1026 replies to this topic

[Garm]

Superman (1978)
 
 
Regi: Richard Donner.
 
Manus: Mario Puzo, David Newman, Leslie Newman och Robert Benton.
 
Skådespelare: Christopher Reeve, Gene Hackman, Margot Kidder, Marlon Brando, m fl.
 
Handling: Den första filmen om Stålmannen inleds med hans dramatiska avresa från den dödsdömda planeten Krypton. Han växer upp i den amerikanska mellanvästern som Clark Kent. Vid trettio års ålder kommer Clark till staden Metropolis. [Källa: RST Video]
 
Omdöme: Det är med en skräckblandad förtjusning som jag ser dom äldre filmerna för min relation till dessa är väldigt spretig. Ibland så har jag tyckt om dom, ibland så har jag inte alls gjort det.

Den här gången så landar jag vid en rätt platt filmupplevelse där jag främst slås av att filmen är så lång. Nära 140 minuter, det hade jag inget minne av. Det andra är att det tar ungefär 45 minuter innan Christopher Reeve över huvud taget gör entré i filmen. Och jag måste säga att dom 45 minuterna är riktigt sega. Något som större delen av filmen är med tanke på hur lite intressant som faktiskt händer.

Lex Luthor är en riktigt blek skurk, även om jag tycker att Gene Hackman gör en stabil insats. Det är snarare karaktären som är ointressant. Samma sak gäller även flera andra karaktärer där skådespelarna trots allt gör bra ifrån sig. Lois Lane pendlar mest mellan att vara en "damsel in distress" och att bli helt knäsvag så fort hon ser Stålmannen. Som tur är så kan hon fortfarande sköta sitt jobb vilket ger henne lite att göra mellan varven. Otis är riktigt enerverande, jag antar att det är meningen men jag hade säkerligen klarat mig helt utan den karaktären. Teschmacher är en annan karaktär som känns rätt trist, hon fyller inte direkt någon vettig funktion annat än att hon hjälper till att rädda Stålmannen vid ett tillfälle. Och Marlon Brando som Jor-El är jag rätt likgiltig inför. Det är väl inget större fel på vare sig karaktären eller prestationen, bara att ingetdera är speciellt intressant. Däremot så gillar jag Christopher Reeve som jag tycker fungerar bra i sin roll till den här filmen.

Handlingen är inget märkvärdigt och det är väl just därför som den blir så ointressant när den breder ut sig över en så lång speltid. Man kunde säkert ha trimmat till det hela lite bättre genom att helt eller delvis saxat lite bland scenerna. Samtidigt så lider den här filmen av att man ska etablera allt för den som tittar, så man får ju räkna med att det kan bli lite långrandigt och inte alltid så intressant som man kunde ha hoppats. Där har ju efterföljande filmer en bättre utgångspunkt då man inte behöver återupprepa precis alltid.

Specialeffekterna fungerar för det mesta, det är väl bara i vissa scener som det blir mer komiskt än bra men det kan jag köpa. Hellre det än dagens effektstinna filmer där allt ser konstgjort ut.

Och musiken gillar jag, men annat vore väl lustigt när John Williams är inblandad.

Så den här gången föll filmen mig inte direkt i smaken och det är väl tråkigt. Men samtidigt så vet jag att sådant där går i vågor och nästa gång kanske jag har det trevligare när jag ser om filmen.

Jag ser hur som helst fram emot att få se om dom andra filmerna med för att se vad jag tycker om dom nu, det är trots allt ett bra tag sedan jag såg om någon av dessa 4 filmer.

[XC]

Vi tycks tycka rätt lika, möjligen att jag är aningen mer positiv än du. Jag tycker det är lite trist att man reducerar Lois Lane mot slutet till en ren damsel-in-distress, speciellt när man ändå gör ett så pass bra jobb i början med att ge henne lite attityd och pondus.

[XC]

Och här trodde man på en spontan applåd när man sett turkisk äventyrsfilm...

 

*

 

Next (2007) [US]
?: En sak om framtiden: varje gång du smygtittar på den, förändras den, just för att du tjuvkikade, och det förändrar allt.
Kul idé och koncept och en välberättad historia. »MEN« Intrigen är lite rörig, och personligen hade jag lite svårt att få ihop terrorist-intrigen med "Chris är den ende som kan rädda världen"-intrigen.
Bra karaktärsuppbyggnad och stabila skådespelare. »MEN« Cage är som vanligt halvt om halvt frånvarande i sin roll, stabil men enormt träig. Och Jessica Biels roll (tillsammans med hela kärleks-intrigen f.ö.) känns fullständigt onödig för att vara ärlig.
Kul twist på slutet som jag borde sett komma. »MEN« Förutom det känns slutet lite tamt.
!: Hade det här varit en pilot till ett TV-Serie koncept hade det kunnat vara starten på något lysande. Julianne Moore för en nyansrik roll som agent Ferris och väger upp lite av det som cage låter slacka. Kärleksintrigen är genomgående svårsmält och tillför väldigt lite till sjölva handlingen. Tidsaspekten hanteras på ett bra sätt och det är väl bara mot slutet som det blir lite för överdrivet.
 

*

 
Superman II (1980) [US]
?: Tre kryptonier som begått så hemska brott att de förpassats till fantomzonen frias när Stålmannen skickar ut en atombomb i rymden. De kom. De såg. De (trodde att dem) segrade.
+ Intrigen med General Zod funkar alldeles utmärkt som en fortsättning på föregående film.
- Team Zod är kanske lite lökiga och kanske inte så utstuderat elaka i backspegeln som man tyckte 1980.
+ Inte nog med att man förbättrar Lois Lane-karaktären hon får sällskap av ytterligare en större kvinnlig karaktär.
- Gene Hackman återvände egentligen inte till tvåan. Av en tydlig anledning: Lex Luthor får egentligen inte plats i den här filmen.
+ Filmen är på det hela taget snyggt producerad och även om effekterna inte alltid håller måttet så står den sig än.
- Precis som sin föregångare så är den med sina 127minuter aningen för lång, men det skall också erkännas att den kanske fyller ut sina minuter aningen bättre än ettan.
!: Stålmannen är ett egoistiskt kräk. Han hör (bokstavligen) bomber och granater men slår ändå dövörat till och eliminerar sina krafter?

[Garm]

Och här trodde man på en spontan applåd när man sett turkisk äventyrsfilm...

