Genreserier mot traditionella serier

Vi är tekniskt sett inte off topic eftersom vi relaterar serien och dess teman mot andra serier.

Men Marie och jag har tömt ut ämnet rätt bra, så detk ommer nog ske snart. Men det bästa sättet att få det att återgå till ämnet är att själv skriva någonting om det

Edit: Trodde jag innan jag såg vilken bibba till post med Marie kom med // Cappy.

Tycker det är riktigt underhållande när Cappy och Marie är igång.

Och Thrai, precis som Cappy sa; mindre gnällande, mer konstruktivitet.

Jag gör samma prioriteringar, med den skillnaden att jag väljer de högkvalitativa serierna oavsett vilken genre de tillhör.

Nej, det gör du inte. För det du anser är högkvalitativt är i smakänden bara en preferens av personlig smak. Och då ligger du på samma nivå som mig. Tro inte du är bättre än någon annan.

Men snälla söta - jag är inte alls bättre än någon annan. Inte heller är mina väl bättre än dina, bara annorlunda för det mesta. Det jag opponerar mig emot är att du avfärdar mina val som dåliga och mindre sevärda, men protesterar vilt när jag gör samma sak med dina. Tit for tat ...

En politisk serie kan ju, om den öht ska spegla någon sorts verklighet, inte ta ut svängarna på det viset. Då tappar den ju all trovärdighet och blir istället en fars.

Precis. My point exactly.

Det övriga du skriver återfinns i Lost också, fast då i de moralika dilemman som uppstår. Samma sak, fast olika saker som diskussionen och funderingar tar sig i. Här har Lost med andra ord en ytterligare dimension som TWW saknar.

Imho handlar politik i mycket stor omfattning om moral och rättrådighet, så jag anser att du avfärdar politiken och dess dilemman alldeles för lätt. Lost och TWW behandlar många gånger samma typ av frågeställningar, men från helt olika synvinklar. Satte man sig ned och letade lite, skulle man säkerligen hitta parallella linjer i många fall. Dessutom skulle man förmodligen hitta samma svar på frågorna också - det är trots allt två amerikanska serier vi talar om här.

Friends är fluff - det är inte TWW under Sorkins penna.

I grund och botten gör Sorkins dialog serien till en komedi med drama och "politik" som en backdrop. Det var just den approachen som fick mig att se TWW. För att den inte var speciellt "heavy". Okej, smärre överdrift att Friends och TWW var lika intellektuellt stimulerande. Men skillnaden är inte så där enorm stor för mig. Då är skillnaden större mellan Lost och TWW.

Dialogen är kvick och briljant och ekvilibristisk - det gör den inte för den skull till komedi. Sorkin använder samma sätt att arbeta med dialogerna i sin sitcom Sports Night, men inte heller där är de komiska poängerna av "vanlig" sitcommdoell. Jämförelser med andra komediserier haltar betänkligt.

Medgives att TWW innehåller fler komiska poänger än Lost, i en jämförelse mellan dramaserier, men det tillskriver jag det faktum att Lost, som spelar på sin stämning av mysterium och inslag av övernaturligheter skulle förlora enormt på att slänga in komiska dialoger eller situationer - mer än i enstaka undantagsfall. Då skulle Lost hamna i samma fack som Scream och andra parodiska skapelser och ingen skulle annat än skratta åt isbjörnar och mystiska jättevarelser som osynligt vandrar genom öns skogar. TWW däremot vinner istället massor på sin emellanåt komiska tonfall. Istället för att göra allt som har med politik att göra till en torr och tråkig och grå massa, visar den att politiker och deras tjänstemän är intelligenta, mänskliga och inte minst roliga.

Det jag opponerar mig emot är att du avfärdar mina val som dåliga och mindre sevärda, men protesterar vilt när jag gör samma sak med dina. Tit for tat ...

Då visar du din blonda sida här, för jag har inte sagt att "dina" serie är dåliga (hur ska jag kunna göra det eftersom jag inte ens sett dem? ). Jag har sagt att de är ointressanta för mig. Det har absolut INGET att göra med kvalité så du kan lämna det utanför diskussionen åoch dsikutera vad jag faktiskt tycker och har sagt.

