Senast Sedda Film #6

Orfeus (Orphée, 1950) bygger på den grekiska myten om Orfeus och Eurydice, men här utspelas den i 1950-talets Paris. Mycket har redan sagts om denna klassiker så jag nöjer mig med att säga att filmen är bra, nästan alla specialeffekter har åldrats med värdighet och skådespelarna gör ett strålande jobb.

Just den filmen har jag inte sett, dock Orfeu Negro från 1959 som jag tyckte var bra och intressant. Det var dock länge sedan jag såg den. Versionen du har sett känns helt klart intressant och något som jag skulle kunna tänka mig att se. Och bra att du tycker att filmen har åldrats väl och fortfarande är bra.

Gyllene rosens grotta (Fantaghirò, 1991) är en italiensk tv-film (som även har visats i två delar) och är första delen av fem i Fantaghirò-serien. Ja, då har man sett denna omtyckta och mytomspunna tv-film som bygger löst på en italiensk saga om en ung prinsessa som låtsas vara man (fast hon ser mer ut som den franska sångerskan Mireille Mathieu) för att kunna gå ut i ett krig som pågått för länge.
Ja, vad tycker jag då? Jo, det är väl kul att det finns filmer med tuffa tjejer i huvudrollerna, men problemet med filmen är att den är ganska ojämn och det är en hel del specialeffekter som har åldrats dåligt. Nåväl, låten Mio nemico (ungefär Min fiende) som spelas under eftertexterna är en bra låt.

Jäklar vilken bra låt som du länkar till. Ryser av välbehag när jag hör den. Och den här filmen (eller hela Fantaghirò-serien för den delen) känns spännande. Jag har lite av en förkärlek till italien när det gäller filmer. Har sett mycket bra därifrån, dock har jag nog inte sett en uttalad sagofilm som dessa verkar vara. Hoppas att övriga filmer är lika bra (eller bättre) för man är inte direkt bortskämd med längre sviter när det gäller sagor eller fantasyfilmer. Speciellt inte europeiska sådana. Och själv skulle jag gärna ge den här filmen en chans och även resterande om den var bra. Ser fram emot dina omdömen kring dom andra filmerna om/när du ser dom.

Hittade tv-film 1-4 i lämpliga versioner som jag kan se. Visserligen med engelsk dubb, men det fungerar för mig. Skall se till att ge den första delen en chans efter att jag har sett om Den mörka kristallen och Labyrinth.

La principessa e il povero (1997) är väl skaplig och ganska trevlig underhållning för stunden om än lite småfånig på sina ställen, men vem tyckte Max von Sydow skulle ha så mycket ögonskugga på sig?

Oh, Lamberto Bava. Den regissören har jag sett en hel del av. Dock ej just denna film. Och vem vet, Max von Sydow kanske har en "soft spot" för just ögonskugga.

Labyrinth tycker jag mycket om, den såg jag om för ett tag sedan (och glömde bort att skriva ett omdöme - fy på mig) och tycker den håller än (förutom ett par scener som inte ser så bra ut). Fast min smak skiljer sig mycket från andras, så lita inte på min smak. Filmen är betydligt ljusare och mer humoristisk än Den mörka kristallen, men å andra sidan är karaktärerna och storyn mer intressanta. Jag gillar även låtarna (som tacksamt inte kommer tätt inpå varandra) och samspelet mellan människor och dockor. Det fanns även med dockliknande figurer i Fantaghirò-filmerna som jag nämnde ovan, men de var inte i närheten av att se lika bra ut som Jim Henson's Creature Shops grejor.

Åh, så roligt med en till som tycker så mycket om Labyrinth. Älskar dockfilmer. Eller äldre sago/fantasyfilmer över huvud taget. Det är en riktigt fin klassiker. Minns också den filmen som något lättare och ljusare än just Den mörka kristallen, även om jag tycker att Labyrinth också kan vara rätt så mörk på sina ställen. Väldigt trevligt att du tycker att filmen fortfarande håller. Måste erkänna att jag är så oerhört sugen nu på att se om dessa filmer, att jag har lovat mig själv att det blir dom nästa två filmerna som jag ser. Håll ögonen öppna, så dyker det upp någon form av omdöme kring dessa framöver. Väldigt trevligt dessutom, att få läsa dina tankar och funderingar kring senaste gången som du såg den filmerna.

Och jag tycker definitivt att man kan gå efter din smak. Den är väldigt spännande, nästan lite exotisk. Och jag blir alltid nyfiken på att se filmerna, vilket säger en del om hur bra du skriver dina omdömen och bjuder på filmtips som man annars kanske aldrig skulle upptäcka, alternativt att man skulle gå oupplyst i flera år till. Du ser mycket "world cinema" vilket jag också gör (även om det kanske inte märks ) och då tackar man och tar emot när man får, dels filmtips, men även en annan persons reflektioner kring det dom just har sett. Så jag gillar din smak och litar absolut på den.

Edited by Piranhaconda, 02 August 2012 - 13:41.

Locusts (2005) [MR#01] [US]
VAD? Genetiskt modifierade gräshoppor hotar ödelägga hela Usa i sin jakt på föda. Maddy Rierdon från jordbruksverket är en i teamet av forskare som försöker hitta ett snabbt sätt att pausa apokalypsen.
VEM? Lucy Lawless spelar huvudrollen i den här matiné-thrillern, och har bra backup av bla rutinerade John Heard. För musiken står en av mina personliga favoriter: Joseph LoDuca.
VAR? Inspelad i New Orleans och Bulgarien men storyn flackar lite överallt i Usa.
HUR? Storyn är någorlunda välskriven, utan allt för många plotholes men med vissa vetenskapliga kullerbyttor som kanske kan vara lite svåra att ignorera. Men kan man strunta i de lite smått otroliga vändningarna så blir den bitvis riktigt spännande. (Som tex att man inte kan stänga av strömmen centralt utan att "folket" måste vara med på noterna). Det enda som jag har riktigt svårt för är Maddie/Dan-intrigen, den känns inte helt nödvändig för storyn och filmen tappar takten flera gånger i början av filmen när Maddie och Dan är i samma scen. Dock skall jag erkänna att det samtidigt är kul att se Lucy Lawless flexa sin talang i dem scenerna. F.ö. så tycker jag att Dan är en väldigt dålig skriven karaktär, han pratar vitt och brett om att bilda familj och beter sig sedan som en förvuxen 7åring som inte får ha sina favoritleksaker i fred på dagis. Det visuella arbetet får godkänt, det är inte frågan om några påkostade special effekter i klass med Weta, men ändå snäppet bättre än Syfy's från samma tidsperiod. Trots småproblemen är det en sevärd film med en trevlig story.
NÄR? Har inte sett den här sedan första gången jag såg den 2007 och har konstaterat sedan dess att jag missade delar av filmen - den versionen var ca 10 minuter kortare. Nu ser jag fram emot att se om uppföljaren "Vampire Bats" som till och med släpptes på DVD här i landet.

Edited by XC, 02 August 2012 - 17:10.

Just den filmen har jag inte sett, dock Orfeu Negro från 1959 som jag tyckte var bra och intressant. Det var dock länge sedan jag såg den. Versionen du har sett känns helt klart intressant och något som jag skulle kunna tänka mig att se. Och bra att du tycker att filmen har åldrats väl och fortfarande är bra.