:stående ovationer:

Sorry, jag såg titeln på filmen och blandade av någon anledning ihop det med att du hade sett filmen 1492: Conquest of Paradise. Nu har jag läst omdömet. Två gånger. Det verkar vara en intressant film och spännande att den inte är från något av dom mer vanliga länderna. Jag har gjort min turkiska debut tidigare, men nu var det ett tag sedan jag såg en film därifrån så den här skulle jag inte ha något emot att se. Och kul att du både gillade filmen och även har sett en film från det landet nu.
 

Next (2007) [US]

Utgår tydligen från en novell av PKD om jag inte minns helt fel. Jag har varken läst den eller sett filmen. Kanske att man borde ge båda en chans.
 

** *** ** *** ** *** **

Superman II (1980)


Regi: Richard Lester.

Manus: Mario Puzo, David Newman och Leslie Newman.

Skådespelare: Christopher Reeve, Gene Hackman, Margot Kidder, Sarah Douglas, Jack O'Halloran och Terence Stamp.

Handling: Tre skurkar som förvisats från planeten Krypton strax innan den förintades landar på jorden. De besitter samma superkrafter som Stålmannen, men har onda planer i kikaren. Samtidigt börjar Lois Lane ana att Clark Kent och Stålmannen har något gemensamt. [Källa: RST Video]

Omdöme: Den här filmen är ju bättre på dom flesta punkter där den första filmen inte var det. Jag har aldrig sett Richard Donner version av filmen, men skulle gärna göra det vid något tillfälle.

Jag tycker att det känns lite onödigt med en recap i början av den här filmen, så lång tid mellan filmerna gick det inte att man måste bli påmind om vad som har hänt. Över huvud taget så tycker jag att man ska akta sig för att använda sig av det knepet i film, för det är sällan som det passar eller blir speciellt bra.

Jag gillar början på filmen med en Lois Lane ute på vift i Paris där terrorister har ockuperat Eifeltornet. Lois Lane är rent allmänt betydligt mer intressant i den här filmen och det är svårt att inte tycka om karaktären eller hur Margot Kidder presenterar henne.

Jag gillar även scenerna vid Niagarafallen där Lois sätter igång allt som sedan får Clark Kent att avslöja att det är han som är Stålmannen.

Jag uppskattar även att man inte bara får återse Lex Luthor, här något mer intressant än i den första filmen, utan även att Zod, Ursa och Non återkommer. Det blir ett rätt härligt röj mellan samtliga mot slutet av filmen. Jag gillar en sådan enkel scen som när Zod med hantlangare dyker upp på redaktionen hos Daily Planet och börjar att rumstera om och hur då fotografen Jimmy Olsen plikttroget sällar sig till bakgrunden och fotar allt som sker. Snacka om plikttrogen! Zod här även en lite småkul scen när dom först kommer ner till jorden, där han går på vatten. Inte världens roligaste, men klart underhållande i all sin enkelhet.

Det här är ett gediget gammalt hederligt matinéäventyr som jag verkligen gillar. Handlingen är bra och spännande, karaktärerna intressanta, skådespelarna duktiga. Rent visuellt så är den mycket bra och strået vassar än den första filmen och John Williams musik gör sitt till för att toppa upplevelsen. Speltiden är nästan lika lång som i den första filmen, men här rasar tiden och filmen är snart till ända. Kanske att det är för att man berättar något som i grunden är mer intressant och tilltalande än i den första filmen, men kanske att Richard Lester faktiskt är en bättre regissör än Richard Donner. Det får vara hur det vill med den saken, faktum är att jag gillar filmen och blir riktigt underhållen av den. Det är alls som räknas i slutänden.

Edited by Garm, 26 February 2014 - 02:10.

[Den Gröne Hämnaren]

Jag tycker att det känns lite onödigt med en recap i början av den här filmen, så lång tid mellan filmerna gick det inte att man måste bli påmind om vad som har hänt. Över huvud taget så tycker jag att man ska akta sig för att använda sig av det knepet i film, för det är sällan som det passar eller blir speciellt bra.

 

Förgät nu icke att filmen kom i en annan tid än vår! Det spelar ju ingen roll hur kort tid som gått sedan första filmen, när man inte kan räkna med att publiken har sett den.

 

För övrigt har jag nyligen varit på äventyr västerut. (Äventyret började i och för sig med att jag åkte österut, men där ägnade jag mig inte åt att se på film. Där emot åt att spela in film.)

 

I Göteborg tyckte min värd att vi skulle se på Now and then, så det gjorde vi. Den var helt okej. Särskilt kul att se de unga versionerna av huvudpersonerna, varav några av skådespelarna märkts av en hel del senare. Och så var tydligen även Alpha från The Odyssey med, fast jag inte fattade att det var hon när jag såg filmen, även om jag tyckte att hon såg bekant ut.

 

Och i Älvsåker såg vi på Spirited Away, eftersom mina syskonbarn hade fått en Ghibli-box i födelsedagspresent.

[XC]

Och här trodde man på en spontan applåd när man sett turkisk äventyrsfilm...

:stående ovationer:

Sorry, jag såg titeln på filmen och blandade av någon anledning ihop det med att du hade sett filmen 1492: Conquest of Paradise.

Haha. Jo jag inser att det är lätt hänt att man blandar ihop dem, den svenska releasetiteln är med all säkerhet en anspelan på den filmen. Jag hade den liggande ett tag så jag blandade själv ihop årtalen.

(BTW, du vet att jag nästan alltid skriver ut land efter titeln va?)

 

Superman II (1980)
Jag gillar början på filmen med en Lois Lane ute på vift i Paris där terrorister har ockuperat Eifeltornet. Lois Lane är rent allmänt betydligt mer intressant i den här filmen och det är svårt att inte tycka om karaktären eller hur Margot Kidder presenterar henne.

Jupp vi får se mer av den Lois Lane som finns i början av ettan. det är som om någon tagit ett beslut att jungfru-i-nöd temat inte riktigt funkar för karaktären.

 

Den här filmen är ju bättre på dom flesta punkter där den första filmen inte var det. Jag har aldrig sett Richard Donner version av filmen, men skulle gärna göra det vid något tillfälle. //
Kanske att det är för att man berättar något som i grunden är mer intressant och tilltalande än i den första filmen, men kanske att Richard Lester faktiskt är en bättre regissör än Richard Donner. Det får vara hur det vill med den saken, faktum är att jag gillar filmen och blir riktigt underhållen av den. Det är alls som räknas i slutänden.