En politisk serie kan ju, om den öht ska spegla någon sorts verklighet, inte ta ut svängarna på det viset. Då tappar den ju all trovärdighet och blir istället en fars.

Precis. My point exactly.

Det övriga du skriver återfinns i Lost också, fast då i de moralika dilemman som uppstår. Samma sak, fast olika saker som diskussionen och funderingar tar sig i. Här har Lost med andra ord en ytterligare dimension som TWW saknar.

Imho handlar politik i mycket stor omfattning om moral och rättrådighet, så jag anser att du avfärdar politiken och dess dilemman alldeles för lätt. Lost och TWW behandlar många gånger samma typ av frågeställningar, men från helt olika synvinklar.

Återigen, läs mina poster så kanske du inte behöver hamna off topic. Jag sa i förra posten att de var lika på den punkten. Så det du säger här är rätt redundant. Jag håller med dig mao. - men det var inte alls vad jag menade.

Lost har dock ytterligare en del utöver detta som vi nämnde tidigare i tråden - det ovan var inte en del av det. Läs om tidigare inlägg så förstår du vad jag menar.

Dialogen är kvick och briljant och ekvilibristisk - det gör den inte för den skull till komedi.

Nej, det är en dramaserie i grunden - jag vet det. Men den är i vissa aspekter mer än komedi än en dramaserie - dialogen främst då. Och det var just att den var som från en komedi som drog mig till serien. TWW är mycket "easy going" - särskilt med tanke på att det handlar om ett så pass sömnframkallande ämne som politik. Ser man serien utifrån att politiken är det viktiga kan jag tänka mig att man tycker det är en drama, men jag ser det inte därifrån. Politiken är oviktig oc hsekundär - det är allt annat som är det intressanta och det är komedi (och komedi är inte detsamma som Sitcom - exemplet tidigare med Friends var inte för att föra fram sitcomen, utan enbart komedigenren i sig).

Jag gör samma prioriteringar, med den skillnaden att jag väljer de högkvalitativa serierna oavsett vilken genre de tillhör

Varför valde du bort X-Files då?

Varför valde du bort X-Files då?

<{POST_SNAPBACK}>

Jag valde itne bort den - jag dedikerade sju och en halv säsong åt det.

Jag slutade däremot att se den på grund av att den var kass på slutet. Att du inte tycker det får stå för dig, men ja gtyckte det var horibelt.

Lost har dock ytterligare en del utöver detta som vi nämnde tidigare i tråden - det ovan var inte en del av det. Läs om tidigare inlägg så förstår du vad jag menar.

Det Lost har är element av det övernaturliga och i och med den situation de överlevande befinner sig i och en hel rad med moraliska dilemman att ta sig igenom (jfr Flugornas herre).

Det TWW har är också moraliska frågor - men ur ett politiskt perspektiv.

Jag orkar inte gå tillbaka i posterna och läsa. Hävdar du att jag missuppfattat något får du hämta upp det citatet - jag är för trött.

Nej, det är en dramaserie i grunden - jag vet det. Men den är i vissa aspekter mer än komedi än en dramaserie - dialogen främst då. Och det var just att den var som från en komedi som drog mig till serien. TWW är mycket "easy going" - särskilt med tanke på att det handlar om ett så pass sömnframkallande ämne som politik. Ser man serien utifrån att politiken är det viktiga kan jag tänka mig att man tycker det är en drama, men jag ser det inte därifrån. Politiken är oviktig oc hsekundär - det är allt annat som är det intressanta och det är komedi (och komedi är inte detsamma som Sitcom - exemplet tidigare med Friends var inte för att föra fram sitcomen, utan enbart komedigenren i sig).

Vissa avsnitt av serien har varit främst komiska ja, men alla avsnitt har också innehållit politiska frågeställningar och lösningar som setts som "ideala". Jag har funnit det intressant att göra jämförelser med verkligheten, både i USA och här hemma.

Att jämföra en dramaserie med en sitcom var inte relevant på något plan, det finns andra paralleller att dra. Därför ignorerar jag det argumentet.

Jag gör samma prioriteringar, med den skillnaden att jag väljer de högkvalitativa serierna oavsett vilken genre de tillhör

Varför valde du bort X-Files då?

