Jump to content

Photo

Senast sedda film #7


  • Please log in to reply
1026 replies to this topic

#1001 Crusader

Crusader

    Rumpadmiral

  • Moderator
  • 12,013 posts
  • Gender:Male
  • Location:Osby, Skåne, Sverige, Europa, Jorden, Solsystemet, Wintergatan
  • Interests:Sci/Fi, Fantasy, Drama, Skräck, Kärlek/Romantik, Komedi... nog lättare att säga allt. :P

Posted 04 March 2017 - 02:21

The Terminal (2004)

Viktor Navorski anländer till New York från hemlandet Krakozhia ovetandes att under flyget så har ett statskupp hänt i Krakozhia vilket betyder att hans pass inte längre är giltigt. Utan giltigt pass så får han inte träda in i USA och kan heller inte återvända hem då Krakozhias gränser är stängda. Mr. Navorski kan väldigt lite engelska och gör sitt bästa för att överleva på det han kan få tag på. På terminalen så skaffar han sig snart många vänner och vissa fiender. En av dem är den vackra flygvärdinnan Amelia Warren. Men Chefen för tull och gräns Frank Dixon som är ansvarig för honom gör allt för att bli av med honom genom att försvåra hans situation då han precis ska bli befordrad och är rädd att inte få jobbet.

Drama-komedi regiserad av Steven Spielberg inspirerad av självbiografin "The Terminal Man" som handlar om de 18 år som Mehran Karimi Nasseri fick bo på en terminal i Paris innan han blev sjuk 2006 (sedan dess har han levt som hemlös i Paris). Med bla. Tom Hanks, Catherine Zeta-Jones och Stanley Tucci.

Slutet är bittersöt. Viktor Navorski får äntligen komma till New York och får autografen men Amelia Warren bestämmer sig plötsligt och oförklarligt för att gå tillbaka till att vara älskarinna åt en man som aldrig kommer att lämna sin fru, och Frank Dixon får aldrig sitt straff. Jag fick lite deja vu i slutet som får mig att undra om jag inte har sett filmen innan men jag kan inte hitta att jag har skrivit något.

En rätt tokig film med tokiga karaktärer, minst sagt. Men bra och underhållande... och sorglig. Regi och skådespeleri är på topp men manuset haltar. Där är saker som inte riktigt fungerar eller stunder där manuset haltar. Hela grejen med Amelia Warren t ex var dåligt skriven och drar ner filmen så det hade varit bättre om de hade skippat den biten helt. Men överlag så är det en bra film.

Betyg: 7 månader på en terminal av 10 (Bra)
Although my heart may be weak, it's not alone. It's grown with each new experience. And it's found a home with all the friends I've made. I've become a part of their heart, just as they've become a part of mine.
And if they think of me now and then, if they don't forget me, then our hearts will be one. I don't need a weapon. My friends are my power!
-Sora, Kingdom Hearts
Godzilla%20racing_zps1cj0z7fu.gif

#1002 Den Gröne Hämnaren

Den Gröne Hämnaren

    l'Empereur des Lumières

  • Moderator
  • 2,579 posts
  • Gender:Male
  • Location:Växjö

Posted 26 June 2017 - 17:26

För ett tag sedan blev det ett biobesök igen. Denna gång 君の名は. Det uttalas tydligen Kimino nawa, men den svenska (?!) titeln är Your name. Vi kollade med japanskt tal och svensk text, men en svenskdubbad version finns också.

 

Mm, jag tyckte om den. Fin, rolig, spännande. Det där med tidsparadoxer är en knepig grej, men det tycker jag hanterades rätt bra här. Sedan att huvudpersonerna efter hand glömmer bort vad de varit med om , kan man vara fundersam över. Visst att de glömmer sina minnen . Det är inget konstigt med det. Aningen konstigare att de glömmer sina minnen av sina minnen . För att inte tala om att deras telefoner glömmer . Men visst, jag kan ta det.



#1003 Libby

Libby

    Senior Commander

  • Members
  • 357 posts
  • Gender:Male
  • Location:Lilla huset på Prärien

Posted 26 June 2017 - 21:38

Är du helt säker på att du själv kommer ihåg alla dina minnen... :P



#1004 Den Gröne Hämnaren

Den Gröne Hämnaren

    l'Empereur des Lumières

  • Moderator
  • 2,579 posts
  • Gender:Male
  • Location:Växjö

Posted 27 June 2017 - 11:40

Är du helt säker på att du själv kommer ihåg alla dina minnen... :P

 

Vem är du?!

 

Ehm...

 

Nej, jag har säkerligen glömt bort mycket av vad jag varit med om, och då även glömt bort att jag kommit ihåg saker som hänt tidigare.

 

Och en intressant sak med det mänskliga minnet är att när man är alldeles nyvaken så minns man vad man drömt under sömnen, men en sekund senare kan allt vara borta. Eller inte riktigt borta då, för det återkommer gärna till ytan om man stöter på något som får en att associera till drömmen.

 

I alla fall så är det ju så att när man väl är klarvaken och faktiskt minns vad man drömde så har ju minnet av drömmen förvandlats till minnet av något man tänker på när man är vaken. Man kan förstås glömma sådant också, men att man skulle glömma minnet av drömmen och vad det minnet leder till att man gör medan man är vaken, är ju inte rimligare än att man skulle glömma vad som helst som man är med om när man är vaken.



#1005 Libby

Libby

    Senior Commander

  • Members
  • 357 posts
  • Gender:Male
  • Location:Lilla huset på Prärien

Posted 27 June 2017 - 13:08

Hm, det här börjar bli invecklat.

 

I vilket fall läste jag en gång en förträfflig SF-novell där någon utomjordisk civilisation anföll jorden genom att angripa det mänskliga minnet. Men man tog inte allt med en gång, bara en dag i taget. Varje dag vaknade alltså människorna och upptäckte att man glömt den sista dagen man minns. Efter en vecka hade man glömt 7 dagar, efter ett år var 365 dagar borta osv. Rätt intressant att tänka sig in i vad en sådan minnesförlust för med sig. 

 

Mitt minne är dock inte det bästa ens före en sådan minnesförlust; jag kommer inte ihåg namnet på novellen och inte namnet på killen som skrev den, men det jag minns är att novellen var bra och att jag nog hittar den i något nummer av Nova-SF om jag orkar leta. Författaren  var heller inte så produktiv, skrev bara ett tiotal noveller totalt, varav de flesta faktiskt fick litterära pris. Där kan man tala om hög kvalitativ nivå.

 

Nu visade det sig att jag orkade leta i alla fall och i Nova nr 1-2005 hittar man "Berättelsen om ditt liv" av Ted Chiang. I förtexten skriver John-Henri Holmberg: "I dagens generation SF-författare är Ted Chiang unik. Han är den ende som blivit en idémässigt och litterärt dominerande röst uteslutande genom sina till dags dato 9 noveller. Tillsammans har dessa noveller nominerats till 29 litterära priser och vunnit 8!"

 

Kanske var Chiang även en influenskälla till filmen du såg? 



#1006 Den Gröne Hämnaren

Den Gröne Hämnaren

    l'Empereur des Lumières

  • Moderator
  • 2,579 posts
  • Gender:Male
  • Location:Växjö

Posted 27 June 2017 - 13:25

Kanske var Chiang även en influenskälla till filmen du såg? 

 

Förvisso möjligt, men det där med att de glömmer är i det fallet inte den huvudsakliga grejen. Så vad är grejen? Tja... Trailern är nog inte helt tydlig, men kan kanske ge dig någon ledtråd...

 



#1007 Den Gröne Hämnaren

Den Gröne Hämnaren

    l'Empereur des Lumières

  • Moderator
  • 2,579 posts
  • Gender:Male
  • Location:Växjö

Posted 25 October 2017 - 17:50

När jag umgicks med syskonbarnen här om helgen bestämde min bror film. Det blev Jakten till Månen (Atrapa la bandera). Fick inte riktigt klart för mig om han och hans dotter hade sett den tidigare eller om de bara hade konstaterat att den fanns.

 

Handlingen: Ingen har åkt till Månen, säger skurken. Men nu ska han bli den förste som åker dit. För att hedra sin pappa. Säger han. Men egentligen är det bara för att sno åt sig Månens resurser. Och så ska han givetvis, medan han är där, också undanröja bevisen för att någon varit där före honom. Så får man inte göra, så i syfte att komma dit före honom och alltså komma först till flaggan för att kunna visa att den finns, så letar man fram en raket från sextiotalet. Således: Fin kontrast mot skurkens scifiaktiga farkost. Av misstag är det inte den tänkta astronauten som åker iväg med raketen, utan i stället hans pappa och hans son. Och tjejen. Och husdjuret. Av någon eller ingen anledning finns rymddräkter i barnstorlek ombord på raketen. Men inte rymddräkter för ödlor, så en sådan får de konstruera själva. Farfadern är förresten en gammal astronaut som dock aldrig kommit ut i rymden förr. Det är alltså tre generationer i en astronautfamilj det handlar om. Jaja, det slutar lyckligt, och skurken får driva runt i rymden med sin rymddräkt, och en robot som sällskap. Hur länge kan man överleva på det viset innan syret tar slut, tro ?

 

Betyg: Okej.