Mmm. det skulle vara intressant att se den versionen, men som du säger kanske Lester helt enkelt är bättre.

[Garm]

Jupp, jag tycker att du har bra information med i anslutning till filmtiteln. Jag tror det var så den här gången, att jag kollade av forumet med mobilen och märkte nog då inte korrekt titel eller information utan tog fel på filmer.

 

Angående Stålis så måste jag också säga att jag håller med dig om det du skrev kring Lex Luthor:s lya som han hade i den första filmen. Den var både imponerande stor men även med en planlösning som får vem som helst att bli avundsjuk. Gillar poolen och att han hade en egen angränsande sandstrand. Gillade även scenen där man kom in i lyan och att det inte var fullt lika enkelt för den där stackars polismannen. Och som Lex själv sa, varför betala mer än nödvändigt på ovansidan när man kan få det till vrakpriser "down under" så att säga.

[XC]

Superman III - Stålmannen Går på en Krypto-nit (1983) [UK/US]
VAD? När Clark Kent återvänder hem till Smallville för en klassträff passar Stålmannen på att både släcka en industribrand och rädda livet på Ricky, son till Clarks "high school sweet heart".
VEM? Margot Kidder gillade inte att Donner avskedades från Stålmannen 2 och var heller inte särskilt förtjust i Lester. Varvid hon i denna film har två korta kameos bara.
VAR? Metropolis, Smallville och möjligen Grand Canyon mot slutet.
HUR? Den här filmen känns svårplacerad, dels så är början av filmen lika småseg som ettan men intrigen känns mer genomarbetad. Dels är den väldigt Lois Light (det finns en anledning gott folk till att TV-Serien heter LOIS och Clark) och visst saknar man henne. Å andra sidan så känns det rätt bra att Clark/Stålmannen inte springer runt och dräglar över Lois igen. Filmens svaga punkt är kanske Gus Gorman (Richard Pryor), jag har svårt att Gus skulle bli ett datorgeni med en enkel programmeringskurs (speciellt när underprogrammet mest består av PRINT-kommandon, och karaktären känns ofärdig (kanske för att Pryor främst gjorde rollen för pengarna). Jag köper inte riktigt den naiva och halvimbecilla framtoningen man gett honom. Annars så gillar jag filmens stora skurk: Ross Webster; avgjort en karaktär som är mer intressant än Lex Luthor (även om det blir lite av en återupprepning från första filmen). CGIn ligger kanske inte rätt alla gånger, men annars överlag en trevligt designad film. Måste säga att dominoscenen i början (efter att Gus varit på AF) var riktigt snygg.
NÄR? I ett tidigt stadium av planerandet av den här filmen så ingick inte bara planer på att inkludera skurkarna Brainiac och Mr. Mxyzptlk utan också Stålmannens första möte med sin kusin: Supergirl.

[Garm]

Superman III (1983)
 
 
Regi: Richard Lester.
 
Manus: David Newman och Leslie Newman.
 
Skådespelare: Christopher Reeve, Richard Pryor, Robert Vaughn, Annette O'Toole, m fl.
 
Handling: Stålmannen åker hem till Smallville och retar upp Ross Webster som vill ha monopol på olja. Gus Gorman, datageniet får i uppdrag att sätta Stålmannen ur spel, vilket han nästan lyckas med, med en bit nästan-kryptonit ... [Källa: RST Video]
 
Omdöme: Den här filmen lämnar väl ungefär samma intryck som den första gjorde och i slutänden så tycker jag inte att den är speciellt bra. Det finns dock ljusglimtar i filmen och en av dom är hur mycket som Christopher Reeve har växt med uppgiften under filmernas gång. Här får han till och med visa på lite mörkare sidor hos Stålmannen och det är uppskattat. Richard Pryor, som har gjort en och annan rolig film under sin levnadstid, gör en rätt ointressant och småtrist karaktär här. Som XC skriver, så känns det som att han gjorde filmen mest för arvodet. Och det märks att Margot Kidder som Lois Lane är saknad, även om Annette O'Toole i rollen som Lana Lane gör ett bra försök att agera substitut. Filmens främsta problem är väl handlingen, att den helt enkelt inte engagerar eller intresserar mig som tittar. Det finns dock en del minnesvärda scener, vare sig det är för att dom är bra eller ej. Stålmannen vs. Clark Kent är en. Snyggt gjord och intressant vinkling på dubbelnaturen i karaktären. Jag minns när jag såg filmen som ung, hur otäckt jag tyckte att det var när Clark ser ut att bli mosade i bilkrossen. En annan sådan scen är väl den mot slutet med superdatorn och allt som händer kring den. Rätt snyggt gjort och småintressant. Men det går inte att komma ifrån att det mesta känns slätstruket och ointressant i den här filmen. Och så var det där med speltiden, jag vet inte varför men den här och första filmen känns så oändligt långa och sega att jag började överväga att inte se klart dom och det mina vänner, är väldigt sällan som dom tankarna kommer under en filmtitt. Därför tar jag nu tacksamt emot film fyra som klockar in på runt 90 minuter. Även om det inte är någon garanti då all form av film kan vara i slowmotion.

Edited by Garm, 27 February 2014 - 01:58.

[XC]

Jag håller helt klart med det du säger om Reeve, han gör en bra insats som "mörke stålmannen". Scenen där Stålmanne och Clark delar på sig är som du säger snyggt genomförd, speciellt som att man inledningsvis inte är så säker på om Clark är "stark" eller "dödlig".