<{POST_SNAPBACK}>

Jag valde bort X-files för att serien helt enkelt inte intresserade mig, Johannes. Jag påstår ingenstans att jag ser alla högkvalitativa serier. Tvärtom, är jag mycket restriktiv och ser faktiskt färre och färre serier på tv med åren.

Det Lost har är element av det övernaturliga och i och med den situation de överlevande befinner sig i och en hel rad med moraliska dilemman att ta sig igenom (jfr Flugornas herre).

Det TWW har är också moraliska frågor - men ur ett politiskt perspektiv.

Jag orkar inte gå tillbaka i posterna och läsa. Hävdar du att jag missuppfattat något får du hämta upp det citatet - jag är för trött.

Och jag skulle inte vara minst lika trött? Nej, moraliska dilemman har de gemensamt, men inte förutsägbarheten (och det osm driver en till vidare spekulation utanför serien). Jag tänker inte hämta upp några citat, utan jag nöjer mig med att ha rätt. Jag kan inte sköta dina argument också, lite får du göra själv

Vissa avsnitt av serien har varit främst komiska ja, men alla avsnitt har också innehållit politiska frågeställningar och lösningar som setts som "ideala". Jag har funnit det intressant att göra jämförelser med verkligheten, både i USA och här hemma.

Jag säger inte emot att TWW innehållit politik i samtliga avsnitt. Och jag säger inte heller att den gör politiska jämförelser - men det ordnar jag in i samma slags fack för de moraliska situationerna som uppstår. Alltså - om det här vore verklighet, hur skulle vi då kunna ställa oss i relation till det.

Det driver oss inte till spekulation om hur det i serien kommer pvåerkas på det här planet genom planteringar av ledtråd, ofta i form av kryptiska siffror och meddelanden. TWW är inte designade så (så som Lost är), vilket gör att den saknar en dimension som Lost har.

Jag valde bort X-files för att serien helt enkelt inte intresserade mig, Johannes. Jag påstår ingenstans att jag ser alla högkvalitativa serier. Tvärtom, är jag mycket restriktiv och ser faktiskt färre och färre serier på tv med åren.

<{POST_SNAPBACK}>

Var det till dig han skrev det? Trodde det var mig...

Men det du säger Marie med att vara restriktiv med vad du ser är exakt det jag sagt ovan ett flertal gånger och som du bashat mig för

Jag valde bort X-files för att serien helt enkelt inte intresserade mig, Johannes. Jag påstår ingenstans att jag ser alla högkvalitativa serier. Tvärtom, är jag mycket restriktiv och ser faktiskt färre och färre serier på tv med åren.

Okej, men som tv-intresserad bör man ha sett åtminstone två av genialiske Darin Morgans mytomspunna avsnitt (oavsett vad man gillar serien i övrigt ). Han skrev fyra stycken (tror jag), och en av dem gick sensationellt nog och vann en Emmy för bästa manus. Det är stort för en genreserie. Morgans avsnitt (bäst är "Clyde Bruckman's Final Response" och "Jose Chung's From Outer Space") visades under säsong 3. Till hösten eller vintern kommer de nog till TV4+

Capshaw: Nej, det var inte dig jag quotade

Nej, moraliska dilemman har de gemensamt, men inte förutsägbarheten (och det osm driver en till vidare spekulation utanför serien).

Jag säger inte emot att TWW innehållit politik i samtliga avsnitt. Och jag säger inte heller att den gör politiska jämförelser - men det ordnar jag in i samma slags fack för de moraliska situationerna som uppstår. Alltså - om det här vore verklighet, hur skulle vi då kunna ställa oss i relation till det.

Det driver oss inte till spekulation om hur det i serien kommer pvåerkas på det här planet genom planteringar av ledtråd, ofta i form av kryptiska siffror och meddelanden. TWW är inte designade så (så som Lost är), vilket gör att den saknar en dimension som Lost har.

Så du menar alltså att för att inte vara förutsägbart krävs ett element av det övernaturliga? Till viss del kanske du har rätt, för det som är övernaturligt kan ju vara precis vad som helst. Där har manusförfattarna möjlighet att fantiserna hur mycket som helst. Därmed inte givet att det blir mera intressant bara för det.

