390 replies to this topic

[Synon]

Ok, just-in-case så lägger jag in även här (finns med i allra första inlägget) vilka filmer som vi ser efter Survival of the Dead:

Dessa filmer står på tur:

12-13 juni: Night of the Living Dead (1990)
14-15 juni: Dawn of the Dead (2004)
16-17 juni: Day of the Dead (2008)


...

Följer Wylies exempel och spoilermarkerar lite utifall att. Kan tillägga att filmen finns att köpa i Sverige, dock är det import utgåvan som finns tillgänglig.

Survivial of the Dead (2009)

Romero har fått till en lustig kombination av western och splatter film. Westernkänslan återfinns på ön, Plum Island, där en släktfejd pågår mellan O'Flynns och Muldoons. Framförallt är det släktens överhuvuden, Patrick och Seamus, som står för aversionen gentemot den andre som pågått sedan barnsben. Intressant med Seamus syn på zombies: han vill hålla dem "vid liv" med förhoppningen att ett botemedel kommer att tas fram. Under tiden försöker han lära dem att äta djur i stället för människokött. De är fastkedjade, några i sina hem, några hålls som boskap. En zombie har de i en inhägnad tillsammans med en liten gris. En zombie som var brevbärare när han levde är fast kedjad vid en brevlåda och upprepar nonstop leveransen av ett brev till lådan. Lite får jag känslan att Romero försöker förmedla en bild av hur vi monotont utför våra vardagliga sysslor här i livet, i synnerhet arbetslivet. Här ser vi även hur han spinner vidare på temat att zombisar minns vardagliga saker som att hugga ved eller rida på en häst.
O'Flynn är så klart Seamus motsats: han vill rensa ön på zombiesar. Inget knussel där utan rakt på sak.

Den andra storyn är med ett gäng militärer anförda av Sarge där vi i början får se hur de bestämmer sig för att bryta sig loss från sitt kompani och gå sin egen väg. Det här gänget känns igen från Diary of the Dead där de rånade ungdomarna i husbilen. Gillar den här kopplingen, en skön bonus. På deras väg så stöter de på en ung kille och jag tycker det var en smart grej av Romero att ta med honom för killen känns verkligen som en frisk fläkt. Gissa om jag njuter av scenen med en viss iPhone? Tjatet om pengasumman tycker jag inte alls tillför något utan kunde gott ha strukits.

Filmen börjar halta betänkligt när de två historierna vävs samman i och med att Sarges gäng tar sig till ön. Allt fokuseras på invånarna på ön och det tycker jag är synd för Sarges gäng är de som är mest givande här i filmen faktiskt. Och sen kommer det obligatoriska avslutningen där Romero nästan slår knut på sig själv i sin iver att avverka så många zombisar som möjligt. På tal om det så är CGI:n löjeväckande många gånger och jag vet inte om det är avsiktligt eller bara amatörmässigt. För det skänker en viss komik över filmen och det kanske är meningen? Men han borde varit konsekvent i så fall. Slutscenen vara bara too much och ingen kan ju undgå att se inspirationen från western genren.

Edited by Synon, 10 June 2010 - 22:13.

[Crusader]

Diary of the Dead (2007)

En grupp filmstudenter ger sig av hemmåt när de döda plötsligt vaknar och anfaller folk. En av dem är Jason, fast besluten att dokumentera händelserna.