[XC]

Superman IV - i Kamp för Freden / the Quest for Peace (1987) [UK/US]
VAD? När Usa känner sig hotade av Sovjet, och Sovjet av Usa börjar bägge vifta med kärnvapnen. Lille Jeremy frågar världen: Varför befriar inte Stålmannen jorden från alla kärnvapen?
VEM? Ursprungligen ville man att Reeve skulle göra en dubbelroll och även spela en mörk upplaga av "Bizarro" (som jag främst känner genom serien Superboy). Men när bolaget ändrade 36M-budgeten till 17M hade man inte råd och trollade fram Nuclearman istället (som i sin tur tydligen är en uppdaterad Atom-man).
VAR? Mellan Metropolis och Månen, med akutstopp vid en rysk rymdstation och en snabbis strax utanför atmosfären.
HUR? Det sägs att Margot Kidder och Christopher Reeve inte kom överens under inspelningen då den ene tyckte att den andre blivit aningen uppblåst eftersom han var med och skrev storyn. Det finns en tydlig vink i filmen att det kanske ligger lite sanning i det påståendet: Lois Lane har reducerats till att enbart tråna efter Stålmannen i den här filmen. Storyn annars är det inte så stora fel på och på det hela taget funkar det till och med att plocka in Lex Luthor igen (jag var skeptisk på förhand). Den här filmen är visuellt kanske den osnyggaste; att man haft problem med budgeten märks tydligt då de optiska effekterna helt enkelt känns halvfärdiga i de flesta scenerna. Den här filmen vinner en del på sin tid, den blir tightare och får ett bättre rytm i berättandet. Men annars så hamnar den här nog bara som aningen bättre än 1an och 3an.
NÄR? Ursprungligen klockade den här filmen in på 134 minuter, de överblivna 44minuterna planerade man använda till en SupermanV: the New Superman; om inte 4an floppat förstås.

[Garm]

Superman IV: The Quest for Peace (1987)


Regi: Sidney J. Furie.

Manus: Lawrence Konner och Mark Rosenthal.

Skådespelare: Christopher Reeve, Gene Hackman, Margot Kidder, Mariel Hemingway, Jon Cryer, m fl.

Handling: Lex Luthor stjäl en bit av Stålmannens hår från ett museum och använder det för att skapa Nuclear man, en varelse som får sin energi från solen. [Källa: RST Video]

Omdöme: Den här filmen har alltid blivit rejält utskälld och till viss del så kan man förstå det. Själv så tycker jag väl inte att den är speciellt bra, men den har ungefär samma för och nackdelar som film ett och tre. Att komma på idéer verkar ju inte vara så svårt, bara att dom inte alltid är så gångbara. Här är det väl främst handlingen som är boven i dramat då jag tycker att karaktärer och skådespelare är helt okej. Bortsett från Nuclear Man då, så är en rätt fjantig antagonist. Även om jag medger att det blir rätt mycket röj mot slutet av filmen, just tack vare honom. Annars så tycker jag att handlingen kring det här med att skrota alla kärnvapen och budskapet kunde ha varit lite vassare även på den tiden. Men det är väl inte helt lätt att komma på bra och passande idéer till handling när man är inne på film fyra och snurrar. Förr eller senare så slår idétorkan till och om man på det dessutom får tilldelad en betydligt mindre budget än vad som först var tänkt, så börjar väl hela maskineriet att gå på knäna till slut. Och som XC skriver så blev det märkbart sämre på det visuella planet kring en del specialeffekter. Sådana är inte allt, men klart viktigt i berättandet av en sådan här film och dess handling. Och när det blir som nu så sänker det filmens kvalité mer än vad man hade önskat.

Kul att ha sett om dom här fyra filmerna. Det är väl bara film två som sticker ut och är bra, dom andra känns mer som ett okej tidsfördriv. Nu har jag kvar att se om Superman Returns framöver så kan jag bocka av det jag ville ha sett med just Stålmannen.

[Crusader]

RoboCop (2014)
 
Polisdetektiv Alex Murphy blir alvarligt skadad när han ger sig efter en svåråtkomlig kriminell med vänner i poliskåren. Affärsmannen Raymond Sellars vill ha en mänsklig maskin för att få Amerikanska folket att se mer positivt på hans företags försvarsrobotar och Murphy verkar vara det perfekta valet för det nya projektet. Men när hans känslor och personlighet visar sig för kraftfulla beslutas det att det vore bättre om han gjordes mer maskin än människa. Men kan man verkligen stänga av mänskligheten hos en bra man?
 
Remake av klassiska filmen från 1987. En film som aldrig hade blivit av om det inte hade varit för att José Padilha regiserade den. Alla inblandade, skådespelare och resten av teamet, säger alla samma sak. De vägrade vara med eller ens läsa manuset och såg det hela som en dålig idé tills de fick veta att han skulle regisera. Mäst känd för sina dokumentärer så har han fått hög respekt i Hollywood och fick en riktigt bra samling stjärnor att vara med i den här filmen.
 
Den här remaken har från början setts som en blivande fiasko av de flesta, långt innan de ens blrjade filma den. Fans rasade mot den och irriterade sig på varända detalj de fick veta om den. Jag var en av dem. Men så händer något rätt otroligt. Filmen får premiär och fans går och ser den för att sedan kunna såga den... men upptäcker att de faktiskt gillar filmen. Att de inte bara tycker den är OK utan tillochmed riktigt bra. Fans väntade sig hjärndöd action och fick ett Sci-Fi Drama med action sekvenser.
Kritikerna har därimot varit lite hårdare. Många klagar på just det som fans gillade, att den var mer drama än action.
Själv måste jag säga att jag verkligen gillade filmen. Den var jättebra! Den hade också ett väldigt bra, om än underligt, soundtrack bestående av den klassiska signaturen till de gammla filmerna, äldre populärmusik och nyare mer typisk filmmusik. En underlig blandning men också bra och intresant.
 
Den största skillnaden mellan den här och den gammla filmen är att den här Murphy var aldrig död och förlorade inte sin mänsklighet med det utan blev omprogramerad men kämpade emot sin programering. I orginalet så är han en maskin byggd av Murphy's kvarlevor men sakta börjar återfå minnet och personligheten.
Sedan fins där vissa andra ändringar. Förutom Alex Murphy så är alla andra karaktärer nya och har andra namn. Med största trolighet för att ha kriativ frihet att göra nya egna karaktärer utan att behöva köra efter en mall. Murphy's partner heter Lewis i efternamn men det hela är mer som en hyllning till orginalets partner.

Jag väntat mig en usel film och hade lite hoppats på att filmen skulle floppa, om jag ska vara ärlig. En sak jag verkligen retade mig på var att RoboCop's rustning var svart som sedan i filmen visade sig vara symboliskt för tiden då han kontrolleras som en maskin med resultatet att den silvriga var hans riktiga rustning.
Men nu hoppas jag faktiskt på en rad nya filmer med förhoppningar att även de ska vara bra. Jag kan klart rekomendera den här till gammla fans eller de som gillar ett bra Sci-Fi Action-Drama!
 
