Sh15uya

Link: http://www.amazon.co.uk/exec/obidos/external-search?tag=scifinytt-21&keyword=Sh15uya&mode=blended

En japansk TV-serie i 12 delar. Varje del är ungefär 25 minuter lång.

Regissörer: Nobuhiro Suzuki & Ryuta Tazaki
Manus: Shoji Yonemura

En 15-årig japansk kille vaknar upp i en gränd. Han minns inte hur han kom dit, eller vad han heter. Han upptäcker snart att han tydligen är medlem i ett av stadsdelens Shisuyas gäng. Han minns också snart att hans namn är Tsuyoshi.

Gängen i fråga är ständigt i luven på varandra, i ett till synes evigt gängkrig. Snart börjar Tsuyoshi upptäcka att mystiska saker händer. Inte nog med att alla gängmedlemmar verkar vara 15 år, när någon av gängmedlemmarna går utanför sina "parametrar" så dyker en mystisk man vid namn "Piece"* upp och dödar denne. Efter ett tag så dyker den dödade personen upp igen, med ett nytt namn, ny personlighet och inget minne av sin gamla personlighet.

Piece har också en motståndare, Ema. Den enda som kan besegra Piece. Detta klarar hon främst genom att hon kan nedkalla en sorts mecha-liknande rustning som gör henne betydligt kraftfullare. Nu är det upp till Tsoyoshi och Ema att försöka lista ut var de är, och varför. Och försöka fly från Shisuya...

Det framgår rätt tidigt att denna japanska TV-serie utspelar sig i en virtuell värld. Vilket gör att denna upptäckt av karaktärerna själva inte kommer som någon större överraskning. Orsaken till att de befinner sig där de är tar det dock ett tag innan man får reda på.

På grund av att serien är så relativt kort (normalt så är de TV-serier jag tittar på från japan omkring 50 avsnitt), så är det inte så mycket utfyllnad, utan historien tuggar på, och man får reda på mer och mer om den värld där ungdomarna befinner sig.

Tv-serien som den passar mig utmärkt. Inte lika mycket fighter som i Super Sentai eller Kamen Rider-serierna, men själva mysteriet håller intresset uppe.

Betyg: 8 (av 10)

* Namnen på personer har tagits från Wikipedia, detta eftersom japanska översättningar till västerländsk stavning kan variera en aning.

Diskutera detta på forumet

Matrix Online

Link: http://www.amazon.co.uk/exec/obidos/external-search?tag=scifinytt-21&keyword=Matrix%20Online&mode=blended

Är det någon filmserie som skulle passa bra att göra ett onlinespel på så är det Matrix-trilogin. Och nu är den här...

Innan vi börjar bör jag kanske säga att jag är en av dem som gillar alla tre filmerna i trilogin (ja, även del 2 och 3), så om jag är lite väl optimistisk så finns det en orsak.

Efter att man installerat spelet så får man krångla sig igenom en registeringsprocess och skapa en karaktär. Min blev en väldigt blutig kille med tatueringar och snygg tuppkam. Solglasögonen var givetvis också ett måste. Största svårigheten i karaktärsskapandet kom sist, att försöka hitta ett namn på karaktären som inte redan används. Efter ett 20-tal försök så lyckades jag dock hitta ett.

Spelet startar med en liten sekvens där man får välja mellan de två pillren, man vaknar upp i den "riktiga världen" och får sedan genomgå en liten träningsrunda för att man skall vänja sig vid kontrollerna. Därefter så är det bara att plugga in sig...

Spelet verkar stort. Hur stort vet jag inte riktigt eftersom jag knappast lyckades undersöka allt. Runt omkring i staden man är i så finns det diverse gängmedlemmar som man kan ge sig på för att skaffa erfarenhetspoäng. Dessutom finns möjligheten att utföra diverse uppdrag för att öka sina poäng. Spelet flyter på bra. Snygg grafik och inga större problem med kontrollerna vad jag kunde finna, men så satt jag på en bra dator och en 10-megabitslina också.

Ett Matrixspel skulle nog inte vara komplett utan slagsmål. Här kommer dock en sak som kanske irriterar några. Man slåss genom att välja vad man vill göra med hjälp av några ikoner på skärmen. Man väljer vad karaktären skall göra och denne gör då detta själv. För mig passade det utmärkt, eftersom jag aldrig varit bra på att styra gubbar i slagsmål. Detta har åratals svärande över diverse Mortal Kombat-spel lärt sig.

Naturligtvis så är staden också befolkad av diverse datorstyrda personer. Dock så är det inte speciellt ofta man får nåt vettigt ur dem ifall man pratar med dem. Dessutom finns också de andra spelarna. Rätt roligt att stå och titta på när en annan karaktär slåss mot nån gängmedlem för övrigt.

Jag fick en stark Deja Vu-känsla när jag spelade det dock. Redan 1979 så kom MUD (MultiUser Dungeon) ut. Detta är ett rent textbaserat spel där man kutar omkring i en fantasy-värld, hittar prylar, träffar på andra spelare, slåss mot diverse monster och försöka kämpa sig upp i rang. Alltså exakt samma upplägg som Matrix Online. Fast utan grafik då. Detta ser jag dock inte som någon nackdel, utan det är mer regel än undantag att MMORG:s är uppbyggda just så på grund av att detta fungerar.

En irritation finns dock: Det är väldigt krångligt att avbryta avsluta kontot, ifall man inte vill fortsätta betala den dryga hundringen i månaden som det kostar. Man är tvungen (i alla fall för tillfället) att ringa England för detta.

Slutlig bedömning: Gillar man Matrix så är detta ett rätt kul spel. Välgjort och snyggt.

Betyg: 8 (av 10)

Tack till waytoblue för recensionsexemplaret.

Diskutera detta på forumet

Gransazer 1x01 - Awaken, Star Warrior!

För mycket länge sedan så slogs mänskligheten mot utomjordingar, och förlorade. I slutskedet av kriget så skapade dock människorna sin största bedrift, Ultra Star Gods. Det finns 4 Ultra Star Gods, och 12 stycken Gransazers (varav 4 skötte Stjärngudarna).

