999 replies to this topic

[Crusader]

The Skeleton Key (2005)

25 åriga Caroline är trött på sitt jobb på ett känslokallt ålderdomshem i New Orleans och slutar. Istället svarar hon på en annons för att ta hans om en gammla döende man, i en ödslig förfallen Herrgård mitt ute i träsket. Hon får en speciell nyckel, en så kallad Skeleton Key, som passar till alla dörrar i huset utom en gömd dörr uppe på vinden.

En thriller med en övernaturlig twist. New Orleans mystik och hoodoo magi.
Bra och spännande film. Slutet är den typen jag inte gillar men det hörde till mystiken i filmen.
Jag kan iallafall rekomendera filmen till alla som gillar träsk, magi och mystik.

7/10

[XC]

Dungeons & Dragons: Wrath of the Dragon God (2005) [DE/UK/US]
Uppföljaren som jag inte visste fanns, var Crusader som uppmärksammande mig på den. Nu fick jag äntligen inspiration att sätta mig ned i soffan och avnjuta den.
Storymässigt så bygger den löst vidare på händelserna i Dungeons & Dragons (2000) den har inte mycket gemensamt med sin föregångare mer än vissa namn och kopplingar till det kanske betydligt mer välkända rollspelet. Tonen i storyn är lite mörkare som om där D&D försökte att exklusivt nå en ungdomspublik så finns en inbjudan här till äldre fantasy-intresserade. På många vis är det precis samma historia som sist, men faktiskt lite bättre byggd.
Inga större skådespelare att tala om mer än att Bruce Payne återvänder från ettan. Han får en betydligt matigare roll här och gör bra ifrån sig. I övrigt så är skådespeleriet av skiftande kvalité, vissa scener är bättre än alla och jag kan inte låta bli att dela ut guldstjärnor till Lucy Gaskell och Ellie Chidzey. Den senare gör ett storartat jobb med att svinga svärd som om hon var född till det och den förre lyckas bra med att få magin (eller snarare dess utförande) att kännas naturligt; speciellt uppskattar jag att den implementeras in action och att hon inte behöver stå still som annats är brukligt).
Bra miljöer - speciellt gillar jag utomhus miljöerna inne i staden (inspelad vid slottet Trakai enl. IMDb) som känns helt rätt (om än att det skett en baklänges evolution sedan sist). Rekvisitan känns också bra, lagom stylade och lagom billiga. Cgin är inte snygg och lär inte göra särkillt bra ifrån sig och filmen tyngs lite av de scener som är cgi-tunga då de inte är sås snygga som man skulle önska - dock är den visuella intentionen bakom cgin helt klart snyggt och godkänd.

Edited by XC, 14 September 2011 - 18:53.

[Crusader]

Kul att du gillade den.

[XC]

Den känns inte lika påskostad som filmen från 2000 men jag tror jag ändå håller den här som snäppet bättre faktiskt. Tack för att du fäste min uppmärksamhet på den.

Sådär nu finns en länk till din post också - glömde den.

[Crusader]

Då är det bara att vänta på 3:e filmen nu, då.

[Fiskrens]

Rise of The Planet of the Apes (2011)

Betyg: Bra

[XC]

2001: A Space Odyssey (1968) [UK/US]
Tar ett avbrott från otextade b-filer idag och kör på med en gammal klassiker jag aldrig sett tidigare. *Kravallutrustning: på*
Storyn är enkel men effektiv - tillsammans med övriga besättningen så är du i princip på "as need to know"-basis. Inget jag uppskattar alla gånger men här fungerar det. Alltid kul när hjärnan får gymnastisera lite också.
Visuellt är den slående. Nu har jag visserligen den restaurerade och remastrade utgåvan - filmen är grymt snygg och i de flesta fallen är det knappt märkbart att det handlar om modeller i rymd-scenerna. Allt ifrån miljöer och rekvisita känns gedigen i sin design.
Men i ärlighetens namn så kommer den undan med sina 141min bara därför att det är en gammal klassiker. Hade den varit gjord idag hade man talat om bland annat "onödiga transportsträckor". Det finns scener som verkar vara skapade bara för att få briljera visuellt. Men filmen håller intresset uppe trots det, ändra fram till Jupiter. Det kanske är jag som hamnade lite bakom flötet där för jag fick inte riktigt klart för mig vad man ville få fram med slutet (även om det är en rätt trevlig scen). Scenen med de färgglada visuella spektra som rusar fram över bilden är inledningsvis slående och väcker nyfikenhet - men är i slutändan på tok för lång, jag frestades nästan att slå på snabbspolningen där (något jag som regel aldrig gör).

