Jump to content

Photo

Wonder Woman recension


  • Please log in to reply
No replies to this topic

#1 super85

super85

    Forward Admiral

  • Moderator
  • 4,705 posts
  • Gender:Male

Posted 19 June 2017 - 22:55

Wonder Woman
Regi: Patty Jenkins, Manus: Allan Heinberg Zack Snyder, Jason Fuchs
I rollerna: Gal Gadot, Chris Pine, Danny Huston, Robin Wright, Connie Nielsen,
 
Den fjärde av DC Comics långfilmerna som utspelar sig i deras gemensamma universum är den som är mest "trogen" superhjälte-films mallen. Och kanske därav den blivit så omtyckt av både fans och kritiker världen över. Vi får följa Diana som liten på ön Themyscera, hur hon växer upp, träffar stridspiloten/spionen Steve Trevor, blir Wonder Woman...tja ja hela origin-berättelsen berättas i samma stil som man ofta gör i filmer i den här genren. I det här fallet så är det absolut inget fel med detta, Wonder Woman har aldrig fått en långfilm förut. En TV serie på 70-talet, lite animerade grejer och några misslyckade pilotavsnitt till TV serier. Hon förtjänar sin egen "Batman Begins" eller "Superman The Movie" ,filmer som filmskaparna här, sagt är stora inspirationskällor.

Finns ju givetvis typiska Hollywood ändringar för att göra saker lite egna. Eftersom Marvel han göra sin "Captain America " film för ett gäng år sedan, så har filmskaparna här valt att ha filmen utspelas under första världskriget istället för andra. Jag gillar den ändringen, det gör det hela lite annorlunda. Sen är det dock lite småroligt att det som lite grann blir Dianas "team", ett gäng lite annorlunda karaktärer/soldater(ett väl-castat gäng av olika etniciteter) känns väldigt mycket som Howling Commandos från Captain America. Men likheterna mellan DC och Marvel har alltid funnits i serierna så de finns ju här också.
 
Känns lite lame att prata om det faktumet att filmen är regisserad av en kvinna (Patty Jenkins) men jag gör det ändå eftersom det enbart är i postiv bemärkelse. Ingen vill se en film i den här genren där regissören vill lära publiken någon form av läxa eller predika om svåra ämnen, och Jenkins lyckas att göra allt väldigt balanserat. Filmen tar upp saker som sexism och saker som säkert existerade i stor grad år 1918 (och i vissa delar av världen fortfarande i dag) Men hon gör inte det så att det nånsin blir en predikan.  Rent allmänt sagt så är detta en väldigt välregisserad och underhållande film som ger både den här karaktären, DCs filmuniversum, och förhoppningsvis kvinnliga super/actionhjältar en boost på bio.

Gal Gadot som Wonder Woman är helt perfekt, hon gör naiva biten fantastiskt bra, utstrålar en värme och kärlek som Diana och är även riktigt cool som krigaren i actionscener. Stor credd bör ges till Batman V Superman regissören Zack Snyder (som här varit inblandad i manus och som producent)  som hittade henne och gav henne rollen för några år sedan.  När hon fick rollen så fick man läsa kommentarer från både nätbloggare och andra vanliga messageboard-ostbågisar att hon var för spinkig, hon var en kass skådis eftersom hon varit modell, och givetvis klassikern att hennes bröst var för små. Spydde själv lite i munnen när jag läste dessa kommentarer.  Hon är toppencasting, och mottagandet på henne och den här filmen säger väl en del. 
 
Chris Pine är också väldigt bra som Steve Trevor. Det största misstaget man kunde ha gjort är att göra karaktären till en rakt av sexistisk dryg jävel , Pine har väldigt bra kemi med Gal Gadot och hela det gör att filmen höjer sig ett snäpp. När mallen för filmen påminner om andra filmer i genren så måste sådana här grejer funka. Och det är inte så ofta kärleksrelationer fungerar så bra som här.

Scenerna på "Paradise Island" (som Steve Trevor kallar det en gång) är väldigt fint filmade, med vackra färger (bra foto av Matthev Jensen ) medans  London och senare Belgien  år 1918 år grått, dystert,smutsigt  och allmänt fult. Kontrasten är snygg där.  Jag gillar även musiken av Rupert Gregson-Williams,  filmen innehåller givetvis den där urhäftiga Wonder Woman musiken med elektronisk cello som var med i Batman V Superman, men man gör liksom en grej av att hon ska "förtjäna" den låten.  Actionscenerna är för det mesta riktigt bra,  "No Mans Land" scenen har ju redan blivit lite känd. 
 
Jag hade gärna sett mer av Amasonerna och ön (de dyker ju upp igen i JLA filmen märkte jag när jag såg den trailen) eftersom den biten känns som tagen direkt ur serietidningarna. Connie Nielson är trovärdig som Dianas mor Hippolytta, och en annan favorit är Robin Wrights Antilope.  Bra skådespel i de mindre birollerna är något jag tyckte fanns här i massor.

Skurkarna då? tja, de är ungefär något sådant som jag misstänkte här. Det är ett intressant drag att Danny Huston spelar  tyske Generalen Ludendorff, intressant för att den snubben fanns ju på riktigt. Både Ludendorff och hans partner in crime Dr.Maru (Elena Anaya) är den här typen av typiska onda tyska skurkar som skapar dödliga gaser, fnissar när folk dör och är allmänt skurkiga. Det är en del av genren, och det är väl inget fel med det ;). Det hela bygger dock upp till en annan skurk, som jag inte skall avslöja, det är ju trotts allt en twist, fast en sådan som man nog märker rätt tidigt.

Friskt också att filmen känns verkligen fristående, samtidigt som den starkt är en del av detta DCU. Det kanske låter konstigt, men det är bra hur man etablerar det här i samma universum som DCs andra filmer, utan att man måste trycka in en massa cameos. En känd karaktär från Gotham medverkar dock givetvis, fast enbart i form av att skicka e-mails och paket :).
 
En väldigt underhållande och snygg superhjältefilm. Och största styrkan är skådespeleriet och kemin mellan karaktärerna.  Sen var det schysst att det för en gångs skull var en kvinnlig superhjälte det handlade om ;).

Proud member of ATNAG (Allegiance to Nolan and Goyer)
Batman Begins

2005&2008 Year of the Bat

2005 Evil feared the Knight, 2008 The Dark Knight Returns

The Dark Knight