Många, många år senare så är utomjordingarna på väg tillbaka för att slutföra det de påbörjade för så länge sedan. Lyckligtvis för jorden så har Professor Horikuchi börjat samla ihop Gransazers igen.

Det hela börjar när Tenma råkar stöta på på Mika (en kvinnlig Gransazer från Eld-stammen) och professorn medan de är på väg för att undersöka ett mystiskt metallmonster som just börjat bli uppgrävt. Eldstammens Ultra Star God. Olyckligtvis är än så länge Mika den enda från Eldstammen som är aktiv, och det behövs tre stycken för att aktivera Stjärngudarna.

Lyckligtvis så får Tenma senare i uppdrag att överlämna ett paket till professorn, extra passande eftersom han är cykelbud.

Ett problem är att Vindstammen redan är aktiva, och blir lurade av en förklädd utomjording. En av dem kidnappar Tenma och Mika transformerar för att rädda honom, i och med att de nu anar att även Tenma är en Gransazer. Tenma får förmågan att förvandlas efter att ha blivit lite misshandlad av en från Vindstammen. Även han ingår i Eldstammen. Vilket innebär att de bara behöver en till för att aktivera Stjärnguden...

Det här är ingen Super Sentai-serie, även om det naturligtvis är samma genre. Det finns dock vissa skillnader. För det första finns det fler Gransazers än Sentai-medlemmar (som brukar vara 4-6 stycken). Fighterna är aningen sämre imho, men det tror jag mest beror på att dräkterna är betydligt bulkigare. Å andra sidan så använder Gransazers vapen till större grad. Bra avsnitt.

Betyg: 8 (av 10)

Diskutera detta på forumet

Gosei Sentai DaiRanger 1x01 - Tenshin Daaa

För mer information on själva serien, gå hit:
http://www.supersentai.com/database/1993_dairanger/index.html

och hit:

http://incolor.inetnebr.com/stuart/dairanger/

Vad gör man när ens syster blivit kidnappad av ett monster? Jo, man blir ofrivilligt draftad till ett Super Sentai-gäng naturligtvis. Kaku, ledaren för DaiRanger, plockar upp brodern strax efter att hans syster försvunnit, förklarar situationen och han blir en DaiRanger.

Det visar sig att monstren, Gorma-stammen, är ute efter att utplåna mänskligheten, och de enda som kan stå emot dem är DaiRanger, med deras Chi-kraft.

Deras första stora strid inträffar när de åker iväg för att hämta den sista, och sjätte medlemmen. Gara från Gorma-stammen, hennes underhuggare och Himo-danshaku är den som siktat in sig på att förgöra den sjätte medlemmen innan de hinner hämta henne. Lyckligtvis lyckas inte detta, och de blir snart involverade i sin första stora strid.

Sett alldeles för lite av den här serien för att riktigt kunna döma hela serien, så jag tar det avsnitt för avsnitt. Det här är ett typisk introduktionsavsnitt. Vad man märker är dock att det är stor skillnad mellan de äldre Sentai-serierna och de nyare. Mindre CGI, mindre vapen och mer martial arts.

Betyg: 6 (av 10)

Diskutera detta på forumet

Star Trek 1x01 - The Man Trap

Link: http://www.amazon.co.uk/exec/obidos/external-search?tag=scifinytt-21&keyword=Star%20Trek&mode=blended

Författare: George Clayton Johnson
Regissör: Marc Daniels
Sändes ursprungligen: 8 september, 1966

Observera: Dessa recensioner kommer att sorteras i ordningen de ursprungligen sändes, inte i produktionsordning. Detta beroende på att produktionsordningen, trots att den är mer logisk, så är ju DVD:erna i sändningsordning så...

Enterprise kommer till planeten M-113 för att Dr. McCoy skall utföra en årlig undersökning av de två personerna i kolonin där, Professor Crater och hans fru Nancy. McCoy känner Nancy sedan tidigare.

Vad de i inte vet är dock att Nancy är död, och en saltkrävande shapeshifter har tagit hennes plats. Problemet är att det enklaste sättet för Saltvampyren att få tag på salt är från den mänskliga kroppen, och kroppen i fråga överlever inte förlusten. Nu gäller det att försöka hitta "Nancy" som är lös på Enterprise, innan fler personer dör...

Så, detta är avsnittet som NBC bestämmer sig för att visa först? Huga. Jag är en stor supporter för att se serien i produktionsordning, eftersom det funkar bäst när det gäller utvecklingen av karaktärer (det lilla som är).

'The Man Trap' är en typisk "Monster of the Week"-story, egentligen varken bättre eller sämre än andra i den genren. De försöker sig på nån slags moralisk punchline i avsnittet, men jag tror nog att det skulle ha fungerat bättre om de försökt göra saltvampyren lite mer sympatisk och inte "ondifiera" denne i slutet. Den är ju trots allt den siste av sin ras, och det moraliska dilemmat för Kapten Kirk kunde ha gjorts lite mer framtträdande...

Inget bottennapp, men knappast nån av de mer lysande avsnitten i Star Trek.

Betyg: 4 (av 10)

Diskutera detta på forumet

Pratchett, Terry - Guards! Guards!

Link: http://www.amazon.co.uk/exec/obidos/external-search?tag=scifinytt-21&keyword=Pratchett,%20Terry&mode=blended

Den 8:e boken i Discworld-serien.

Ett hemligt sällskap arbetar på att försöka störta the Patrician och insätta en kung i hans ställe. För att lyckas med detta så framkallar de en drake, och låter en lämplig kungakandidat "besegra" draken. Olyckligtvis så är inte draken riktigt med på deras planer.

Det hela hjälps ju inte att Stadsvakten i Ankh-Morpork är allmänt värdelös, efter att ha förfallit rejält sedan alla tjuvar och mördare fick sina gillen. Detta ändras lyckligtvis i exakt rätt tid när Carrot Ironfoundersson, världens längsta dvärg (nå, han var trots allt adopterad som spädbarn när hans karavan anfölls av banditer och han var den enda överlevande) gör entre i stadsvakten.