Nu har jag sett hela filmen och den var faktiskt bättre nu. Kan bero på att jag den här gången visste hur den var. Och kanske på bättre humör för Zombie-film också.
Jag menade verkligen det jag skrev innan. Det är inte mycket Romero över filmen och som en fake dokumentär så funkar den inte. Men den funkar ändå rätt OK som en zombie-roadtripp film. Visst, de dödar Mary aldeles för tidigt, samma med Liemannen och Jason är grymt irriterande och totalt galen men annars är handlingen OK.
Men hela grejen att dokumentera händelser med en kamera gör en galen togs lite väl långt. Jason kan inte gå någonstanns utan kameran och i slutet när de andra blir likadana så blir det lite förmycket.
Och hur många gånger stod de inte bara och filmade medans deras vänner blev anfallna? Speciellt Jason verkade bry sig mer om filmen än andras liv, eller sitt eget för den delen. Vilket blir minst sagt uppenbart när han kalla kameran och sig själv för "we".
Som sagt, lite flippad med faran bakom dokumentärfilmar-grejen som om den var en sjukdom som förvandlade dem till monster. Och den kändes inte alls verklighetstrogen vilket gjorde hela doku-grejen och filmandet mer irriterande och störande.
Speciellt slutet blir lite förmycket, lite för fånigt.
Men som sagt, OK zombiefilm som tillochmed var lite spännande vid något tillfälle.

6/10

[Synon]

Yay! You did it! Men jag känner igen mig i det du skriver: ibland är man helt enkelt inte på humör för en viss film.

[Crusader]

Survivial of the Dead (2009)

På Plum Island pågår en urgammal fejd mellan familjerna O'Flynns och Muldoons. Den ena vill rensa zombisarna från ön medans den andra vill behålla dem i hopp om botemedel och försöka lära dem att äta djur.
Seamus Muldoon vinner och Patrick O'Flynn blir förvisad från ön.
Tre veckor senare har en grupp soldater brutit från sitt kompani och letar efter ett säkert ställa att slå sig ned när de hittar ett medelande från Patrick O'Flynn om den säkra paradis ön Plum Island.


Det här var mycket bättre. Speciellt soldaternas resa i början var intresant. Det var även början på historien om ön. Jag gillar också hur de kopplar samman det med Diary of the Dead med att huvudkaraktären här har varit med där. Karaktärerna är intresanta, underhållande (som latinamerikanen och pojken) och zombisarna är mycket bättre gjorda än i Diary.
Men filmen tappar en del på andra häften när de anländer till ön. Romero har flippat lite där med att göra Seamus Muldoon till en massmördare som mördar alla främlingar som anländer till ön och dessutom dödar zombies hit och dit. Trots det så verkar hela filmen luta mot att Patrick O'Flynn är den som har fel och att det är hemskt att han dödar zombies. Tillochmed hans dotter vänder honom ryggen. Man väntar sig att det ska visa sig att han har rätt i slutet men tvärt om så visar det sig att zombisarna kunde bli lärda att äta djur istället. Det hela blir väldigt rörigt.
Sedan har Romero en rätt underlig humor. Som den lesbiska tjejen Tomboy som sitter och onanerar bredvid de manliga soldaterna (vad är det med Romero och tuffa lesbiska soldattjejer kallade något med Boy?) eller hur Patrick O'Flynn dödar sin dotter efter hon har blivit biten bara för att hon påstod att han aldrig skulle kunna göra det. Värst var väl handgranaten som sprängde bort väggen på fiskhyddan så bara dörkarmen och fönstret var kvar men folket därinne bara blev sotiga.
Det för mig till en annan sak. hela grejen med att Patrick O'Flynn och hans män kallblodigt mördar och rånar folk som de lockat dit kändes onödig och dum. Återigen så vinklas Patrick O'Flynn som en ljugande mördande tjuv.
Slutscenen gillade jag faktiskt. Den symboliserade den eviga strid som Seamus Muldoon vinner och Patrick O'Flynn har haft sedan de var barn och de kommer fortsätta att försöka skjuta varandra efter döden.
En bra zombiefilm värdig namnet Romero.

7/10

[Synon]

Survivial of the Dead (2009)


Värst var väl handgranaten som sprängde bort väggen på fiskhyddan så bara dörkarmen och fönstret var kvar men folket därinne bara blev sotiga.

Jag reagerade också över det. Plus att det finns fler liknande händelser som är lite slarvigt gjorda, men det går att blunda för dem.