#1008 Den Gröne Hämnaren

Den Gröne Hämnaren

    l'Empereur des Lumières

  • Moderator
  • 2,579 posts
  • Gender:Male
  • Location:Växjö

Posted 21 April 2018 - 17:27

 

Duger inte dom ursprungliga filmerna som dom är? Det är ju skådespelaren som gör det med sin karaktär.
Kommer det snart göras en Kalle på spången, också? Skulle Peter Harryson passar rollen?


Men nu är det inte frågan om en nyinspelning utan en ny "del" i den löst sammanfogade filmsviten om Åsa-Nisse. Den första filmen kom 1949 och för att uppmärksamma 60:årsjubileet vill Dorsin & co göra en ny film. Visst är John Elfström förknippad med figuren, men jag är tveksam till att han la ner så mycket "method acting" för att komma in rollen. Det var ju inte Elfström som kom på att Nisse skulle prata överdriven småländska, tjuvjagande, uppfinningsrikedom, mobbning av Sjökvist osv utan författaren Stig Cederholm. Dessutom spelade inte Elfström huvudrollen som Åsa-Nisse i den sista filmen från 1969, så det tabut är redan brutit. Däremot har de gamla skådespelarna inspirerat till de utseende som seriefigurerna har än idag.

Kalle på Spången?! Tveksamt om det finns något intresse för det och om Göteborgaren Harrysson passar som Mr Skåne biggrin.gif

 

Den där rimejken på Kalle på Spången har jag inte sett något mer om, men nu har jag konsumerat originalet. Jag gav brorsan en dvd-utgåva med fyra edvardperssonfilmer i födelsedagspresent, så nu när jag hälsade på honom passade vi på att se denna. Den var kul på sina ställen. Fast på dåtidsvis förstås. Handling har den också. Och så innehåller den flera låtar som lyckades bli klassiker sedan, några som är desto glömdare vid det här laget, samt en och annan som var gammal redan då. Hm, ja, undrar om man inte skulle ta vara på inspirationen och ge sig på att exotifiera skåningar framöver. I alla fall så ligger Skåne kvar på topplistan som det tredje coolaste landskapet. Edvard bidrar nog mycket till den placeringen. Nåväl, tre filmer kvar att se, men det verkar som att två av dem utspelas i Stockholm...



#1009 Crusader

Crusader

    Rumpadmiral

  • Moderator
  • 12,013 posts
  • Gender:Male
  • Location:Osby, Skåne, Sverige, Europa, Jorden, Solsystemet, Wintergatan
  • Interests:Sci/Fi, Fantasy, Drama, Skräck, Kärlek/Romantik, Komedi... nog lättare att säga allt. :P

Posted 29 April 2018 - 01:09

Earth vs. The Spider (1958)

När unga Carol Flynn's pappa inte kommer hem över natten så ger hon sig av med pojkvännen Mike Simpson för att leta efter honom. Vad de hittar är att en gigantisk Fågelspindel bor i en ökänd grotta. Deras lärare Mr. Kingman samordnar med de lokala myndigheterna för att göra någonting åt det men vill också ge möjlighet för världen att studera spindeln ifall den bara är en del av ett ännu större hot.

En av de ikonisk monster B-filmerna som kom från American International Pictures (kända för bla. sina Roger Corman filmer som t ex Poe/Lovecraft serien och som det första filmbolaget som fråga fans (tonåringar) vad för filmer de ville ha samt de som gjorde "double feature" (se 2 filmer till priset av 1) berömt). Regisserad och Producerad av Bert I. Gordon, manus av George Worthing Yates (som bla skrev manuset till Them! (1954) och Earth vs. the Flying Saucers(1956)) med bla. June Kenney i huvudrollen.
I filmen så gör de smygreklam för The Amazing Colossal Man (1957) och Attack of the Puppet People (1958) (också med June Kenney) som båda regisserades av Gordon och skrevs av Yates.
 
Filmen fick en reimagine vid namn Earth vs. the Spider (2001) som var en del i en serie hyllnings B-skräckfilmer där man tog namn från klassiska American International Pictures skräckfilmer och skrev en ny handling efter titlen eller gjorde en remake.

Det här är en av de filmer som blev större senare än den var när den släpptes. Den ansågs underhållande och aldrig tråkig men inte den bästa jätte-monsterfilmen och hade föråldrade specialeffekter.

Filmens titel är egentligen missvisande och ger en bild av ett större hot än vad som är i filmen. En mer passende titel hade varit "River Falls vs. the Spider" då omvärlden inte ens hinner få veta att den existerar innan krisen är över. Så varför den titeln? Tja, troligen helt enkelt för att tjäna på Columbia Pictures' succée Earth vs. the Flying Saucers (1956). Faktum är att när The Fly (1958) släpptes och blev en stor succée så började de marknadsföra den här filmen som "The Spider".

Man ser snabbt att ingen av de där High School eleverna är tonåringar. :P

Alltid uppfriskande med klassiska filmer där alla inte automatiskt tror på folk när de säger att de har sett ett jättemonster.

Sheriffen är en förvånande intresant karaktär. Börjar som den typiska inkompetenta stöddiga sheriffen som ignorerar sitt jobb och vägrar tro på hotet (undrar om inte sheriffen i Killer Klowns From Outer Space (1988) är parodi på den här) men blir sedan betydligt bättre och visar sig inte vara så inkompetent som han först verkade. Intressant är också att i slutet så visar sig Kingman ha haft fel och sheriffen rätt om att de skulle ha begravt spindeln i grottan vilket också är intresant då hjälten oftast är den som har rätt i de här filmerna.

Sp hur är spindel faktan i filmen? Delad. Medans den visar korrekt att Fågelspindlar (Tarantula) spinner silkestrådar som inte är klistriga och använder dem som snubbeltrådar för att få veta om ett byte är nära så visar den också felaktigt ett gigantiskt spindelnät vilket Tarantulan inte spinner. Min gissning är att den delen sattes dit av regisören för att göra det mer spännande men att den troligen inte var med i manuset.

Filmen ger en lite konstig moralkaka. Att forska om något man inte känner till är farligt och det är bättre att begrava det än att ta reda på sanningen. Men samtidigt så är det vetenskap som räddar dagen i slutet med det klassiska att de visade i början hur spindeln skulle dödas .

Filmen lämnar kvar en gigantisk lös tråd. Man får aldrig veta var det kom från eller hur det blev så stort, eller om där fanns ett större framtida hot då de väljer i slutet att det är bättre att begrava det och hoppas på det bästa. Det är väldigt ovanligt för monsterfilmer från den här tiden. Kanske hade de tankar på någon form av uppföljning eller att det hela var kopplat till andra gigantiska monsterfilmer. Det känns iallafall konstigt att vad som var en sådan viktig sak tidigare i filmen plötsligt inte alls var det längre.

Det här var iallafall en underhållande och bra film. Inget mästerverk och obalanserade specialeffekter (oftast OK men ibland riktigt dåliga och spindels skiftar storlek riktigt ordentligt) men definitivt värd att se.

Betyg: 7 gigantiska spindelnät av 10 (Bra)
Although my heart may be weak, it's not alone. It's grown with each new experience. And it's found a home with all the friends I've made. I've become a part of their heart, just as they've become a part of mine.
And if they think of me now and then, if they don't forget me, then our hearts will be one. I don't need a weapon. My friends are my power!
-Sora, Kingdom Hearts
Godzilla%20racing_zps1cj0z7fu.gif

#1010 Crusader

Crusader

    Rumpadmiral

  • Moderator
  • 12,013 posts
  • Gender:Male
  • Location:Osby, Skåne, Sverige, Europa, Jorden, Solsystemet, Wintergatan
  • Interests:Sci/Fi, Fantasy, Drama, Skräck, Kärlek/Romantik, Komedi... nog lättare att säga allt. :P

Posted 29 June 2018 - 01:22

Den Blomstertid Nu Kommer (2018)

Det är Midsommar och explosioner skakar Stockholm. De flesta skyller det på invandrare men den paranoida galna Björn som jobbar i en bunker åt försvaret är säker på att det handlar om en militär invasion. Men inget av det rör den känslokalla Alex som letar efter det perfekta pianot och hittar den enda han någonsin har brytt sig om.


En film av Victor Danell och Christoffer Nordenrot (som tyvärr också spelar huvudrollen). Jag väntade mig en episk krigsthriller, istället så fick jag ett pretto drama med en av de mest osympatiska karaktärerna i filmhistorien och hans själviska besatthet.

Jag borde ha misstänkt att filmen skulle ha fokus på fel ställe när filmen hade en väldigt lång prolog om Alex som ung (minst 30 minuter). När sedan saker börjar hända så stannar fokusen på Alex som inte alls bryr sig om alla explosioner i Stockholm (eller hans mammas död i en av dem ) utan vill bara köpa ett nytt piano innan han åker till Tyskland. Det är första gången jag blir frustrerad och jag vill skrika "jag vill veta vad som pågår och se reaktionerna".
Ett tag hoppas jag att Alex ska växa som karaktär i filmen och bli trevligare men det hoppet försvinner rätt fort. När han för andra gången är totalt likgiltig inför Anna's dotter's överlevnad så inser jag att det aldrig kommer att hända.

Men en sak rädda filmen och det är Björn och filmens actionscener (var av väldigt få ha med Alex att göra ). Faktum är att filmen hade varit så mycket bättre utan Alex som drar ner filmen och varenda scen han är i. Troligen så var tanken med Alex att göra huvudkaraktären så oamerikansk som möjligt (alltså, ingen hjälte).
Men Björns kamp för att rädda Sverige är väldigt underhållande och bra, och det skulle ha varit filmens huvudfokus. Motkamp och flykt. Inte en självisk killes besatthet i en tjej .
En annan sak som gav filmen något speciellt var det mystiska giftet i regnet som förvandlade folk till zombies då man inte riktigt väntar sig något sådant. Men det gör också filmen lite mindre verklighetstrogen .