Edited by XC, 15 September 2011 - 19:02.

[Fiskrens]

Låter som om du ser varför den håller kvar sin klassikerstatus, XC. Minns också att jag tyckte att "visuella spektra"-scenen var alldeles för lång första gången jag såg filmen ("Jag fattar, det räcker nu", typ). Andra gången (flera år senare) var jag mer beredd, så då kändes den inte alls så lång. Tycker att den fortfarande håller en unik status bland SF-filmer.

[Den Gröne Hämnaren]

Det kanske är jag som hamnade lite bakom flötet där för jag fick inte riktigt klart för mig vad man ville få fram med slutet

Njae... Det är väl aldrig någon som fattar den filmen eller? I alla fall ingen som inte har läst boken.

[XC]

Tack för stödet pojkar.
@Fiskrens: Jag var beredd på ett långsammare tempo i filmen, men här och där kändes det som lite för långsamt. Möjligt att jag (som du) upplever det annorlunda nästa gång jag ser den.
@Gröne Hämnaren: Tack för att du säger så. Trodde jag missat något vitalt när jag såg filmen.

*

UHF (1989) [US]
'Weird Al' Yankovic är kanske inte riktigt min grej, inte musikaliskt iaf men från en relativt säker källa (inte den vanliga om ni undrar) hörde jag att den här skulle vara riktigt bra. Jag kanske inte förstår storheten i 'Weird Al', men den här filmen är faktiskt nästan genomgående underhållande. Det är en absurd typ av humor som jag faktiskt klarar av att uppskatta och Yankovic gör en sympatisk roll som man på slutet håller tummarna för.

*

New World, the (2005) [US/UK]
Det är en väldigt snygg film, rekvisitan är otroligt bra och miljöerna passande och vackra. Storyn berättas på ett avslappnat och lugnt sätt och bitvis klarar filmen sig utmärkt utan dialog; något som jag inte kan göra annat än att uppskatta. Så varför känns det då som att jag tittar på när färg torkar? Och att det mest spännande som händer är en fluga eller två som råkar fastna i färgen? För trots att det är mycket i den tekniska och visuella biten jag uppskattar så är filmen farligt oengagerade, till den grad att de ca 2h vi får serverade är för mycket. Det finns helt enkelt inga krokar som drar in mig i filmen. Storyn påminner mycket om Shakespeares Romeo och Julia - men där Romeo är ett egoistiskt svin och Julia väljer att växa upp och ta skeden i vacker hand.
Världens Historia - som är betydligt mer kunniga än jag har en liten analys på sin hemsida om just den historiska riktigheten i filmen om någon är intresserad.

Edited by XC, 17 September 2011 - 18:51.

[dukeofnewyork]

Ah, UHF, brings back memories. Hade den på en väl spelad och därtill sliten VHS, naturligtvis inspelad från SVT. Finns den på DVD eller nyttjades den så kallade internetkanalen?

[Synon]

Baksmällan (2009) - aka Hangover

Med risk för att börja låta tjatig: komedier och jag är sällan en lyckad kombination då jag är väldigt svårflirtad gällande den genren. Har haft den här filmen liggandes här hemma ett bra tag, men ikväll bestämde jag mig för att ta tjuren vid hornen och se den. Och jag blev glatt överraskad till en början då jag tyckte filmen verkade ha ett bra manus och bra skådespelare. T.o.m vissa skämt och scener som fick mig att dra på mungiporna en aning. Men så kom jag till scenen på polisstationen och mitt intresse sjönk som en tegelsten i vatten… De komiska inslagen blev helt plötsligt sådär extremt överdrivna och jobbiga som de kan bli i dylika filmer och som aldrig faller mig i smaken. Kom på mig att det hände desto intressantare saker ute på nätet än det som utspelade sig i tv-rutan framför mig. Nåja, jag lyckades ta mig i kragen och se färdigt filmen som ryckte upp sig en aning och blev hyfsat uthärdlig.