Förutsägbarheten i TWW är ju slående, då Sorkin hade en demokratisk-liberal agenda. Han ville visa hur det skulle kunna vara i någon sorts utopiskt USA. Att han gjorde det på ett synnerligen underhållande och intrikat sätt förtar inget av den verklighetsanknytningen för mig. Att många av de frågor han tog upp också har ett allmäntpolitiskt värde, globalt sett, såg jag också som intressant och sevärt.

Att sitta och spekulera om vad som möjligen kan hända i framtiden i serien har väl sitt värde det också, men det är ett ytterligt fåtal serier som inbjuder till detta, som Lost gör. Att diskutera de ramifikationer som uppstår i verkligheten som resultat av liknande frågeställningar som framförs i avsnitten däremot, det förekommer lika mycket i båda serierna och där ser jag ingen skillnad öht.

Är det mystiken och planterade ledtrådar du är ute efter är jag övertygad om att du kommer att få ditt lystmäte inom en snar framtid. Da Vinci-kodens monumentala succé kommer med all sannolikhet att få genomslag även i tv-seriernas värld och då kommer kryptiska meddelanden och gåtfulla ledtrådar att drälla över hela rutan ...

Jag valde bort X-files för att serien helt enkelt inte intresserade mig, Johannes. Jag påstår ingenstans att jag ser alla högkvalitativa serier. Tvärtom, är jag mycket restriktiv och ser faktiskt färre och färre serier på tv med åren.

Men det du säger Marie med att vara restriktiv med vad du ser är exakt det jag sagt ovan ett flertal gånger och som du bashat mig för

Det var mig han citerade. Ser du inte skillnad på mina och dina argument?

Jag valde bort X-files för att serien helt enkelt inte intresserade mig, Johannes. Jag påstår ingenstans att jag ser alla högkvalitativa serier. Tvärtom, är jag mycket restriktiv och ser faktiskt färre och färre serier på tv med åren.

Okej, men som tv-intresserad bör man ha sett åtminstone två av genialiske Darin Morgans mytomspunna avsnitt (oavsett vad man gillar serien i övrigt ). Han skrev fyra stycken (tror jag), och en av dem gick sensationellt nog och vann en Emmy för bästa manus. Det är stort för en genreserie. Morgans avsnitt (bäst är "Clyde Bruckman's Final Response" och "Jose Chung's From Outer Space") visades under säsong 3. Till hösten eller vintern kommer de nog till TV4+

"Som tv-intresserad" finns det mycket man borde sett, Johannes. That argument works both ways, you know.
Dessutom är jag så 'fickle' i mina intressen vad gäller tv - och mest intresserad av nya saker öht - att motivationen att sätta mig framför en såpass gammal serie knappast räcker till för att jag ska göra den ansträngningen att leta rätt på ett specifikt avsnitt i tablåerna och se just detta, när jag inte har för avsikt att se något annat av den serien.
Jag är ledsen, men jag är bara väldigt ärlig och uppriktig här. Det finns nog inga argument du kan framföra som kommer att få mig att se X-files.

Edit: Ett himla trassel att hålla reda på taggarna hit och dit ...

Edited by Marie Morot, 08 March 2005 - 09:13.

Därmed inte givet att det blir mera intressant bara för det.

Nix, det har du rätt i. X-Files är ett bra exempel (sorry kunde inte låta bli ). Men ofta så blir det i alla fall det, särskilt om personen bakom serien vet hur man skall bygga en serie.

Att han gjorde det på ett synnerligen underhållande och intrikat sätt förtar inget av den verklighetsanknytningen för mig. Att många av de frågor han tog upp också har ett allmäntpolitiskt värde, globalt sett, såg jag också som intressant och sevärt.

Att det är förutsägbart gör inte det nödvändigtvis dåligt - det är därför jag gillar sitcoms t.ex. Jag vet vad jag får då jag ser serien och det kan vara skön omväxling (och detsamma gäller TWW), men det är inte något som eggar min fantasi till spekulationer och funderingar.

men det är ett ytterligt fåtal serier som inbjuder till detta, som Lost gör.

Firefly, Buffy, Angel, Babylon 5, MillenniuM (säsong två), Strange Worlds, Twin Peaks, S: AAB, Earth2 etc. Off the top of my head.

det förekommer lika mycket i båda serierna och där ser jag ingen skillnad öht.