Slutet är när filmen faller pladask (bokstavligt talat ). Slutet är plågsamt pretto i ett försök att vara konstnärlig och djup. Resultatet är att man kliar sig på huvudet och längtar efter att det ska ta slut. Alex har plaskat runder i det giftiga regnet och Anna försöker få honom ut ur regnet när han för första, och enda, gången i filmen gör något osjälviskt. Det här hade varit bra om det inte hade varit för att Anna bara stannar upp i regnet (hennes familj verkar plötsligt kvitta) och tittar på honom medans han börjar spela piano och deras minnen försvinner sakta (och jag menar saaaaaaakta).
Innan slutexterna så får man veta vad som hände sedan genom nyhetsreportage och medans jag är tacksam att man fick ett avslut på det hela så var det hela konstigt. Man får veta att soldater från andra länder kom och räddade Sverige (men frågan finns samtidigt om det verkligen var vänliga styrkor eller fiende styrkor som bara låtsades rädda Sverige då de invaderande styrkorna var hemliga så ingen visste vem som anföll), man fick veta att Sverige var tillbaka som vanligt efter 3 dagar med ny regering, att världen fördömde attacken som ska ha varit den värsta attacken mot civila någonsin, att folket vill att de främmande soldaterna ska åka hem men får veta att Sverige inte kan göra något åt det och sist avslöjas att det var Ryssland som låg bakom det hela. Man kan undra om de verkligen hade behövt avslöja att det var Ryssland som låg bakom det. Jag förstår att poängen var att svara alla de såkallade "Sverigevänner" som alltid ser invandrare som hot medans de ignorerar Ryssland som hot och gör narr av alla som är rädda för Ryssland (vissa går tillochmed så långt att de vill att Sverige ska bli Ryskt) men filmen hade fungerat bättre utan att man fick veta det.

Filmen har en del plotholes och logiska luckor samt vissa misstag och storylines som bara klipps av abrupt och får en att undra vad som var meningen. Men trots alla fel och en extremt irriterande huvudkaraktär som är omöjlig att gilla så är filmen rätt bra. Men den kunde ha varit så mycket mer.


Det Goda: Jesper Barkselius' karaktär.

Det Onda: Christoffer Nordenrot's karaktär.

Det Fula: Filmen fokuserar på fel storyline.


En rätt bra dramathriller som kunde ha varit så mycket mer.


Betyg: 7 fallande helikoptrar av 10 (Bra)


Although my heart may be weak, it's not alone. It's grown with each new experience. And it's found a home with all the friends I've made. I've become a part of their heart, just as they've become a part of mine.
And if they think of me now and then, if they don't forget me, then our hearts will be one. I don't need a weapon. My friends are my power!
-Sora, Kingdom Hearts
Godzilla%20racing_zps1cj0z7fu.gif

#1011 XC

XC

    «Thundermoose.»

  • Admin
  • 19,025 posts
  • Gender:Not Telling
  • Location:Titta bakom dig...
  • Interests:TV, Film, Böcker, Science Fiction, Fantasy, Undvika soliga dagar, datorer, internet, retro teknoligi och din senaste post!

Posted 04 July 2018 - 10:22

Jag väntade mig en episk krigsthriller, istället så fick jag ett pretto drama med en av de mest osympatiska karaktärerna i filmhistorien och hans själviska besatthet.

 

Det är lite det jag är rädd för med den här filmen (och en av anledningarna till att jag så sällan ser svensk film). Diskbänksrealism och "kreddigt" drama är två ingredienser som ofta tillsätts i för stora mängder. Jag är nyfiken, men har onda aningar så att säga.


fqq5BYam.jpg
 

Du skall inte lyssna på vad jag säger; du skall fatta vad jag menar.

 

»Ever tried. Ever failed. No matter. Try again. Fail again. Fail better.« (Samuel Beckett)


#1012 Crusader

Crusader

    Rumpadmiral

  • Moderator
  • 12,013 posts
  • Gender:Male
  • Location:Osby, Skåne, Sverige, Europa, Jorden, Solsystemet, Wintergatan
  • Interests:Sci/Fi, Fantasy, Drama, Skräck, Kärlek/Romantik, Komedi... nog lättare att säga allt. :P

Posted 11 July 2018 - 23:18

Jag väntade mig en episk krigsthriller, istället så fick jag ett pretto drama med en av de mest osympatiska karaktärerna i filmhistorien och hans själviska besatthet.

 
Det är lite det jag är rädd för med den här filmen (och en av anledningarna till att jag så sällan ser svensk film). Diskbänksrealism och "kreddigt" drama är två ingredienser som ofta tillsätts i för stora mängder. Jag är nyfiken, men har onda aningar så att säga.

Samma här. Det här var en av de få Svenska filmerna jag var intresserad av. Den hade väldiga potensial.
Although my heart may be weak, it's not alone. It's grown with each new experience. And it's found a home with all the friends I've made. I've become a part of their heart, just as they've become a part of mine.
And if they think of me now and then, if they don't forget me, then our hearts will be one. I don't need a weapon. My friends are my power!
-Sora, Kingdom Hearts
Godzilla%20racing_zps1cj0z7fu.gif

#1013 Crusader

Crusader

    Rumpadmiral

  • Moderator
  • 12,013 posts
  • Gender:Male
  • Location:Osby, Skåne, Sverige, Europa, Jorden, Solsystemet, Wintergatan
  • Interests:Sci/Fi, Fantasy, Drama, Skräck, Kärlek/Romantik, Komedi... nog lättare att säga allt. :P

Posted 06 January 2019 - 02:36

Philo Vance: The Kennel Murder Case (1933)

När en man hittas mördad i ett låst rum så tar alla för givet att det var ett självmord men den snobbiga amatördetektiven Philo Vance inser snabbt att det handlar om ett mord.

Som jag har nämnt tidigare så har jag en Nyårsafton tradition att se på en klassisk deckare efter midnatt (traditionellt Agatha Christie) då det alltid visades en på TV efter midnatt när jag växte upp (vanligtvis "Murder on the Nile" med Sir Peter Ustinov) men på sista tiden så har jag haft problem med att min dator hänger sig så i år fick jag improvisera. Efter lite sökande på mina streamingtjänster jag har på PS4 så hittade jag den här som var det här den enda klassiska deckare jag kunde hitta som jag inte redan hade sett (ViaPlay). Och jag är glad att jag hittade den.

Jag har aldrig tidigare hört talas om Philo Vance, en karaktär som visst var väldigt populär under 1920- och 1930-talet men förlorade popularitet under sena 1930-talet när de tuffa råa deckarna och noir blev väldigt populära.
12 romaner skrevs av konstkritikern Willard Huntington Wright under namnet S. S. Van Dine då han skämdes att han skrev den typen av romaner. Under 1920-talet så blev han sjuk (det sägs att han egentligen hade problem med ett drogberoende) och började läsa en massa deckare pga att han var uttråkad och det hela ledde till att han skrev en uppsats om om det hela som han publicerade 1926. Efter det så började han skriva Philo Vance böckerna som genast blev en stor hit och det tog inte lång tid innan folk luskade ut vem författaren egentligen var.

När jag efter bara en minut såg att Philo Vance var en ofta leende, trevlig, sympatisk man (han hade visst några negativa sidor i böckerna som de tog bort från filmerna) som älskade hundar, och hade en med det underbara namnet "Captain McTavish" (spelad av "Terry" som är mest känd för att ha spelat "Toto" i "The Wizard of Oz"), så visste jag att jag skulle gilla karaktären och filmen, vilket jag också gjorde.

Det här är den 5:e filmen om Philo Vance och den 4:e (5:e om man räknar specialaren Paramount on Parade (1930)) där Philo Vance spelas av William Powell (Basil Rathbone, bäst känd som Sherlock Holmes, gjorde rollen i den förra filmen när rättigheterna gick över till ett annat filmbolag). Vi ser också Eugene Pallette för 4:e (5:e om man räknar "Paramount on Parade") gången som den trögtänkta Sgt. Ernest Heath och Etienne Girardot för första gången som Dr. Doremus.

En sak jag var imponerad över var polisarbetet i filmen. De använde handskar, letade fingeravtryck, gjut fotavtryck, fotograferade kroppen innan de började undersöka den närmare, mätte och andra saker som riktiga poliser gör men som oftast inte göra i filmer.
Men sedan så var också filmen regisserad av den kända 2 gånger Oscars belönade Michael Curtiz (bla. Casablanca).

En annan sak jag var överraskad om på var att de hade en högutbildad Kines-Amerikansk karaktär spelad av en Kines-Amerikansk skådespelare, det är väldigt ovanligt för filmer på den här tiden.
Där var också en svart man statist i en scen, något som också var ovanligt för den här tiden då oftast om det var en svart karaktär i en film så var det för att manuset krävde en sådan karaktär.

En sak som jag reagerade på var att där var en hint om insest i filmen. En ung kvinna som nämner att henne farbror brukade göra "saker" med/mot henne, hur hon tyckte han var obehaglig och besatt vid henne, att han var svartsjuk på henne män och sådana saker. Att ha mörka karaktärer var inte alls ovanligt för pre-code filmer (under tiden då där saknades klara moralregler för filmer) men jag reagerade ändå för jag har aldrig, vad jag kan minnas, förr ett en så mörk hint i en så gammal film förr.

