcker, Science Fiction, Fantasy, Undvika soliga dagar, datorer, internet, retro teknoligi och din senaste post!

Posted 02 December 2016 - 19:46

Sabotör / Saboteur (1942) [US]
¡Oi! Spoilers kan förekomma rakt föröver!
Det här kändes omt och mycken som en spirituell uppföljare till "de 39 stegen", för även om det är en hel del som skiljer dem åt så delar de många av de mest grundläggande premisserna: det hemliga sällskapet, den oskyldigt anklagade, puckade beslut som håller intrigen levande och damor (ifrillvilligt på äventyr) som byter åsikt oftare än ett trafikljus ändrar färg.
Men ändå är det något i den här filmen som gör att den håller ihop lite bättre, kanske är det för att man redan från början mer grundmurat sätter dit Barry. Brandsläckaren som är fylld med bensin var ett grepp som för mig kändes riktigt fräscht fortfarande. (Och det är ju riktigt coolt).
Det här är en trevlig film med en liten småmysig intrig. Duktiga skådespelare och överlag välbalanserade karaktärer (ingen är direkt over-the-top). Plus att fotot är väldigt snyggt. Även scenerna där bakgrunden uppebarligen är en efterkonstruktion är riktigt snygga, speciellt scenerna uppe i frihetsgudinnan är övertygande. Snyggt dessutom att Hitch var snabb med att skicka ut ett av universals nyhetsteam och filma skeppet Normandie som på riktigt (pga av en läglig olycka) låg kapsejsad i hamnen.


fqq5BYam.jpg
 

Du skall inte lyssna på vad jag säger; du skall fatta vad jag menar.

 

»Ever tried. Ever failed. No matter. Try again. Fail again. Fail better.« (Samuel Beckett)


#75 Garm

Garm

    Rear Admiral

  • SuperMod
  • 3,785 posts
  • Gender:Not Telling

Posted 04 December 2016 - 00:48

Som du säkert förstod var det hela grejen med "sparka fart på kariären iförd baddräkt" som jag syftade på. ;)


Visst förstår jag. Måste bara göra mig lite lustig ibland. :P
 

Det första som slår mig är att den här på sätt och vis (inledningsvis) iaf påminner en del om Rebecca. För även här handlar det om en man och kvinna som gifter sig efter en blixtförälskelse och sedan börjar stifta bekantskap med den de gift sig med.


Jag instämmer, just ur den betraktelsen så är filmerna väldigt lika. Och man förundras igen, som man alltid gör i sådana sammanhang, att allt liksom kommer i fel ordning och om undrar om dom överhuvudtaget tänker efter eller bara låter kärleken ta överhanden. Här hade Lina tur, hon kunde ju lika gärna ha träffat en tvättäkta psykopat och insett det lite försent.
 

Johnnie är den där typiska charmören, och troligen en regelrätt sol och vårare.


Jag tänkt i dom banorna med, men Johnnie verkar ju ha en del känslor för Lina i alla fall. Eller så han vi bara aldrig fram till skedet där han lämnar henne helt barskrapad och drar vidare till nästa kvinna. Johnnies känslor för Lina känns inte helt klockrena, det finns liksom någonting där som gör att man får känslan av att han tycker om henne väldigt mycket, medans det finns en del andra scener där man lika gärna skulle kunna ta honom för en regelrätt som och vårare. Kanske att det ska vara just så också, att man liksom aldrig riktigt ska veta vad som kommer att ske härnäst. Men med tanke på hur impulsiv som Johhnie är och dom uppenbara problem han har i sin relation till pengar, så skulle jag inte ha blivit förvånad om han hade länsat rubbet och lämnat Lina helt utblottad.
 

Men hela grejen att hon ständigt faller för hans lögner som ackompanjeras med flärdfulla presenter funkar inte riktigt för mig.


Kanske att hennes känslor för Johnnie gör att hon inte tänker klart och att han dessutom är en förstaklassens sol och vårare som vet hur han ska linda sina offer runt sitt lillfinger. Men jag vet inte, jag stör mig oftas på sådana här saker i filmer, att dom flesta inte tänker rationellt utan sväljer alla förklaringar och undanflykter med hull och hår.
 

Den intressantare delen av filmen är när Beaky (en charmig karaktär som verkar vara lite lätt bakom flötet) dör och Linda lägger ihop 1+1 och nu funderar hur långt Johnnie är beredd att gå för att lösa sina penningproblem: döda sin vän? Döda henne?


Mmm. Antingen så är Beaky lite trög eller så ser han bara gott i alla människor, även när dom gör fel. Jag håller med om att det är den bättre delen av filmen. Just hur Lina börjar ana oråd för både Beaky och sin egen säkerhet. Väldigt bra och det blir lite nerv i berättandet där man tillsammans med Lina kan klura lite i hur det hela ligger till.
 

Tyvärr kommer vi dit alldeles för sent


Jupp. Tyvärr så tycker jag att man fokuserar på fel saker i handlingen och när man väl kommer fram till det som lyfter filmen lite så stökas det snabbt undan och vips så är filmen istället slut. Jag tycker att det är bra att ge karaktärerna lite bakgrund, men att dröja sig kvar så länge vid Johnnie och hans problem samt hur godtycklig som Lina framstår när Johnnie förklarar bort att med prat och presenter, det tar upp för mycket plats och tid.
 

Det känns dessutom som om Hitch fortfarande kämpar med att få till vettiga slut i sina filmer, slutet här (med det stora avslöjandet och att man sedan uppenbarligen vänder hem) lär jag nog aldrig riktigt begripa.


Jag håller med dig. Många slut i hans filmer känns väldigt abrupt och snöpligt. Som att man inte riktigt vet hur man ska knyta ihop påsen på ett bra sätt. Jag gillar inte alls slutet, det kändes alltför tillrättalagt och bara tråkigt. Hitchcock kan ju dock glädja sig med att det inte bara är han som har problem med sådant, det sker i filmer än idag.
 

Tydligen så ligger studion snarare än Hitch bakom den officiella versionen av slutet.


Jag hade ju helt ärligt hellre velat se det slutet än det som vi faktiskt fick se. Tyvärr så tas ju sådana här beslut på exakt samma grunder än idag. Publiken är ju viktig, men ibland så kan man inte helt förlita sig på dom här testvisningarna som sker. Det är väl bara dom regissörer som har "final cut" på sina filmer som egentligen har någonting att säga till om. Du kan hoppas på att dom lyssnar på dig, men man kan nog aldrig känna sig säker när man hela tiden har någon som är huvudet högre än dig i kedjan.