"Hur som helst så lyssnar du bara på en enda individ med ganska kräsen smak, så kom ihåg det innan du gör drastiska ändringar. Men att rätta språkmissarna borde vara första prioritet, för de ger ett väldigt amatörmässigt intryck och är trots allt det enda som är objektivt fel med din berättelse."
Jag är väldigt tacksam för kritiken. Att bli läst är det bästa som kan hända mig nu. Detta är som ni kanske anat min första roman, har bara skrivit noveller förut. Ska jobba på att få det korrekt språkmässigt.
Det är väl det jag gestaltar i de kommande kapitlen. Men uppfattade du det inte så har jag kanske misslyckats att göra detta klartför läsaren. Tyckte väl det var uppenbart att man vill förändra folks medvetanden. Det säger ju Ambience i klartext vid hennes tal i staden. Problemen är många och komplexa och jag försöker skildra komplexiteten.
Jag läste inte väldigt långt men berättelsen utspelar sig i varje fall i en koloni på någon avlägsen planetoid i ett parallellt universum (är det nödvändigt att blanda in parallella universa? Fyller det någon speciell funktion eller skulle det lika gärna kunna utspela sig i vårt?). Ett sådant samhälle skulle nog ge upphov till en ganska säregen kultur och dynamiken däri är väl av naturligt intresse. Men jag uppfattade det att saker och ting funkar ungefär som i ett i-land på Jorden på 2010-talet, vilket är rätt tråkigt under omständigheterna. Framhäv vad som gör din setting speciell.
Nej, inte Matrixkapslar, de för in näring direkt i kroppen via ett injektionssystem. Rena proteiner för tillväxt. Men går det inte fram har jag väl misslyckats.
Okej, det var väl ordet birthing-unit som fick mig att associera dit. Jag inser att teknologins dehumaniserande verkan är ett tema här så jag anmärker inget mer på det.
Hur som helst så lyssnar du bara på en enda individ med ganska kräsen smak, så kom ihåg det innan du gör drastiska ändringar. Men att rätta språkmissarna borde vara första prioritet, för de ger ett väldigt amatörmässigt intryck och är trots allt det enda som är objektivt fel med din berättelse.
Det är viktigt att det utspelar sig i ett parallellt universum. Dels tycker jag det blir mer spännande. Dels fungerar naturlagarna något annorlunda, vilket har betydelse för hur världen fungerar. Det är en speciell energi på platsen, som uppträder som ett intelligent väsen, dessutom har vi den speciella gravitationen, som gör det möjligt att gå på tunna ytor.
Du kan ha rätt i att jag borde utnyttja settingen mer. Men jag har ju i alla fall detta men speciella väderomslag, Gaiahypotesen och märklig gravitationskraft.
Ska försöka fixa språkmissarna till nästa version. Jag jobbade arslet av mig med den här första versionen och jag vill inte att det ska rinna ut i sanden.
Tack för kritiken, jag jobbar vidare.
Jag kan passa på att komma med lite annan feedback:
- Håll dig till så få perspektiv som möjligt. Under bara "1- Territorial Glow", byter du från "you" till "we", tillbaks till "you", ännu en gång "we", sedan till "Ambience" (hon), därefter "People" (de), en kort stund "a child" (hen) och sedan tillbaks till "Ambience". Blir väldigt förvirrande, vem ska läsaren associera med? Välj ett perspektiv att skildra och byt bara ev mellan kapitel - i början av skrivandet skulle jag säga att inte byta alls eftersom det krävs teknik för att lyckosamt skildra ur olika personers perspektiv.
- Beskriv inte - berätta och gestalta. Det här är också sammankopplat med ovanstående, att hålla sig till ett perspektiv tvingar en att gestalta händelser mer. Några exempel på vad som kan ges mer av berättande: "Nobody had figured out how the energy worked in its entirety. What we knew was that it was a living thing", "They were
working on the machines, the harvesters, which broke down a couple of hours ago", "She had a couple of friends", "She was warm and exited[sic?]".
Ska tänka på detta med perspektivbyten. Tänkte väl inte tillräckligt djupt på det. Man är så inne i skrivandet att man inte kan se hur eventuella läsare uppfattar det.
Grejen med de här beskrivningarna är väl att det jag gillar mest är att skildra den unika världen. Det krävs ett intresse att fördjupa sig i en värld. Dessutom är inga skildringar egentligen onödiga, man måste läsa vidare för att se vad allt betyder i slutändan. Så man får undra och blir förhoppningsvis blir man sedan belönad när allting kommer samman på slutet.
Edited by SoulWarrior, 07 March 2013 - 12:32.