Betyg: Mycket Bra+

 

 

Underligaste låten i filmen var den här klassikern:

Edited by Crusader, 28 February 2014 - 02:50.

[Garm (M)]

Supergirl (1984)


Regi: Jeannot Szwarc.

Manus: David Odell.

Skådespelare: Helen Slater, Faye Dunaway, Peter O'Toole, Mia Farrow, m fl.

Handling: Superkrafter och en orubblig känsla för rättvisan tycks vara ett familjedrag. När Supermans hemplanet Krypton förstördes i en katastrof överlevde inte bara Superman, även hans kusin Kara klarade sig med livet i behåll. När hon kommer till jorden blir hon Supergirl! [Källa: Discshop]

Omdöme: Jag har bara sett den här filmen en gång tidigare och det var inte så länge sedan, så det omdömet saxar jag in i detta. Jag kan väl tillägga att filmen är lika bra nu som den var första gången och att den fungerar alldeles ypperligt att se om med så pass kort varsel. Faktum är att den här filmen tillsammans med Superman II (1980) och Man of Steel (2013) är det bättre som jag har sett inom Superman-universumet. Okej, nu har jag inte sett då mycket mer men jag tvivlar på att något av det som återstår skulle kunna toppa dessa tre filmer. Jag vet att den här filmen har blivit enormt utskälld genom åren. Och på sätt och viss så kan jag förstå det, men ärligt talat så tycker jag att den var helt okej. Till och med bra och charmig. När man såg dom äldre Stålmannen-filmerna som ung så funderade man ju alltid över hur det kunde se ut om man hade bytt ut Stålmannen till en tuff kvinna istället. Här kommer 1984-års svar. Och jag diggar det. Riktigt mycket till och med. Filmen har en bra handling som osar klassiskt matinéäventyr. Helen Slater är bra i sina olika roller och det är svårt att se ett bättre val av skådespelerska när dom rollsatte filmen. Filmen har flera andra coola karaktärer som jag också gillar. Det här är en film som får mig att både vilja se om dom gamla Stålis-filmerna (vilket nu är gjort), tillsammans med dom mer nyare (vilket också snart är avklarat), men även att längta efter en superhjältefilm med en kvinna i fokus. Får vi någonsin se en sådan?

Nu ska jag knyta ihop säcken genom att se om Superman Returns (2006) i dagarna och sedan så får det nog räcka med filmer om superhjältar för ett tag. Tror jag i alla fall.

[XC]

Supergirl (1984) [UK/US]
VAD? Stålmannens kusin Kara råkar av misstag skicka iväg en viktig energiorb till jorden och sätter efter för att hämta den. Orben landar, inte helt otippat, mitt i patén hos en maktgirig häxa.
VEM? Helen Slater känner vi givetvis igen från kultrullen "Legend of Billie Jean" och hennes Lucy Lane spelas av Maureen Teefy (törs man erkänna att man kände igen henne från "Grease 2" här?).
VAR? Fråga mig inte hir den här passar ihop med övriga Super-mythoset. Jag trodde också Krypton gick under.
HUR? Den här kommer sällan på tal, och nästan alltid i negativa ordalag. Lite synd tycker jag då den inte är så pjåkig egentligen. Faktum är jag skulle vilja påstå att den här faktiskt tillhör toppskiktet på Stålmannen-filmerna jag sett tillsammans med Man of Steel. Visst känns intrigen bitvis lite lökig som om man inte riktigt vågar ta ut svängarna alla gånger, men man går på rak underhållning och det är kanske inte något fel med det. För den är faktiskt (enl mitt tycke) underhållande rakt igenom och fyller (till skillnad från t.ex. Superman 1 & 3 samt blysänket Superman Returns) ut sin tid. Helen Slater gör en klart godkänd insats i trippelrollen Kara/Supergirl/Linda. Inledningsvis hade jag mina problem med häx-intrigen men måste erkänna att den funkar riktigt bra och Faye Dunaway är så där lagom diabolisk i filmen. Jag uppskattar också att man vågar sig på att göra en film som inte främst visar upp Supergirl och hur överlägsen hon blir med alla sina krafter. Effekterna är gedigna och ser riktigt trevliga ut även om de kanske inte är helt sömlösa alla gånger.
NÄR? Slater castades senare som Sålmannens mamma Lara-El i Smallville; Kara/Supergirl skulle i samma serie komma att spelas av Laura Vandervoort.

[Garm]

Trevligt att Supergirl även föll dig i smaken. Jag kunde inte ha sagt det bättre än dig. Och det är ju en rätt så utskälld film som lätt kommer i skymundan när det pratas om Stålmannen och hela dess omkringliggande mythos. Lite oförtjänt kan jag tycka då ett par av Stålmannen-filmerna är klart sämre än den här i mitt tycke.

Tack för sällskapet förresten, det har varit riktigt trevligt och kul att se dom här filmerna tillsammans med dig.
 

* ** *** * ** *** * ** *** *

Superman Returns (2006)


Regi: Bryan Singer.

Manus: Michael Dougherty och Dan Harris.

Skådespelare: Brandon Routh, Kate Bosworth, Kevin Spacey, James Marsden, Parker Posey, m fl.

Handling: När Superman efter flera år återvänder till jorden från resterna av sin hemplanet Krypton möts han av en planet som inte längre behöver en superhjälte. Hans gamla ärkefiende gör allt för att en gång för alla ta Supermans krafter ifrån honom och göra honom maktlös. Samtidigt har Supermans kärlek Lois Lane gått vidare i sitt liv under hans frånvaro. Eller har hon det? [Källa: SF Anytime]

Omdöme: Filmen är ju klart bättre än när jag såg den senast, men den har fortfarande sina problem. Främst så känns det som att titta på två filmer, först så har vi det enormt långrandiga dramat mellan Clark/Stålmannen-Lois-Richard som inte bara är ointressant, utan som dessutom får ta upp överdrivet mycket plats i filmens handling. Och värst är det som sagt i början. Jag tycker att filmen blir intressant först när Lois och Jason går på Lex Luthors båt och sedan så rullar det på rätt så bra fram tills att filmen är slut. Ett annat litet problem med filmen är hur Bryan Singer ville passa ihop den här filmen med dom två första filmerna om Stålmannen från 1970 och 80-talet och även om man kan beundra en sådan sak och kanske även tycka att han var modig att föreslå och genomföra en sådan sak med tanke på hur lång tid som det har gått mellan filmerna. Men jag tycker att det var helt fel väg att gå. Det liksom passar inte så bra att starta upp en ny film om Stålmannen med att ha så tydliga kopplingar till föregående filmer. Man ska inte glömma bort eller förneka historien, men man behöver för den delen inte klänga sig fast vid den som man gjorde här. En annan sak som drar ner filmen är att den känns för lång. Hade man dragit ner på dramatiken och känslorna kring Clark/Stålmannen-Lois-Richard så hade filmen nog kunnat få ett lite rappare tempo.