En anna sak jag reagerade på var att där var en läkare som sa "I'm a doctor, not a magician" samt "I'm a doctor, not a detective" vilket får mig att undra var det härstammar från. Är det från den här filmen? Många tror ju att det först kom från Star Trek men uppenbarligen inte.

Det enda dåliga jag kan säga om filmen var avslutningen. Inte bara för att jag trodde att jag hade räknat ut vem mördaren var (och ansåg att min idé var smartare och mer logisk) utan för jag förstår inte hur Philo Vance räknade ut vem det var, jag gillade inte hur de tvingade mördaren att erkänna och för att de aldrig förklarade vem som dödade hunden i början av filmen.

Men det var en mycket bra film och jag tänker se fler Philo Vance filmer. Jag är inte förvånad att en filmhistoriker kallar filmen ett mästerverk.


Det Goda: Ovanligt bra detaljarbete.

Det Onda: Sättet de avslöjar mördare på.

Det Fula: Ingen rättvisa för den stackars dödade hunden.

En fantastisk deckare. Jag skulle säga att den här filmen är ett måste för alla som gillar klassiska deckare.

Betyg: 9 misstänkta mördare av 10 (Fantastiskt Bra)




Philo Vance: The Canary Murder Case (1929)

En populär men självisk showgirl kallad "the Canary" hittas mördad och Philo Vance tänker avslöja mördaren på ett kontroversiellt sätt, med att spela poker med de misstänkta.

Det här är den första filmen om Philo Vance och den första där Philo Vance spelas av William Powell. Vi ser också Eugene Pallette för första gången som den trögtänkta Sgt. Ernest Heath.

Den här filmen börjar inte så bra. Då det är vanligt att börja med att presentera de misstänkta så är de lite väl snabba med det. The Canary sitter och ringer runt till alla hon känner och begär utpressning (för någon anledning) eller bara är otrevlig som om det är en lista av saker hon har att göra. Hon ber dem alla att komma till henne under samma tidpunk med resultatet att alla misstänkta samlas utanför sitt hem och ser varandra se skuma ut. Som att filmregissören tycker att lägga upp för mordet var tråkigt och ville få det överstökat snabbt.
Den blir iallafall bättre och har en intresant twist i slutet.

Skådespeleriet är blandat. Skådespelare som spelar över, deras röster låter ovana osv. Orsaken är att filmen filmades först som stumfilm men sedan beslutades det att spela in röster.
Louise Brooks som spelade "the Canary" dubbades av en annan för hon vägrade spela in röster till filmen utan en löneförhöjning. Hon ska ha varit väldigt oförskämd då hon vid det laget hade flyttat till Tyskland som precis hade startat sin guldålder i film och ska ha sagt "vem vill jobba i Hollywood". Men skratta bäst som skrattar sist för 2 år senare tog Tysklands guldålder i film slut och hon tvingades återvända till Hollywood med svansen mellan benen men hon hade gjort sig ovän med de stora i Hollywood och fick inga bra roller igen och därmed var hennes karriär över. Hon hade en chans när en regissör hon hade arbetat med innan gav henne huvudrollen till "The Public Enemy" (1931) men hon tackade nej för att spendera tid med sin kärlek i New York. Troligen trodde hon att hon skulle bli erbjuden fler roller sen och insåg nog inte hur illa hennes situation var. Rollen gick istället till Jean Harlow som fick en raketstart på karriären tack vare den. Ett år senare blev hon bankrupt och fick ägna sig åt att dansa på klubbar och till sist prostitution och rätt mycket nådde botten där hon ska ha börjat att flörta med idén att ta sitt liv. Men hon kom ur det och så småningom så blev hon författare. Nu är hon mer känd för sitt bråk med Hollywood än hennes filmer.

En sak jag uppmärksammade var att filmen hade två svarta karaktärer i mindre roller.

En sak jag retade mig på var att poliserna och Philo Vance gör något så idiotiskt som att visa de misstänka en bild på ett vittne till mordet med resultatet att vittnet blir mördat. För att göra det värre så hade Vance räknat ut vem mördaren var men berättade inget för polisen så de höll inte mördaren under uppsikt. Hade det varit verklighet så hade poliserna fått sparken och Philo Vance hade åtalats för att undanhålla bevis som ledde till en mans död.

En helt OK film men inte mycket mer än så. Hade jag sett den här först så hade jag nog inte haft lika bråttom att se fler i serien.


Det Goda: Twisten mot slutet.

Det Onda: Poliserna gör tjänstefel och Philo Vance gör det värre.

Det Fula: Upplägget inför mordet.


En helt OK film men inte mycket mer. Se den om ni planerar att se serien i ordning, annars rekommenderar jag att ni väntar och ser de andra filmerna först.


Betyg: 6 mordmisstänkta utanför ett fönster av 10 (OK)


Although my heart may be weak, it's not alone. It's grown with each new experience. And it's found a home with all the friends I've made. I've become a part of their heart, just as they've become a part of mine.
And if they think of me now and then, if they don't forget me, then our hearts will be one. I don't need a weapon. My friends are my power!
-Sora, Kingdom Hearts
Godzilla%20racing_zps1cj0z7fu.gif

#1014 XC

XC

    «Thundermoose.»

  • Admin
  • 19,025 posts
  • Gender:Not Telling
  • Location:Titta bakom dig...
  • Interests:TV, Film, Böcker, Science Fiction, Fantasy, Undvika soliga dagar, datorer, internet, retro teknoligi och din senaste post!

Posted 06 January 2019 - 17:26

@Crusader: Jag gillar att se äldre film ibland, skall försöka hålla Philo Vance i minnet tills nästa gång. If den första du nämner verkar lovande.


fqq5BYam.jpg
 

Du skall inte lyssna på vad jag säger; du skall fatta vad jag menar.

 

»Ever tried. Ever failed. No matter. Try again. Fail again. Fail better.« (Samuel Beckett)


#1015 Crusader

Crusader

    Rumpadmiral

  • Moderator
  • 12,013 posts
  • Gender:Male
  • Location:Osby, Skåne, Sverige, Europa, Jorden, Solsystemet, Wintergatan
  • Interests:Sci/Fi, Fantasy, Drama, Skräck, Kärlek/Romantik, Komedi... nog lättare att säga allt. :P

Posted 12 January 2019 - 04:19

@Crusader: Jag gillar att se äldre film ibland, skall försöka hålla Philo Vance i minnet tills nästa gång. If den första du nämner verkar lovande.

 
Vad kul! Hoppas att du också gillar den. :)




The Greene Murder Case (1929)

Fru Greene och hennes barn hatar varandra. Kanske är det orsaken att Herr Greene skrev in i sitt testamente att de måste alla bo tillsammans i familjens hus i 15 år efter hans död för att få ärva hans förmögenhet. Men på Nyårsafton 1929, med bara 5 år kvar, så sker ett mord. Sgt. Ernest Heath misstänker att det handlar om ett inbrottsförsök men när han hör att Philo Vance har andra tankar om händelsen så ber han honom om hjälp.
 
Det här är den andra filmen om Philo Vance och den andra där Philo Vance spelas av William Powell. Vi återser också Eugene Pallette som den, för en gångs skull, kompetenta Sgt. Ernest Heath och E. H. Calvert som Philo Vance goda vän District Attorney John F. x. Markham.
Vi återser också Jean Arthur (ironiskt nog så föddes hon med efternamnet "Greene") som även var med i The Canary Murder Case fast i en annan roll. Jean Arthur blev ett stort namn i Hollywood som screwball comedy drottningen. Det var sagt att man inte kunde göra en bra screwball comedy film utan hennes i huvudrollen och hon kallades för "the quintessential comedic leading lady". Likt Greta Garbo så var hon en väldigt privat person som inte tyckte om rampljuset (hon att att hon hellre fick sin hals avskuren än göra en intervju och lät sig aldrig fotograferas. Hon vägrade tillochmed att ha en begravning för sig själv) men de som kände henne sa att hon var lika vacker på insidan som utsidan, något jag tycker att man kan se i hennes ögon. Hon gjorde sin sista film på 50-talet men gjorde ett par TV-serier under 60-talet innan hon startade en ny karriär som drama lärarinna för bla. Meryl Streep (som hon såg redan då skulle bli en stor stjärna). Hon försökte att börja med teater men hade extrema problem med scenskräck med resultatet att produktionerna fick läggas ner. Hon dog 1991, 90 år gammal.

En av de första sakerna som slår mig är att Sgt. Heath är mer ödmjuk och har inget mot att Vance hjälper till. Tvärtom så ber han honom personligen om hjälp när han får veta att Vance misstänker mord. Han är också betydligt mer kompetent och hänger ofta med mer i Vance tankegångar än i de andra 2 filmerna där han var betydligt mer trögtänkt och inkompetent. Jag föredrar faktiskt den här versionen men med tanke på att en av filmerna jag har sett i serien var nyare så misstänker jag att det här var en engångshändelse.

Den här filmen fångade mitt intresse rätt snabbt. Inledningen var lika snabb som förra filmens men gjord på ett mer naturligt vis. Trots att karaktärerna hatar varandra så ser man ändå att där är lite av en gråskala och ett djup i dem, vilket jag gillar. Filmen är bra regisserad och manuset var bra. Skådespeleriet var helt OK även om vissa spelade över lite. En rakt igenom mycket bra och spännande film där jag faktiskt lyckades luska ut vem det var.