Slutscenen gillade jag faktiskt. Den symboliserade den eviga strid som Seamus Muldoon vinner och Patrick O'Flynn har haft sedan de var barn och de kommer fortsätta att försöka skjuta varandra efter döden.
Symboliken förstår jag, bara det att jag inte är så värst förtjust i idén att zombisarna har kvar så pass mycket hjärna att de minns dylika saker. De ska vara levande döda utan hjärnfunktionalitet att tala om förutom det mest primitiva behovet av människokött.

För övrigt verkar vi alla vara hyfsat överens om vad vi tycker om filmen.

[Rick Hunter]

Survival of the Dead

Jag är nog av uppfattningen att mer av Sarges gäng hade varit bättre för filmen än de hillbillycowboys som porträtterades på ön. O´Flynns och Muldoons kamp sinsemellan känns rätt tråkig faktiskt och militärerna känns intressantare. Storyn är okej om än vissa scener får en bara att sucka högt. Hyggligt skådespeleri och bättre smink och CGI än senast. En helt godkänd zombiefilm men inget minnesvärt.
6/10

[Synon]

Ah, en till! Ja, vi alla verkar ha svårt för O'Flynn och Seamus på ön. Rick, bara för att roa mig: vilka scener fick dig att sucka högt?

[Rick Hunter]

Spoilermarkerar för säkerhetsskull

Den lesbiska soldaten som sitter och onanerar helt öppet, wtf liksom? Och handgranaten som bara sprängde bort husväggen men de innanför som bara vart lite smustiga, Jane som gick fram till sin zombiesyster och satte fram handen, va fan förväntade hon sig? De var nog fler som jag inte kommer ihåg just nu.

[Synon]

Även jag reagerade på de scenerna! Ville se om det var samma du tänkte på. Tack, Rick

[Rick Hunter]

Great minds think alike

[Synon]

Indeed.

[XC]

Vi är rörande överens. Även jag höjde på ögonbrynet vid de scenerna.

Vi är så överrens här - så hade vi varit som aftonblaskan så hade följande rubrik gjort entré på siten:
Sci-fi Nytts medlemmar sågar Survival of the Dead!

[Synon]

Men du måste lägga till "sågar halva Survival of the Dead", för vi gillar ju Sarge & Co.

[XC]

Gjorde vi?

OK, en här då:
Sci-fi Nytts medlemmar sågar ikapp på Survival of the Dead!

[Wylie Times]

Hade det varit Aftoblaskan hade rubriken varit: Sci-fi Nytts medlemmar rasar över Survival of the Dead!



Eller halva filmen eller vad det nu är vi är överens om.

[Synon]

Vi är överens om att vi är överens? Eller hur var det nu?

[Brisingr]

Survival of the Dead

What a piece of crap!!

Kindly regards Brisingr

[Wylie Times]

[Brisingr]

Oh hittade denna bild från fotbolls vm (www.di.se

http://di.se/Databas.../11/Fifa199.jpg

-AAARGH!
-HALP! HALP!!

Edited by Brisingr, 11 June 2010 - 14:56.

[Synon]

Kort och koncist

[dukeofnewyork]

Survival of the Dead (2009)

Romeros senaste installation i Dead-serien är... speciell. Det är inte helt lätt att veta vad man ska tycka. Det är knappast något nytt mästerverk men inte heller särskilt dåligt.

Filmen fortsätter i samma "verse" som Diary men följer ett par sidokaraktärer från densamma men till skillnad från Diary har vi ingen förstapersonskamera och manus och historien liknar mer den i Land, både till ton och innehåll. Skillnaden här är att det hela klätts i westernstil, något som jag inte riktigt vet vad jag ska tycka om.