Jag ska erkänna att jag höll ett extra öga på Bradley Coopers insats i denna film efter att ha sett honom i "Limitless" och många hänvisar ofta till hans prestation i ”Baksmällan”. Jag ger honom godkänt och konstaterar att filmens fall får skyllas på manus och regi. För de övriga skådespelarna levererar även de som de skall. Ok, vissa är lite blekare än andra… Ed Helms tycker jag står för den största karaktärsutvecklingen och sticker ut lite extra. Kan tänkas att jag är extra generös mot skådespelarna av ren tacksamhet för att jag slapp se Ben Stiller eller Adam Sandler som brukar vara standardelement i denna genre…

Styrkan med denna film, i mitt tycke, är den stora frågan ”var är Doug” och vad hände egentligen den natten. Den delen lyckas de få till bra i början av filmen, men sedan tappade de greppet och filmen började halta rejält och blev till en dussinvara.

2/5

[XC]

Ah, UHF, brings back memories. Hade den på en väl spelad och därtill sliten VHS, naturligtvis inspelad från SVT. Finns den på DVD eller nyttjades den så kallade internetkanalen?

Visst ja ... det går ju att köpa filmer också. Kollade upp den och DiscShop verkar ha den för futtiga 79:- import med svensk text.

Med risk för att börja låta tjatig: komedier och jag är sällan en lyckad kombination då jag är väldigt svårflirtad gällande den genren.

Inte då ... det är väl f.ö. det enda du och jag har gemensamt när det gäller film?

[Kizmiaz]

Jag kanske inte förstår storheten i 'Weird Al',..

Skäms på dig!

http://www.youtube.com/watch?v=hEcjgJSqSRU&NR=1

Weird Al är vår tids Spike Jones.

Edited by Kizmiaz, 17 September 2011 - 22:11.

[Fiskrens]

Länge sedan jag såg UHF nu, men bara tanken på "Gandhi 2" får mig att le lite .

The Big Lebowski

Tror faktiskt inte att jag har sett hela filmen igen sedan jag såg den på bio. Hög tid alltså, och det var det värt: det här är en av Cohens bättre filmer. Den har deras speciella humor och har (väldigt) mycket av det absurda som jag kan känna har slipats bort i senare filmer. I ärlighetens namn lite svagt drama (en sak de har förbättrat i efterföljande filmer), men tempot är bra, dialogen är knivskarp och skådespelarna fantastiska - varenda en. Den här filmen är och förblir en pärla.

Betyg: Mycket Bra


(Nu ska jag bara se till att få tag på Miller's Crossing också),

[XC]

Jag kanske inte förstår storheten i 'Weird Al',..

Skäms på dig!
[F.d. Inbäddad video]
Weird Al är vår tids Spike Jones.

Jag sade inte att jag inte kunde uppskatta honom - bara att jag inte förstod storheten...

Spike Jones skall jag erkänna att jag har dålig koll på - hört namnet bara i princip. Tack för tipset kollar upp honom närmare.

Länge sedan jag såg UHF nu, men bara tanken på "Gandhi 2" får mig att le lite .

Hehe, Gandhi 2 lär ha varit en av de stora höjdpunkterna i filmen - skulle bänka mig för filmen om den existerade.

[Synon]

Med risk för att börja låta tjatig: komedier och jag är sällan en lyckad kombination då jag är väldigt svårflirtad gällande den genren.

Inte då ... det är väl f.ö. det enda du och jag har gemensamt när det gäller film?

Så är det nog!

...

The Quiet Earth (1985)

Klockan 06.12 på morgonen vaknar forskaren Zac Hobson för att befinna sig i sin värsta mardröm: han är den enda personen kvar på jorden. Hem, vägar och hela städer är totalt öde på såväl människor som djur, tomma flygplan har fallit från himlen och ur radioapparaterna ljuder bara ett evigt brus.

En film som hyllas av de flesta var jag ju självklart tvungen att införskaffa och nu har jag äntligen tagit mig tid att se den.