Den versionen har jag också sett, var nog närmare fyra år sedan eller något som jag såg den senast. Minns att jag gillade den. Och det där med att Orfeus har åldrats så väl kan nog bero på att Jean Cocteau verkar ha varit noggrann med att hans filmer skulle även fungera för en modern publik.

Hittade tv-film 1-4 i lämpliga versioner som jag kan se. Visserligen med engelsk dubb, men det fungerar för mig. Skall se till att ge den första delen en chans efter att jag har sett om Den mörka kristallen och Labyrinth.

Jag tror inte Fantaghirò-filmerna har något speciellt språk som originalspråk (det medverkar ju trots allt italienare, fransmän, tyskar, australiensare, tjeckier, slovaker och ett par nationaliteter till i dessa filmer), så är det nog bara ta första bästa man hittar.

Oh, Lamberto Bava. Den regissören har jag sett en hel del av. Dock ej just denna film. Och vem vet, Max von Sydow kanske har en "soft spot" för just ögonskugga.

Fast jag vet inte om just lila är hans färg...

Åh, så roligt med en till som tycker så mycket om Labyrinth. Älskar dockfilmer. Eller äldre sago/fantasyfilmer över huvud taget. Det är en riktigt fin klassiker. Minns också den filmen som något lättare och ljusare än just Den mörka kristallen, även om jag tycker att Labyrinth också kan vara rätt så mörk på sina ställen. Väldigt trevligt att du tycker att filmen fortfarande håller. Måste erkänna att jag är så oerhört sugen nu på att se om dessa filmer, att jag har lovat mig själv att det blir dom nästa två filmerna som jag ser. Håll ögonen öppna, så dyker det upp någon form av omdöme kring dessa framöver. Väldigt trevligt dessutom, att få läsa dina tankar och funderingar kring senaste gången som du såg den filmerna.

Får hoppas att du fortfarande uppskattar dem, känns lite som du kommer att bli besviken...

Och jag tycker definitivt att man kan gå efter din smak. Den är väldigt spännande, nästan lite exotisk. Och jag blir alltid nyfiken på att se filmerna, vilket säger en del om hur bra du skriver dina omdömen och bjuder på filmtips som man annars kanske aldrig skulle upptäcka, alternativt att man skulle gå oupplyst i flera år till. Du ser mycket "world cinema" vilket jag också gör (även om det kanske inte märks ) och då tackar man och tar emot när man får, dels filmtips, men även en annan persons reflektioner kring det dom just har sett. Så jag gillar din smak och litar absolut på den.

Tack igen.

-

Mortadelo och Filemóns makalösa äventyr (La gran aventura de Mortadelo y Filemón) är en spansk komedi från 2003 och bygger på en serie av Francisco Ibáñez Talavera. Jag har inte läst förlagan däremot har jag sett ett par avsnitt av den animerade tv-serien från 90-talet och den var väl skaplig. Däremot är spelfilmen ganska ojämn. Ibland är det lite kul och vissa specialeffekter har de fått till riktigt bra, men för det mesta går filmen på tomgång och den är alldeles för lång.

Jag har även sett Fantaghirò 3 (1993) och i och med den här filmen känns det som om de har hittat den rätta tonen, det är ju fortfarande lite åt ”öööh... va?!”-hållet och delvis åt ”åh, det här är ju nästan bra på riktigt”-hållet, men ändå det är en helt annan kvalitet än tidigare.

The Dark Crystal

Det här var ett kärt återseende. Filmen håller inte bara måttet, utan tycks även bli som ett bra årgångsvin; bättre med tiden. Jag är svag för den här typen av filmer. Det är på många sätt och vis ett hantverk som knappt existerar längre i dagens digitala tidsålder, och då är det viktigt att bevara den här typen av filmer och se till att både återuppleva dom med jämna mellanrum och även visa dom för kommande generationer när man får chansen till det. När jag nu såg om filmen så gjorde jag det tillsammans med några äldre syskonbarn som aldrig har sett den tidigare och man kunde se vilken positiv inverkan som filmen hade. Alla var överens om att man känner till en bra saga, när man ser eller hör den. Det som enligt mig gör den här filmen så bra är att den är lite mörkare än vad dagens sago/fantasyfilmer brukar vara. Den kanske inte lämpar sig att ses när man är alltför ung, men filmen finns ju tacksamt kvar att se när man blir lite äldre. Och just att den tillåts vara lite mer "elak och skitig" i handlingen gör att man tar till sig den på ett helt annat sätt. Missförstå mig inte, jag har ingenting emot mer ljusa och glada filmer inom genren, men eftersom man oftast får just sådana filmer nuförtiden, så tar man vara på varje chans man får, att se filmer som visar den andra sidan av myntet. En annan sak som jag verkligen gillar med filmen är att alla varelser inte är humanoida. Dvs, dom ser inte alltid ut som, eller beter sig som, en människa skulle göra. Här finns alla former, storlekar och beteenden vilket bara är kul. Dessutom så är allt oerhört snyggt gjort. Världen och dess invånare som man har skapat känns väldigt levande. Tänk vilken tid det måste ha tagit att färdigställa den här filmen. Bara en sådan sak som att tillverka alla dockor, masker, kostymer, rekvesita, kulisser, m.m. Det är mycket arbete och tid som har lagts ned, och det syns verkligen i slutresultatet. För det är både snyggt och väldigt välgjort. Synd att man inte får en nyfödsel av den här typen av filmskapande, för det skulle verkligen behövas för att balansera all mindre bra film inom genren som man får nuförtiden. Det finns säkert både kunskap och pengar, men viljan. -Ja, den är det nog värre med. Det skall dock bli intressant att se om den där uppföljaren som det har pratats om ett bra tag nu, verkligen blir av och hur den då kommer att göras. Historien är ju i mångt och mycket färdigberättad redan i originalfilmen, men kanske att man kan få till ett bra sidospår och det vore ju häftigt om man kunde göra filmen som man gjorde den första. Slutligen så vill jag slå ett slag för att musiken och röstskådespelarna är på topp i filmen. Men enklast är nog att jag säger att jag verkligen gillar allt med den här filmen. Liksom för att understryka hur bra jag tycker att den är.

Nästa film; Labyrinth. Hoppas den blir ett lika kärt återseende.

Den versionen har jag också sett, var nog närmare fyra år sedan eller något som jag såg den senast. Minns att jag gillade den. Och det där med att Orfeus har åldrats så väl kan nog bero på att Jean Cocteau verkar ha varit noggrann med att hans filmer skulle även fungera för en modern publik.

Kul att du har sett den versionen med. Har inte sett så många filmer av Jean Cocteau, men jag tror dig. Det finns ju en del regissörer som var/är bra på det. Att göra sina filmer tidlösa till den grad att den fungerar att se i flera generationers tid. Alltid häftigt när någon lyckas få till en sådan film, och kanske mer specifikt så när det gäller äldre filmer från filmhistoriens begynnelse och sedan framåt mot 1950-60 talet.

　

Jag tror inte Fantaghirò-filmerna har något speciellt språk som originalspråk (det medverkar ju trots allt italienare, fransmän, tyskar, australiensare, tjeckier, slovaker och ett par nationaliteter till i dessa filmer), så är det nog bara ta första bästa man hittar.