Och som jag sagt i ett antal poster i rad också, det är det inte. Bra att du äntligen ställer dig på min sida...

Är det mystiken och planterade ledtrådar du är ute efter är jag övertygad om att du kommer att få ditt lystmäte inom en snar framtid. Da Vinci-kodens monumentala succé kommer med all sannolikhet att få genomslag även i tv-seriernas värld och då kommer kryptiska meddelanden och gåtfulla ledtrådar att drälla över hela rutan ...

Det skulle inte förvåna mig heller och jag kommer njuta då det sker.

Det var mig han citerade. Ser du inte skillnad på mina och dina argument?

<{POST_SNAPBACK}>

Nej, eftersom Johannes inte quotade dig, utan bara använde en vanlig Quote-funktion och postade det efter mitt inlägg så är det naturliga att han gjorde respons på mitt inlägg. Så jag läste aldrig vad det var som jag skulle ha skrivit.

Till Johannes: det finns numera en funktion där du kan quota olika personer, istället bara för att skriva en Quote-tagg

Ni er för roliga och som Kermit sa väldigt underhållande att läsa

Att han gjorde det på ett synnerligen underhållande och intrikat sätt förtar inget av den verklighetsanknytningen för mig. Att många av de frågor han tog upp också har ett allmäntpolitiskt värde, globalt sett, såg jag också som intressant och sevärt.

Att det är förutsägbart gör inte det nödvändigtvis dåligt - det är därför jag gillar sitcoms t.ex. Jag vet vad jag får då jag ser serien och det kan vara skön omväxling (och detsamma gäller TWW), men det är inte något som eggar min fantasi till spekulationer och funderingar.

Det beror ju helt och hållet på att du är ointresserad av politik. För oss andra som är det, är just detta den stora behållningen.

men det är ett ytterligt fåtal serier som inbjuder till detta, som Lost gör.

Firefly, Buffy, Angel, Babylon 5, MillenniuM (säsong två), Strange Worlds, Twin Peaks, S: AAB, Earth2 etc. Off the top of my head.

1. Det är ett fåtal serier i det stora ...
2. De är alla gamla serier. Skåpmat är ointressant (Firefly undantagen - den är ny för mig).

Bra att du äntligen ställer dig på min sida...

Aldrig! *klättrar snabbt tillbaka över staketet*

Det var mig han citerade. Ser du inte skillnad på mina och dina argument?

<{POST_SNAPBACK}>

Nej, eftersom Johannes inte quotade dig, utan bara använde en vanlig Quote-funktion och postade det efter mitt inlägg så är det naturliga att han gjorde respons på mitt inlägg. Så jag läste aldrig vad det var som jag skulle ha skrivit.

Så du ser alltså inte skillnad på mina och dina ord om det inte står angivet från vem citatet kommer? Jag får börja skriva med ett annat anslag då, så att min ton blir min egen.

Ni er för roliga och som Kermit sa väldigt underhållande att läsa

Tack, FX! We aim to please.

Det beror ju helt och hållet på att du är ointresserad av politik. För oss andra som är det, är just detta den stora behållningen.

1. Det är ett fåtal serier i det stora ...

Sett mot allt som har producerats någonsin? Givetvis. Men det där var bara exempel off the top of my head. Det är inte helt unikt med sådant som du vill göra gällande... (Dock håller jag med om att det är alldeles få serier)

2. De är alla gamla serier. Skåpmat är ointressant (Firefly undantagen - den är ny för mig).

Så nu är kvalité helt plötsligt inte intressant längre? Det var inte fårga om vad som gick nu, utan vi talade i generella termer om teveserier som gjorts. Men om du behöver ett dagsaktuellt exempel - Carnivale.

Så du ser alltså inte skillnad på mina och dina ord om det inte står angivet från vem citatet kommer? Jag får börja skriva med ett annat anslag då, så att min ton blir min egen.