Samuel Vimes, Nobby Nobbs och resten i stadsvakten får snart sätta ner spriten och börja jobba på heltid när stadsvakten sakta men osäkert börjar arbeta med fallen av plöstliga askhögar som dyker upp i staden...

Gillar den här boken. I allmänhet så är Stadsvakten en trevlig samling med karaktärer. Speciellt Carrott, men deras chef, Samuel Vimes, utmålas också väldigt bra. Här visas också distinktionen mellan "riktiga" drakar (som är stora och blåser eld och är allmänt otrevliga) och de små träskdrakarna (som visserligen kan blåsa eld, om de inte spränger sig själv i processen, men är väldigt små och illaluktande).

Betyg: 9 (av 10)

Diskutera detta på forumet

Pratchett, Terry - Pyramids

Link: http://www.amazon.co.uk/exec/obidos/external-search?tag=scifinytt-21&keyword=Pratchett,%20Terry&mode=blended

Sjunde boken i Discworld-serien.

Teppic, prins i det lilla kungadömet Djelibeybi (som påminner väldigt mycket om vårt Egypten) har just slutfört sin utbildning som lönnmördare när han får reda på att hans far har dött. Han reser tillbaka till Djelibeybi för att ta över rollen som kung.

Det visar sig dock inte vara så enkelt. Teppic har vant sig vid Ankh-Morporks livsstil och har svårt att justera sig för den mer primitiva tillvaron i Djelibeybi. Dessutom så ställer den stora pyramiden som är till hans far till stora problem...

Nja, en av de sämre Discworld-böckerna. Jag gillar inte riktigt de här "fristående" böckerna, utan föredrar de som har huvudkaraktärer som får utvecklas genom flera böcker. Dessutom tycker jag att den andra delen av boken är onödigt utdragen.

Inte helt misslyckad, men knappast nån av Pratchetts bättre verk. Props dock för introduktionen av Discworlds största matematiker, kamelen 'You Bastard'.

Betyg: 5 (av 10)

Diskutera detta på forumet

Pratchett, Terry - Wyrd Sisters

Link: http://www.amazon.co.uk/exec/obidos/external-search?tag=scifinytt-21&keyword=Pratchett,%20Terry&mode=blended

Sjätte boken i Discworld-serien.

Böcker om häxorna så här långt:
3) Equal Rites
6) Wyrd Sisters

Kungen av Lancre är död. Av rätt så naturliga orsaker för en kung. Han blev alltså dödad. Det största problemet för mördaren (och den nya kungen) är inte att samvetet gnager på honom (även om detta också inträffar). Det är att den gamle kungens son lyckades försvinna.

Även den gamle kungen har problem, eftersom han finner att han tydligen fått som öde att kuta omkring i slottet som spöke. Och ett spöke som inte kan äta nånting...

De tre gamla häxorna Granny Weatherwax, Nanny Ogg och Magrat Garlick får ungefär samtidigt ett litet barn dumpat på dem. Eftersom de snabbt inser vem barnet är, och eftersom den nya kungen letar febrilt efter denne, så bestämmer de sig för att gömma undan barnet (och kronan som följde med). Lyckligtvis så var ett resande teatersällskap på väg igenom Lancre. Och vem skulle misstänka att ett teatersällskap har en prins bland packningen...

Discworld goes Shakespeare. Här finns tydliga känningar av både Hamlet och MacBeath. Fart och fläkt. Detta är häxorna i högform. Ett totalt oväntat slut gör det hela bara bättre.

Betyg: 9 (av 10)

Diskutera detta på forumet

Pratchett, Terry - Sourcery

Link: http://www.amazon.co.uk/exec/obidos/external-search?tag=scifinytt-21&keyword=Pratchett,%20Terry&mode=blended

Femte boken i Discworld-serien.

Titlar på Rincewind-böcker så här långt:
1) Color of Magic
2) The Light Fantastic
5) Sourcery

En åttonde son av en åttonde son är en trollkarl. Men vad händer om den åttonde sonen av en åttonde son även han får åtta söner...

Magi i kubik... En Sourcerer.

Rincewind, Cohen Barbarens dotter Conina the Hairdresser (jo, även om hon är bra på svärd så vill hon helst leva sitt liv rotandes i andras hår) och diverse andra Discworld-figurer hamnar mitt i röran när denna Sourcerer dyker upp i Unseen University och ställer till redigt med röra. Han tycker att det är dags för trollkarlarna att sluta gå och damma i gamla korridorer och härska över Discworld istället.

Problemet är bara att trollkarlar är rätt värdelösa på att härska. Bland annat...

Ah, se på tusan. En bra Rincewind-bok. Nu får man en lite större inblick i trollkarlsvärlden än i tidigare böcker, och Rincewind har här bättre sidekicks än Twoflower någonsin kunde vara.

Betyg: 8 (av 10)

Diskutera detta på forumet

Pratchett, Terry - Mort

Link: http://www.amazon.co.uk/exec/obidos/external-search?tag=scifinytt-21&keyword=Pratchett,%20Terry&mode=blended

Fjärde boken i Discworld-serien.

Mort (kort för Mortimer) är en rätt så klantig tonåring, så hans far bestämmer sig för att det är dags för honom att gå i lära hos någon för att lära sig ett yrke. Vad Mort inte förväntade sig var att hans läromästare skulle bli... Döden (ni vet, han SOM PRATAR SÅ HÄR).

Inte nog med att det förväntas av honom att lära sig hur man handskas med personer som nyss dött, han måste även stå ut med Ysabell, dödens dotter (adopterad naturligtvis) och Deaths tjänare Albert.

Det stora problemen börjar dock när en prinsessa som var menad att dö råkar överleva på grund av att Mort klantar till det, och nu är det upp till honom och Ysabell att försöka reda upp det hela...

En rätt så fascinerande inblick i Dödens "familjeliv" här, även om detta är en av de svagare böckerna som handlar om Döden. Kanske mest för att Döden är lite av en biperson här. Den största delen av handlingen kretsar runt Mort och hans (miss)öden och äventyr.

Lyckligtvis så råkar inte Mort ut för samma öde som Eskarina (i Equal Rites) och blir faktiskt ihågkommen i framtida böcker.

Betyg: 5 (av 10)

Diskutera detta på forumet

Pratchett, Terry - Equal Rites

Link: http://www.amazon.co.uk/exec/obidos/external-search?tag=scifinytt-21&keyword=Pratchett,%20Terry&mode=blended

Tredje boken i Discworld-serien.

En åttonde son av en åttonde son är trollkarls-material. Så, när en sådan är på väg att födas så dyker den döende trollkarlen Drum Billet upp för att låta denne ärva hans stav innan Döden kommer för honom.

Vad Drum Billet missade var dock att kontrollera könet på det nyfödda barnet i fråga.

En kvinna kan inte bli en trollkarl, lika lite som en man kan vara en häxa. Så mycket vet alla, även häxan Esme "Granny" Weatherwax. Därför ser hon till att unga Eskarina Smith aldrig får reda på vad som hände vid hennes födsel. Det visar sig dock vara väldigt svårt att tygla henne, så Esme och Eskarina ger sig iväg på en vådlig färd mot 'the Unseen University', trollkarlsskolan, långt borta i den främmande staden Ankh-Morpork...

Detta är den första "Häx"-boken. Esme Weatherwax dyker upp fler gånger framöver, men det här är den enda boken som Eskarina är med i, vilket är synd. Inte ens i de böcker som framöver utspelar sig i Unseen University märks hon av.

Boken som sådan är väldigt bra, och en frisk fläkt efter de två första böckerna. Den ger verkligen en inblick i skillnaden mellan trollkarlsmagi och häxmagi. Trollkarlar använder stavar, formler och geometri, medan häxor använder mer naturnära metoder, som örter, hypnos och psykologi. Att Esme är en expert på att bluffa sig fram är ju inte direkt någon nackdel heller.

Betyg: 8 (av 10)

Diskutera detta på forumet

Pratchett, Terry - The Light Fantastic

Link: http://www.amazon.co.uk/exec/obidos/external-search?tag=scifinytt-21&keyword=Pratchett,%20Terry&mode=blended

Rincewind har det inte roligt i början av boken, på väg ut över Discworlds kant och i full färd med att få reda på hur viktig hjälmen är på en rymddräkt. Speciellt när man inte har hjälmen på sig.

Lyckligtvis så har Rincewind en Formel i skallen. En formel som måste uttalas vid en speciell tidpunkt tillsammans med sina 7 bröder för att Discworld skall överleva...

'The Light Fantastic' fortsätter historien där första Discworld-boken 'The Color Of Magic' slutade. Rincewind dras fortfarande med Discworlds första turist Twoflower och är dessutom tvungen att se till att överleva resan tillbaka till Ankh-Morpork...

Detta är som sagt en ren fortsättning på bok nummer 1. En väldigt trevlig nykomling i Discworld-galleriet gör sitt första framträdande här: Cohen Barbaren. En legend i sin tid. Tyvärr(?) så har hans tid varat ett bra tag. Så här får man reda på hur en väldigt gammal barbar klarar sig. Mycket bra, kan sägas.

Bättre än första boken, men den får samma betyg ändå eftersom skillnaden är så pass liten. Som jag nämnt tidigare är jag dock fortfarande inte speciellt förtjust i Rincewind.

Betyg: 7 (av 10)

Diskutera detta på forumet

Pratchett, Terry - The Color Of Magic

Link: http://www.amazon.co.uk/exec/obidos/external-search?tag=scifinytt-21&keyword=Pratchett,%20Terry&mode=blended

Discworld är en värld formad som en skiva som bärs upp av fyra elefanter som i sin tur bärs upp av en gigantisk sköldpadda.

Rincewind är en väldigt misslyckad magiker. Faktum är att han bara kan en trollformel, och det är ingen man går omkring och säger hur som helst. Denna formel är också anledningen till att han är så misslyckad, eftersom den är så stor och viktig att den trängt undan allt annat han försökt lära sig.

Rincewinds tur blir inte bättre när han får i uppdrag av Patriarken att beledsaga skivvärldens första turist (Twoflower, som kommer från den oerhört rika Counterweight Continent). Speciellt inte eftersom Twoflower förutom att vara oerhört rik med Ank-Morphorks mått mätt är oerhört naiv.

Detta resulterar i ett komiskt äventyr som för dessa två män (och diverse bifigurer) över halva skivvärlden och över den...

Detta är den första boken i Discworld-serien. Tyvärr är det också en av de sämsta (imho). Vilket dock inte säger så mycket eftersom det än så länge inte kommit en dålig Discworld-bok.

Terry Prachett skulle (felaktigt) kunna kallas för Fantasy-versionen av Douglas Adams. De har en likartad stil och humor. Varför jag säger 'felaktigt' beror på att Terry Prachett i min mening är bättre. Douglas Adams skrev 5 böcker i sin Hitchhiker-triologi, men tyvärr är det bara de tre första som är bra. Pratchett har inte skrivit en dålig bok än.

En av nackdelarna med att vara den första är att alla regler för världen (speciellt inte en så annorlunda värld som Skivvärlden) inte har utarbetats ordentligt. Till exempel, detta är den enda boken där Döden (ni vet, svarta kläder, aningen... benig, och PRATAR SÅ HÄR) faktiskt tar död på diverse varelser på egen bevåg (och inte, som senare, eftersom han är tvungen).

Humorn är inte heller riktigt på topp här. Av nån anledning så blir böckerna bättre och bättre ju längre Prachett håller på. Det finns dock en hel del roliga situationer och kommentarer. Skulle tro att den största anledningen till att jag inte rankar den här boken (och bok nummer 2) lika högt som senare är att Rincewind inte är en av mina favoritkaraktärer.

De två bästa karaktärerna någonsin i skivvärlden är, enligt min mening, Granny Weatherwax (som dyker upp för första gången i bok 3) och Death. Death är visserligen med här, men alldeles för lite.

Observeras kan också att denna bok faktiskt är den enda (vad jag vet) som slutar i en cliffhanger och fortsätter i nästa bok (The Light Fantastic). Vet inte om Pratchett redan hade bestämt att skriva en fortsättning. Det gick visserligen några år mellan bok 1 och 2, men denna bok sätter upp en massa problem som aldrig blir lösta förrän i bok 2, så jag skulle nog tro att tvåan redan var planerad. Ifall första boken gick bra, antagligen.

Betyg: 7 (av 10)

Diskutera detta på forumet

Chronicles of Riddick

Link: http://www.amazon.co.uk/exec/obidos/external-search?tag=scifinytt-21&keyword=Chronicles%20of%20Riddick&mode=blended

"Jaså, det kommer en film som är uppföljare till någon annan film som är populär..."
Det var väl min tanke efter att ha läst så mycket om Chronicles of Riddick bl.a. på www.comingsoon.net Där fick jag även reda på att det var uppföljaren till Pitch Black. Eftersom jag inte kan se en uppföljare utan att ha sett ettan fick man ju se till och hyra denna Pitch Black. Och jag trodde verkligen inte att den skulle vara så bra. Den är också väldigt underskattad, vilket man ser bara genom att kolla på fodralet som är täckt med kommentarer från olika recensenter. Där står bl.a. "En Deep Blue Sea i rymden" och Deep Blue Sea var ju inte sådär jättehyllad... Det står även "Vin Diesel är Hollywoods nästa stora stjärna" och "Grymma specialeffekter". Jag kommer inte ihåg allt, men det vittnade verkligen inte till att filmen skulle vara bra.
OK, nog om Pitch Black och vidare till Chronicles of Riddick.

Chronicles of Riddick utspelar sig ca 10 år efter Pitch Black och inleds med att Judi Dench berättar om hur rasen Necromongers är jättehemska och elaka. De har nämligen planerat att ta över världen och tvinga alla att konvertera till deras religion eller dö. Judi Dench gör ett bra jobb i denna roll, men tyvärr associerar jag henne direkt med "nya" M i Bond (bl.a. p.g.a. alla Bond-spel hon är med i). Jag antar att hon valts till rollen bl.a. för att hon har brittisk accent vilket gör att hon låter mer alvarlig och kanske lite som en annan ras. När hon berättat klart får vi se hur Riddick jagas av en "Merc" (mercenary=legoknekt, i detta fall: prisjägare) i ett fint rymdskepp medans Riddick får springa på marken. Självklart dödar Riddick alla fyra (eller hur många dom nu är...) vakterna på skeppet innan han sätter sig för att skrämma bossen som han tydligen känner. Där avviker han dock lite från sin roll enligt mig, han säger nämligen "Fucking insult". Och jag tycker bara inte att det passar Riddick då han är cool på ett annat sätt än att han svär och håller på. Filmen fortsätter på samma sätt och håller hela tiden ett högt tempo med många special effekter. I vanliga fall gillar jag inte när det används för mycket men här är det så bra gjort att det bara förbättrar filmen. Vin Diesel gör även han ett bra jobb, vilket kanske inte är så jättesvårt då han inte verkar ha så många mer känslor än ilska eller cool-het. Men senare i filmen dyker en karaktär upp som det faktiskt verkar som om Riddick får känslor för. Egentligen lärde han sig ganska snart efter Pitch Black att känslor för andra personer är något som bara är farligt. Även Karl Urban (Eomer i Lord of the Rings) är med som skurk och han sköter sig fint. Men detta är ju ingen känslosam film med massa komplicerade situationer som kräver att skådespelarna måste träna i veckor för att få fram rätt uttryck. Fast det är klart att Vin Diesel inte går att byta ut, det är ju han som är Riddick. Och ingen skådespelare har ju närheten av Diesels röst. Både Imam och Jack är tillbaka, om än inte genom hela filmen. Chronicles of Riddick avslutas på ett från början oväntat slut men som kan gissas när filmen når avslutningen. Jag tycker att Pitch Black är bättre men bara minimaliskt bättre. Det råder dock skilda meningar om det, men det är nog ingen som kan säga att det är en dålig uppföljare. Förhoppningsvis (och troligen) kommer det ännu en uppföljare.

En annan cool sak är ju att filmen har världens (jaja, nästan då...) bästa spel baserat på en film. Inte blir det mindre coolt för att det dessutom är portat från X-box till PC (om man inte har X-box) vilket gör förutsättningarna extremt dåliga. En portning av ett spel baserat på en film, det kan ju nästan inte bli svårare. Allt detta, plus att spelet är svenskutvecklat gör ju att man blir lite stolt...

Chronicles of Riddick är en himla bra film och en bra uppföljare. Den rekomenderas varmt till alla som inte är allergiska mot Sci-Fi/Action.

Betyg: 8/10 Vattenmeloner

Diskutera detta på forumet

Hex 1x01 - Episode One

Link: http://www.amazon.co.uk/exec/obidos/external-search?tag=scifinytt-21&keyword=Hex&mode=blended

Titel : HEX
Genre : Brittisk fantasy/ horror serie

Såg första avsnittet i förgår och tyckte faktisk om denna serie.Mycket lovandes.
Det har sagts att det er en brittisk version av Buffy , men där hållar inte jag rigtigt med alls.

Det er ingen Buffy , som det närmaste kan man kalla det en brittisk Willow på högskola :P
"
Det påminnar mig också om Anne Rices Witching Hour böcker , häxen blir " förfölgt " av en dämon som nån ätling i sin tid har kallat fram ovetandes om hur man skal hantera dämoner.