De nämner Canary fallet i den här filmen vilket betyder att den här verkligen utspelar sig efter. Men i The Canary Murder Case så nämner de Greene fallet. Jag gissade innan att det var för att göra reklam för boken och det tror jag ännu mer nu att det var och att det inte ska räknas som "canon". Men man kan också tolka det som att de undersökte gamle herr Greene's död innan också.


Det Goda: Stg. Heath's nya kompetens

Det Onda: Kort inledning

Det Fula: Vissa skådespelare spelar över


En spännande och välgjord deckare.


Betyg: 8 mördade familjemedlemmar av 10 (Mycket Bra)

Edited by Crusader, 12 January 2019 - 04:24.

Although my heart may be weak, it's not alone. It's grown with each new experience. And it's found a home with all the friends I've made. I've become a part of their heart, just as they've become a part of mine.
And if they think of me now and then, if they don't forget me, then our hearts will be one. I don't need a weapon. My friends are my power!
-Sora, Kingdom Hearts
Godzilla%20racing_zps1cj0z7fu.gif

#1016 Den Gröne Hämnaren

Den Gröne Hämnaren

    l'Empereur des Lumières

  • Moderator
  • 2,579 posts
  • Gender:Male
  • Location:Växjö

Posted 12 January 2019 - 18:37

På Facebook blev jag tipsad om Just imagine (1930). Den utspelar sig femtio år in i framtiden. Det vill säga på nittonhundraåttiotalet. Denna framtid innefattar bland annat att myndigheterna bestämmer vem som får gifta sig med vem. Finns det konkurrens om en person ges förtur till den med snyggast cv. Det är tråkigt för herr protagonisten som aldrig har gjort något imponerande. Också tråkigt för den kvinnliga motparten som inte alls är intresserad av den mer kvalificerade fästman hon tilldelats. Löser sig detta? Det är inte så att systemet ändras, men det är så att vår hjälte får tillfälle att åka till Mars (och träffa på den egendomliga lokalbefolkningen) och hem igen, och därmed plötsligen har skaffat sig något att skryta om och alltså kan bedömas som värdig make . Och sjunger gör de också när tillfälle uppstår!
 
Filmen i sin helhet finns att se på YouTube:
 

 

 

 
På SvT Play fanns för ett tag sedan Pojkarna (2015) att se, så jag passade på. Tre tonårstjejer dricker från en blomma av okänd sort och förvandlas tillfälligt till killar. Möjligheter öppnas. Intressant upplägg, men jag är kanske inte helt med på vad som leder till vad gällande hur folk beter sig. Fast det jag hakar upp mig mest på är att en av huvudpersonerna byter frisyr fram och tillbaks varje gång hon förvandlas. DET ÄR JU OVERKLIGT!!!! (Jag störde mig på samma sak i Emerald City.) Något tydligt slut har filmen inte heller. Vet inte om det är det samma med boken, för den har jag inte läst, men jag erinrar mig ha hört författaren säga att hon har haft tankar på en uppföljare med titeln Flickorna. Vet inte om det skulle innebära berättelsen om hur det går med huvudpersonerna när de inte har tillgång till blomman längre, eller om det skulle vara motsvarande berättelse om killar som förvandlas till tjejer.

 

 

 

Duger inte dom ursprungliga filmerna som dom är? Det är ju skådespelaren som gör det med sin karaktär.
Kommer det snart göras en Kalle på spången, också? Skulle Peter Harryson passar rollen?


Men nu är det inte frågan om en nyinspelning utan en ny "del" i den löst sammanfogade filmsviten om Åsa-Nisse. Den första filmen kom 1949 och för att uppmärksamma 60:årsjubileet vill Dorsin & co göra en ny film. Visst är John Elfström förknippad med figuren, men jag är tveksam till att han la ner så mycket "method acting" för att komma in rollen. Det var ju inte Elfström som kom på att Nisse skulle prata överdriven småländska, tjuvjagande, uppfinningsrikedom, mobbning av Sjökvist osv utan författaren Stig Cederholm. Dessutom spelade inte Elfström huvudrollen som Åsa-Nisse i den sista filmen från 1969, så det tabut är redan brutit. Däremot har de gamla skådespelarna inspirerat till de utseende som seriefigurerna har än idag.

Kalle på Spången?! Tveksamt om det finns något intresse för det och om Göteborgaren Harrysson passar som Mr Skåne biggrin.gif
 
Den där rimejken på Kalle på Spången har jag inte sett något mer om, men nu har jag konsumerat originalet. Jag gav brorsan en dvd-utgåva med fyra edvardperssonfilmer i födelsedagspresent, så nu när jag hälsade på honom passade vi på att se denna. Den var kul på sina ställen. Fast på dåtidsvis förstås. Handling har den också. Och så innehåller den flera låtar som lyckades bli klassiker sedan, några som är desto glömdare vid det här laget, samt en och annan som var gammal redan då. Hm, ja, undrar om man inte skulle ta vara på inspirationen och ge sig på att exotifiera skåningar framöver. I alla fall så ligger Skåne kvar på topplistan som det tredje coolaste landskapet. Edvard bidrar nog mycket till den placeringen. Nåväl, tre filmer kvar att se, men det verkar som att två av dem utspelas i Stockholm...

Brorsan har haft svårt att övertyga sina polare i Göteborg till att se på edvardperssonfilmer, så när han kom hit på besök tog han med sig skivorna, så blev det filmkväll här i stället. Klockorna i Gamla stan (1946) gav vi oss på. Sveriges första färgfilm! Edvard spelar utmätaren Kalle (Ja, han heter Kalle i den här filmen också.) som är alldeles för snäll för att vilja mäta ut något alls. Ofta är det musikanter, instrumentmakare och så vidare som skaffat sig skulder, vilket innebär en ursäkt för att slänga in musiknummer i filmen när han kommer på besök till dem. Den huvudsakliga intrigen kretsar kring Kalles granne musikern Bengt och dennes förhållande till två olika kvinnor. Karin som han är förlovad med, och Harriet som lockar med ett flådigare liv. Fast det antyds att hon inte har några egna pengar. Parallellt med detta framgår att Kalle, som ju inte alls passar som utmätare, drömmer om att bli operasångare i stället. På slutet börjar han faktiskt på operan, fast inte som sångare, utan som portier. Han pratar glatt om att man väl får ta ett steg i taget. När hans vänner kommer till föreställningen och lämnar in blommor till honom vill han gå ut i applådtacket och visa upp blommorna, men det får han inte. I stället går han ut på scenen efter att salongen har tömts, och tackar en frånvarande publik . Och där är filmen slut.

 

 

 

Nyårsfirandet blev en lagom avancerad tillställning tillsammans med grannen och grannens syrra. Vi åt och vi såg på saker som blinkade i glada färger på himlen och vi spelade Thurn und Taxis och vi såg på film. Den nämnda systern fick ett meddelande från en kompis med en uppmaning om att se på Bird box (2018), så det såg vi till att ta itu med. Upplägget: Folk blir galna och dödar sig själva. Det visar sig att det finns något som orsakar detta genom att man tittar på det. Och detta något finns snart ungefär överallt. Så fort man vistas utomhus måste man alltså täcka sina ögon. Annars är det kört. Jag undrade efteråt varför kompisen hade tipsat om den här filmen. Det visade sig vara för att få någon att prata med om hur dålig den var. Aha. Ja, då förstår jag.

 

 

 

Sedan såg vi en film till innan festen ansågs vara över. Men den filmen har en egen tråd, så om den skriver jag väl lämpligare där än här.


Edited by Den Gröne Hämnaren, 12 January 2019 - 18:43.


#1017 Crusader

Crusader

    Rumpadmiral

  • Moderator
  • 12,013 posts
  • Gender:Male
  • Location:Osby, Skåne, Sverige, Europa, Jorden, Solsystemet, Wintergatan
  • Interests:Sci/Fi, Fantasy, Drama, Skräck, Kärlek/Romantik, Komedi... nog lättare att säga allt. :P

Posted 24 February 2019 - 02:36

Philo Vance: The Benson Murder Case (1930)

Den stora börskrisen "Black Tuesday", 29 Oktober 1929. Den burdusa skrupulösa affärsmannen Anthony Benson gör allt för att rädda sitt eget skinn genom att sälja sina klienters aktier när de är låga. När han ska spendera natten i hans stuga tillsammans med hans närmaste vän, alkoholgangstern Harry Gray, så dyker några av hans klienter upp för att kräva honom på saker. Även hans granne, John F.X. Markham, dyker upp tillsammans med sin vän, den kända amatördetektiven Philo Vance. Harry Gray är mycket fascinerad av Philo Vance och utmanar honom att lösa ett professionellt mord då de flesta morden han har löst har varit gjorda av amatörer. Alldeles strax får han sin chans.
 
Det här är den tredje filmen om Philo Vance och den tredje där Philo Vance spelas av William Powell. Åter igen så ser vi Eugene Pallette som den lite inkompetenta Sgt. Ernest Heath (fast inte like inkompetent den här gången heller) och  för sista gången E. H. Calvert som Philo Vance goda vän District Attorney John F. x. Markham (som efter den här filmen spelas av olika skådespelare i varje film).

För första gången så är inte inledningen hastig och kort utan lagom lång. Men precis som vanligt så bara råkar alla misstänkta samlas hos offret när mordet begås. :P Sgt. Heath och Philo Vance börjar få lite av en vänskap och i slutet på filmen så har de en liten rolig stund när Vance härmar Heath och de skrattar åt det. Heath är också här väldigt mån om Vance's säkerhet och beskyddar honom som är fint, även om det är hans jobb.

Harry Gray känns lite inspirerad av Al Capone. Sådant som spritsmugglingen och det där med att han bara litar på en persona att raka honom. Fast det tar en stund innan man förstår att han är en kriminell. Först trodde jag att han var en amatördetektiv som Philo Vance.

En sak jag saknar i filmen är detaljerna med polisarbete som jag har uppskattat i de andra filmerna. Medans de nämner fingeravtryck så får man inte se något bevisletande. Jag antar att det är för att det hela ska mer handla om psykologi i den här filmen men jag saknar det. Sedan så känns det lite omöjligt att mordet kunde ha gått till som det gjorde utan att någon såg något men jag antar att det ska vara mörkare i stugan är det var i filmen.

I början av filmen så nämner de "The Greene Murder Case" precis som de i förra filmen nämnde "The Canary Murder Case" och i första filmen också, för någon underlig anledning, nämnde "The Greene Murder Case". Det känns lite som en tradition nu.

Det här är ett smart och trevligt mord mysterium film även om det är rätt självklart från början vem mördaren är. Men samtidigt så är det också meningen med den här filmen.


Det Goda: En lagom lång och intresant inledning

Det Onda: Polisarbetet som jag uppskattade i de andra filmerna saknas

Det Fula: De kunde ha varit tydligare med att Harry Gary var kriminell tidigare


En bra och intresant deckare.


Betyg: 7 Derringer pistoler av 10 (Bra)


Although my heart may be weak, it's not alone. It's grown with each new experience. And it's found a home with all the friends I've made. I've become a part of their heart, just as they've become a part of mine.
And if they think of me now and then, if they don't forget me, then our hearts will be one. I don't need a weapon. My friends are my power!
-Sora, Kingdom Hearts
Godzilla%20racing_zps1cj0z7fu.gif

#1018 Crusader

Crusader

    Rumpadmiral

  • Moderator
  • 12,013 posts
  • Gender:Male
  • Location:Osby, Skåne, Sverige, Europa, Jorden, Solsystemet, Wintergatan
  • Interests:Sci/Fi, Fantasy, Drama, Skräck, Kärlek/Romantik, Komedi... nog lättare att säga allt. :P

Posted 29 April 2019 - 21:55

Jag skrev det här på Facebook vilket är orsaken att det är på Engelska. Jag orkade inte översätta så ni får ursäkta.


"Avengers: Endgame" (2019)

There is a massive depression on Earth after the events of the Infinity War and people have a hard time moving on. Especially the remaining heroes who feel like they have failed everybody.
But suddenly they get a new hope. A small chance to fix everything.

The Avengers are back, and this time it's personal! :D

I'll try not to spoil much so this will be short (or so I thought :P ).
The movie had a much slower pace than most of the other Marvel movies. It takes some time for it to really start. And the big focus is on the original Avengers from the first movie.
While there are a couple of others too it is obvious that they wanted the original group to be the focus. Some have a surprising small role, like Captain Marvel (despite her being used a lot to promote the movie) and others have a much larger role than expected.

The movie start out really depressing but still has a lot of humor. Sometimes they even go a bit too far with the humor like having a "The Big Lebowski" parody that goes through a big part of the movie. The movie sometimes feels a lot less serious than Infinity War. But it is also really entertaining.
A lot of the movie builds on nostalgia and that could have been a bad thing is it hadn't been for the big payout in the end.
The movie has a insanely number of characters and most of them aren't more than big cameos (which is better than trying to give them all a bigger part) but still you don't get disappointed, except for Captain Marvel who most expected to have a big part in the movie.

Was it better than Avengers: Infinity War? No. For many reasons, the biggest being that the movie works as a clean-up after that movie (despite what Marvel officially says, this is NOT a stand alone adventure that just happens to be connected to the previous one, this is Infinity War part 2!) so it never really stands on it's own feet. It is still however a really good movie.

One thing that really disappointed me was that there was no post credits scenes at all. This gives the movie a feeling of being the last Marvel movie, despite Spider-Man 2 coming soon and them planning to make many more for at least a couple of more phases. It feels like they are going to take a long break from Marvel movies and that they didn't have anything really planned to show as a hint in the end.
And after checking, there is a truth to that. Spider-Man 2 will be the last MCU movie this year and none of the movies planned for next year has started production. The only confirmed movies after that are Black Panther 2 and Guardians of the Galaxy Vol. 3, none have a date and they are both far off.
A reason for them taking it slow with MCU could be that they now own X-Men (they have 2 X-Men universe movies for this year) but I don't think so.

This doesn't mean that there wont be any MCU for a couple of years. Disney's streaming platform, Disney+, will premiere 4 Marvel Live-Action shows in the coming 2 years, all with characters (and actors) from the MCU movies. I wont mention the names since that could spoil characters fate in Avengers: Endgame.

 

The good: 3h2min but never a dull moment

The Bad: Too little Captain Marvel

The Ugly: No post credits scenes


A good end to MCU Phase 3 (OK, that's technically Spider-Man 2 but this movie feels more like it) but you can't stop asking: What comes next?


Although my heart may be weak, it's not alone. It's grown with each new experience. And it's found a home with all the friends I've made. I've become a part of their heart, just as they've become a part of mine.
And if they think of me now and then, if they don't forget me, then our hearts will be one. I don't need a weapon. My friends are my power!
-Sora, Kingdom Hearts
Godzilla%20racing_zps1cj0z7fu.gif

#1019 Crusader

Crusader

    Rumpadmiral

  • Moderator
  • 12,013 posts
  • Gender:Male
  • Location:Osby, Skåne, Sverige, Europa, Jorden, Solsystemet, Wintergatan
  • Interests:Sci/Fi, Fantasy, Drama, Skräck, Kärlek/Romantik, Komedi... nog lättare att säga allt. :P

Posted 10 June 2019 - 02:22

Godzilla (2014)

1954 försökte USA döda ett enormt monster utanför Japan's kust med atombomber.
1999 hittas en enorm puppa i Philipinerna och i Japan inträffar en katastrof som kom att förändra familjen Brody's liv för alltid.
2014 så letar Joe Brody fortfarande efter svar om vad som verkligen hände för 15 år sedan och hans son, Ford Brody, dras motvilligt in i det hela. Men Joe visar sig inte vara så galen som alla tror och snart visar det sig faktiskt finnas något där ute att oroa sig för. En varelse från en försvunnen tid hotar mänskligheten och inget verkar kunna stoppa den. Medan's ford försöker ta sig hem till sin fru, Elle, och sonen, Sam, så kämpar militären, ledda av Admiral William Stenz, en desperat och till synes omöjlig kamp för att stoppa det nya hotet. Men Dr. Ishiro Serizawa har en teori om att varelsen som försökte dödas 1954 är naturens beskyddare och är övertygad om att han inte bara förfarande lever utan dessutom är svaret på deras problem. Japanerna kallar honom för Gojira, men Amerikanarna kallar honom för Godzilla!

Jag skriver bara lite kortfattat om den pga tidsbrist.

Den här gången så tänkte jag hålla ögonen öppna för lite dåliga saker i filmen (och då räknar jag inte med det idiotiska att försöka döda varelser som livnär sig på radioaktivitet med kärnvapen):

Huvudkaraktären Ford Brody bara råkar på att vara i Hawaii när en M.U.T.O. och Godzilla drabbar samman.

Under större delen av filmen så klipper de precis när Godzilla dyker upp och det blir som mest intresant och man missar striderna mellan Godzilla och M.U.T.O. Jag förstår att de ville spara det till slutet men det bara irriterar när man vet att där är stora coola strider som man inte får se.

Hur dum får man vara när man tar en spor som livnär sig på radioaktivitet men som man tror är död, och dumpar den bland radioaktivt avfall?

Men fortfarande en awesome film!

Betyg: Awesome


Although my heart may be weak, it's not alone. It's grown with each new experience. And it's found a home with all the friends I've made. I've become a part of their heart, just as they've become a part of mine.
And if they think of me now and then, if they don't forget me, then our hearts will be one. I don't need a weapon. My friends are my power!
-Sora, Kingdom Hearts
Godzilla%20racing_zps1cj0z7fu.gif

#1020 XC

XC

    «Thundermoose.»

  • Admin
  • 19,025 posts
  • Gender:Not Telling
  • Location:Titta bakom dig...
  • Interests:TV, Film, Böcker, Science Fiction, Fantasy, Undvika soliga dagar, datorer, internet, retro teknoligi och din senaste post!

Posted 10 June 2019 - 10:21

Den här gången så tänkte jag hålla ögonen öppna för lite dåliga saker i filmen (och då räknar jag inte med det idiotiska att försöka döda varelser som livnär sig på radioaktivitet med kärnvapen).

 

Nä. Nog för att man kan överdosera det mesta men vissa grundämnen är kanske mindre lämpliga i det långa loppet än andra. :P


fqq5BYam.jpg
 

Du skall inte lyssna på vad jag säger; du skall fatta vad jag menar.

 

»Ever tried. Ever failed. No matter. Try again. Fail again. Fail better.« (Samuel Beckett)


#1021 Crusader

Crusader

    Rumpadmiral

  • Moderator
  • 12,013 posts
  • Gender:Male
  • Location:Osby, Skåne, Sverige, Europa, Jorden, Solsystemet, Wintergatan
  • Interests:Sci/Fi, Fantasy, Drama, Skräck, Kärlek/Romantik, Komedi... nog lättare att säga allt. :P

Posted 07 November 2019 - 05:47

The Gorgon (1964)
 
Megaera, den sista av 3 Gorgon systrar, bosatte sig i slottet Borski på ett berg ovanför den tyska byn Vandorf i början av 1900-talet och dödade alla i slottet något som har fått folket i den lilla byn under att leva i skräck. De senaste 5 åren så har 7 personer hittats förvandlade till sten. Dr Namaroff och Inspector Kanof mörklägger vad som har hänt genom att beskriva andra dödsorsaker och låta dödsfallen skyllas på andra. En dag kommer Professor Jules Heitz dit för att rentvå minnet av hans son som beskylls för ett mord för han känner till den 2000 år gamla legend om att Megaera flyttade till tyskland efter att hennes systrar blev dödade. Folket i byn visar snabbt att han inte är välkommen och försöker att driva ut honom så han kontaktar sin son Paul Heitz, som jobbar med Professor Karl Meister, för att be honom om hjälp.


En Hammer Horror film med bla. Christopher Lee och Peter Cushing i huvudrollerna. Värd att uppmärksamma är Patrick Troughton, bäst känd som den andra Doktorn i Doctor Who.

Filmen tar inspiration från grekisk mytologi men väljer att blanda två myter, Gorgons och Erinyes/Furies. Medans filmen handlar om en Gorgon som dödar människor genom att förvandla dem till sten så heter hon Megaera vilket är namnet på en av de 3 Furie systrarna (de andra 2 hette Tisiphone och Alecto). I filmen så hette hennes 2 avlidna systrar Tisiphone och Medusa (som är den enda som var en Gorgon i mytologin). Både Gorgons och Furies har enligt mytologin ormar som hår så möjligen handlade det om någon förvirring eller missförstånd när manuset skrevs för där finns ingen annan förklaring. 

Filmen har en del plotholes. Först har vi Professor Jules Heitz som kommer till byn för att han är övertygad om att där finns en Gorgon. Medans det inte är omöjligt att han har en bok om en legend om att det bor en Gorgon i den lilla tyska byn (även om det är en lite lustig legend) så är det rätt långsökt att han, en vetenskapsman, genast tror att dödsfallen i byn är orsakade av den mytologiska varelsen när dödsorsaken har hemlighållits. Även om han förklarar att han är någon som tror att allt är möjligt.
Trots att slottet (som verkar ha haft samma arkitekt som Dracula använde) ligger uppe på ett berg en bit från byn så verkar det vara en väldigt kort vandring dit.
Det tar olika lång tid för olika personer att förvandlas till sten. Vissa tar det jättelång tid andra väldigt snabbt.
Om Gorgonen brukar ge sig på ett specifikt hus, varför låter de folk bo där? Ville de att den personen skulle råka illa ut?
Man får aldrig riktigt veta vad Dr Namaroff sysslar med eller plannerar.
Megaera dödade invånarna i slottet 50 år innan filmen börjar och man får det berättat för en att hon är den sista levande Gorgonen. Men i slutet får man veta att Megaera dog med sina systrar för 2000 år sedan och det är hennes ande som har tagit över en människa. Hur kunde hon då döda alla i slottet för 50 år sedan?


En sak som förvirrar mig är texten i början som talar om hur en ond urgammal varelse flyttade till slottet i sekelskiftet och dödade alla. Jag antog att filmen utspelade sig på 1960-talet men när man ser kläderna och hör vad de säger så blir det uppenbart att filmen måste utspela sig under tidigt 1900-tal och det bekräftas att den utspelar sig 1910. Men de säger samtidigt i filmen att det var 50 år sedan alla i slottet blev dödade. Den enda förklaringen är att texten i början är fel.

En intresant sak är hur de hanterar Gorgon-förbannelsen. Ser man hennes ansikte så förvandlas man till sten, precis som i mytologin, bara här är det en lite långsam och smärtsam process. Och att se hennes spegelbild skyddar en från att förvandlas till sten, precis som i mytologin, men här sätter det sina spår ändå. Man blir ett gråhårigt vrak och ser minst 20 år äldre ut. Ett bra sätt att visa just hur kraftfullt det är.

Lite ovanligt att se Peter Cushing med skägg. Även Christopher Lee ser rätt annorlunda ut med sitt okammade hår, orakade ansikte och iklipta mustasch. Trots att han står som huvudroll så tar det 50 minuter innan Christopher Lee kommer med i handlingen på riktigt (han har en kort scen innan dess).

Slutet är väldigt sorgligt och blir det tack vare missförstånd och fientlighet. Dr Namaroff inser till sist att Megaera måste dödas men hamnar i strid med Paul pga tidigare fientlighet och ett missförstånd om vad som pågår. Sluttet med Megaera blir lite sådär. Jag var inte nöjd med slutet men Hammer's filmer slutar sällan bättre än bittersött, vilket det här är.


Det Goda: Peter Cushing och Christopher Lee

Det Onda: Ofta mer kärleksdrama än mystik och monsterjakt

Det Fula: Slutet var inte som jag hade hoppats

En bra klassisk monster film av hög kvalitet men kanske inte riktigt lika bra som jag hade hoppats.

Betyg: 7 ormar i en Gorgon's hår av 10 (Bra)


Edited by Crusader, 07 November 2019 - 05:51.

Although my heart may be weak, it's not alone. It's grown with each new experience. And it's found a home with all the friends I've made. I've become a part of their heart, just as they've become a part of mine.
And if they think of me now and then, if they don't forget me, then our hearts will be one. I don't need a weapon. My friends are my power!
-Sora, Kingdom Hearts
Godzilla%20racing_zps1cj0z7fu.gif

#1022 Crusader

Crusader

    Rumpadmiral

  • Moderator
  • 12,013 posts
  • Gender:Male
  • Location:Osby, Skåne, Sverige, Europa, Jorden, Solsystemet, Wintergatan
  • Interests:Sci/Fi, Fantasy, Drama, Skräck, Kärlek/Romantik, Komedi... nog lättare att säga allt. :P

Posted 17 November 2019 - 05:30

The Blood Beast Terror (1968)

Utspelar sig under 1800-talet på Engelska landsbygden utanför London. Inspector Quennell från Scotland Yard och Sgt. Allan undersöker det senaste i en rad mystiska blodiga mord på unga män där de har tömts på blod. Den här gången så finns det ett vittne som hittade kroppen men mannen drevs till vansinne av vad han såg och yrar om ett flygande monster. Quennell ber entomologi professorn Dr. Carl Mallinger om hjälp då de senaste två offren var hans elever och då han har mycket kunskaper om flygande djur men Quennell vet inte att Mallinger i hemlighet försöker att dölja vad det är som verkligen dödar folk.

Skräckfilm med bla. Peter Cushing och Robert Flemyng (som i sista minuten fick ersätta Basil Rathbone som dog plötsligt strax innan filmningen skulle börja) i huvudrollerna.

Blev förvirrad när jag hörde Quennell sa att han ska sätta hans dotter på ett flygplan, sedan insåg jag att han sa tåg ("plan"/"train"). :P

Man brukar se underliga obducenter i filmer/TV-serier och den här killen var verkligen udda. Använde likets kalla fötter för att hålla ölen kall och putsade gaffeln på tyget som ligger på liket. :eeh: 

Man kan undra varför de kallar Mallinger för "doktor" Carl Mallinger om han är en professor men då han är den som kallas för att titta på någon som är skadad och har en läkarväska så skulle jag gissa på att han även är en medicinsk doktor och traktens lokala doktor.

Kan inte låta bli att skratta åt naturalisten i början som är en typisk stel stiff upper lip gentleman (och nervös när han utforskar Afrika). Känns som ett typiskt exempel på någon som är lärd men inte så värst praktisk och såg komiskt ut. Faktum är att scenen i början kändes lite som en Monty Python parodi.

Filmen har en intresant vändning i mitten när Mallinger och hans dotter flyr. Quennell följer efter med sin dotter (eftersom han har lovat henne en semester) och går undercover. Det blir lite som en ny film med några nya huvudkaraktärer.

Slutet har jag svårt att bestämma mig om det var dumt eller brilliant (nog båda). Där tänder Quennell en eld och moth(wo)man kan inte låta bli att flyga in i den. :lol2:
 
Filmen är bra gjord (förutom förvanlingsscenerna där de inte hade budget att ens försöka), bra skriven och hade intressanta och välgjorda karaktärer. Tyvärr så lämnar filmen också en del lösa trådar. Man får aldrig veta hur eller varför. Obesvarade frågor vars svar säkert fanns i manuset men som de antagligen ansåg att ingen skulle bry sig om att få svaret på, men jag hade gärna velat veta.

 
Det Goda: Peter Cushing i högform

Det Onda: Obesvarade frågor

Det Fula: Dåligt gjorda förvandlingsscener

 

 

En mycket bra, spännande och underhållande lågbudget skräckfilm.

 

 

Betyg: 8 mal av 10 (Mycket Bra)


Although my heart may be weak, it's not alone. It's grown with each new experience. And it's found a home with all the friends I've made. I've become a part of their heart, just as they've become a part of mine.
And if they think of me now and then, if they don't forget me, then our hearts will be one. I don't need a weapon. My friends are my power!
-Sora, Kingdom Hearts
Godzilla%20racing_zps1cj0z7fu.gif

#1023 XC

XC

    «Thundermoose.»

  • Admin
  • 19,025 posts
  • Gender:Not Telling
  • Location:Titta bakom dig...
  • Interests:TV, Film, Böcker, Science Fiction, Fantasy, Undvika soliga dagar, datorer, internet, retro teknoligi och din senaste post!

Posted 17 November 2019 - 13:52

Jag bokmärker Blood Beast Terror på Vodeville för framtida behov. Verkar kunna vara en underhållande film.

 

Tack för tipset.


fqq5BYam.jpg
 

Du skall inte lyssna på vad jag säger; du skall fatta vad jag menar.

 

»Ever tried. Ever failed. No matter. Try again. Fail again. Fail better.« (Samuel Beckett)


#1024 Crusader

Crusader

    Rumpadmiral

  • Moderator
  • 12,013 posts
  • Gender:Male
  • Location:Osby, Skåne, Sverige, Europa, Jorden, Solsystemet, Wintergatan
  • Interests:Sci/Fi, Fantasy, Drama, Skräck, Kärlek/Romantik, Komedi... nog lättare att säga allt. :P

Posted 20 June 2020 - 23:55

In the Tall Grass (2019)
 
Gravida Becky DeMuth och hennes bror Cal har stannat till vid en vägkant när de plötsligt hör en pojke vid namn Toby ropa efter hjälp inifrån det jättehöga gräset vid sidan om vägen. De bestämmer sig för att gå in i gräset och hjälpa Tobin men snart inser de att de inte kan hitta honom, eller varandra, eller vägen ut.

Och det är allt ni behöver veta, eller borde veta, om den här filmen baserad på en Stephen King och hans son Joe Hill's novell vid samma namn. En bra och spännande film som utvecklar novellens händelser och förklarar lite saker som novellen inte gör. Där finns dock en nackdel och det är att filmen har en massa plotholes. Saker man väntar sig ska förklara men inte gör det. T ex (läs bara om du har sett filmen eller absolut inte tänker se den) så får man i slutet veta att de som rör vid stenen kan aldrig lämna gräset men Tobin rörde vid den tidigt i filmen men kunde ändå lämna. Det förklaras aldrig och när den tidiga versionen av Tobin träffas på så rör han aldrig vid stenen. Där hintas att Becky kan se skymtar av framtiden tack vare hennes bäbis som på något vis är kopplat till gräset men det blir aldrig något mer av det. Det förklaras aldrig varför Travis kunde röra vid stenen utan att den tog över honom. Man hör Natalie säga till Tobin i början att inte ropa på hjälp men man får aldrig en förklaring till det. Man ser också att Natalie anfaller Becky en gång men även det förklaras aldrig. Likadant så hintas det om att det ofödda barnet är viktigt men det leder bara till en väldigt onödig grotesk scen. När det gäller slutet så (samma spoilervarning!) var det en besvikelse och kändes billigt på något vis. De höll på att hitta ett sätt att ta sig ut när allt började falla och jag hade hellre sett dem tillsist hitta en väg ut. Jag väntade på att cirkeln skulle starta om och de skulle göra på något annat sätt för att ta sig ut men det kom aldrig.

Jag skulle säga att medans filmen var bra med bra skådespelare så hade den potential att vara mycket bättre.



Det Goda: En film där man aldrig vet vad som kommer att hända härnäst.

Det Onda: En hel del plotholes.

Det Fula: Slutet kändes lite billigt.





En bra rysare som hade mycket potential att vara bättre.





Betyg: 7,5 grässtrå av 10 (Bra+)
 


Although my heart may be weak, it's not alone. It's grown with each new experience. And it's found a home with all the friends I've made. I've become a part of their heart, just as they've become a part of mine.
And if they think of me now and then, if they don't forget me, then our hearts will be one. I don't need a weapon. My friends are my power!
-Sora, Kingdom Hearts
Godzilla%20racing_zps1cj0z7fu.gif

#1025 Crusader

Crusader

    Rumpadmiral

  • Moderator
  • 12,013 posts
  • Gender:Male
  • Location:Osby, Skåne, Sverige, Europa, Jorden, Solsystemet, Wintergatan
  • Interests:Sci/Fi, Fantasy, Drama, Skräck, Kärlek/Romantik, Komedi... nog lättare att säga allt. :P

Posted 03 November 2020 - 02:34

Our House (2018)

Ethan drömmer om att skapa trådlös el och har tillsammans med flickvännen Hannah uppfunnit en maskin som teoretiskt ska kunna göra det vilket han ständigt jobbar på. Hans föräldrar, Richard och Lila, tycker att han prioriterar fel och hans småsyskon, Becca och Matt, saknar honom. Än hur mycket han försöker så kan han inte få maskinen att ens tända en glödlampa men snart upptäcker han och hans familj att underliga saker börjar att hända när maskinen är igång.


En remake av extremt låg budget filmen Ghost from the Machine (2010).

En mycket bra film som tar sig ann spöken på ett mer vetenskapligt sätt, som energi skapat från extrema känslor, en teori jag personligen tror på. Spännande och bra skrivet skräck-drama.
Jag blev en aning förvånad när jag läste att filmen utspelade sig i USA för jag trodde den utspelade sig i England eller liknande då skådespelarnas dialekter inte lät Amerikanska och de såg lite brittiska ut. När jag kollade upp det mer så såg jag att flera av skådespelarna var från Kanada vilket kanske är orsaken.
Jag såg någon skriva att filmen var en standard skräckfilm utan något unikt vilket jag verkligen inte håller med om. Jag tycker att de hade ett rätt annorlunda sätt att berätta på. Där är ett problem och det är att vissa saker förklaras inte hur de ligger till. T ex av de tre spöken (en man, en kvinna, ett barn) som Becca pratar med. Alice, som barnet kallade sig, var bara en liten flicka när hon försvann och det kvinnliga fientliga spöket man får se var vuxen. Det kan ha varit Alice's mamma men man får aldrig veta något om henne. Den manliga var Henry, Alice's pappa. Något barn syns inte. Kanske var Alice osynlig och man bara såg hennes föräldrar? Det ända man får veta är att Alice var rädd för Henry och de vuxna spökena gillade inte Alice. Fast samtidigt så är mytologin i filmen att spöken är extrema känslor så de kanske inte var några personer alls? Man kan bara spekulera.


Det Goda: En intresant handling.

Det Onda: Några frågetecken om vissa karaktärer.

Det Fula: Dialekterna passar inte riktigt för att vara ern familj.


En mycket bra, intresant och välgjord film.


Betyg: 8 flygande verktygslådor av 10 (Mycket Bra)




Scary Stories to Tell in the Dark (2019)

På Halloween 1968 så är de tre bästa vännerna Stella, Auggie och Chuck ute för att hämnas på mobbaren Tommy. Under kvällen så råkar de på att möta Ramón, en främling i stan, och de bjuder med honom att traditionsenligt följa med in i stadens spökhus där det sägs att en försvunnen ung kvinna vid namn Sarah Bellows kunde höras berätta spökhistorier för traktens barn som hon sedan förgiftade. I ett hemligt rum så hittar Stella Sarah's sagobok och bestämmer sig för att ta med dern hem. Men snart upptäcker hon att nya berättelser dyker upp i boken där ungdommar i staden blir huvudroller som det slutar illa för, och misstänker att de nya berättelserna kommer till liv.


Löst baserad på Alvin Schwartz's barnskräckbokserie av samma namn från 80-talet. Producerad av Guillermo del Toro som först var tänkt att även regissera innan det jobbet gavs till Norska André Øvredal, känd för bla. Trolljägaren (2010).
En film som många förväntade sig skulle bli en antologifilm då den var baserad på en grupp korta skräckhistorier men del Toro ogillade antologifilmer och ville hellre göra om en sagobok där berättelserna kommer till liv. En intresant idé men jag kan inte låta bli att tycka att själva berättelserna hamnade lite i bakgrunden när de blev plot devices.

En mycket bra film som tyvärr lider av minst en väldigt dålig klippning där det känns som att man hoppar över delar av handlingen vilket får en att känna sig lite vilse en stund. Där är också några plotholes i filmen och bakgrundsberättelser som jag känner saknas. Sedan måste jag säga att det är lite underligt att en film baserad på skräckhistorier från 80-talet utspelar sig på 60-talet.
En sak jag uppskattar är att den inte alltid är förutsägbar och ger ett par överaskningar.
Slutet är rätt bra men själva sista scenen känns oförklarad. Det känns som att de slängde ihop det slutet för att lägga upp för en uppföljare eller att de har klippt ner slutet.


Det Goda: Spännande film.

Det Onda: En riktigt dålig klippning mitt i filmen.

Det Fula: Sista scenen får mig att klia mig på huvudet.


En mycket bra film som de tyvärr har slarvat lite med t ex klippningen.


Betyg: 8 skräckhistorier av 10 (Mycket Bra)

Edited by Crusader, 03 November 2020 - 02:39.

Although my heart may be weak, it's not alone. It's grown with each new experience. And it's found a home with all the friends I've made. I've become a part of their heart, just as they've become a part of mine.
And if they think of me now and then, if they don't forget me, then our hearts will be one. I don't need a weapon. My friends are my power!
-Sora, Kingdom Hearts
Godzilla%20racing_zps1cj0z7fu.gif