Den första delen med Zac som vaknar upp till en värld där han är den enda överlevande människan är fantastiskt genomförd och med ett magnifikt skådespel av Bruno Lawrence. Mycket tack vare honom så lever jag mig in i Zacs värld och känslan av hur verkligheten tränger sig på och hur ens psyke sakta rämnar. Här förstår jag hyllningarna till filmen.

Men sedan händer det lite mer saker när Zac upptäcker att han inte är ensam och vi introduceras till ytterligare karaktärer . Tempot sjunker och de intressanta tankebanorna från början av filmen lyser med sin frånvaro. Blir mer likt ett vanligt drama. Och lite väl utdraget sådant ska tilläggas. Mig tappade de för mitt intresset sjönk rejält. Dock vaknade jag med ett ryck inför slutscenen. Ett slut som jag gillar skarpt och som tål att funderas på. Det gillar jag skarpt. Synd bara på transportsträckan i mitten av filmen för det här kunde blivit riktigt bra.

Vad gäller den tekniska aspekten så är det ganska befriande att få se en film i denna genre som inte lägger allt krut på effekter och det visuella utan låter handlingen styra filmen. Det fungerar utmärkt i denna film. De fåtal effekter som finns fungerar bra och scenografin har de lyckats utmärkt med. Det övergivna landskapet, den ödsliga staden, flygplansvraket och bilarna… Allt hjälper till att bygga upp stämningen i filmen som ekar ensamhet.

Till sist vill jag bara nämna Bruno Lawrence som är den som bär filmen på sina axlar. Får mig att tänka på Sam Rockwells one-man-show i filmen "Moon". Lawrence når nästan upp till Rockwells prestation. Vilket är ett bra betyg då Rockwell verkligen glänste i sin roll.

3/5


Piranha (2010)

En spricka i havsbotten öppnar portarna till en förhistorisk värld. Men om människan kan ta sig in, kan andra ta sig ut? Gigantiska pirayor som inte smakat människokött på två miljoner år, jagar i flock och har en omättlig aptit, sätter kurs mot Lake Victorias strand där tusentals badande ungdomar på skollov just dragit igång ett megaparty.

En film som jag hört talas om (remake på filmen med samma namn från 1978), men som inte hamnade på min topplista över filmer att se så att säga… Läste en recension (innan jag sett filmen vilket hör till ovanligheterna) av Janne på Discshop som roade mig och som väckte min nyfikenhet för filmen. Och när så väl filmen dök upp i tv-rutan när jag satt och slözappade på natten så tänkte jag att Why not? Lika bra att se den med egna ögon.

Jag kan bara hålla med om det Janne skriver: helt galet mycket blod och kroppsdelar som viner förbi och fokus från berättelsen (den magra som finns där i bakgrunden och puttrar på som en hackig båtmotor som går på bensinångorna) drunkar i allt blod. Men inget som direkt förvånar mig för detta har vi ju sett ett otal gånger i liknande filmer. Skillnaden är dock att i denna film tippar det raskt över till att bli en komedi och allvaret lyser med sin frånvaro. Jag sitter mest och förundras över 1. skådespelarensamblen som ställt upp 2. hur nästa person ska möta sitt öde: bli uppäten? bli av med en kroppsdel? 3. alla miljoner som pumpats in i filmen. Jag har noll sympati eller känsla för någon av karaktärerna vilket är ett bottennapp för filmen.

Det är uppenbart att allt krut lagt på specialeffekterna för det fullkomligt frossas i olika sätt att visa upp lemlästade människor så de slår knut på sig själva. Blir för mycket helt enkelt. Men trots allt kan jag inte låta bli att ge filmen en tvåa (en svag sådan) för lite road blir jag ändå av den. Men knappast på sådant sätt som Aja hade tänkt sig tror jag…

Nåja, nu har jag sett den. Bara att invänta Piranha 3DD som väntas ha premiär vintern 2011…

2/5

Edited by Synon, 18 September 2011 - 11:35.