Filmens grundläggande tema är hur man ska hantera det faktum att ens nära och kära blir levande döda, blir zombier. Ska man man försöka rädda dem genom att domesticiera dem och kanske hoppas på någon slags kur eller är det enda rätta att döda dem och befria dem från en tämligen fasansfull existens. Dessutom finns här naturligtvis de vanliga striderna inom gruppen av överlevande.

Det finns tre grupper i filmen ett gäng soldater (plus en ny hangaround) som vi träffade på i Diary och två klaner som "delar" på en ö, som de båda bebott i generationer. De två senare för stå för de två olika synsätten och soldaterna hamnar mitt i det hela i sin sökan efter en plats att leva på, fri från zombier.

Filmen börjar bra och jag finner faktiskt att det är en klart godkänd liten film och ett steg upp från Diary, med flera vassa karaktärer även om vissa är väl skruvade och närmast karikatyrer. Men det funkar genom att man hittar rätt ton och hela tiden balanserar det hela och genom att skådespelarensemblen faktiskt sköter sig bra med det de har att arbeta med. Ok, det är ingen film att ta på största allvar men den har mörkare, allvarligare undertoner med i mixen. Manus är ovanligt stringent för att vara Romero och han lyckas med att berätta sin historia utan att tappa tempo och fokus. ]Visst finns där tveksamheter som användande av tvillingsystrar och en lätt översexuell lesbisk soldat (vilket Romero inte missar en chans att påpeka och visa för publiken).

Romero får till en bra känsla och bra foto den här gången, Tekniskt är det bara CGI:n som stör, men jag antar att det är en budgetfråga, eller jag hoppas det, för han kan inte vara nöjd med hur det ser ut. Även om det är adekvat och bättre än i Diary.

Sammanfattningsvis, det är en godkänd film, ett steg framåt från Diary men knappast någon ny Dawn eller Day. Men det går åt rätt håll och med rätt styrning, kanske en manusförfattare till hjälp, och rätt personer bakom kameran och rätt effektperson kan nästa bli riktigt bra. Med det sagt, det kunde varit mycket sämre, mina förväntningar var inte direkt höga ska tillstås men han får godkänt den här gången.

(Tycker faktiskt också han hanterade "smarta" zombier och domesticieringstanken på rätt sätt den här gången.)

[Wylie Times]

Survival of the Dead (2009)

Filmens grundläggande tema är hur man ska hantera det faktum att ens nära och kära blir levande döda, blir zombier. Ska man man försöka rädda dem genom att domesticiera dem och kanske hoppas på någon slags kur eller är det enda rätta att döda dem och befria dem från en tämligen fasansfull existens. Dessutom finns här naturligtvis de vanliga striderna inom gruppen av överlevande.

Det är en intressant tanke det där och nåt som också utforskats ett par gånger i serietidningen The Walking Dead men jag tycker inte att Romero gör nåt vettigt med det förutom scenen i början med dom två föräldrarna som inte klarat av att döda sina barn. För Seamus framstår hela tiden som galen men inte av sorg utan mer någon sorts religiös rättfärdighet som gör att jag bara tycker sämre om karaktären och hoppas ännu mer att han blir skjuten.

[Synon]

Måste faktiskt hålla med dig där, Wylie.

[Georgia]

Survivial of the Dead (2009)


Eehhh... Jag vet inte vad jag ska tycka.
Det börjar bra med soldaterna och en flashback till Diary filmen och sen det som sker på ön men efter det att soldaterna tagit färjan över till ön gick det nog bara utför. Kändes som om ö befolkningen tog över hela handlingen, trodde ju att det skulle handla mer om soldaterna.

Fast jag gillade faktiskt slutscenen med Patrick och Seamus där på kullen med en jättestor måne i bakgrunden

Även jag lyfte på ögonbrynet en aningrätt mycket och på de scener som Rick nämner.

[Synon]

Åh, en till som tycker ungefär som vi andra? Värst vad vi var rörande överens om den här filmen

Georgia, vad tyckte du om zombisarna då?