Återigen verkar du göra ditt bästa för att missförstå mig... Som jag faktiaskt SKREV i tidigare poster så sade jag att jag INTE läste texten eftersom det var så självklart det var riktat åt mig. Och jag verkar inte vara den enda som inte läser posterna i det här ämnet, Marie

Ni er för roliga och som Kermit sa väldigt underhållande att läsa

Nix, det har du rätt i. X-Files är ett bra exempel (sorry kunde inte låta bli ). Men ofta så blir det i alla fall det, särskilt om personen bakom serien vet hur man skall bygga en serie.

Eh, jag tror inte du vet vad du talar om. Se gärna om S1-S7 + avslutningen igen X-Files är definitivt en serie som bjuder in dig till att använda ditt intellekt (särskilt under de klassiska konspirationsåren). Strange World var ingen sådan serie, och inte Angel heller.

"Som tv-intresserad" finns det mycket man borde sett, Johannes. That argument works both ways, you know.
Dessutom är jag så 'fickle' i mina intressen vad gäller tv - och mest intresserad av nya saker öht - att motivationen att sätta mig framför en såpass gammal serie knappast räcker till för att jag ska göra den ansträngningen att leta rätt på ett specifikt avsnitt i tablåerna och se just detta, när jag inte har för avsikt att se något annat av den serien.
Jag är ledsen, men jag är bara väldigt ärlig och uppriktig här. Det finns nog inga argument du kan framföra som kommer att få mig att se X-files.

Bwah, *slår Marie* Ser du ett, fastnar du direkt. Twin Peaks säsong 1 bör också man också ha sett Likaså "Through a Glass, Darkly" (suveränt MillenniuM-avsnitt).

Orkar man plåga sig igenom en hel säsong av Angel, borde det vara en baggis att avnjuta en klassiker inom tv-sammanhang, som dessutom är en stand-alone Bifoger en bild från Jose Chung's From Outer Space.

(Jo, jag vet att det är mycket man bör ha sett. Och jag har sett det mesta Buffy tänker jag kolla in när den repriseras)

Edited by Johannes NA, 08 March 2005 - 18:17.

1. Det är ett fåtal serier i det stora ...

Sett mot allt som har producerats någonsin? Givetvis. Men det där var bara exempel off the top of my head. Det är inte helt unikt med sådant som du vill göra gällande... (Dock håller jag med om att det är alldeles få serier)

Givetvis inte unikt, men sett mot bakgrund av det stora antalet serier producerade under de senaste 20 åren, ett försvinnande fåtal. Det är lätt att förbise den genren om man inte har ett specialintresse.

2. De är alla gamla serier. Skåpmat är ointressant (Firefly undantagen - den är ny för mig).

Så nu är kvalité helt plötsligt inte intressant längre? Det var inte fårga om vad som gick nu, utan vi talade i generella termer om teveserier som gjorts. Men om du behöver ett dagsaktuellt exempel - Carnivale.

Jag påstod aldrig att jag såg på allt som räknades som hög kvalitet. Och dessutom lockas jag inte alls av äldre serier. Carnivàle har jag sett i princip hela s. 1 av.

Återigen verkar du göra ditt bästa för att missförstå mig... Som jag faktiaskt SKREV i tidigare poster så sade jag att jag INTE läste texten eftersom det var så självklart det var riktat åt mig. Och jag verkar inte vara den enda som inte läser posterna i det här ämnet, Marie

Jag läste visst det du skrev. Tyckte bara att även om du kastat ett helt flyktigt öga på orden (som du borde gjort ) skulle du sett att orden var mina och inte dina.

Bwah, *slår Marie* Ser du ett, fastnar du direkt. Twin Peaks säsong 1 bör också man också ha sett Likaså "Through a Glass, Darkly" (suveränt MillenniuM-avsnitt).

Orkar man plåga sig igenom en hel säsong av Angel, borde det vara en baggis att avnjuta en klassiker inom tv-sammanhang, som dessutom är en stand-alone

Jag har sett mer än ett avsnitt av X-files, mer än två också. Det räckte. Jag gillar inte den serien, bara. Har också sett hela s. 1 och delar av s. 2 av Twin Peaks, tills jag ledsnade fullständigt och lämnade den serien åt sitt öde också.

Och ja, jag har närmast plågat mig igenom s. 1 av Angel och har sett fem avsnitt av s. 2. Den är bättre, jag har inte gett upp ännu. Men mitt tålamod är kort, mycket kort ...