[XC]

Men sedan händer det lite mer saker när Zac upptäcker att han inte är ensam och vi introduceras till ytterligare karaktärer . Tempot sjunker och de intressanta tankebanorna från början av filmen lyser med sin frånvaro. Blir mer likt ett vanligt drama. Och lite väl utdraget sådant ska tilläggas. Mig tappade de för mitt intresset sjönk rejält. Dock vaknade jag med ett ryck inför slutscenen. Ett slut som jag gillar skarpt och som tål att funderas på. Det gillar jag skarpt. Synd bara på transportsträckan i mitten av filmen för det här kunde blivit riktigt bra.

Minns det partiet och kan delvis hålla med - men med en notering om att vid den tidpunkten i filmen så behövde det hända något för att behålla intresset. Kanske var triangeldramat inte den rätta vägen att gå, men personligen så såg jag inte fram emot ett djupare storhetsvansinne hos huvudrollen heller.

[XC]

Robotropolis (2011) [SG/US]
Från Singapore (med draghjälp från Usa) kommer den här underskattade pärlan. Erkännas så finns det brister hos skådespelarna men det är främst att dialogen inte sitter riktigt till 100% mellan karaktärerna. Storymässigt så gillar jag den rakt av - det är som Cloverfield och [REC] korsat med Battlestar Galactica. Gillar upplägget där inledningsvis det mesta av filmen serverat i form av nyhetssändningar likt i [REC]. Gillar skarpt att man vågar låta kameran försvinna - även om storyn styr iväg från ursprungstonen - och fylla på med mobiltelefoner. Hade gärna sett mer av det sistnämnda det hade höjt filmen mer än "gömma sig för robotarna"-temat man kör på med här.
Visuellt får den godkänt. Jo - cgin är inte bra men den är heller inte riktigt dålig och Robotarna är nästan snyggare här än centurionerna från BSG. Det märks att man velat ta fram Robotar som känns nära oss i tiden.
Synd på en så pass bra film att många kanske kommer haka upp sig på skådespelarna (jag är generös och ger dem godkänt) och ge den lågt betyg - kanske är till och med en remake på sin plats?

[Synon]

Triangle (2009)

Efter att ha hamnat i en våldsam storm med sin segelbåt, lyckas Jess och hennes vänner ta sig ombord på ett passerande kryssningsfartyg. Men lyckan varar inte länge. Klockorna har stannat, ingen finns vid rodret och båten tycks vara tom – men de är långt ifrån ensamma…


Första halvtimmen var mycket intressant och spännande, men sedan hände allt på en gång och vi levererades svaret vare sig vi ville det eller inte. Sedan gick filmen på rundgång och blev bara tjatigare och tjatigare. Inte ens slutet lyckades rädda filmen.

Melissa George är bra i rollen som Jess som är knytpunkten i filmen. CGI-måsarna och vågorna runt båtarna var dåligt gjorda, men miljön på skeppet var desto bättre iscensatt. Nej, hade de inte avslöjat så mycket i ett så tidigt skede och låtit oss klura lite själva hade resultatet blivit så mycket bättre än som det nu blev.

2/5

Minns det partiet och kan delvis hålla med - men med en notering om att vid den tidpunkten i filmen så behövde det hända något för att behålla intresset. Kanske var triangeldramat inte den rätta vägen att gå, men personligen så såg jag inte fram emot ett djupare storhetsvansinne hos huvudrollen heller.

Håller med om att något behövde hända, men triangeldramat var inte den rätta vägen att gå imo. Eller kunde åtminstone kortats ner rejält.

[Crusader]

The Final Destination: Final Destination 4 (2009)

Nick O'Bannon och hans vänner är på Speedway racing när han plötslig får en syn om att en hemsk krash kommer att döda dem alla. Han får panik och lyckas få ut sina vänner och några andra innan olyckan händer. Allt verkar ha slutat lyckligt men Nick fortsätter att få hemska syner och strax efter så dör någon av de överlevande.