Ser vi till skådespelarna så är många av dom helt okej. Brandon Routh är väl en fungerande Clark Kent/Stålmannen, om än lite blek. Kate Bosworth som Lois Lane vet jag inte riktigt vad jag ska tycka om, jag kan helt enkelt inte bestämma mig för om det är bra eller mer tur att hon ror sin roll i hamn. Kevin Spacey är ju en bra skådespelare och gör sin Lex Luthor bra och betydligt bättre än vad Gene Hackman gjorde. James Marsden är helt okej i rollen som Richard. Tristan Lake Leabu som Jason fungerar väl, men dras med de sedvanliga barnsjukdomarna som skådespelare i den här åldern gärna dras med. En annan karaktär och skådespelerska som jag gillar är Parker Posey i rollen som Kitty. En karaktär som jag inte direkt gillar är Perry White och hur torftig som Frank Langella känns i den rollen. Som helhet så fungerar det mesta, men det är inte utan vissa problem här och där.

Visuellt så finns det en del problem. Som hur fult Stålmannens mantel rör sig när han flyger och hur uppenbart plastigt som det blir vid scenerna där Stålmannen poserar en bit ovanför jordklotet. För att inte säga hur konstgjort vattnet ser ut i typ samtliga scener där CGI har varit inblandat. Sedan så gillar jag inte dom billiga genvägar som Bryan Singer tar. Ett par exempel är när Stålmannen precis har blivit räddad av Lois-Richard-Jason och dom flyger iväg med planet, hur man låter kameran långsamt sjunka tills planet försvinner ut ur bild och en klippavsats är det enda som syns i bild och hur flygplanet sedan ploppar upp som gubben ur lådan igen. Samma sak när Lex Luthor och Kitty ska flyga iväg med helikoptern och marken börjar att spricka, sakta men säkert så försvinner helikoptern med passagerare ner i avgrunden för att sekunden senare flyga iväg istället. Trodde man på allvar att den som tittar skulle tro att det var helt kört för dom inblandade karaktärerna? Ogillar faktiskt att man tar till så enkla och billiga lösningar. Så det visuella är okej, men problemen finns där och gör att man ibland.

Jag kan låta negativ i mitt omdöme och det är väl halva sanningen. Samtidigt så tycker jag att den var bättre än senast och det är ju en positiv sak. Och filmen har ju en del saker som är bra och fullt gångbara. Så filmupplevelsen är bra ojämn men får ändå anses vara godkänd.

Edited by Garm, 01 March 2014 - 03:04.

[XC]

Tack själv, var skönt att äntligen få riva av dem. Har legat på ritbordet länge.

Vi verkar tycka lika om Superman Returns: har avgjort sina ljusglimtar men genomgående med sina småproblem som stör helhetsupplevelsen.

[Fiskrens]

American Hustle

Underhållande dramakomedi med viss sanningsbakgrund som inte håller riktigt hela vägen. Finns mycket som är bra: en sak är scenografin, som är helt rätt uppskruvat 70-talistisk för en sån här typ av film. Skådespelarna levererar, en del mer än andra. Christian Bale vet man ju att han är bra på förvandlingskonster, men han imponerar ändå. Ännu mer så gör Amy Adams, som jag tycker är helt lysande. Båda förstår vikten av att spela lågmält. Sen finns andra, som De Niro, Lawrence, Renner och Louis C.K som "bara" gör sitt vanliga bra ifrån sig.

När det gäller handlingen hittade jag det här på IMDb som jag tycker är rätt talande:

According to Christian Bale much of the movie was improvised. So, during the shooting of the film he noted to David O. Russell, "You realize that this is going to change the plot greatly down track." To which the director replied, "Christian, I hate plots. I am all about characters, that's it."

För det saggar en del på den punkten, dels i tydligheten (inte helt solklart överallt vad som menas) men främst i tempot. Det blir rätt långsamt av och till och den riktiga nerven saknas allt som oftast; man kan nästan se när regissören blivit alltför förtjust i en (för lång) scen. Elden tar sig aldrig riktigt utan det blir bara fesljummet.

Men det är underhållande hela vägen, så fördelarna tycker jag väger över.

Betyg: Bra

[Crusader]

En gång i Phuket (2011)
 
Sven är trött på sitt tråkiga liv när han träffar den frisjäliga Norskan Gitte och tar hennes råd med att följa henne till Thiland för leva och att förverkliga sin dröm med att skriva en bok.
Anja är trött på sin tråkiga pojkvän samt avsaknaden på kontroll över sitt liv så hon följer med sina tjejkompisar till Thailand för att fundera på sin framtid.
När Sven och Anja möts så har de först svårt för varandra men snart börjar andra känslor bubbla upp mellan dem.
 
Svensk komedi som för ovanlighetens skull faktiskt är både rolig och bra. Lite av en spirituell uppföljare på Sommaren med Göran (2009) skulle man kunna säga, en annan Svensk komedi som faktiskt var rätt bra. Den här tycker jag dock är bättre och mer balanserad. Peter Magnusson spelar huvudrollen, en komiker jag igentligen har extremt svårt för men som faktiskt spelar bra här. Susanne Thorson spelar mot honom och visst har de kemi på duken.
David Hellenius hänger som vanligt med. Värd att nämna är Norska skådespelerskan och fotomodellen Jenny Skavlan som är syskonbarn till Fredrik Skavlan.
En bra och underhållande kärlekskomedi.
 
Betyg: Bra

[Garm]

Några korta omdömen kring sådant som jag har sett tidigare men inte haft lust att skriva något om. Det har jag inte nu heller, men jag gör ett försök. Kanske att jag bjuder på några fler vid ett annat tillfälle, vi får se.


