11 replies to this topic

[Wowbagger]

Wachowskis och Tom Tykwers nya Sci-fi/drama ser riktigt bra ut.
http://www.imdb.com/title/tt1371111/

http://www.dailymoti...o-hd_shortfilms

Den beräknas ha premiär i Oktober.

[Mjolnir]

Ah, nästa i serien av "eftertänksamma och visuellt ambitiösa filmer med nyandliga teman" i stil med The Fountain, Mr. Nobody och The Tree of Life som kommer ungefär en gång vartannat år.

[Synon]

Kollade på trailern på comingsoon.net men blev inte så värst imponerad av det jag såg. Rörigt och oengagerande. Benägen att hålla med dig, Mjolnir. Men man vet aldrig: kan ju bli positivt överraskad.

[Mjolnir]

Va? Jag älskar såna här filmer. De är så bedårande uppriktiga i sin spirituella känslosamhet.

[Garm]

Tanken var att se den här filmen, kanske rent av på bio. Jag har läst boken, tyckte att den var intressant, och ville se hur den klarade sig att bli överförd från ett medie till ett annat. Men efter att ha läst följande recension, som SF-Bokhandeln uppmärksammade mig på, så vet jag inte om jag vill se filmen över huvud taget.

[Fiskrens]

Jo, det är ingen liten tripp Wachowsky & Tykwer tar oss med på, ordet "pretentiöst" känns närmast för enkelt att ta till. Och de andliga/pseudobuddhistiska signalerna borde kunna få en att skruva sig både en och två gånger. Men det gör jag inte, utan sitter koncentrerad i nästan tre timmar och följer hur de parallella historierna utvecklas och kopplar samman med varandra. Det är också snyggt sammansatt, med bra tempoväxlingar och små ledtrådar här och där om vad som komma skall. Det hela blir i slutändan en rätt sprakande upplevelse.

Visst, många av historierna är egentligen rätt tama i sig; det är bara när man ser dem i sammanhang med andra som de höjs lite. Och mycket av skådespeleriet lämnar lite att önska, det känns som om inte alla riktigt klarar av att växla mellan rollerna (och Tom Hanks pratandes Cockney var en tacksamt kort scen ). En del makeup på rollerna är helt klart så där (Hugo Weaving som bastant matrona, t ex). Men när hela historien engagerar blir allt sånt bara mindre bagateller, och sensmoralen är trots all andlighet tillräckligt dubbelbottnad för att jag ska gilla hel(ig)heten.

Betyg: Mycket Bra

 

P.S. Läste också recensionen i Locus ovan nu, och även om det kan ses som "fel" att göra ändringar i historien för att tydligare få till kopplingar mellan historierna tror jag filmen tjänar på det; det är inte så att de skriks ut.

 

P.P.S. En skådis stack ut lite extra för mig, men kom på först efteråt varför: det var ju Keith David, som gör rösten till Anderson i Mass Effect-serien .

[XC]

Cloud Atlas (2012) [DE/US/HK/SG]
I KORTHET: Våra liv är inte våra egna. Från livmodern till graven, är vi bundna till andra. Det förflutna såsom det framtida. Och med varje brott och varje vänlighet, föder vi vår framtid.
DET BRA: Syskonen Wachowski gör ett väldigt kompetent försök till att göra en lite smartare science fiction film än de vanliga actionröjjiga biljettkorna. Det är ett inte helt misslyckats försök, mycket pga. av en bra casting och gedigen produktion. Speciellt makeupavdelningen ger oss en film väl värd att ta sig igenom.
DET DÅLIGA: Det finns inget riktigt flyt i berättandet och till större delen av filmen kämpar man med att pussla ihop de olika delarna. Det här är inte Crash (2004) där de olika sidointrigerna långsamt kokas ihop till ett klimax på slutet det är en film med flera tidslinjer som man får följa parallellt och de hänger inte mer än indirekt ihop med varandra. Visst finns det intressanta intriger och karaktärer i varje tidlinje, men berättandet är så splittrat att det försvinner in i mycket av de andra.
SOM HELHET: Trots trevliga miljöer, superbt arbete med datorerna och skickliga skådespelare så lyckas man inte skaka av sig känslan av att det är en sammanklippt film bestående av flera kortfilmer. Det är en film som man känner att man kanske måste se om för att bilden skall klarna, men det är inte en film man längtar att se om. Den är också aningen för lång för sitt eget bästa. 2h 40min breder man ut sig på, och det är väldigt begränsat med konsekvent berättande under den tiden. Väldigt mycket är intressant, men väldigt lite lyckas engagera.
PS: Det var under inspelningen av V för Vendetta (2005) som Lana Wachowski fick ett ex av boken Cloud Atlas av Natalie Portman. Det kan vara så att den är svåröversatt till filmediet, vad vet jag.