Är det inte fredag snart, så att jag kan få min dos av Firefly.

Eh, jag tror inte du vet vad du talar om. Se gärna om S1-S7 + avslutningen igen X-Files är definitivt en serie som bjuder in dig till att använda ditt intellekt (särskilt under de klassiska konspirationsåren).

Jo, jag vet exakt vad jag talar om för jag sitter inte med skygglappar. Chris Carter har i intervjuer (och fråga mig inte om länkar för jag läste dem för mängder av år sedan - långt innan jag hade modem) att han inte hade någon speciell plan för X-Files. Han körde liksom på känn. Det kan bli bra teve av det, men det stimulerar inte alls på samma sätt som t.ex. Whedon och Stracynzski (sp?) bygger serien. Där har man en chans att spekulera sig fram till något för de har en plan framför sig (visst kan de ändra sig, men till skillnad från Carter har de en plan de följer til lstörre dleen).

Jämför med Arkiv X med MillenniuMs säsong två. Grym skillnad - främst på grund två speciella herrar som vet hur man bygger upp en series säsongsarc. Det klarar inte Carter. Det blir för mycket standalones och saker som hakar samman. De få avsnitten som handlar om konspirationen är alldeles för få - de är bra, det håller jag med om - men de bidrar inte på samma sätt attanvända sitt intellekt som t.ex. Lost. I Lost tvingar jag mig själv läsa på om gamla filosofer - inget sådant finns i Arkiv X. Soekulera konspirationer är dock roligt, men det ligger liksom en nivå lägre ned (finns mao. inget som skiljer det mot TWW och att fans dras dit av politik).

Strange World var ingen sådan serie, och inte Angel heller.

Jo, ser du första säsongen av Angel så har du helt rätt i det. Det ligger på exakt samma nivå som X-Files (och då talar jag inte om hur bra den är, för där vinner Angel alla dagar i veckan IMO). Men nu har jag sett mer av Angel än du och där syns klart och tydligt hur de använder sig av storyarcs på ett genomtänkt sätt, vilket sätter den över Arkiv X.

Strange World hade en tydlig storyarc som gick att förutspå och det märktes att den var välplanerad, till skillnad från Arkiv X. Den var mer sammanhållen.

Givetvis inte unikt, men sett mot bakgrund av det stora antalet serier producerade under de senaste 20 åren, ett försvinnande fåtal. Det är lätt att förbise den genren om man inte har ett specialintresse.

Visst, det är för litet sånt på teve. Där får du inga argument ifrån mig. Och du har rätt att man förbiser det om man inte har ett specialintresse.

Och dessutom lockas jag inte alls av äldre serier.

Verkar serien intressant och bra så kan jag överse att den har några år på nacken.

Jag läste visst det du skrev. Tyckte bara att även om du kastat ett helt flyktigt öga på orden (som du borde gjort ) skulle du sett att orden var mina och inte dina.

Hade jag kastat ett flyktigt öga så hade jag säkert gjort det. Nu gjorde jag ju inte det.

Verkar som om jag är klar med diskussionen med Marie nu. Då var ju Johannes givetvis tvungen att starta en med mig bara för det

Jo, jag vet exakt vad jag talar om för jag sitter inte med skygglappar. Chris Carter har i intervjuer (och fråga mig inte om länkar för jag läste dem för mängder av år sedan - långt innan jag hade modem) att han inte hade någon speciell plan för X-Files. Han körde liksom på känn. Det kan bli bra teve av det, men det stimulerar inte alls på samma sätt som t.ex. Whedon och Stracynzski (sp?) bygger serien. Där har man en chans att spekulera sig fram till något för de har en plan framför sig (visst kan de ändra sig, men till skillnad från Carter har de en plan de följer til lstörre dleen).

Jo, det stämmer. Men det gällde säsong 1. Det var först i tvåan som storyarcsen satte igång. Sedan planerades serien säsongsvis (men inte längre än så, vilket kanske var lite slarvigt). Men säsong 5, t ex, planerades helt och hållet för att bana vägen för långfilmen som visades säsongen efter. En film som, modigt nog, fortsatte att utveckla storyarcen Säsong 6 fortsatte sedan storyarcet ... som i nämnda säsong också klimaxade till viss del (upplösande av syndikatet etc).