The Secret Adventures of Tom Thumb (1993) --- En stop-motion animerade brittisk film á cirka 65 minuter och som har uppnått något av ett kultstatus under åren. Varför vet jag inte, för bortom det imponerande med den visuella biten (man använder sig till och med av pixilation till dom riktiga skådespelarna) så berättar den en handling som jag har svårt att engagera mig i. Det blir mest bara snyggt och oerhört långtråkigt.


Ender's Game (2013) --- Nej, jag har inte läst den litterära förlagan men känner att jag kanske borde göra det med tanke på att jag gillade den här filmen. Den påminner en del om Starship Tropers (2007) fast med ungdomar i rollerna. Och jag gillar verkligen militär-SF genren. En del av dom påminner snarare om barn sett till deras fysiska attribut och hur karaktärerna uppträder. Hur som helst, det är en bra film med en tänkvärd handling, intressanta karaktärer och med en genomgående bra regi, manus och skådespelare. Dessutom så är den riktig visuellt tilltalande och hade ett väldigt vasst soundtrack. Tillsammans med 2-3 andra filmer så utgör den bland det mer intressanta inom SF-genren från förra året.

Oldboy (2013) --- En amerikansk remake av 2002 års mästerliga film från Sydkorea. Den här är kanske inte ett fullkomligt bottennapp, men den är inte speciellt bra heller, eller för den delen ens berättigad. Det är för lite nytt och eget som är tillfört, så den känns mer som en riktigt blek och oerhört tam upprepning. Josh Brolin och Elizabeth Olsen gör så gott dom kan, men räcker inte till. Värst är dock Sharlto Copley som med sin rolltolkning gör det största magplasket som jag har sett på bra länge. Jag menar, vad hände egentligen? Vi vet ju att karln kan göra bra rolltolkningar, men här? Jag skulle inte tro det. Och det gör ju inte saken bättre att Spike Lee, en av vår tids mer överskattade regissörerna i min mening, har sina händer med i skapandeprocessen. Men främst så ska man nog lägga skulden på manusförfattaren som tog den enkla, och i min mening helt felaktiga, vägen ut. Och så filmbolaget för att men ens kom på idéen med att göra en sådan här nytolkning. Siktet var väl inställt på att tjäna lite snabba och enkla $$$ men inte ens det kan jag tänka mig att man lyckades med. Och med all rätt, kan man tänka själv så ser man originalet.

[XC]

Lady Musketeer, the / La Femme Musketeer (2004) [CR/DE/US] ¤ Tack och bock Showtime!
VAD? Hon föddes som dotter till den legendariska musketören D'Artagnan och reser till Paris fast besluten att gå i hans fotspår. Hon snubblar in rätt i kardinal Mazarins ränkspel för behålla makten han har över Ludvig XIV.
VEM? Michael York återvänder till sin roll som D'Artagnan som han tidigare spelat i De tre musketörerna (1973), De fyra musketörerna (1974) och The Return of the Musketeers (1989).
VAR? Frankrike 1650 (tror jag det var).
HUR? Rätt trevlig story som påminner mycket om andra musketörfilmer man sett. Här försöker man lämna över stafettpinnen till en ny generation musketörer och det går rätt bra. Givetvis har D'Artagnan, Porthos, Athos och Aramis ett par fingrar med i spelet och det var väl med blandade känslor som jag såg dem reducerade till comic reliefs. Dock så skall det sägas att herrarna i fråga gör rollerna mycket bra där John Rhys-Davies sticker ut som den roligare (men så är väl Porthos den mest gladlynte traditionellt sett). Susie Amy gör en bra roll som musketör-aspiranten Valentine, och är duktig i actionscenerna. Det är synd att hon inte får tillräckligt med stöd av manuset för jag tycker karaktären i stort känns lite vanilj som om man inte velat ta ut svängarna för mycket. Det här är en familjematiné som bjuder på lite av varje, och som alltid när det gäller Hallmark-produktioner är det bra scenografi, rekvisita och miljöer.
NÄR? Det råder delade meningar om huruvida den här hänger ihop med den gamla filmtrilogin. Det lämnas öppet för att både vara helt fristående och hänga ihop med tidigare filmer.

*

The Secret Adventures of Tom Thumb (1993)

Aldrig hört talas om... slog upp den på YT och kikade lite i början och den är onekligen snygg.

Ender's Game (2013)

Skall ses vid tillfälle; den verkar intressant på pappret iaf och ditt omdömme är ju avgjort lovande.

[Crusader]

Godzilla, King of the Monsters! (1956)

 

Journalisten Steve Martin mellanlandar i Tokyo för att snabbt hälsa på sin vän Dr. Serizawa när han får höra talas om att flera skepp har spårlöst försvunnit ute i havet och att en Dr. Yamane, tillsammans med sin dotter Emiko, ska undersöka det hela. Steve bestämmer sig för att stanna kvar i Japan för att med sin nya vän, säkerhetsvakten Tomo Iwanaga, följa händelserna och får snart höra talas om en gammal legend som folket på en ö har, om ett 50 meter högt havsmonster kallat Godzilla!

 

Japansk/Amerikansk monsterfilm som gjorde Godzilla världskänd! En omklippning av Godzilla (1954) för den Amerikanska marknaden där nya scener filmades med Raymond Bur som blev filmens nya huvudroll och de engelsktalande tittarnas guide till handlingen. Filmen är trotts de nya scenerna 10 minuter kortare för att göra filmen till en mer action fylld katastroffilm. Faktum är att filmen börjar när Godzilla har förstört Tokyo och återberättas sedan vad som ledde till katastrofen.

Raymond Burr var även med i rebooten Godzilla 1985 (1985), som var alltså direkt uppföljare på orginalfilmen men ignorerade alla uppföljarna, där han åter hade huvudrollen och spelade samma karaktär som i första filmen. Precis som med den så hade de spelat in nya scener med honom.

 

Nu undrar säkert nu varför jag ser den här istället för orginalet? Svaret är väldigt enkelt, jag har redan sett orginalet en gång men inte den här versionen och har länge varit nyfiken på den. Orginalet tänker jag se om vid ett senare tillfälle.

 

Läs mer om vad jag tyckte i Filmer: Godzilla (Klassiska filmserien)-tråden!

 

Har ni inte sett den här, eller orginalet, så borde ni ändra på det!