Piloten var lite sagta , men det tyckar jag alla pilot avsnitt är iom , men skal lära känna karaktärerna :)

Jag älskar den sorts miljö som Hex utspelar sig i och som halv britte ;) kan jag helt hänga med.Typisk brittisk svart humor :P just lovely

Själva handlingen er om en brittisk tjej ( konststuderande ) som er väldigt intellegent men också blyg.Hon går i valet och kvalet om hon skal vara populär och dum eller motsatt.Hon vill gärna vara en av gänget men det går inte så bra med det.
Hon och hennes rumskammerat ( Thelma ) er bästa vänner , samt att Thelma er lesbisk och kär i Cassie ( huvedpersonen )
Cassie sätter ovetandes dämonen Azazeal tillbax i action och upptäcker plötligts att hon har ganska bra magiska krafter själv också :)
Sluttat er oväntat och mycket dramatisk

Spännande serie som jag tänker hänga med i :)

Betyg 8/10

Diskutera detta på forumet

Eddings, David & Leigh - Reginas Song

Link: http://www.amazon.co.uk/exec/obidos/external-search?tag=scifinytt-21&keyword=David%20Eddings&mode=blended

Författere : David och Leigh Eddings
Titel : Reginas Song
Sidor :424
Publicerad 2002
Genre : Thriller

Ja , boken handlar om tvillingarne Regina och Renata, och Mark som er en sorts storebror för de. Då tvillingarne närmar sig se 18 år händer nåt hemsk. Den ena tvilling blir voldtagen och dödat och den andra blir psykotisk.
Mark har då flytt till Seattle vart han undervisar på universitet och samtidigt studerar.
Den överlevande tvilling våknar då plötsligt ur sin psykose och vet inte vad hon hetar.Och ingen annan vet vad hon hetar för tvillingerna var lika som bär.
Plötsligt dykar der upp en seriemördare i Seattle och historien börjar rulla på.
En typisk Eddings bok , med samma sorts språk som i hans andra böcker.
Det började bli lite för mycket dockipoo, twinkie poo , bugsie och normie i språket , vilket gjorde man snabbt tappade tålamodet:roll:
Själva handlingen var också väldigt förutsägbart.Aldeles för lätt att gissa vem som var mörderan etc.

Så mitt betyg er endast en 4 utav 10

Diskutera detta på forumet

Resident Evil: Apocalypse

Link: http://www.amazon.co.uk/exec/obidos/external-search?tag=scifinytt-21&keyword=Resident%20Evil%20Apocalypse&mode=blended

Minns ni slutet på första Resident Evil. Alice (Milla Jovovich) vaknade upp ensam i ett rum, tog sig ut och upptäckte att hela Raccoon City verkade i kaos och helt öde.

I tvåan visar det sig att staden inte var helt öde. Umbrella Corporation, som var de som skapade viruset som slapp lös och förvandlade folk till zombier, påbörjar en evakuering, men avbryter denna när viruset sprids snabbare än beräknat.

Vilket innebär att en massa människor (och zombier) är instängda bakom höga murar. De flesta människor går åt rätt snabbt, naturligtvis. Dödade och zombifierade. De som klarar sig längst är naturligtvis de utbildade soldaterna som helt plötsligt befinner sig på helt fel sida om stängslet.

Medan Alice var medvetslös så experimenterades det vilt på henne, vilket innebär att hon infekterats med viruset, men inte till den grad att hon blir zombie. Vad hon tjänat på det hela är lite blekt skinn, styrka och snabba reflexer. Jill Valentine (Sienna Guillroy) och hennes grupp (det som är kvar av dem) slår sig samman med Alice för att försöka ta sig därifrån innan Umbrella Corp. kärnvapenbombar staden för att rensa den.

Jämförelser med ettan är naturligtvis oundvikliga. Likaså jämförelsen mellan andra zombie-filmer. Och i den konkurrensen tycker jag filmen står sig rätt bra. Mindre karaktärsutveckling gentemot ettan (och den hade ändå inte mycket) men mer action. Det första är av underordnad betydelse i en sådan här film, medan det andra är ett plus.

Vad som seriöst saknas i den här filmen är ett bra soundtrack. Första filmen hade rejält tunga riff inlemmat i actionscenerna. Här saknas dessa. Nå, musiken är inte allt, men det är rejält spänningshöjande.

Spelkännarna verkar kunna känna sig rätt nöjda. Tydligen så är en hel del karaktärer från spelen i filmen, och även vissa scener skall vara lyfta direkt ur dem. Jag vet inte, eftersom jag tyvärr inte spelat spelen.

Allt som allt: Inte riktigt lika bra som ettan, men en värdig uppföljare. Filmen har gått så pass bra i USA, att det redan är tal om en trea. Hoppas att den i sådana fall följer traditionen. Gillar man zombies, så gillar man nog filmen. Gör man inte det, så kanske det är bäst att gå på en annan film.

Betyg: 8 (av 10)

Diskutera detta på forumet

Aliens vs. Predator

Link: http://www.amazon.co.uk/exec/obidos/external-search?tag=scifinytt-21&keyword=Aliens%20vs%20Predator&mode=blended

Nå, vad innehåller den här filmen då?

Aliens - Check
Predators - Check
Mänsklig kanonmat - Check

Story? En sån här film behöver ingen frickin' story. Men ok då: Pyramid hittas under isen på Antarktis och ett team sticker dit för att undersöka det hela under ledning av Charles Bishop Weyland. Det visar sig att det finns Aliens där (D'Oh). Predators håller på med nån slags invigningsrit där de fighas mot Aliens. För en del är det verkligen hårda bud när det gäller att bli kallad vuxen.

Kanonmaten då? Jodå, det blir 10 små negerpojkar av det hela. De går åt en och en tills det bara är en kvar, som blir tvungen att samarbeta med den sista överlevande Predatorn.

Är den då jättebra? Nä. Skräp? Nix. Mittemellan? Jodå.

Skall man jämföra med filmera som ingår i "serien" så ligger den nånstans i mitten (under Alien, Aliens & Predator 2, men över Alien 3, 4 och Predator 1).

