Jag har ett svagt minne att vi fick i hemuppgift att läsa den när jag gick i gymnasiet, men jag tror inte att jag lyckades ta mig igenom den.
Problemet, tror jag, är att när litterära storheter som exempelvis Harry Martinsson och Doris Lessing plötsligt får för sig att skriva SF
så är det i deras ögon inte SF dom skriver och deras målgrupp är heller inte vanliga SF-läsare.
För dem är nog genren bara en experimentell metod att förmedla något annat budskap som inte har med SF att göra. Visst, det finns många
författare som genomgående använder SF som verktyg för att förmedla exempelvis politiska budskap, men för att lyckas nå "oss" SF-are
så måste det finnas en grundläggande SF-kärna i berättelserna som är svår att definiera och förklara, men som alla som är uppfödda med SF vet vad det är. (Sense of Wonder)
Jag har läst de 3 första böckerna i "Canopus i Argo" av Doris Lessing och där tycker jag att den där kärnan fattas totalt.
Därmed inte sagt att det inte är god litteratur, men det var heller inte det jag ville komma fram till.