Och de där två herrarna du talar om, de skrev för X-Files också (tills de gick över till MillenniuM, men låg ju bl a bakom suveräna och tillika Emmy-nominerade "Musings of a Cigarette Smoking Man", där vi fick höra om vem som sköt JFK). Men visst hade X-files många standalones, det har du rätt i, och det var heller inget som störde. Det var ju trots allt en deckarserie (hur många standalones har t ex inte CSI m.fl?). Flera av dessa avsnitt (t ex Darin Morgans, som f.ö är Glen Morgans bror) fördjupar sig i seriens ganska speciella form av komik. Andra är geniala på annat sätt (t ex en av mina s6-favoriter, Emmy-nominerade och gripande The Post-Modern Prometheus ) Serien hade varit trist med ett allt för 24-/Lost-liknande upplägg, helt enkelt eftersom den inte fungerade så. Den kom dessutom under förra halvan av 90-talet, då storylines för genreserier knappast var så vanligt. Serien var mao en pionjär Vidare var dne revolutionerande i dne mån att fallen oftats inte löstes helt och hållet, tittaren brukade få sig en tankeställare innan han stängde av.

Tvingar dig läsa på om gamla filosofer? Vem då? John Locke?

Marie: Du såg helt enkelt fel avsnitt

Verkar serien intressant och bra så kan jag överse att den har några år på nacken

Där håller jag däremot med Capshaw. Kvalitet är kvalitet, oavsett om det gjordes på 90- eller 2000-talen. Jag ser gärna bra filmer från 60-talet, t ex (Mandomsprovet, Apornas Planet ) .

Edited by Johannes NA, 08 March 2005 - 22:04.

Den kom dessutom under förra halvan av 90-talet, då storylines för genreserier knappast var så vanligt. Serien var mao en pionjär

Njaeee, Babylon 5 kom väl före X-files, och använde sig av story arcs...

Bah, X-files kom 93, och B5 94

Edit: Ser att Capshaw är igång och skriver ett elakt svar

Edited by Johannes NA, 09 March 2005 - 00:07.

Sedan planerades serien säsongsvis (men inte längre än så, vilket kanske var lite slarvigt).

Det här går som sagt var emot det jag har läste Chris Carter själv säga i intervjuer, så jag tror inte på det. Sorry.

Och de där två herrarna du talar om, de skrev för X-Files också (tills de gick över till MillenniuM,

Just det, de SKREV för X-Files. De bestämde inte hru hela säsongen skulle se ut och planerade den i förväg. Där låg bestämmande makten hos Carter. Hade han tagit ett steg tillbaka så hade det nog blivit bättre i X-Files med.

Carters styrka ligger snarare i att ksapa setups och komma med idéer, men han skall inte ha ensam kontroll över en serie.

Vidare var dne revolutionerande i dne mån att fallen oftats inte löstes helt och hållet, tittaren brukade få sig en tankeställare innan han stängde av.

Men knappast någon av dem fick någon som helst långtgående betydelse för serien längre fram (ja, undantag fanns (Toomes), men de var så få att de inte kan räknas). Med andra ord, man kunde knappast spekulera vidare än just timmarna efter. Redan till nästa avsnitt var det bortglömt.

Tvingar dig läsa på om gamla filosofer? Vem då? John Locke?

Dels, men det kommer mera. Och så var just filosof-exemplen endast ett exempel där de finns flera. Hur mycket du än gillar X-Files så kommer den aldrig komma upp på samma plan som Lost i form av intellektuellt spekulerande om detaljer som får konsekvenser för framtiden.

Är Lost bättre än X-Files? Min smak säger det, men det har inget med det ovanstående att göra.

Bah, X-files kom 93, och B5 94

<{POST_SNAPBACK}>

Du skrev själv att det inte fanns några storyarcs i första säsongen av X-Files, utan att det kom igång till andra säsongen så då vandrade jämsides med varandra.

Värt att säga är att babylon 5 då hade samtliga fme säsonger färdig planerade, medan inte X-Files ens visste vad de sysslade med.

Edit: Ser att Capshaw är igång och skriver ett elakt svar 

<{POST_SNAPBACK}>

Elakt och elakt... Då är det här elakare