Minus i filmen: För kort och alldeles för lite karaktärsutveckling på kanonmaten i början. Både Alien och Aliens lyckades bygga upp karaktärer som man sedan kunde bry sig om innan de blev dödade på diverse upptänkliga sätt. Jag tror nog att den första delen av filmen nog hade kunnat hålla på lite längre.

Den andra delen av filmen har jag inte så mycket emot. Extra coolt var naturligtvis Alien-drottningen, som var åtskilligt mer badass än den i Aliens.

Plus: Aliens... Predators.. SLÅSS!!! Behövs det sägas mer.

Nä, just det.

Är den då värd att gå på bio för: Jadå.

Fler gånger: Jo, gillade man den första gången kan man alltid gå fler gånger, det skadar inte.

Värd att köpa på DVD: Jo, för mig iaf.

Slutligt betyg (1-10): 6 - Inget mästerverk, men väl värd att se.

Diskutera detta på forumet

Zombie Flesh Eaters 2

Link: http://www.amazon.co.uk/exec/obidos/external-search?tag=scifinytt-21&keyword=zombie%20flesh%20eaters&mode=blended

Regissör: Lucio Fulci


Utgivningsår: 1988


IMDB


Går även under namnet 'Zombi 3'.


Ända sedan Romero gjorde 'Night of the living Dead' så har det gjorts mer eller mindre bra zombie-filmer. Den här hamnar någonstans i mitten, den är inte riktigt så dålig så den blir bra, och den är inte så pass bra att den är klassisk. Logiken i zombie-filmer brukar för det mesta vara rätt så skakig, och denna film är inget undantag. Man kanske skulle tala om för den amerikanska militären att det kanske är dags att förstöra all den där Zombie-gasen de har. Vem har egentligen nytta av zombies på ett slagfält, de brukar ju vara aningen svåra att styra.


Den här gången är det eko-terrister som råkar släppa ut denna gas, vilket resulterar i att diverse varelser tultar omkring sugen på människokött. Ett litet plus för zombie-fåglarna ;).


Den som kom på idén med talande zombies borde tas ut på bakgården och skjutas. Idén funkar i 'Return of the Living Dead 1', men inte här.


Vill ni se en bra zombie-film så kan inte den här filmen rekommenderas, gillar ni zombie-filmer rent generellt så är den helt ok dock.. :)


Betyg: 4/10

Diskutera detta på forumet

Mutant X 1x01 - The Shock of the New

Link: http://www.amazon.co.uk/exec/obidos/external-search?tag=scifinytt-21&keyword=mutant%20x&mode=blended

Avsnittets Titel: Shock of the new


Nya Mutanter, barn av människor som utsatts för genetisk manipulering av företaget Genomex, växer upp nu. De upptäcker att de har vissa krafter och Mason Eckhart från Genomex försöker få fatt på dessa nya mutanter, så han kan kontrollera dem.


Adam som lämnade Genomex efter att han förstod vad de höll på med,
försöker leta upp dessa mutanter och hjälpa dem. Adam har hjälp av Shalimar och Jesse.


I pilotavsnittet dykar Emma och Brennan upp som kommer att bli medlemmar i Adams Mutant X grupp.

Emma räddas av Adam, Shalimar och Jesse då Eckhart jagar henne för att
försöka kontrollera hennes krafter som är telepati (empati), samtidigt

som Brennan dyker upp.


Allt i allt ett bra pilotavsnitt som avslutas i nästa avsnitt.


Blev positivt överraskat av pilot avsnittet och blev sugen på mera , och det måste enddå vara det ett pilot avsnitt skal göra . Så mitt betyg är en 7a eftersom pilotavnittet egentligen är i 2 delar.

Diskutera detta på forumet

Salvatore, R. A. - The Dark Elf Trilogy

Link: http://www.amazon.co.uk/exec/obidos/external-search?tag=scifinytt-21&keyword=r%20a%20salvatore&mode=blended

R.A Salvatore är författeren bakom denna trilogy , som handlar om Drizzt DO'Urden , en dark elf ( Drow )


Han lever under jorden med andra Drows och mysko kreaturer som finns i mörket.Hans verden är brutal och styrs av drow kvinnor som så blir styrt av deras gudinna the spider queen.En rå världen som Drizzt upptäcker han inte vill ha del av alls !!


En fantastisk bra , välskriven trilogi som jag varmt kan rekommendera.Böckarne om Drizzt har nu blivit min favorit och jag ser fram emot att läsa de andra böckar om Drizzt och han kamp för att behålla sin ära mod alla odds.


Dark Elf Trilogien består av Homeland , Exile och Sojourn .


Dessa böckar får 10 utav 10 från mig. :D

Diskutera detta på forumet

Angel 5x16 - Shells

Link: http://www.amazon.co.uk/exec/obidos/external-search?tag=scifinytt-21&keyword=angel&mode=blended

Allt håller på att gå åt skogen för Angel Investigations... IGEN!


Fred har tagits över av den onde demonen Illyria, vilket betyder att Fred antagligen är död. Fast man skall aldrig räkna bort en karaktär i en Joss Whedon-serie, även om denna är död.


Intressant är att man, igenom större delen av avsnittet antar att Illyria är ond och måste stoppas. Mest på grund att hon är en urgammal demon som nyss tagit död på en var våra mest kära huvudpersoner för att använda hennes kropp som host. Sedan när det inte alls går på det sättet man förväntar sig så minns man att det är en Joss Whedon-serie man ser på. En serie som aldrig gör det man förväntar och så gott som alltid lyckas vända klichéer ut och in till sin egen fördel. Speciellt när Illyras "Army of Doom" visar sig ha förvandlats till "The Army of Dust" under hennes frånvaro


Amy Acker som Fred får verkligen spänna på sina skådespelarmuskler här. Jag är faktiskt imponerad. Man är så van vid den gamla vanliga Fred, att hennes version av Illyria verkligen står ut. Andra imponerande insatser i det här avsnittet är Wes, som verkligen återgått till sitt säsong 3-alter ego av "Dark Wes" under de senaste avsnitten. Senaste exemplet är hans sätt att göra sig av med Knox. Men å andra sidan kan man förstå honom, han och Fred hade ju kommit rätt nära varandra under de senaste avsnitten.