Italienarna är ju bra på att dubba i praktiken allt (både på gott och ont), och eftersom det är en sådan produktion kan jag tänka mig att "originalspråket" är just italienska. Men vid min sökning efter filmerna såg jag att det fanns flera olika dubbar. Engelska passar mig bra, för annars hade jag behövt undertexter. Kanske att det hade gått att se filmen i alla fall, men man får nog mer behållning av den om man hänger med ordentligt i handlingen. Kul för övrigt att det var så många olika nationaliteter inblandade i filmen.
　

Oh, Lamberto Bava. Den regissören har jag sett en hel del av. Dock ej just denna film. Och vem vet, Max von Sydow kanske har en "soft spot" för just ögonskugga.

Fast jag vet inte om just lila är hans färg...

Är det inte?


　

Jag har även sett Fantaghirò 3 (1993) och i och med den här filmen känns det som om de har hittat den rätta tonen, det är ju fortfarande lite åt "öööh... va?!"-hållet och delvis åt "åh, det här är ju nästan bra på riktigt"-hållet, men ändå det är en helt annan kvalitet än tidigare.

　
Ha ha, vilken kul beskrivning. Måste föreviga det i min signatur.
Intressant att kvalitén växer med filmerna. Annars är det ju ofta den första filmen som är bra och sedan blir det sakta men säkert sämre. Men det är ju bara bra att filmerna fortsätter att vara sevärda. Hoppas att du tycker det även efter att ha sett film 4 och 5. Har i alla fall för mig att det var så många filmer som gjordes.
　

Locusts (2005) [MR#01] [US]

Jag skulle vilja se om både den och Vampire Bats. Tyvärr har jag inte tillgång till Locusts längre, så en sådan omtitt får kanske vänta. Dock har jag Vampire Bats på DVD. Xena-nörd som man är. Men jag skulle gärna se den där något längre versionen av Locusts som du såg nu. För jag tror att den version som jag har sett tidigare, var samma som du också hade sett. Och kul att du tycker att den filmen fortfarande är sevärd.

Edited by Piranhaconda, 03 August 2012 - 16:56.

Harry Potter and the Goblet of Fire

Betyg: Mycket Bra

The Dark Crystal
Nästa film; Labyrinth. Hoppas den blir ett lika kärt återseende.

Labyrinth blev jag sugen att se om nu när du och Erika snackade om den. Och jag håller med dig om hantverket i Dark Crystal: superbt och jag håller med, tekniken är så mycker mer än bara mupparna.

Locusts (2005) [MR#01] [US]

Jag skulle vilja se om både den och Vampire Bats. Tyvärr har jag inte tillgång till Locusts längre, så en sådan omtitt får kanske vänta. Dock har jag Vampire Bats på DVD. Xena-nörd som man är. Men jag skulle gärna se den där något längre versionen av Locusts som du såg nu. För jag tror att den version som jag har sett tidigare, var samma som du också hade sett. Och kul att du tycker att den filmen fortfarande är sevärd.

Jag har vetat om det ett tag att den version jag hade saknade några scener, sprang över den i mer fullständig form och kunde inte låta bli att se om den.

Vampire Bats (2005) [MR#02] [US]
VAD? Maddy Rierdon numera tvåbarnsmor, universitetsprofessor och bosatt i lantlig småstad får åter dra på sig badass kostymen när ett ritualmord visar sig ha allt annat än en mänsklig baneman.
VEM? Lucy Lawless och Dylan Neal återvänder båda till sina roller, den sistnämnda får en syster spelad av Brett Butler kanske mest känd från Inte Bara Morsa / Grace Under Fire.
VAR? Skulle ha inspelats helt och hållet i New Orleans, men fick omlokaliseras till Nova Scotia i Canada pga orkanen Katrina.
HUR? Jag har hittills sett den här som underlägsen sin föregångare Locusts, men jag vet inte om jag får ändra på den synpunkten. Universitets-vinklingen man har här funkar faktiskt föredömligt och den fd Jordbruksverks-agenten som sadlat om till lärare/professor funkar föredömligt och avsaknaden av politiskt rävspel gör att storyn lyfter. Växlingen från den storskaliga katastrofen till en mer lokal gör också att det uppstår lite mindre luckor i storyn. Därmed inte sagt att Locusts är dålig. Övertygande rent visuellt där det inte är helt uppenbart att fladdermössen inte är äkta, dock så tycker jag kanske att de där jättesvärmarna borde ses av någon. Lucy sköter sig bra och verkar satsa på att spela en lärare med en inställning hon själv velat ha i plugget. Det hjälper dessutom att balansen mellan hennes karaktär och "Maken Dan" är bättre, borta är de barnliga utbrotten som störde mig i Locusts. Brett Butler som jag minns som rätt rolig passar lysande i sin roll, men hon sätter inte alla scener så bra som jag skulle vilja - dock tror jag det beror mer på brister i manus än henne. Avgjort en underhållande film.
NÄR? Lite synd att det inte blev mer än så här måste jag säga, men det är väl lite svårt att förnya konceptet utöver detta.

Labyrint (1986) [US]
VAD? Fantasy med mörkare toner som bär spår av såväl Trollkarlen från Oz och Grimms sagopalett.
VEM? Filmen är signerad en av de moderna klassiska mästarna: Jim Henson.
VAR? Idén är att ta sig till slottet bortom Goblin City, som är lokaliserad mitt i en lömsk labyrint.
HUR? Det är hantverket som gör den här filmen, storyn är visserligen bra - men det är hantverket som ligger till grund i varje kuliss och varje varelse som gör att den här filmen är lika njutbar varje gång (alla två för min del). Storyn är som ett hyllningskollage till gamla klassiker och rimmar väl med Sarahs uppenbarliga fascination för sagor. Bra skådespel, Bowie spelar över lite här och där men det tror jag är ett medvetet drag för att förhöja känslan av att det hela är en fabrikation av Sarahs fantasi - det går hand i hand med det inledande "skådespeleriet i parken” iaf. Sedan måste jag få tillägga att effekten när den digitaliserade ugglan försvinner och den riktiga tar vid är enkel, snygg och övertygande.
NÄR? Detta blev Jim Hensons sista film. Henson förknippas tämligen tätt med mupparna, fragglarna och sesam men det är i produktioner som den här som man ser hur bra han verkligen är.

Labyrinth

Vilken film. V-i-l-k-e-n f-i-l-m-! Jag har sett den flera gånger tidigare men nu var det ett bra tag sedan den senaste gången. Men alla fina minnen från filmen består. Jag tycker att den till och med har växt lite som helhet. Dom flesta filmer man ser har ju en eller flera svaga punkter, och så även den här. Även om jag inte tycker att det är mycket att orda om. Likt XC så håller jag med om att David Bowie spelar över en aning, men jag tycker också att det känns mer som ett medvetet val. Sedan kan jag tycka att Ludo är lite svår att ta till sig fullt ut. Så känner jag dom flesta av gångerna som jag ser om filmen. Men i grund och botten så fungerar även det. Bara att det tar ett tag. Jag gillar hantverket även i den här filmen. Som XC skrev tidigare, Jim Hensom var så mycket mer än bara Mupparna. Den här filmen känns lite mindre mörk om man jämför med The Dark Crystal, men den har sina stunder som kanske inte lämpar sig till dom allra minsta. Jag såg även den här filmen med några syskonbarn och dom tror jag uppskattade denna ännu mer än The Dark Crystal, och för mig är det nog mer tvärtom. Även om det är hårfint. Jag gillar att både den här filmen och The Dark Crystal känns så brittiska. Jag vet inte om det var tanken eller om det helt enkelt bara blev så. Kort och gott så är det enklare att liksom bara understryka att jag verkligen gillar den här filmen. Sötast av alla varelser är nog masken. Dessutom har han en härligt cool accent.

Edited by Piranhaconda, 06 August 2012 - 15:35.

Livide

Ny skräck från den franska duon Alexandre Bustillo och Julien Maury som senast låg bakom den fin,fina filmen Inside (À l'intérieur). Och man kan inte säga annat än att man lyckas förvalta sitt arv väl. Den här filmen kanske inte når upp i samma klass som Inside, men det är bra nära. Här har man fått till en mer drömsk film som verkligen gör skäl för genren surrealistisk skräck. Allt är tipp-topp och det som verkligen imponerar är handlingen. Manuset har verkligen arbetats fram varsamt, för jag kan inte hitta många brister med det. Vare sig jag ser det enskilt, jämför det med deras första film, eller jämför det med andra liknande filmer. Man har även rollsatt filmen smart, där man inte bara återanvänder Béatrice Dalle från Inside, utan även har hittat rätt person till rätt roll. Chloé Coulloud imponerar verkligen i rollen som den vackra Lucie. Filmen bjuder även på ett utsökt foto, samt stämningsfull musik. På det enormt effektiva ljudeffekter, som inte bara kan skrämma utan även vara ljuvligt vackra.

En bonus är att det kommer en svensk utgåva, tack vare trotjänarna på Njutafilms. 5 december är det som gäller enligt deras hemsida. Och om jag har råd, skall jag köpa den direkt. För den här filmen vill jag se om så snart jag kan.



[REC]³ Génesis


"Plaza should be applauded for trying something different this time out, but he might have been better advised taking the `if it ain't broke´ approach to the franchise."



V/H/S

En härlig antologi med "found footage"-filmer. Signerade i stort sett, av för mig, okända regissörer. Bortsett från några undantag. T.ex. så står David Bruckner (The Signal), Glenn McQuaid (I Sell the Dead) och Ti West (The House of the Devil och The Innkeepers) bakom några av bidragen. Och visst, kanske att det ibland blir lite ojämnt på sina ställen men det är bara marginellt. För det mesta så är detta väldigt effektivt och ibland även riktigt skrämmande. Helt i klass med andra filmer inom denna subgenre. Som t.ex. The Blair Witch Project och Paranormal Activity. Man vet precis vad man ville göra med V/H/S och man lyckas till stor del. Denna antologi bådar gott inför en annan som är på gång inom kort, nämligen "The ABCs of Death", med många intressanta namn bakom kameran. Även den vill jag se. Det som jag gillar mest med V/H/S är stämningen som man lyckas att skapa med relativt små och enkla medel. Man har liksom gått tillbaka till kärnan i vad det är som ofta gör folk rädda. Det okända. Det du inte ser. Något som man visade prov på redan i trailern. Allt är avskalat och lågbudget, vilket liksom är det som verkligen formar filmen. Det mesta sitter där det skall, från skådespelarna, till manus och regi, vidare till handling, foto och specialeffekter. Något som slog mig när jag såg filmen var hur häftigt det vore att se den i en mörk biosalong. Något jag missat att göra med både The Blair Witch Project och Paranormal Activity-filmerna. Nu lär jag nog inte ge V/H/S en chans om den går upp på bio i våra trakter, men jag lär säkert köpa filmen. För den är klart värd att återbesöka flera gånger om.



The Woman

Senaste filmen av Lucky McKee, denna härligt feministiska regissör. Han står tidigare bakom t.ex. filmerna May och The Woods, samt ett avsnitt i den första säsongen av tv-serien Masters of Horror. Det bästa avsnittet av samtliga om ni frågar mig. Själv har jag alltid gillat det han skapar sedan jag upptäckte filmen May för en herrans massa år sedan. Nu är han tillbaka med en film som egentligen är en uppföljare på filmen Offspring. Men det skall sägas direkt att man även kan se The Woman helt fristående. Både Offspring och The Woman bygger på filmatiseringar av Jack Ketchums böcker, varav Lucky faktiskt var med och samskrev boken som denna film utgår från. Jag har både sett och läst Offspring, speciellt boken rekommenderas, även om filmen är helt OK. Jag har dock inte läst The Woman än. Men är bra sugen på att göra det. Men mest av allt rekommenderar jag denna pärla till film, något för alla skräckaficionados. Medverkar även i denna film gör Angela Bettis och henne i kombination med Lucky har visat sig vara en väldigt bra kombination. Så även denna gång. Filmen är riktigt mörk, men bjuder även på lite härligt svart humor mellan allt jäkelskap som huvudpersonerna får vara med om. Det är inte en renodlad skräckfilm, utan mer en blandning av det och psykologisk skräck. Man kan inte direkt säga att man känner sig på topp efter att ha sett filmen, men samtidigt är det en film som man har stor behållning av att se. Den bjuder dels på en intressant upplevelse, men bjuder även in till eftertanke. Handlingen är således på topp i filmen, och så är även insatserna från skådespelarna. Samtliga skulle jag vilja säga, även om det finns några som sticker ut lite mer. Speciellt Pollyanna McIntosh och Lauren Ashley Carter. Filmen är dessutom snyggt filmad, och på ett annorlunda sätt. Plus att musiken känns inovativ till vissa scener. Riktigt suggestiv och kraftfull. Den bidrar till att höja stämningen lite extra. Lite som att man har provat lite nya grepp när man ändå höll på.

Så den här filmen bör man se om man vill ha en riktigt finurlig, spännande och välgjord film. Gillar man dessutom det som Lucky McKee har gjort tidigare, så bör man definitivt inte missa denna film.

Edited by Piranhaconda, 07 August 2012 - 12:17.

Stopp! Annars Skjuter Morsan Skarpt / Stop! Or My Mom Will Shoot (1992) [US]
[06.08.2012] [SFN]
VAD? Actionladdad "man blir aldrig vuxen i mammas ögon"-komedi.
VEM? Sylvester Stallone beväpnas med den alltid lika skarpladdade Estelle Getty.
VAR? Lås Angelääs anno 92.
HUR? Välskriven komedi som får in flera poängen 20 år efter sin premiär. Gillar storyn som på många sätt funkar fortfarande, trots sin (numera) aktningsvärda ålder så håller den fortfarande. Jag fnissade faktiskt på fler än ett par ställen i filmen. Sylvester Stallone är kanske inte en man som jag normalt associerar i sådana här roller och jag slås av hur duktig han är... på riktigt alltså. Han och Estelle Getty funkar kanoners ihop och det känns som om de verkligen drar fram det bästa hos varandra. När det begav sig fick den här - i min mening - 3 oförtjänta Razzies.
NÄR? Jo. Jag har jobbat fm idag ... alltid optimalt att se komedier då av någon anledning.

*

[REC]³ Génesis

Oj du milde, jag tyckte ettan var OK - som du säger så är den enerverande skrikig och har svårt att piska upp någon entusiasm för två filmer till. Hur bra spanjorerna än är på skräck. Jag skulle vilja se remaken, men då mest för Jennifer Carpenter's skull, men vete sjutton om det någonsin kommer bli av.

V/H/S

Låter avgjort som en intressant film, found footage är kanske inte en av mina favoritgenrer men det är ju avgjort ett grepp som ibland funkar.

Stopp! Annars Skjuter Morsan Skarpt / Stop! Or My Mom Will Shoot (1992) [US]
[06.08.2012] [SFN]

Jag har den inspelad från TV6 där den visades på dagtid bara för några dagar sedan. Har nog bara sett den ett par gånger tidigare, men minns att den var bra. Kommer speciellt ihåg en scen där Estelle Gettys karaktär står och tvättar/diskar en pistol som Sylvester Stallones karaktär har tänkt att använda. Dock betydligt roligare än min beskrivning.

Jag får återkomma med ett omdöme efter att jag har sett om den.

[REC]³ Génesis

Oj du milde, jag tyckte ettan var OK - som du säger så är den enerverande skrikig och har svårt att piska upp någon entusiasm för två filmer till. Hur bra spanjorerna än är på skräck. Jag skulle vilja se remaken, men då mest för Jennifer Carpenter's skull, men vete sjutton om det någonsin kommer bli av.

Quarantine tycker jag att du skall se. Den är ju trots allt en annan tolkning av den ursprungliga filmen. Och Carpenter är bra som vanligt. Tror den kan passa dig bättre av just dessa anledningar. Den har sina problem med, men är samtidigt bättre på en del punkter där [REC] hade problem. Dessutom kom det en Quarantine 2: Terminal för ett tag sedan, dock utan Carpenter har jag för mig, och jag har heller inte sett den filmen. Men är lite sugen på det, bara för att se om det är en uppföljare på [REC]2 eller på den första Quarantine.

Sedan borde du givetvis ge spanska [REC2] en chans. Skulle gärna veta vad du har att säga om den. Tror att du skulle kunna ta fram sågen faktiskt, vilket väl inte är någon motivation till dig att se den, men ändock något kul för oss andra att läsa.

Men handen på hjärtat så skulle du med gott samvete kunna spendera tiden det tar att se t.ex. [REC] 2 & 3 med betydligt bättre och mer intressanta filmer.

V/H/S

Låter avgjort som en intressant film, found footage är kanske inte en av mina favoritgenrer men det är ju avgjort ett grepp som ibland funkar.

Det blir lite annorlunda eftersom det är en antologi. Kanske att greppet skulle passa dig bättre som sådant. I mindre doser. Lite svårt att säga ibland, eftersom jag nog gillar skräck i större utsträckning än dig. Jag vill liksom rekommendera allt som jag tycker är bra, men inser också rätt snabbt att allt nog inte skulle få dig att gå igång. Men om jag fick välja så skulle jag hellre rekommendera denna än t.ex. [Rec] ² eller [REC]³ Génesis.

Edited by Piranhaconda, 06 August 2012 - 17:50.

Pst. Skriv gärna om REC 3 i dess tråd så underlättar det att se vad som skrivs om filmen när man väl sett den. För jag kommer att se den så snart import BR finns tillgänglig och då läser jag gärna det du skrev om den, P.

http://www.scifinytt...showtopic=10108

Stopp! Annars Skjuter Morsan Skarpt / Stop! Or My Mom Will Shoot (1992) [US]
[06.08.2012] [SFN]

Jag har den inspelad från TV6 där den visades på dagtid bara för några dagar sedan. Har nog bara sett den ett par gånger tidigare, men minns att den var bra. Kommer speciellt ihåg en scen där Estelle Gettys karaktär står och tvättar/diskar en pistol som Sylvester Stallones karaktär har tänkt att använda. Dock betydligt roligare än min beskrivning.

Mitt bästa minne från filmen är när hon hjälper en brottsling fly men sedan lurar honom och säger "Major MAJOR bummer, dude."
Bra film, iallafall. Man kanske skulle se den igen. Var trotts allt många år sedan sist.

Pst. Skriv gärna om REC 3 i dess tråd så underlättar det att se vad som skrivs om filmen när man väl sett den. För jag kommer att se den så snart import BR finns tillgänglig och då läser jag gärna det du skrev om den, P.

http://www.scifinytt...showtopic=10108

Will do!

Jag sökte, men hittade ingen tråd. Den korta titeln ställer kanske till det för sökmotorn. Jag använde även följdtiteln, men där var det väl apostrofen som ställde till det. Bra att du sade till, för trots att jag hade gjort ett inlägg i tråden så kom jag inte ihåg att den existerade. Ser fram emot att läsa vad du tycker om filmen när du väl har sett den.

Stopp! Annars Skjuter Morsan Skarpt / Stop! Or My Mom Will Shoot (1992) [US]
[06.08.2012] [SFN]

Jag har den inspelad från TV6 där den visades på dagtid bara för några dagar sedan. Har nog bara sett den ett par gånger tidigare, men minns att den var bra. Kommer speciellt ihåg en scen där Estelle Gettys karaktär står och tvättar/diskar en pistol som Sylvester Stallones karaktär har tänkt att använda. Dock betydligt roligare än min beskrivning.

Mitt bästa minne från filmen är när hon hjälper en brottsling fly men sedan lurar honom och säger "Major MAJOR bummer, dude."
Bra film, iallafall. Man kanske skulle se den igen. Var trotts allt många år sedan sist.

Haha, just den scenen minns inte jag. Ska dock hålla ögonen öppna efter den när jag ser filmen. Och kul att du också gillar filmen.




Intruders

"A Genre Bending Descent Into Fear And Madness".



Shadow

"Shadow reminds me of a mix of The Hills Have Eyes, Wrong Turn and the incredible French film Frontiere(s). It offers a strong cast, an interesting script and although the villains are somewhat cliché and overplayed the film definitely works."

Edited by Piranhaconda, 07 August 2012 - 13:09.

Kanon! Du är inte ensam om att bråka med sökmotorn här! Kom själv ihåg tråden för att jag, förutom att jag skapade den , även är intresserad av filmen/filmerna och håller utkik när dessa blir aktuella. Jag återkommer när jag sett filmen.

Maximum Overdrive (1986) [US]
[07.08.2012] [SFN]
VAD? Skräckmästaren tar en paus från skrivmaskinen och visar hur man gör en äkta skräck-komedi. Tänk er "The Fog" med bilar, och en sjukt stor portion humor...
VEM? En ung Emilio Estevez steker ägg. Och den alltid lika uppskattade Yeardley Smith har en liten roll.
VAR? I kölvattnet på kometen Rea-M.
HUR? Storyn påminner en del om den i dimman, men med en del ändringar. Det är faktiskt lite förvånande att en ändå så pass duktig författare åstadkommer ett sådant ... speciellt ... manus som det här. Se sajter jag kollar upp filmen på vill inte gärna nämna "komedi" som en av genren och jag tror det är en del av skämtet, vi skall egentligen inte veta på förhand att Mr Skräck himself åstadkommer en film späckad med svart humor. Helt klart en film man bara måste ha sett ... minst en gång i sitt liv.
NÄR? Nope. Det var inte den här heller, men det stod klart relativt tidigt i filmen. Men vad gör det - en bra film till att lägga till handlingarna.


*

Stopp! Annars Skjuter Morsan Skarpt / Stop! Or My Mom Will Shoot (1992) [US]
[06.08.2012] [SFN]

Jag har den inspelad från TV6 där den visades på dagtid bara för några dagar sedan. Har nog bara sett den ett par gånger tidigare, men minns att den var bra. Kommer speciellt ihåg en scen där Estelle Gettys karaktär står och tvättar/diskar en pistol som Sylvester Stallones karaktär har tänkt att använda. Dock betydligt roligare än min beskrivning.

Mitt bästa minne från filmen är när hon hjälper en brottsling fly men sedan lurar honom och säger "Major MAJOR bummer, dude."
Bra film, iallafall. Man kanske skulle se den igen. Var trotts allt många år sedan sist.

@Piranhaconda: Då spelade vi in den samtidigt.
@Cruz: Det är frammemot slutet på filmen. Hoppas du får chansen att se om den.

Hade tänkt se den ikväll men den var inte "klar".- Fick bli en annan film istället.


EXAM (2009)

8 Karriärshungriga kvinnor och män är de sista kandidaterna till ett drömjobb och ska klara ett slutprov. De har 80 min på sig att finna svaret. Men problermet är bara att det finns ingen fråga.

White var verkligen ett jäkla svin. Men hans reaktion när han förlorade var obetalbar.
Intresant backstory till filmen att det råder en hemsk pandemi i världen som dödar unga människor. Och att företaget är ett läkemedelsföretag som skapade bromsmedecin.
Svaret på frågan och frågan i sig var rätt smart och något man skulle ha kunnat räkna ut.
En intresant och spännande film även om det aldrig är något hot mer än att få ett jobb eller inte. En film jag är glad att jag har sett men inget man ser mer än en gång för sedan vet man redan svaret. Men den var fängslande och hade bra skådespelare även om saker urartade lite väl snabbt.

7/10

Attack the Block

En film som till en början fick mig att tvivla en hel del på dess kvalité, men som ju längre jag såg faktiskt blev något bättre. Men något mästerverk är den inte. Den här filmen liknar en del som man redan har sett tidigare inom genren, med undantag att den kör sitt eget race. Det gör väl alla filmer egentligen, men den här mer än vad som är brukligt. Det jag gillar med filmen är dess "setting" som passar riktigt bra i någon förort i UK. Jag tycker dessutom att filmen bitvis är rätt rolig (oftast när Nick Frost och Luke Treadaway är i bild) och så är den riktigt snygg gjord. Dels sett till specialeffekter, men även till foto och ljussättning. Handlingen som sådan haltar lite här och där men står annars på stadiga ben. Vad jag inte gillar är merparten av karaktärerna. Snacka om osympatiska människor. Sådana som jag inte alls hade haft något emot om dom hade strukit med hela bunten. Och det kvittar även om det är meningen att dom skall vara just så osympatiska. Jag ogillar dom ändå. Jag räknade till att den är tre stycken karaktärer i hela filmen som jag kunde ta till mig och känna för/med och det är rätt dåligt om man ser till hur många karaktärer som faktiskt återfinns i filmen och som dessutom spelar en viktig funktion. Sedan så tyckte jag att dialogen mellan dessa mindre bra karaktärer var värdelös. Hatar verkligen sådan slang som uppstår i t.ex. förorter. Herregud, vad är det för fel på det språk som vi redan har? Dialekter är en sak, men att hitta på något nytt IQbefriat rövarspråk. What's the point, liksom? Och inte gjorde det saken bättre att den som gjorde den svenska undertexten (såg filmen från den svenska utgåvan) hade hämtat in motsvarande betydelse från förortsslang man kan hitta här i landet. Jag slog av undertexten efter ett tag kan jag säga. Det blev som ett extra störelsemoment. Dessutom gillar jag inte heller musiken i filmen. Inget jag går igång på i vanliga fall och inte i detta fall heller. Så nog har filmen gott om mindre bra saker, men som tur är vägs det upp av lika mycket som är bra. Så filmen får ses som godkänd och klart värd att se. I alla fall en gång.

Maximum Overdrive (1986) [US]

En kul liten film. Har den till och med på DVD om jag inte minns fel. Har väl dock inte sett den mer än ett par gånger och även om jag inte går igång på allt i filmen så är den klart underhållande och som du säger, något man bör ha sett minst en gång i varje fall.

@Piranhaconda: Då spelade vi in den samtidigt.

Great minds think alike!

En i familjen påpekade även att den bara några dagar/någon vecka innan hade visats mitt i natten på TV3.

Edited by Piranhaconda, 09 August 2012 - 14:17.

Fantaghirò

Vad jag skulle vilja kalla för en riktigt lyckad tv-film. Det enda negativa som jag egentligen kan säga, är att den är något för lång och med det så haltar även handlingen betänkligt till och från. Men bortsett från det så tycker jag om slutresultatet. Ser man vilket år den är gjord så är den helt klart över medel när det gäller det mesta från den tiden. Och att denna är från Europa märks tydligt. På ett positivt sätt. Man kan lättare ta till sig handlingen och dess karaktärer. Det sistnämnda har man arbetat fram väldigt bra och man får ett bra grepp om vilka dom är. Dessutom är det något speciellt med sagor och fantasy från detta område. Mycket känns fortfarande exotiskt. Svårt att sätta fingret exakt på vad jag egentligen menar, annat än att man så tydligt märker när man ser på en tv-film/film/tv-serie inom genren jämfört med andra delar av världen. I övrigt så sköter sig skådespelarna bra, likaså regissör med flera inom produktionen. Den känns genomarbetad. Och i runda ordalag så gillade jag det jag såg och kommer helt klar att utforska resterande delar framöver. Och STORT tack till Erika för tipset.



Stop! Or My Mom Will Shoot

En härlig klassiker som fortfarande levererar. Det är något speciellt med machohjältar på film när dom tar steget från det dom vanligtvis gör (krasch-boom-bang) och kliver in i en mer lättsam film med mycket humor. Arnold är ett lysande exempel, även om som sagt Stallone också fungerar. Men den som gör den här filmen är ju utan tvekan Estelle Getty, samt hennes insats i kombination med Stallone. Dom är det perfekta omaka paret. Och filmen levererar på dom flesta punkter. Speciellt gillar jag dialogen som bitvis är riktigt vass. Flera av replikerna som Estells karaktär levererar är bra giftiga och det är ju ett under att hon inte driver fler till vansinne än vad hon gör. Samtidigt är hon ju en skön morsa måste man säga. Hon kan då ta vara på sig själv. Stallone levererar väl kanske inte sitt livs bästa roll, men den är riktigt bra. Tycker precis som med Arnold, att dom egentligen borde göra flera sådana här filmer än det dom brukar göra. Handlingen som sådan är helt OK, även om man kunde ha putsat till den lite extra. Övriga aspekter är även dom helt OK. Tempot är bra, det finns flera sköna karaktärer i filmen och musiken känns passande. Kort och gott, en trevlig film att ha sett om.

Good for Nothing

Något så unikt som en western från Nya Zeeland. Och bra är den, dock så saknar den en tydlig kiwi-prägel som jag hade hoppats få. Men det är väl också det enda negativa med filmen. Istället så är det mesta sig likt om man jämför med western i stort. Vilket drar ner helhetsuntrycket lite då jag inte är något stort fan av western i vanliga fall. Ofta är det lite mer annorlunda western som får min motor att spinna. Men visst, den här filmen fungerar trots allt och jag får vara glad för det. Den har genomgående bra skådespelare och Inge Rademeyer är riktigt bra i rollen som Isabella. Det är hennes första stora roll vilket man inte kan tro. Så bra är hon. Utöver henne så är det jämnt och bra bland prestationerna framför kameran och jag fastnar lite extra för Cohen Holloway som spelar den manliga huvudrollen. Även prestationerna bakom kameran är bra, med stabil regi och ett bra minimalistiskt manus som engagerar och berör. Jag tycker även att man har fått till det visuella, inte bara att landet som sådant även passar till denna genre (var det någon som egentligen tvivlade?) utan även all rekvesita. Ljuvligt gjort och mycket passande. Filmen bjuder även på foto av högsta klass. På det får man även ett riktigt vackert, originellt och passande soundtrack. Filmen är så pass bra att jag funderar på om jag rent av skall köpa den på DVD. Vet att det finns en R1-utgåva i sådant fall. Dessutom är jag ju lite av en samlare när det gäller film från Nya Zeeland. Jag får suga lite på den karamellen.

Video Nasties: Moral Panic, Censorship & Videotape

Underbar dokumentär om det intressanta fenomenet "Video Nasties" som lamslog större delen av UK under 1980-talet. Längden på dokumentären är kanske i det kortaste laget (runt 75 minuter), men samtidigt så tror jag att kvalitén hade sjunkit om man hade dragit ut på det. Personerna som intervjuas är bra, men ett par av dom hade man gott kunnat byta ut mot någon med en mer djupare syn på saker och ting. Det blir lite av en "klubb för inbördes beundran" efter ett tag. Trots det är denna dokumentär något för alla oss skräckaficionados att grotta ned oss med. Och för mig som alltid har varit intresserad av censur av film kan faktiskt både nicka instämmande i det som sägs samt även snappa upp ny fakta. 3-Disc utgåvan rekommenderas varmt för en massa "extra allt".



Never Sleep Again: The Elm Street Legacy

Allt du behöver veta om filmerna och allt runt omkring. Dokumentären klockar in på runt 4 timmar, vilket kanske är i längsta laget. Men det blir aldrig tråkigt eller dåligt, så har man bara ett stort intresse kring filmerna så bör det inte vara något problem. Det är många intressanta personer som får komma till tals och då även sådana som annars kanske inte skulle ha fått göra det om det inte vore för ett sådant här ambitiöst projekt. Dessutom är det en massa intressant fakta som kommer fram som jag inte hade en aning om, trots att jag ser mig som ett stort fan av filmerna. Och sådant kan man ju inte annat än att glädjas åt.



His Name Was Jason: 30 Years of Friday the 13th

En lika bra dokumentär som dom två ovanstående. Betydligt bättre än vad själva filmerna är. Även om jag tycker att dom är klart coola och sevärda. Men man kan som sagt inte kalla alla filmerna för bra, trots det. Men likt många andra franchises inom genren så är det inte bara filmerna som spelar in. Det är så mycket mer än så, det är hela dess mythos som räknas. Och ingen kan blunda för att både Jason och Freddy är två ikoner inom genren. Vilket i sig gör att man inte behöver nöja sig med själva filmerna utan även kan intressera sig för omkringliggande faktorer. Och den här filmen lyckas lika bra som min "coffe table book" Crystal Lake Memories: The Complete History of Friday the 13th gör. Man får verkligen veta en massa som man inte redan visste om, blandat med en massa personliga anekdoter om allt möjligt. Det är bra, intressant och underhållande. Filmerna växer med sådan vetskap, kanske inte till det bättre, men man får mer respekt för vissa av filmerna efter att ha fått tagit del av ny fakta.

　
Italienarna är ju bra på att dubba i praktiken allt (både på gott och ont), och eftersom det är en sådan produktion kan jag tänka mig att "originalspråket" är just italienska. Men vid min sökning efter filmerna såg jag att det fanns flera olika dubbar. Engelska passar mig bra, för annars hade jag behövt undertexter. Kanske att det hade gått att se filmen i alla fall, men man får nog mer behållning av den om man hänger med ordentligt i handlingen. Kul för övrigt att det var så många olika nationaliteter inblandade i filmen.

Det är samma sak med de tyska, tjeckiska och slovakiska filmerna jag har sett. Det är inte alls ovanligt att vissa är dubbade.
　

Är det inte?

Se efter själv. Nu när jag tänker efter så tror jag att han även hade lila ögonskugga i öronen (hihi, öronskugga) i vissa scener.

　

Ha ha, vilken kul beskrivning. Måste föreviga det i min signatur.
Intressant att kvalitén växer med filmerna. Annars är det ju ofta den första filmen som är bra och sedan blir det sakta men säkert sämre. Men det är ju bara bra att filmerna fortsätter att vara sevärda. Hoppas att du tycker det även efter att ha sett film 4 och 5. Har i alla fall för mig att det var så många filmer som gjordes.

　

Roligt att bli förevigad i din signatur.

Jag har även sett fjärde och femte filmen (plus ett par andra filmer till) och ja, det är fem filmer i Fantaghirò-serien. Såg även att du har sett första filmen och uppskattade den.

-

Riddaren utan namn (Princ Bajaja, 1971) är en tjeckoslovakisk (numera tjeckisk) film som bygger på en saga av Božena Němcová. En trevlig och underhållande film som till och med bjuder på en mindre gullig scen, jag tänker nämligen på scenen där de slänger den falske hjälten och några andra typer utför ett stup. Dessutom mister en av dem sin ena arm (det var säkert inte meningen att dockan skulle mista den, men det gjorde scenen lite mer intressant) under fallet.

Fantaghirò 4 (1994) är precis som föregångarna att vissa saker får en att börja undra över vad det var för något man nyss såg medan andra saker är nästan bra på riktigt. Dock finns det en ganska irriterande detalj, jag tänker nämligen på scenen där Tarabas inte fattar att Darken är hans farsa trots att denne ger honom flera väldigt tydliga ledtrådar plus att Darken visar hur han såg ut som ung. Det är först när Xellesia (Tarabas mor) dyker upp och berättar allt som Tarabas reagerar (”Va?! Höll jag på att döda min egen far?”). Men jag gillar dock att Fantaghirò, Tarabas och Fiodor (egentligen Romauldo som har blivit förtrollad) hjälps åt för att besegra Darken.

Jag har även sett Fantaghirò 5 (1996) och allt som etablerats i de tidigare filmerna (eller miniserierna) är typ bortspolat, om ni förstår vad jag menar, och jag förstår varför italiensk tv (och säkert även utländsk tv) nästan aldrig visar femman. Om jag har förstått det hela rätt var det tänkt att det skulle bli en sjätte film, men eftersom femman floppade lades alla sådana planer på hyllan, och där ligger dem väl än. Men om jag ska nämna två positiva saker om Fantaghirò 5 så gillar jag skurken Senzanome (jag tror det betyder Namnlös) och låten L'amore mio per sempre som spelas under eftertexterna.

Även om Fantaghirò-filmerna har varierat i kvalitet och det har varit en hel del saker som varit åt ”Öh... Va?!”-hållet, kan jag ändå förstå att de är omtyckta och det har faktiskt varit kul att få se de här filmerna.

Desideria e l'anello del drago (1994) bär vissa likheter med första Fantaghirò-filmen, fast med jämnare kvalitet. Däremot är den inte, precis som med Fantaghiró-filmerna, helt perfekt. Det finns vissa specialeffekter som inte ser riktigt kloka ut och hjältinnan Desideria är ganska ointressant (Fantaghirò var i alla fall en intressant karaktär). Däremot gillar jag att den yngre styvsystern Selvaggia är den onda (annars brukar ju den äldre systern vara den onda) och låten Asia som spelas under eftertexterna är så himla bra.

Sorellina e il principe del sogno (1996) är ganska mysig och trevlig underhållning för stunden, om än lite för lång. Även den här filmen (eller miniserien, för den har även visats i två delar) har sin beskärda del av skumheter (alltså den spindeln...), men här upplever jag dem inte alls som ”konstiga”, men jag har väl blivit van nu... Slutligen vill jag även tillägga att filmens ledmotiv är otroligt bra.

The River (1984)

Översvämningar och torka gör livet svårt för småbönderna. Destu värre blir det när rika storbönder och banker försöker tvinga dem ur hus och hem. Men familjen Garvey är envisa och vägrar ge upp.

Mel Gibson i högform. Och väldigt ung. Bra och gripande drama om stolthet, kamp för att behålla det man öger och den mark som har funnits i familjen i generationer.
Speciellöt fint blir det mot slutet när Tom äntligen sväljer sin stolthet och ber grannarna om hjälp och då de inser att tillsammans kan de klara allt.

6,5/10

Helgen avrundades med att se om The Clinic (minns inte vilken gång i ordningen) och den är lika bra som alltid. Bemödar mig inte med att skriva ett omdöme, eftersom allt sedan tidigare redan är sagt i följande tråd på foumet; Clinic, the (2010). Filmen har sedan dess även släppts i en UK-utgåva om någon är nyfiken på att se filmen. Bland annat har Discshop den till försäljning.


---

　
Italienarna är ju bra på att dubba i praktiken allt (både på gott och ont), och eftersom det är en sådan produktion kan jag tänka mig att "originalspråket" är just italienska. Men vid min sökning efter filmerna såg jag att det fanns flera olika dubbar. Engelska passar mig bra, för annars hade jag behövt undertexter. Kanske att det hade gått att se filmen i alla fall, men man får nog mer behållning av den om man hänger med ordentligt i handlingen. Kul för övrigt att det var så många olika nationaliteter inblandade i filmen.

Det är samma sak med de tyska, tjeckiska och slovakiska filmerna jag har sett. Det är inte alls ovanligt att vissa är dubbade.

Jag tror att det är något som ligger i vår (europa) filmhistoria. Speciellt vissa östeuropeiska länder har ju under lång tid ägnat sig åt dubb. Och gör det fortfarande. Tycker inte direkt om dubb det till vanlig spelfilm, men kan acceptera det. Dock måste det göras bra. Det finns ju vissa länder som inte tar bort originaltal utan dubbar ett eget lager över det (vet inte om det är sådant som kallas för lektordubb?), och sådant orkar jag inte med. Förstår inte heller att man gör det i dessa länder (främst ryssland?) där man ägnar sig åt det.

Tacka vet jag allt tecknat som blev dubbat under ens uppväxt. Allt från animé till klassiska sagor från östeuropa. Bert-Åke Varg, John Harrysson, mfl. Varierande kvalité, javisst. Men ack så coolt.

Är det inte?

Se efter själv. Nu när jag tänker efter så tror jag att han även hade lila ögonskugga i öronen (hihi, öronskugga) i vissa scener.

Yikes! Vilken blick. Och vilken färg! Och din beskrivning "öronskugga". Awesome.

Det ju sådant här som får mig att gå igång. Allt som avviker (lite eller mycket) från standardmallen. Jag vill inte se sådant som redan har gjorts sjuttioelva gånger, utan då föredrar jag att se gamle Max i en annorlunda roll.

Ha ha, vilken kul beskrivning. Måste föreviga det i min signatur.
Intressant att kvalitén växer med filmerna. Annars är det ju ofta den första filmen som är bra och sedan blir det sakta men säkert sämre. Men det är ju bara bra att filmerna fortsätter att vara sevärda. Hoppas att du tycker det även efter att ha sett film 4 och 5. Har i alla fall för mig att det var så många filmer som gjordes.

　

Roligt att bli förevigad i din signatur.

Det är jag som skall tacka dig. För dina härliga omdömen och din lika härliga humor.

Som du ser var jag tvungen att peta in den där raden om lila öronskugga när jag ändå är i farten.

Jag har även sett fjärde och femte filmen (plus ett par andra filmer till) och ja, det är fem filmer i Fantaghirò-serien. Såg även att du har sett första filmen och uppskattade den.

Yes, den var bra och underhållande. Eftersom dom är lite långa så beslutade jag mig för att se något annat mellan dom, så att jag inte riskerar att tröttna. Så nu i dagarna skall jag avnjuta den andra filmen.

Kul att du har sett klart serien med filmer nu och även lite annat. Samt att det är trevligt att du delar med dig av dina tankar och funderingar kring det du har sett.

Fantaghirò 4 (1994)

Jag har även sett Fantaghirò 5 (1996)

Sparar spoilern för Fantaghirò 4 tills efter att jag har sett filmen.

Lite trist det du skriver om den femte filmen. I och för sig är det imponerande att få till så många filmer, men att man tappar mark ordentligt först till den sista filmen är ju lite beklagligt. Alla kom med bara några års mellanrum och många som har arbetat med filmerna verkar ha hängt med från början, så man undrar ju var felet låg. Måste ha varit för det du beskrev, att man har frångått allt man byggt upp i tidigare filmer. Ett synnerligen konstigt beslut.

Kul i varje fall att du såg alla filmerna från början till slut och dessutom tyckte att det var värt det. Jag ser fram emot att göra samma sak. Och jag håller med om att låten L'amore mio per sempre var bra.

Desideria e l'anello del drago (1994)

Verkar avgjort vara en sevärd film. Får se till att hålla ögonen öppna efter den. Verkar vara en jäkligt snygg film med om man kan utgå från att bilderna som ackompanjerar låten du länkade till från youtube, är från filmen. Dessutom var låten väldigt bra som du säger. Härlig musik och riktigt vacker sång. Me like!

Sorellina e il principe del sogno (1996) är ganska mysig och trevlig underhållning för stunden, om än lite för lång. Även den här filmen (eller miniserien, för den har även visats i två delar) har sin beskärda del av skumheter (alltså den spindeln...), men här upplever jag dem inte alls som ”konstiga”, men jag har väl blivit van nu... Slutligen vill jag även tillägga att filmens ledmotiv är otroligt bra.

Indeed, ett riktigt bra ledmotiv. Och häftig spindel. Såg inte alls så skräckinjagande som jag hade föreställt mig. Spindlar och jag är i vanliga fall ingen bra kombination. Känner igen flera skådespelare, precis som med föregående film. Alltid häftigt att springa på en känd skådespelare i någon av deras mindre kända filmer. Och den här verkar sevärd, precis som merparten av allt du ser.

Edited by Piranhaconda, 13 August 2012 - 15:14.