[Libby]

He, he, kul med två så olikartade omdömen direkt efter varandra. Får väl lov att se filmen bara för att se vem av er som jag ska hålla med...

[Wowbagger]

Då har man äntligen fått se filmen (man börjar ifrågasätta varför man ska förboka en film när den kommer flera dagar efter releasedatum och man heller inte får den billigare)

 

Jag ska erkänna direkt att jag behöver se om filmen vid ett senare tillfälle då jag kände att jag missade vissa kopplingar hos en del karaktärer. (Tom Hanks karaktär blev jag inte riktigt klok på då han gjorde både bra och dåliga saker, även Georgie vill jag ta mig en titt på igen)

 

Den var helt klart godkänd (4/5) även om en del makeup var sisådär.

Jag gillade också teorin i recensionen Garm länkade till som gick ut på att det dom skapade (böcker, musik etc) påverkade senare generationer.

Ska bli kul att se om den med det i åtanke.

[Wowbagger]

Nu har filmen fått sjunka in lite.

 

En del skådespelare gick från,

- Asiat till Västerlänning

- Afrikan till Asiat

- Afrikan till Västerlänning

- Kvinna till Man

- Man till Kvinna

- En del gör även en kombination av detta (Halle Berry spelar en manlig asiatisk läkare t.ex. )

 

Med tanke på detta har jag förståelse att en del ser lite konstiga ut.

 

Personligen tror jag varken på reinkarnation eller nån religion så jag gillade verkligen den röda tråden med konsten som överföring av värderingar.

Dagboken/Journalen-Brev-Roman-Cheesy TV-serie (som man hittar långt in i framtiden i "molnet") för att sen efter revolutionen/undergången föras vidare av visa vid lägerelden. (full cirkel nästan)

Jag tror man kan göra samma sak med musikstyckena (får kolla det nästa gång)

Sen har man ju hela delen med reinkarnationen och hur deras val påverkar nästas liv som är otroligt komplicerat att koppla vid första titten.

Jag tycker det är kul med en film som har så många detaljer men tycker också att det är synd om man behöver en manual för att förstå den.

 

Men även om jag inte fattar alla smarta kopplingar överallt så är den övergripande känslan som filmen ger mig tillräcklig, tillräcklig för att få mig att vilja se den igen,,, och igen?

[Garm]

Jag har den här filmen på ingående (reserverad på bibblan) så jag kommer att se den trots allt. Ser fram emot att jämföra lite med boken (vilket nästan är oundvikligt) och sedan ta del av era omdömen lite mer noggrant.

[Garm]

Nu är filmen sedd. Men något direkt omdöme kommer jag inte att bjuda på för jag tyckte inte att filmen var speciellt bra. Kanske att jag blev riktigt färgad av boken efter att ha läst den. Men sådant borde inte få spela så stor roll när man ser en filmatisering tycker jag. Så antagligen är en sådan aspekt inte hela sanningen till varför jag inte gillar filmen. Men jag kan inte annat än att konstatera att den här filmatiseringen helt enkelt inte fungerar för mig. Allt är givetvis inte dåligt, men det fanns för många negativa aspekter som låg och störde min upplevelse.
 

P.P.S. En skådis stack ut lite extra för mig, men kom på först efteråt varför: det var ju Keith David, som gör rösten till Anderson i Mass Effect-serien .

 

Jag upplevde samma sak. Jag kände igen rösten, men kunde inte direkt koppla utseendet på skådespelaren till något speciellt som jag har sett tidigare. Men jag såg sedan att han var berättarröst till den fantastiska dokumentärserien The War samt att han gjorde rösten till Spawn i den animerade tv-serien med samma namn. Kul att nu ha ett ansikte på känd röst.

Edited by Garm, 25 July 2013 - 13:50.