Gunn har verkligen gjort några fel val under tidigare avsnitt i säsongen. I det här avsnittet kommer det änligen ut. Antar att han och Wes inte kommer att vara så värst såta vänner i framtiden. Även om nog Gunn straffar sig själv tillräckligt. Trots att han ärligt talat inte hade en aning om vad det var han gav sig in på.


Som gammal Spike-älskare så är det en riktig njutning att se Spikes utveckling under de senaste avsnitten. Han imponerar även i det här avsnittet. Han och Angel håller verkligen på att utveckla ett buddy-team som inte går av för hackor.


Enda "problemet" jag ser i avsnittet är den uppenbarliga "humaniseringen" av Harmony. Ok, hon är knappast den ondaste av vampyrer. Det skulle vara svårt för Sunnydales mest blonda bimbo någonsin. Men i det här avsnittet tycker jag nästan att hon är alldeles för intelligent.


Så. Illyria är "one of the gang" för tillfället, Knox är död, Gunns hemlighet är ute. Vilket håll kommer då resten av säsongen att ta? Ärligt talat, ingen aning. Men det är det som ger Angel den krydda som serien har, samma egenhet som föräldraserien Buffy hade. Man vet aldrig vart man har serien. Seriens författare älskar att låtsas gå åt ett håll, för att sedan göra en plötslig tvärvändning och ställa allt på huvudet. Oftast fungerar det, här fungerar det utmärkt.


Enda problemet med det här avsnittet är egentligen att en serie inte borde få vara så här pass bra när det är på väg att läggas ner.


Omdöme:


Mycket bra, dock inte lika bra som några av de avsnitt som föregick avsnittet.


Betyg: 8 (av 10)

Diskutera detta på forumet

Jules Vernemagasinet 370

Innehåller novellerna: Manuskript funnet på Magnetband (John Bing), Siema (Antatolij Dneprov), Industrikomplex (Bob Leman) och Som den sista Sommaren (Carlos Maria Federici).


Utkom i Augusti 1978.


Den stora postiva överraskningen in denna samling tycker jag första novellen, Manuskript... av norske Jon Bing, är. Jag har bara läst hans ungdomsserie om Benji förut, och det är uppfriskande att läsa bra nordiska SF-författare. Förutom denna novell så är samtliga noveller (som vanligt i JVM) väl valda och det går inte mer än att ge en femma till samtliga av dem.


Som vanligt en exempellös väl utvald samling.


Betyg: 10 (av 10)

Diskutera detta på forumet

Jules Vernemagasinet 362

Innehåller novellerna: Ränta på Ränta (Mack Reynolds), Modertrippen (Frederick Pohl), Meccano (Hugh Correa), Gibraltarfallet (Poul Anderson), Pensionären (Clifford D. Simak), Manyan (Michael G. Coney) och Den Bevingade Mannen (F. Dudley Tempest).


Utkom i Februari 1977.


Gillar man Science Fiction, så är Jules Verne-magasinet ett väldigt bra sätt att få en massa trevliga noveller förpackade i ett behändigt pocket-format. I alla fall på 70-talet. Nu för tiden så har JVM ett bökigare format, men novellerna har genom åren hållt en väldigt konsistent hög kvalité.


I den här finns det allt från tidsparadoxer där en man använder tidsresor för att skaffa sig en rätt stor förmögenhet, möte mellan utomjordingar och människor ut utomjordingarnas perspektiv, hur pensionärer skulle kunna behandlas i framtiden och mycket mera.


Det går inte annat än att sätta högsta betyg på denna samling, till största delen beroende på att de flesta författare är klassiska SF-författare så långt ifrån dagens kommersialiserade SF-värld man kan komma.


Betyg: 10 (av 10)

Diskutera detta på forumet

Freddy vs. Jason

Link: http://www.amazon.co.uk/exec/obidos/external-search?tag=scifinytt-21&keyword=Freddy%20vs%20Jason&mode=blended

"That goalie was pissed about something"


Freddy vs. Jason... Varje skräckfilmsälskares våta dröm... En dröm som närmade sig sin fullbordan då New Line Cinema övertog Friday the 13:th-franchisen. Och äntligen är det här...


Lever den då upp till hypen? Till stora delen: JA!


Ärligt talat så är FvJ mer en Nightmare-film än en Jason-film, men det räknar jag som en fördel.


Säga vad man vill om Jason, men filmerna före New Line Cinema lyckades aldrig höja sig till den mer fantasifulla nivån där Freddy-filmerna höll till. När New Line Cinema fick rättigheterna till Jason började även dessa visa på en ändrad inriktning och även om alla nyheter inte var av godo så är Jason X en av mina absolut favoriter bland de senare Jason-filmerna.


Vad handlar då JvF om?


Freddy har problem. Ungdomarna i Springwood tvingas glömma bort honom genom att bli påtvingade exprementiella droger som förhindrar mardrömmar, så Freddy får se sig bli mer och mer kraftlös. För att försöka skaka upp Springwood och återfå sina krafter återupplivar han Jason och släpper honom lös i staden medan stadens rätt så korrupta poliskår gör allt för att skyla över morden.


Freddy upptäcker dock att Jason kanske var lite overkill, när den odöde i hockeymask börjar stjäla Freddys utvalda offer och de vänder sig mot varandra...


Omdöme: Mycket bra. Freddy's makeup har fått sig en lite uppfräshning, Jason's machete är lika skarpslipad som alltid och bodycounten är hög. Det är som det skall vara. Även om Jason här (precis som i sin egen filmserie) är lite effektivare än Freddy i att göra levande kött lite mindre levande. Fast i Freddys fall har det ju alltid varit kvalté före kvantitet. Det fungerar, och det är huvudsaken. Och med tanke på hur bra serien gått i USA kanske den där Freddy vs Jason vs Ash-filmen inte låter vänta på sig i 20 år till... :)


Betyg: 8 (av 10)

Diskutera detta på forumet
1 2