 

Betyg: Mycket Bra+

 

 

 

 

Godzilla 1985: The Legend Is Reborn (1985)

 

När tecken på det 80 meter höga sjöodjuret Godzilla syns utanför Tokyo's kust ställs världen inför en stor kris som riskerar att få världsmakterna att drabba samman. Journalisten Goro Maki undersöker handlingen för att komma till botten av det hela.

Samtidigt plågas Steve Martin fortfarande av den natten för 30 år sedan då Godzilla ödelade Tokyo.

 

Reboot på serien och direkt uppföljare på Godzilla, King of the Monsters! (1956) som utspelar sig 30 år efter första filmen och ignorerar alla de tidigare uppföljarna. Precis som med Godzilla, King of the Monsters! (1956) så är det här en Amerikansk omklippning av det Japanska orginalet som i det här fallet är The Return of Godzilla (1984) med nyinspelade scener där Raymond Bur åter spelar huvudrollen.

 

Så varför ser jag den här istället för den Japanska versionen? Samma orsak som med förra filmen, jag har redan sett orginalet tidigare och det kändes passande att följa upp med den här och se fortsättningen på historien om Steve Martin. Även den här har kortats ner rätt ordentligt (20 min.).

 

Som sista så är scenerna när Godzilla anfaller Tokyo riktigt maffiga.

 

En mycket bra film men jag tror, och har för mig, att den är mycket bättre i orginalversionen.

Åter igen så visas kärnkraft som boven och det visas tydligast i när Ryssland försöker lösa Godzilla-problemet med en atombomb men istället väcker Godzilla till liv igen efter att Japanerna hade lyckats besegra honom. Godzilla beskrivs här som en oskylldig naturkraft skapad för att straffa oss människor, något som passar bra med den nya filmen.

 

Läs mer om vad jag tyckte i Filmer: Godzilla (Klassiska filmserien)-tråden!

 

Betyg: Mycket Bra

 

 

 

 

Godzilla (1954)

 

När skepp plötsligt försvinner utanför Tokyo's kust börjar folk oroa sig och värre blir det när en liten by blir till synes anfallen av ett 50 meter högt sjöodjur. Dr. Yamane får i uppdrag att undersöka om en sådan varelse kan existera och tar hjälp av sin dotter Emiko och sjömannen Ogata. Snart inser de att varelsen existerar. Nu är frågan hur man stoppar en sådan varelse innan den förgör Japan.

 

Orginalet som startade det hela och skapade ett av världens mäst kända monster genom tiderna. En mycket välgjord och bra film som tveklöst kan mäta sig, och över träffa, dåtidens Amerikanska monsterfilmer.

 

Mycket bra och spännande film med väldigt välgjorda specialeffekter. När Godzilla anfaller Tokyo är något av det bästa jag har sett i en sådan här gammal film.

Men precis som med många andra monsterfilmer från 50-talet så gör den sig bäst i svart/vit vilket också troligen är orsaken att de aldrig har färgat den.

 

Läs mer om vad jag tyckte i Filmer: Godzilla (Klassiska filmserien)-tråden!

 

En film som alla måste se någon gång!

 

 

Betyg: Fantastiskt Bra

[Garm]

@XC: Jag har Tom Thumb på VHS sedan tidernas begynnelse. Köpte den när jag började att köpa mycket anime, eftersom den släpptes av samma bolag och en dag stod där bland allt annat och pockade på min uppmärksamhet. Kan inte påstå att jag någonsin har tyckt om filmen speciellt mycket, men den är ett tekniskt och visuellt underverk som tål att ses om någon gång ibland. Blev påmind om den en natt när jag satt och slavade med filmlistorna. Vet inte om jag skulle rekommendera den, men om du har typ 65 minuter att slå ihjäl någon gång och inte vet vad du ska se, så kan du alltid leta upp den igen och utforska den.
 
Ender's Game hoppas jag att du ska gilla. Det finns ett par komponenter som jag inte riktigt vet hur du skulle ställa dig till, så jag ser fram emot att ta del av dit omdöme efter att du har sett filmen. Själv så gillar jag den som sagt, skarpt.

The Lady Musketeer har jag sett tidigare, jag har den till och med i en numera OOP-utgåva. Tyvärr minns jag inte alls något av filmen, så när jag blir sugen på lite sådant här raffel så borde jag se om den. Med lite tur så är den kanske i samma anda som D'Artagnans dotter (1994)?

Showtime är för övrigt en bra kanal. Minns den, Silver och TV4 Film med värme då jag hade dom.

Edited by Garm, 05 March 2014 - 23:26.

[Crusader]

Godzilla Raids Again (1955)

 

Piloterna Tsukioka och Kobayashi hamnar av misstag på en obebodd ö där de gör den fasansfulla upptäckten att se Godzilla slåss mot en annan mystisk jättevarelse, kallad Anguirus.

I den närmaste staden Osaka kallas Dr. Yamane åter in för att hitta en lösning på problemet men kommer fram till att det ända som kan göras är att försöka hålla Godzilla borta från bebodda områden. Samtidigt försöker fiskerederiet, som piloterna jobbar för, hitta ett sätt att överleva i en värld där Godzilla styr havet.

 

Direkt uppföljare på Godzilla (1954).

 

Läs mer om vad jag tyckte i Filmer: Godzilla (Klassiska filmserien)-tråden!

 

En rätt bra monsterfilm även den här men det märks att den har gjorts hastigare med en lite mindre budget.

 

Betyg: Bra

[XC]

Vet inte om jag skulle rekommendera den, men om du har typ 65 minuter att slå ihjäl någon gång och inte vet vad du ska se, så kan du alltid leta upp den igen och utforska den.

Vi får se.

 

Ender's Game hoppas jag att du ska gilla. Det finns ett par komponenter som jag inte riktigt vet hur du skulle ställa dig till, så jag ser fram emot att ta del av dit omdöme efter att du har sett filmen. Själv så gillar jag den som sagt, skarpt.

Låter spännande.

 

Tyvärr minns jag inte alls något av filmen, så när jag blir sugen på lite sådant här raffel så borde jag se om den. Med lite tur så är den kanske i samma anda som D'Artagnans dotter (1994)?

Jupp, de är avgjort snarlika (eftersom de bygger på samma grundidé) det är hugget som stucket vilken av filmerna man föredrar dock.
 

Showtime är för övrigt en bra kanal. Minns den, Silver och TV4 Film med värme då jag hade dom.

Jupp jag har alla tre just nu, och TCM uppe på det.