Filmen som skulle bli den sista i serien och samtidigt ta det hela till nya höjder. Där av det underliga namnet på filmen. Nu fick den ju en uppföljare, troligen pga att den sågs mycket på Bio i USA.
Filmen är gjord av samma som gjorde "Final Destination 2" och visst märks det. Tillbaka är den sjuka svarta komiken som gör filmen till mer av en komedi ibland än skräckfilm men på ett bra sätt. Något som tyvärr "Final Destination 5" misslyckades med. "Final Destination 3" lyckades bra med en blandning mellkan humor och alvar men inbte alls lika mycket humor som 2:an och 4:an.
En bra sak med filmen är att vid olyckan låter de flera stycken dö samtidigt så att man inte helatiden ska veta exakt vem som står på tur.
Slutet hade en hel del överaskningar. Speciellt när det först verkar totalt ologiskt att döden skulle döda en massa männsikor bara för att komma åt 3, och dessutom dödade i fel ordning då den ju skulle ha hoppat över en av tjejerna. Men det hela förklaras i slutet då man inser att döden lurade dem genom att tro att de ändrade nåt men det helatiden var meningen att ingen skulle dö på Biografen.
Jag tycker igentligen inte om sådana här slut men i den här serien så vet vi sedan innan att ingen överlever.
Orginal dödsscenerna i Deleted Scenes tyder på att karaktärernqas död i synen skulle från början ha varit mycket mer verklighetstrogna än de sedan blev. Jag tycker nog lite att det hade varit bättre att sparat de konstiga överdrivna grejorna till när döden dödar dem en och en. Och polscenen hade också varit bättre med orginalet.
När det gäller sluten så hade Orginalslutet i extramatrialet en viss finess (även om sista scenen hade sabbat det lite) med att Nick lyckas stoppa det hela genom att dö vid fel tillfälle på ett sätt som döden inte kunde hindra och där med bryta listan. Fast utförandet blev lite tråkigt så jag förstår att de ändrade det. Det alternativa slutet så var det uppenbart bara en billig grej för DVD/Blu-ray versionen.
Jag gillar att se deleted scenes och själv fundera hur jag hade gjort som regisör (och ofta håller jag inte med regisörerna )
Om rasisten säger jag bara en sak: poetisk rättvisa.
Introt visar dödsfall från de tidigare filmerna. Kommer inte ihåg om de tidigare filmerna gjorde samma sak men 5:an gör det iallafall.
Stackars ungarna som blir tvugna att stoppa mammas tamponger i öronen.
Jag gillar filomen även om jag tycker, som planerad sista del i serien, så skulle den ha knutit ihop säcken på något sätt genom att blanda in händelser i de tidigare filmerna så som 2:an gjorde. Det räcker liksom inte att de i varända film kommer på ett nytt sätt att försöka lura döden för tillsist så blir det förmycket. Just nu finns där ett sätt per film:
1. Få döden att hoppa över någon genom att rädda personens liv.
2. Dö men bli väkt till liv igen.
3. Hålla sig borta från de andra inblandade.
4. Begå självmord före din tur att dö.
5. Döda någon annan och ta dess plats.
Det hade varit bättre om de istället hade ägnat filmen åt vatt komma på vad som händer och varför? Vad är det som varnar vissa att unvika deras död och fortsätter med varningarna? Varför varnar det dem? Min personliga teori är att det är djävulen (eller motsvarighet) som räddar dem för att sabba dödens lista och ställa till oordning i världen. Död är en naturlig sak så då borde döden tillhöra det goda, eller neutrala, (om än väldigt sadistiskt i senare filmer) medans det som försöker skapa oreda med att rädda folk är ont. Och jag tror att mannen på bårhuset (spelad av Tony Todd i FD 1-3, 5) är den kraft som ligger bakom att de räddas. Men det är min teori.
Jag blev lite besviken på Blu-ray versionen jag hade köpt. Inte nog med att jag fick veta att den fanns i 3D också (men inte min) utan den hade inte samma häftiga funktion som "Final Destination 3" med att man kan se igenom filmen med alternativa scener där man kan göra val som kan ändra vilka som lever eller dör samt hur filmen slutar. Det var jätte kul och något jag skulle vilja se i fler filmer men tyvärr bara sett i "Final Destination 3" och "Return to the House on Haunted Hill". (om någon känner till fler så meddela gärna mig)
Iallafall, en mycket bra film och ofta i samma klass som 2:an, som av de flesta anses vara den bästa i serien. Gillar ni 2:an så kommer ni nog gilla den här också.

7,5/10

Edited by Crusader, 20 September 2011 - 00:18.

