Lost Säsong 1
#126
Posted 21 February 2005 - 17:29
men jag vill inte starta nån män/kvinno/jämstäldhets-diskussion här
Jon var namnet:
#127
Posted 21 February 2005 - 18:01
Att föda barn eller inte är ju ingen jämlikhetsfråga - fysiskt sett. Och ja, jag tycker det är synd att vi kvinnor inte kan dela med oss av den upplevelsen, för det är verkligen magiskt att vara gravid och att föda barn.
#128
Posted 23 February 2005 - 11:14
last.fm Filmtipset
#129
Posted 23 February 2005 - 12:27
#130
Posted 23 February 2005 - 15:56
#132
Posted 23 February 2005 - 16:13
Xena doesn't just have a warcry. She made war cry. Just ask Ares
For Xena, death is never permanent. Its just a slight set back and always part of her plan.
If you're going through hell, keep going.Winston Churchill
#134
Posted 23 February 2005 - 16:15
La inte märke till nån apelsinskal
Xena doesn't just have a warcry. She made war cry. Just ask Ares
For Xena, death is never permanent. Its just a slight set back and always part of her plan.
If you're going through hell, keep going.Winston Churchill
#135
Posted 23 February 2005 - 18:15
last.fm Filmtipset
#136
Posted 23 February 2005 - 20:24
Angelina och Spidde kallar Jin (den koreanske mannen) för ett svin. Kanske det, men jag tror inte att det nödvändigtvis ligger i hans personlighet utan i parets kulturella bakgrund. Det är ju inte helt ovanligt med en gammalmodig syn på kvinnans roll i Sydostasien, och jag tror det kan vara det som yttrar sig i hans agerande mot Sun. Hon verkar lockas av västerlänningarnas friare, mindre reglerade liv, och det skrämmer antagligen Jin. De kan inte kommunicera med de andra, och skulle Sun lämna honom blir han helt ensam och utelämnad.
Edited by Groundsplitter, 23 February 2005 - 21:21.
#137
Posted 23 February 2005 - 20:55
@spidde: precis, det är as-coolt!
Jon var namnet:
#138
Posted 23 February 2005 - 21:20
Ja och nej. Inte för att jag vill försvara hans agerande, men när vi talar om kulturella bakgrunder blir frågan betydligt svårare att hantera än om personen bara är en skitstövel. Det som råkar vara rätt här och nu behöver inte vara rätt någon annanstans eller tidigare eller senare. Vissa saker som vi gör nu hade varit omöjliga för 30 år sedan, och andra saker som var okej då är omöjliga nu.@groundsplitter: håller med dig om det mesta men bara för att de har sådan kulturell bakgrund betyder ju inte det att det han gör är rätt.
Det finns t.ex. åtskilliga grupper runt om i världen som anser att vi västerlänningar lever i synd eftersom vi tillåter oss att ha sex utanför äktenskapet och går omkring lättklädda (Jin är nog en av dem, att döma av hur han insisterade på att Sun skulle knäppa igen de översta knapparna i blusen). Men har de fel? Eller är det vi som har fel? Allt beror på perspektivet. Går vi bara 30-40 år framåt i tiden är det mycket möjligt att vi själva chockas av hur vi agerade nu.
#139
Posted 23 February 2005 - 22:47
Den här serien är så grymt tät och bra! Jag gillar verkligen persongalleriet; det finns en bredd och ett djup som många tv-serier saknar. Att få veta mer om Locke var verkligen kul, och rullstolen (säger inte mer om ni inte sett avsnittet än) är ju skitmystisk
last.fm Filmtipset
#140
Posted 23 February 2005 - 22:49
Och vilken tragisk figur han är, Locke.
#141
Posted 23 February 2005 - 23:36
Rullstolen ja. Jag hånskrattade när det antyddes att han suttit i den i 4 år och sedan kan resa sig upp och gå och springa rakt av. Hallå?? Där försvann trovärdigheten om det ska vara så att det är hans bakgrundshistoria.
Inte för mig. Det här är ingen vanlig dramaserie, det här är en övernaturlig serie i mina ögon. Hela alltet skriker det. Så ett mirakulöst helande av ett handikapp är inte speciellt otrolig.
»Cthulhu är passé. Det är Love Cthulhu som gäller numera. Jag hade då bara inte en aning om att det var jag som var Love Cthulhu.«
#142
Posted 23 February 2005 - 23:43
Jag är besviken på avsnittet för övrigt också. Sämst hittills.
#143
Posted 23 February 2005 - 23:59
Det finns skillnader mellan magisk, mirakel, övernaturligheter. Shades of grey, Marie. Shades of gray.
Eftersom jag liggerl ite före vill jag ogärna säga någonting, om serien. Men det här visar klart upp det.
Sedan kan man få ihop alltihop som finns här (som t.ex. isbjörnar, radiosignaler osm går hur länge som helst) på riktigt, men det är riktigt, riktigt otroligt att allt sker på samma ö. Jag köper inte det. Och jag skulle räkna med massa mer härliga övernaturligheter. Jag gjorde det redan under pilotavsnittet.
Det pratas längre fram om profetior och öden, vilket definitivt är något som kan räknas in under genren "övernaturligheter". Men det här avsnittet kan vara det som introducerar det...
En sak kanske skulle kunna klassas som övernaturligt i piloten, in retrospecitive. Walt läser en tidning där en isbjörn finns - och så kommer det en isbjörn. Det skulle kunna handla om, och gör så troligen, att isbjörnen kallades fram genom Walts sinne.
»Cthulhu är passé. Det är Love Cthulhu som gäller numera. Jag hade då bara inte en aning om att det var jag som var Love Cthulhu.«
#144
Posted 24 February 2005 - 00:18
#145
Posted 24 February 2005 - 01:39
Jag måste nog hålla med. När han kallades för överste i telefonsamtalen under de första tillbakablickarna, trots att han bara var en hånad kontorist, och visade sig vara en hejare med knivar, så började min fantasi löpa fritt. "Hm, en stridstränad befälhavare som inte erkänns av sin omgivning - kan han månne tillhöra någon olaglig militant organisation med samhällsomstörtande verksamhet på agendan?" undrade jag. Och så visade det sig att han bara var en rullstolsbunden Svensson med drömmar om att få bli något...Kvällens avsnitt var inte magiskt på något sätt, det var dåligt komponerat och trist. Och så blev jag så besviken på att Locke var en så trist och patetisk karaktär. :/
#146
Posted 24 February 2005 - 01:48
»Cthulhu är passé. Det är Love Cthulhu som gäller numera. Jag hade då bara inte en aning om att det var jag som var Love Cthulhu.«
#147
Posted 24 February 2005 - 02:37
Nej, den typen av karaktär (stridstränad superman) är kanske inte helt ovanlig i olika TV-serier, så det hade väl inte varit så originellt. Men så här några timmar efter episoden så är det ett par saker som stör mig:Jag hade exakt samma tankar som du med det där stridstränad superman, men som jag pratade med Marie på ICQ:n... Hade ås varit fallet hade Locke inte varit hälften så intressant. Just hans "mjäkiga patetiskhet" (ja, det är inte ett ord - jag vet!) som är det tilltalande. Vi ser att han verkligne gneomgått en förändring av ön - inte bara fysiskt sett, utan även personlighetsmässigt.
1) Lockes historia är i praktiken avslutad nu. Det finns ingen mystik kvar, utan vi vet allting om honom och vet att han är en total "bluff".
2) Hans historia innehåller en bluff/hemlighet för mycket för att han ska kännas riktigt trovärdig som karaktär. Han är dels mannen som utger sig för att vara kompetent (som jägare, i det här fallet) men som egentligen bara läst om de bravader han vill utföra (okay, jag extrapolerar här; vi vet inte vad han gjorde innan han blev rullstolsbunden); dels mannen som gynnats av flygolyckan då traumat återgett honom förmågan att gå. Jag tycker nog man borde nöjt sig med ett av de två ursprungen, inte båda.
#148
Posted 24 February 2005 - 07:00
Det enda intressanta var varför han förnekade att han konfronterats med "monstret".
Edit: Vill bara tillägga att jag inte alls var ute efter någon sorts "superman", men blev besviken över att de valt att göra honom till en så ytterst patetisk figur.
Edited by Marie Morot, 24 February 2005 - 07:08.
#149
Posted 24 February 2005 - 12:49
last.fm Filmtipset
#150
Posted 24 February 2005 - 16:53
I det här fallet med Loke var det en sorts symbolisk händelse, som Capshaw var inne på. Att ön totalt har förändrat honom...
Och att han visade sig vara något helt annat än han utgett sig för var intressant. Annars har ju amerikanska serier en tendens att göra alla till hjältar, som i grund och botten är samma karaktär. Här har man i varje fall en grupp individer som alla är olika.