[XC]

Little Shop of Horrors, the (1960) [US]
En väldigt välskriven och välproducerad liten skräck-komedi måste jag säga. Gillar miljöerna och det är något visst med färglagd film måste jag säga. Den är snygg rakt igenom - även om plantan när den blir större kanske inte är så övertygande. Seymour är härligt slapstick-klumpig filmen igenom.

[XC]

De Dimhöljda Bergens Gorillor / Gorillas in the Mist: The Story of Dian Fossey (1988) [US]
En finstämd film om en kvinna som satte bergsgorillan framför allt annat. Sigourney Weaver gör en till största delen sympatisk roll till ett fantastiskt vackert Afrika. Kanske övertygar inte apdräkterna som används i vissa scener mig fullt ut - men de funkar. Fler fina scener och en del som är direkt jobbiga. Kanske känns filmen aningen för lång (iofs så är filmen lite mer långsamt berättad än vad man kanske vant sig vid nu) - och kärleksintrigen mellan Dian och Ben onödig för filmens skull.

*

Galaxy Quest (1999) [US]
Lyckad varmhjärtad parodi på Star Trek (trekkies och allt) som på något vis lyckas stå på egna ben. Tim Allen plankar Kapten Kirk på ett fördömligt sätt, Sigourney Weaver är kanske lite för anonym och Allan Rickman formligen briljerar i flera scener. Allt ifrån den komiska fulländningen i repliken »Are we there yet« till det nästan magiskt ömsinta han uppvisar i repliken »Quellek... by Grabthar's hammer... by the Sons of Warvan... you shall be... avenged.« kan inte ses som annat än bra. Väldigt passande slut där Guy äntligen får ett efternamn.

[Fiskrens]

I Spit On Your Grave (2010)

Remake av Day of the Woman från 1978 (som för övrigt har en underbart old-school trailer man kan beskåda här ). En ung kvinnlig författare flyttar tillfälligt ut till en stuga för att få lugn och ro att skriva. Väl där blir hon antastad av ett gäng yngre män som har stört sig på storstadsbon. Hon söker hjälp hos stadens sheriff, men visar sig vara av samma skrot och korn som de andra...

Svårt att tycka något sammanhängande om den här filmen, den är så grov och våldsam att man blir rejält äcklad och får avsmak, och eftersom det är betydligt mer jordnära än vad Jigzaw lyckats åstadkomma på sex filmer så känns det betydligt mer (OK, jag har inte sett alla Saw-filmerna och tänker inte göra det så det kanske är lite taget ur luften). Samtidigt är det lite skönt att se en späd kvinna vara så kallhamrad och rå. Handlingen är väldigt rakt-på och (bitvis) knappast trovärdig heller, men det gör inte så mycket i den här typen av filmer.

Betyg: OK

[Erika]

Tři oříšky pro Popelku (även känd som Drei Haselnüsse für Aschenbrödel) från 1973 handlar om Askungen, men inte den Askungen som vi är vana vid. I den här versionen är Askungen av det tuffare virket, hon har även tre magiska nötter som uppfyller hennes önskningar och prinsen får kämpa för att vinna hennes hjärta.
Riktigt charmig film och skådespelarna är väldigt bra, speciellt Libuše Šafránková i rollen som Askungen. Pavel Trávníček är dock lite träig som prinsen, men det går att leva med. Båda två har senare medverkat i flera sådana här filmer. Karel Svobodas musik är väldigt fin och mysig.
Kort sagt, jag gillar filmen och kan tänka mig att se den flera gånger.

Pták ohnivák är en tjeckisk-tysk film från 1997 och handlar om en prins som måste rädda sin älskade från en ond skurk vid namn Skeleton.
Filmen verkar ha fått en hel del kritik för att den inte håller samma kvalitet som regissörens tidigare sagofantasyfilmer (Tři oříšky pro Popelku, Princ a Večernice, Jak se budí princezny och ett par till). Jag kan visserligen instämma till en viss del, men jag tycker faktiskt Pták ohnivák är lite bättre än sömnpillret Jak se budí princezny.
De flesta av skådespelarna i filmen är på sin höjd okej, men inte mer än så. Däremot är Karel Roden riktigt bra som Skeleton och gör därmed filmen sevärd.

Och så bilddags...

Spoiler

Tři oříšky pro Popelku:


Pták ohnivák: