393 replies to this topic

[Synon]

Du glömde spoilermarkera!

[Wylie Times]

Nä, fat Adama har ju redan varit för länge sen i början av säsong 3.

[Synon]

Slutet närmar sig med stormsteg.


18 Islanded in a Stream of Stars - Extended Cut

De sitter och diskuterar Heras försvinnande. Upprört säger Lee att leta efter henne är som att leta efter en nål i en höstack. Hon kan vara var som helst. Ellen säger att om Cavil vill ta reda på varför hon blev en lyckad hybrid tar han henne till Kolonin. Deras "hem", som hon säger. Det var dit centurionerna och de åkte efter det första kriget. Då de gav upp försöken till evolution och fick återupplivning i utbyte. Lee tycker inte att de ska riskera Galactica bara för ett barns skull. Ellen protesterar och menar på att det är inte vilket barn som helst. Hera är cylonernas enda hopp om att inte dö ut. Starbuck inflikar att hon kanske även är deras enda hopp. Och berättar för dem, till dramatisk musik i bakgrunden, om hur Hera skrev noterna till en sång som Starbucks far spelade för henne som liten. En sång som förde samman de fyra cylonerna på Galactica. "Somethings happening that is greater than all of us, and that girl is in the middle of it. She is the key, sir." Adama undrar om det är deras öde att följa henne? Bitterst säger han att han är less på ödet, på profetiorna, på Gud och Gudarna...På allt verkar det som. Jag tror att han själv vill kontrollera händelsernas förlopp för engångsskull, ta tillbaka makten över deras liv och öden. Han säger att de ska ta en stor raider för att leta efter Hera, vill inte att Athena ska få reda på det.

Besättningen kämpar på i förödelsen som Sharon orsakade Galactica när hon utförde hoppet så nära skeppet. 61 döda, varav 26 av dem cyloner. Kommer skeppet hålla ihop eller måste Adama överge det?

Baltar har ett känslofyllt möte med Caprica 6. Slutar med att hon talar om för honom att han inte har förändrats, men det har hon.

Roslin, 6 och Athena delar samma 'dröm' igen. Den om Hera.

Hera som håller på att driva Sharon till vansinne med sitt gråtande och snörvlande efter sin mamma och hon vill hem. Sharon blir förbannad och är på väg att ge henne en hästdos sömnmedel då hon hejdar sig, inser vad hon precis var på väg att göra. Senare då Hera vägrar äta börjar Sharon berätta vad hon gör när hon är ledsen, om huset hon går till som hon skulle bo i med mannen hon älskade. Vi ser hur hon förflyttar sig dit och Hera är med henne, vilket hon förvånat noterar.

Då raptorn kommer tillbaka till Galactica kan de dystert konstatera att Cavlin flyttat på kolonin. De har ingen aning om vart han har tagit vägen, vilket innebär att de har ingen aning om var de ska leta efter Hera... Läge för någon att få en vision som kan visa dem vägen kanske?

Cylonerna kopplar ihop Anders med strömnätverket, försöker starta honom som en bil som Starbuck säger. Han ligger i ett vattenbad likt hybriderna. Ska detta få honom att vakna ur koman månntro? Hon håller ett kärleksfullt tal där vi får höra hur mycket hon älskar honom, vare sig han är cylon eller människa. Det har ingen betydelse, för han är Sam. Hennes Sam. Och det är så hon vill minnas honom och höjer pistolen mot hans huvud. Helt plötsligt kommer hans hand fram och fångar hennes arm. Han börjar prata i gåtor liksom cylonernas hybrider gör. Samtidigt märker hela skeppet av strömbortfallet som går i vågor. Anders säger till Starbuck: "You are the harbinger of death, Kara Thrace. You will lead them all to their end. End of line. New command. Resume function. Resume function." Gillar den här biten skarpt. Och närmar vi oss svaret vem Starbuck egentligen är och vilken roll hon kommer att spela?

Tigh gillar inte att Anders fått kontakt med skeppet och ev kan utföra hopp. De säger att han inte är ihopkopplade med datorn, dock fungerar det organiska materialet de använt för att täppa till sprickorna i skrovet som nervfiber. Här förstår jag inte riktigt hur den kopplingen gör att han får kontroll över skeppet? Det här organiska materialet finns ju i skrovet, menar de att de fått kontakt med ledningar som går till datorn och på så sätt finns kopplingen?

Begravning. Snyggt gjort hur de tre versionerna av begravningsakterna vävts ihop med hjälp av foto och ljud: Adamas, Baltars och cylonernas. Åh, Baltar avslöjar här inför alla resultatet av analysen han gjorde på id-brickorna som Starbuck tog från sitt eget lik på jorden. Analysen visar att det är liket efter Kara Thrace. Säger att hon inte är en cylon för de har redan avslöjats, men menar på att hon är beviset på att änglar finns. (Han pratade tidigare i radion om änglar som fanns med dem alla i dessa svåra stunder)

Så fick då Adama till slut ge upp. Han har bestämt sig för att överge Galactica efter att vi fått ta del av en känslostark scen där han inser det oundvikliga. Han säger till Tigh att han vill att Galactica ska få ett storslaget slut. Ah, musiken för tankarna till James Horners fantastisk filmmusik till Titanic.

Sharon "Boomer" lämnar över Hera till Cavil. Rörande att se hennes reaktion då vi hör Hera ropa efter Boomer, att hon vill till Boomer. Sharon lyssnar med tårar som rinner i strid ström nerför hennes kinder. Trots allt så är hon inte helt känslokall. Gamla Sharon finns kvar där, innerst inne.

Intressant avslutning på avsnittet: Starbuck kopplar in Anders igen för hon behöver hans hjälp med att se mönstret som finns där, men som hon själv inte kan tyda. Anders vaknar till liv och säger bara: "New command." Ah. Love it.

...

Inte alltid jag kommer ihåg att notera det, men denna gång gör jag det: riktigt bra musik i avsnittet som verkligen ger bra support till storyn.

[Wylie Times]

418

Whops, glömt att kommentera. Kanske för att det är ett så deprimerande avsnitt.

Roslin ligger på dödsbädden (igen) Helo och Athena är helt förstörda över förlusten av deras dotter och Adama är nästan mer försörd över att Galactica håller på att braka ihop. Genom hela avsnittet hör man hur det knakar oroväckande i väggarna och dom andra skeppskaptenerna står girigt och väntar på att få plocka isär henne.

Alla är nedstämda. Baltar predikar om änglar ibland dem men ingen verkar orka höra honom. Allra minst Strbuck som får slutgiltig bekräftelse på att hon har dött. Inte ens Apollo kan få henne på bättre humör. Frågan är väl om hon inte berättade allt för Baltar för att hon någonstans visste att hans skulle basunera ut det i radio eller som det nu blev på begravningen så att hon själv slapp berätta det.

Jag tyckte väl inte heller att det här var något klockrent avsnitt direkt. Man fick inte veta så mycket nytt och det mesta var egentligen set up för finalen vilket är att vänta av ett sånt här avsnitt.

Jag undrar om det var vad Heras lek med stridspjöserna i början handlade om? Att Galactica smälter samman med basstjärnan? Eller om det finns en ännu större betydelse.

Jag funderade också på det. Men jag har inga teorier. Finns det förresten något utdrag av Anders hybrid babble?

Och nu är det bara ett (dubbel)avsnitt kvar

Egentligen ett trippel avsnitt uppdelat i två delar om man ser på längden.

Sen kommer ju filmen också.

[Synon]

19 Daybreak Part I - Extended Cut

Caprica City - före fallet. Galactica - efter fallet

Adamas reaktion när han fått reda på att han fått 'äran' att föra kommandot över gamla skeppet Battlestar Galactica. Ett sista uppdrag innan pensioneringen.

Gaius Baltars lyxliv med vackra kvinnor (läs 6), limousiner... Vi får lära känna hans far som Baltar inte kommer så värst bra överens med. Tillbaka på Galactica. 6 säger till Baltar att slutet är nära. Mänsklighetens sista kapitel ska skrivas och han är författaren. Baltar, Baltar, vad är din roll i det hela? Och ditt hjärnspöke, 6, vad är det?

Laura Roslin har haft baby shower för sin lillasyster. Glädje och kärlek. Intet ont anande om vad som komma skall. Blev hennes syster kvar på Caprica? Aha, åh nej. Familjen var med om en olycka: båda hennes systrar och hennes far dog. Sorgligt. Chockad går hon ut i pyjamas, ställer sig i en fontän, omedveten om alla blickar hon får. Låter vattnet skölja bort tårarna. Vi har ju sett något liknande med både henne och Lee? tidigare då de legat i vatten när de haft en jobbig situation. Min förklaring är att vattnet kan ses som fostervattnet som vi alla en gång legat i, den tiden när vi inte hade några bekymmer, vi var oskyldiga och visste inte av ondska. Tryggheten att ligga där. Närheten till modern som tog hand om oss. Så genom att ligga i vattnet försöker de få tillbaka den känslan, återigen känna tryggheten och lugnet.
Smart, bilden övergår från vattnet i fontänen till närbild på droppet som Roslin får i sjuksängen. En döende Laura.

Starbuck träffar Lee för första gången då Zak och hon bjuder hem honom på middag.

Snygg övergång från Anders som kopplas ihop i baljan till att han ligger i ett badkar på Caprica och blir intervjuad. Han pratar om att det handlar om perfektion. Skapelsen perfektion. Tillbaka till Galactica där Anders fortsätter prata om perfektion, att hitta en perfekt värld till Kara Thrace.
Adama har en fråga till honom. Nästa scen så får vi veta att Adama beslutat sig för att leta efter Hera. Han vet var kolonin är. Hm, undrar hur han vet det helt plötsligt? Hehe. Han samlar besättningen på hangardäck där ett rött band markerar skiljelinjen för vilka som vill följa med. "Make your choice", säger han. En efter en joinar de honom.

Sorgen ligger som ett svart täcke över Galactica. Ett skepp som som håller på att plockas isär, inget får gå till spillo, allt som går ska återanvändas. För egen del tycker jag det mest sorgliga är att det visar på att serien håller på att närma sig sitt slut. Bit för bit har redan plockats isär och nu gäller det att få ihop bitarna, få svar på alla frågor.

Spännande när en spaningsraptor av en händelse lokaliserar exakt position för kolonin: precis vid en singularitet, ett svart hål. Galactica klarar aldrig av det utan kommer att slitas i stycken om de försöker hoppa dit med henne. Men ett basskepp klarar det för medans raptorn tog foton så fick de med två stycken basskepp som hoppade dit och på så sätt fick de markerat en parkeringsplats. Kruxet är bara att det är endast en kilometer ifrån kolonin....

To be continued...



19 Daybreak Part II and III - Extended Cut

This is the end. Sadly.

Adama och Tigh är ute och festar på en nattklubb. Ellen joinar dem. Här blir det klart hur mycket Adama betyder för Tigh som sätter honom före sin fru. Urk, Adama då. Sitter på trottoaren och spyr ner sig. Eeew.

Hemma hos Baltar på Caprica. Jag missade nog anledningen till att han är kompis med grannens son, Calvin. Fick vi förklaringen till det i förra avsnittet?
Han blir överraskad när han kommer hem och upptäcker Calvin och 6 i soffan. Själv har han planerat en mysstund med en annan kvinna... Han ber Calvin gå och av 6 får han förklaringen till varför hon är där: hon har hittat ett hem åt hans far.

Adama ger befälet över flottan till någon han kan lita på, som han säger. Amiral Hoshi. Den karaktären som jag tycker man minst lärt känna som helt abrupt infördes i serien. En utav få missar som gjorts i serien faktiskt. Så det är ju ganska bra betyg egentligen.

Dags för avfärd för de som inte ska följa med på uppdraget att rädda Hera. Som Lee säger: "Last raptor out, people. Last raptor out. Anyone left behind, your ass belongs to us." Baltar. Självklart stannar han kvar. Serien kan ju inte avslutas utan hans närvaro. I förra avsnittet pratade Lee om Baltar själviskhet, att han aldrig gjort något som inte gagnat Gaius Baltar i slutändan. Ska det här bli hans första osjälviska gärning?

Nu börjar det. Galactica gör sig redo för sista uppdraget. Adama: "Galacticas been through a lot of battles. This will be her last. She will not fail us, if we do not fail her. If we succeed on our mission, Galactica will bring us home. If we don't... it doesn't matter anyway. Action stations!" Yay! Let the final battle begin. At last!

Galactica hamnar mitt i skottlinjen. Hårt utsatt. Vilket fyrverkeri. Vilken energi. Snyggt gjort. Åh... Anders får kontakt med hybriden. Eld upphör. Galactica skickar ut raptorerna. Musik som eggar upp spänningen. Vänta, vad hände? Galactica körde rätt in i något. I ett basskepp. Men... sa inte Adama att Galactica skulle föra hem dem? Ah, ok. Jag är med. Det var för att marktrupperna skulle kunna ta sig ombord basskeppet.

Äntligen! Där kom så Sharons agerande mot han som utför tester på lilla Hera. Till slut kunde hon inte bara stå där och se på. Bra!
Skön dialog mellan Cavlin och de andra då det uppdagats vad Sharon gjort. Gillar hans ironiska repliker som han lite då och då kläcker ur sig.

"Open your mind and hear what your heart wants to deny", som Anders säger. Kan inte låta bli att flika in det här mitt i allt. Mycket bra mening.

Baltar, i full krigsmundering, säger till Sonya att han undrar vad han egentligen gör där? Vad tänkte han på? De kysser varandra. En röst hörs säga: "All the pieces are falling in to their place." Underbart, deras miner. Hur de sakta tittar upp. Förvånat. Det är 6 och... Baltar. "You will hold the future of the cylons and the humans in your hands.", säger den andre Baltar med ett lyckligt leende. Båda ser väldigt belåtna ut. "I will?", säger paret i stereo. Ser på varandra och båda säger förundrat: "You see them?" Lovely!
Explosion! Hjälp. Hål i skrovet och centurionerna väller in!

"Tell the old man, I owed him one", säger Sharon till Athena när hon överlämnar Hera till henne. Athena säger att det inte förändrar något och Sharon svarar att det vet hon. Men hon gjorde ett val idag. Vilket kommer att bli hennes sista. Athena skjuter henne.

O no! Helo blir skjuten. Kaos. Hera springer iväg. Aha. Drömmen blir sann. Roslin letar efter Hera. Athena likaså. Sonya och Baltar stöter på Hera. Sonya lyfter upp Hera och de ger sig av. De stannar upp. Bilder från palatset mixas med verkligheten. De säger att de varit här förut.

Starkt tal av Baltar till Cavlin. Men är det Tigh som lyckas övertala Cavlin att ge upp? Ge oss Hera och vi ger er återupplivning. Låter bekant det här... "All things that happened before will happen again..." Indeed. Cavlin går med på det och beordrar eld upphör.

De fem har svaret på återupplivningstekniken och ställer sig runt Anders. Oroligt säger Tory att de nu kommer att få reda på saker om varandra, saker som kan uppröra. Tigh säger bara att jaja, dina mörka hemligheter är säkra. När de börjar föra över informationen till cylonerna så uppdagas sanningen om Callys död för Chief och vi ser hur han blir mer och mer upprörd ju mer han får reda på. Ska han lyckas stå emot? Nej, han bryter kontakten och kaos utbryter. Cylonerna börjar skjuta samtidigt som Chief för händerna runt Torys hals och knäcker till. OMG, hur ska det här sluta nu?

Adama ger Starbuck order om att hoppa därifrån. Hon säger att hon inte har möteskoordinaterna, men Adama säger strunta i det, bara hoppa. Nu börjar mönstret uppenbara sig för henne och med hjälp av pianomusiken så knappar hon in koordinater. Oj, det ser ut som att Galactica sjunger på sista versen nu.
Roslin frågar: "Where have you taken us, Kara?" Kameran sveper över Galcatica som glider över månen och vid dess horisont uppenbarar sig Jorden. Of course.

På Jorden. Lee vill att de börjar på nytt. Lämna teknologin bakom sig. De civila sprids över hela klotet. Hela flottan ska styras av Anders in i solen. Starbuck tvingas säga farväl till honom. Gripande farväl. Anders säger när hon gått: "See you on the other side." Och vi ser en liten tår kika fram.
Cylonerna vill frige centurionerna och lämna basskeppen till dem. Äntligen får de sin frihet.

Sorgligast faktiskt att se skeppen i flottan styras mot solen. Det är över nu. Äventyret.

Stackars Lee blir lämnad kvar. Först av sin far som far i väg i raptorn med den svårt sjuka Roslin. Sedan Starbuck som meddelar att även hon kommer att lämna honom. Hon är färdig här. Hennes resa är över. När han vänder sig om är hon helt plötsligt borta. Hm. Tecken på att hon inte var en vanlig människa. Så hon var en sorts ängel?

Gaius Baltar gjorde det för kärleken. Offrade Caprica alltså. Den andra 6 och Baltar, var änglar alltså? De säger att Baltar och Caprica 6 lyckades med sitt uppdrag: att rädda Hera.
Den andra 6 och Baltar är ute på stan och går. Var? Caprica förmodar jag. "All of this has happened before", säger hon. Och Baltar svarar med att frågan är om allt måste hända igen? Nej, svarar hon då. Matematik. Om ett komplext system upprepar sig, kan nåt överraskande ske.
Bilder över stan. De första primitiva robotarna. Kapitalism. Fattigdom.

...

Underbar musik! Wow. Gillar särskilt musiken till tillbakablicken där Boomer blir uppläxad av Adama.

Ok, ska jag verkligen försöka ge mig på en sammanfattning av serien? Jag vet inte. Jag kan börjar lite smått, men sen ska jag nog ta mig tid att låta allt sjunka in. Smälta hela rasket. Se om jag kan bli klokare av det

Överlag en stabil tv-serie med starkt manus som håller ihop den på ett mycket bra sätt. Lösa trådar som inte glöms bort utan plockas upp på ett elegant sätt. Välskrivna karaktärer, och framförallt, bra skådespelare som passade ihop med sin karaktär. Klart alla kan man ju inte älska, men jag tycker inte det fanns någon som var dålig. Visst hade några sina svackor ibland, men inte så att de blev usla. Sedan är det ju som det brukar vara att karaktärerna växer fram allt eftersom. Inklusive skådespelaren som blir varm i kläderna. I mitt tycke var det framförallt Boomer-karaktären/skådisen som växte i mina ögon ju längre serien fortskred.

Både pengar och tid har lagts på cgi:n som var välgjord (dock ej perfekt men man kan ju inte få allt) rakt igenom vilket kan tyckas förvånande för en tv-serie. För den delen så förvånar helheten mig att den kan vara så otroligt välgjord och väl genomförd för det hör inte till vanligheterna för tv-serier, i synnerhet sci-fi serier, som kan lida brist på både det ena och det andra. Plus BSG har kompetent folk och ett välskrivet och genomtänkt manus. En eloge till alla inblandade.

Storyn då? Jag tycker det är så underbart med en tv-serie som inte serverar allt på ett silverfat, utan viss eftertanke krävs. Allt är inte solklart. Några frågeställningar här var ju: 1. vilka är de fem? 2. vem är det som bara Baltar kan se och höra? 3. vem är Starbuck och vilken roll kommer hon att spela? 4. Samma gäller för Hera som för Starbuck. Mycket spännande och intressant.

Lite kluven dock till de två sista avsnitten. Både för och nackdel när de mixar tillbaka blickarna. Bra att få förklarat bakgrundshistorien till karaktärerna, men samtidigt kan det bli en aning rörigt. Lite smått kaotiskt ibland och en rytm som vacklar.

Det jag funderar över är "de andra 6 och Baltar": vilka är de egentligen? Är de änglar? Och allt prat om Gud? Vad menar de? Vi har ju hela tiden fått höra att det är Baltar som ska skriva sista kapitlet om mänskligheten. Men de överlevde ju? Så vad är sista kapitlet? Den andra Baltar säger oxå skrattande att han inte tycker om att kallas för det, Gud. Vem, vem? Hm. Intressant indeed. Och Starbuck är en ängel. Dödens budbärare? Därför funderar jag på om det verkligen kan vara så att det finns olika slags änglar?

Nej, jag ska smälta den och återkommer senare med lite mer matnyttiga reflektioner. Hoppas jag.


PS. Första gången eftertexten körs i sådant tempo att man verkligen hinner med att läsa den

Jag undrar om det var vad Heras lek med stridspjöserna i början handlade om? Att Galactica smälter samman med basstjärnan? Eller om det finns en ännu större betydelse.

Jag funderade också på det. Men jag har inga teorier.

Ja, förklaringen kom ju i sista avsnittet då de avsiktligt körde in Galactica i basskeppet. Tack, Wylie, för att du tog med den scenen med Hera för den hade jag ju glömt bort för tillfället.

Med lite sorg i hjärtat som jag konstaterar att den underbara tiden som jag tillbringat med besättningen på Galactica och de andra runtomkring, nu är över. Sorgligt, men sant. Återstår The Plan som jag har hemma så kan tänkas att jag ser den i morgon. Hm, läs: idag.

Sedan är det väl bara att vänta på att Caprica anländer till Svedala. Någon som vet något om det? Eller blir det till att köpa den på DVD?

[dukeofnewyork]

En snabb kommentar om Starbuck, tänk på vad Leoben sa: "When I look at you now I don't see Kara Thrace. I see... an angel blessed with the light of God. An angel who will lead her people home." Vilket hon gjorde. Svårare än så var det inte.

Själv var jag lätt besviken på Starbucks plötsliga exit, efter att man levt och känt med henne under fyra säsonger så bara "poff".

Måste såga att din sammanfattning/kommentar till det sista avsnitten är väldigt läsvärda, du fångar upp det intressanta och de viktiga temana.

Tyvärr tycker jag att det blev ett slut med en viss bismak. Rent narrativt knyts det mesta upp och det är långa, svepande arc-avslutningar, men förklaringarna känns ju sådär. Liksom "God did it" och allt var ett slags exodus till ett nytt Eden, där allt kan börja igen, en slags reboot.

Sorgligast faktiskt att se skeppen i flottan styras mot solen. Det är över nu. Äventyret.

Sorgligt och sorgligt, jag blev lätt irriterad på att de lämnar rymden bakom sig i någon slags exodus. Att de så att säga goes amish. Allt efter vad Gud vill, ditledda som de är av hans hantlangare/änglar Starbuck, Baltar och 6.

Dessutom är det ju inte över så länge centurionerna finns kvar, de hade i alla fall vett nog att stanna kvar i rymden.

Cylonerna börjar skjuta samtidigt som Chief för händerna runt Torys hals och knäcker till.

Tory fick äntligen betala för mordet på Cally, även om karaktärens död då kändes som en mindre intrig så fick den tämligen stora konsekvenser och det är cylonerna själva som bryter cirkeln och hindrar en upprepning genom att förstöra allt hopp om att återuppbygga återfödelsetekniken, vilket leder Leoben till ett snabbt självmord.

Som sagt slutet är bitterljuvt, mycket är bra men när alla stora anslag ska tas i hamn är det trist att det blir deus ex machina och någonstans byts komplexitet och oförutsägbarhet ut mot ett cyniskt spel av tredje part. Enda positiva är att seriens smått dystopiska syn på människan nog är rätt nära sanningen och att tekniken lika ofta som den blir en hjälpare blir en stjälpare.

Jag tycker serien är riktigt bra tills slutet, då jag själv inte riktigt kan följa med hela vägen hem, men slutet i sig är i linje med serien och inget magplask, fortfarande bra, men jag hade på något sätt velat se något annat.

[Kermit]

Fast det där med en slags reboot är ju också ett centralt tema i serien - "All of this has happened before and it will happen again". Och att det slutar med att det kanske kan börja om eller så blir det annorlunda den här gången. Jag gillar!

[Synon]

En snabb kommentar om Starbuck, tänk på vad Leoben sa: "When I look at you now I don't see Kara Thrace. I see... an angel blessed with the light of God. An angel who will lead her people home." Vilket hon gjorde. Svårare än så var det inte.

Själv var jag lätt besviken på Starbucks plötsliga exit, efter att man levt och känt med henne under fyra säsonger så bara "poff".

Sant. Leobens kommentar glömde jag ju i all hast. Och nu när jag sovit på saken så känns det inte konstigare än så.
Starbucks sorti kändes lite så där ärligt talat. Lite väl övertydligt att något övernaturligt var inblandat. Kändes mer fånigt.

Måste såga att din sammanfattning/kommentar till det sista avsnitten är väldigt läsvärda, du fångar upp det intressanta och de viktiga temana.

Tack. Ofta har jag en massa tankar och funderingar som snurrar runt i mitt huvud, men jag har svårt att få ner dem på 'pappret'. Försöker att lära mig det, att skriva ordentligare och inte ta för givet att alla hänger med i mina tankar (särskilt om jag själv knappt gör det...)

Tyvärr tycker jag att det blev ett slut med en viss bismak. Rent narrativt knyts det mesta upp och det är långa, svepande arc-avslutningar, men förklaringarna känns ju sådär. Liksom "God did it" och allt var ett slags exodus till ett nytt Eden, där allt kan börja igen, en slags reboot.

Faktiskt. Håller med dig där. Jag är inte alls övertygad om slutet som de knåpade ihop. Och inte helt förtjust i just det du skriver i din sista meningen. Det kändes som en billig och tråkig lösning.

Sorgligt och sorgligt, jag blev lätt irriterad på att de lämnar rymden bakom sig i någon slags exodus. Att de så att säga goes amish. Allt efter vad Gud vill, ditledda som de är av hans hantlangare/änglar Starbuck, Baltar och 6.

Dessutom är det ju inte över så länge centurionerna finns kvar, de hade i alla fall vett nog att stanna kvar i rymden.

Skrattade gott åt din kommentar. Så bra. "goes amish". Indeed!
Jag var visst lite otydlig där. Skulle lagt till att den sorgliga känslan handlade mer om att den scenen markerade ett slut på serien i mina ögon. Kändes så slutgiltigt. Nästan så jag fick en tår i ögat

Det var en fin gest att äntligen ge centurionerna deras frihet. Bryter cirkeln. Fast nu finns de ju där ute och vem vet vad som händer i framtiden, ja

Som sagt slutet är bitterljuvt, mycket är bra men när alla stora anslag ska tas i hamn är det trist att det blir deus ex machina och någonstans byts komplexitet och oförutsägbarhet ut mot ett cyniskt spel av tredje part. Enda positiva är att seriens smått dystopiska syn på människan nog är rätt nära sanningen och att tekniken lika ofta som den blir en hjälpare blir en stjälpare.

Jag tycker serien är riktigt bra tills slutet, då jag själv inte riktigt kan följa med hela vägen hem, men slutet i sig är i linje med serien och inget magplask, fortfarande bra, men jag hade på något sätt velat se något annat.

Ja, bitterljuvt är ordet. Jag tycker du, som vanligt, fick till en väldigt bra sammanfattning här. Tack för hjälpen

Fast det där med en slags reboot är ju också ett centralt tema i serien - "All of this has happened before and it will happen again". Och att det slutar med att det kanske kan börja om eller så blir det annorlunda den här gången. Jag gillar!

Ja, trots allt kändes det bra att de lyckades bryta den onda cirkeln. För det var ju så nära att börja om igen iom att de fem skulle ge de andra återupplivningstekniken igen. So close.

Edited by Synon, 11 April 2010 - 12:14.

[dukeofnewyork]

Visst är det så, det handlar om ett slags cykler. Samhällen, civilisationer och imperier kommer och går men universum (eller Gud) består. Det gillar jag också, särskilt då det sätter berättelsen (och även "oss" som berättelsen handlar om) i en kontext som är spännande. Samma finns ju i B5 med civilisationer som "goes beyond the rim". För allt ståhej vi människor må göra är vi ändå bara parenteser i ett kosmiskt perspektiv.

Och annorlunda blir det ju i och med att Hera är halvcylon. Frågan är dock om cyklerna behöver vara så bokstavliga som primitiva-civilisation-förfall-back to nature. Dessutom tycker jag att om man nu ändå påpekar att komplexa system är oförutsägbara borde man också tryckt på att alla komplexa system skapar anomalier som i slutändan ofta krossar systemet (tänk Neo) och att system med intelligenser inblandade sällan är linjära eller cykliska. Gud behövs helt enkelt inte för att att exodus ska vara möjligt.

Edited by dukeofnewyork, 11 April 2010 - 11:34.

[Synon]

Jag kan tycka att serien hade fått ett värdigare slut om de knorrat till det en aning, inte satsat på det enkla, abrupta slutet med att de går tillbaka till naturen. Kändes lite väl extremt. Som du skriver så tycker jag att det hade det blivit intressantare om de fångat upp Neo-biten och gjort något av det i stället. Vilken underbar tanke. För den här fantastiska tv-serien förtjänar ett så mycket bättre slut än vad som nu blev. Jag känner mig lite lurad och besviken att det inte blev mer än så här.

pst. duke: låter som att du rekommenderar Babylon 5? Har funderat lite över vilken tv-serie jag ska satsa på nu när BSG är avklarad, och B5 finns med på listan (bland så många andra )...

Edited by Synon, 11 April 2010 - 11:48.

[Wylie Times]

OMG. Jag borde ha hållit mig och sett det här nästa helg. Nu blir det världens längta vecka till nästa lördag.

Jag gillade att dom öppnade med flashbacks till Caprica. Bara små glimtar av deras liv innan serien började. Fast när dom började dyka upp senare i avsnittet tyckte jag snarare att dom tog tid från saker som händer i flottan. Vissa saker ignorerades som t.ex. hur cylon rebelllerna ställde sig till räddningsförsöket och andra saker stressades som t.ex. att myteristerna frigavs. Öht har det inte varit någon uppföljning på det.

Jag älskar ljussättningen på många av Caprica scenrena. Det är nåt som BSG ofta använder sig av. Starkt soft ljus som ger lite drömlik känsla. Ett exempel är Kara i förra avsnittet när Baltar pratade om henne som en ängel och hon kliver in i ljuset just innan hon går in till Anders. Men det har aldrig gjorts snyggare än Laura i fontänen i det här avsnittet..

I mångt och mycket påminner det om första delen av Exodus när Adama planerar att frita människorna på New Caprica. Men jag har svårare att förstå varför folk lyssnar på Adamas brandtal den här gången. Dom ska rädda EN person. En halv-cylon dessutom. Med tanke på hur mycket skit dom har tagit den sista tiden. Varför fortsätter dom följa Adama in i det sista. In i absurdum. Är det att det börjar kännas som att dom inte längre har nåt att förlora?

Hur som helst lär det bli en frak-tacular final. En vecka...

Jag har väl rätt blandade känslor om finalen också. Första delen med anfallet mot kolonin var helt briljant. Blodtörstig som jag är hade jag nog velat se fler dö men det var ruggigt snyggt gjort och väldigt spännande. Öht hade jag och dom flesta tror jag förväntat sig en betydligt mörkare final men titeln Daybreak skvallrade ju iofs om något annat när man tänker efter.

Allt med Baltar och Caprica Six sköttes väldigt snyggt och jag är glad att det slutade som det gjorde för dom. Jag gillade inte Baltars kult storyline speciellt mycket och jag gillade definitivt inte Capricas story med Tigh. Men det knöts ihop snyggt. Speciellt när Baltar börjar gråta när han nämner att han kan jordbruk. Full circle. Jag är rätt nöjd med hur head Baltar och Six förklarades också. Jag hade gärna sett med head Baltar genom serien men men.

Sista scenen med dom två, för jag antar att det skulle föreställa head Six och Baltar i slutet, hade jag gott kunna klara mig utan. BSG har alltid haft någorlunda subtila samhällskommentarer men det här var så in your face att jag skämdes lite å Ron D. Moores vägnar. Varför kunde det inte bara ha fåt sluta med Adama vid Roslins grav?

Speaking of which, oerhört vackra scener mellan dom på jorden. Väldigt fint och sorgligt slut som man visste skulle komma sedan länge.

Hera då? Var hennes roll verkligen inte mer än att "leda" Baltar och Six in till CIC? Ok så hon blir någon sorts modergestalt för vå mänsklighet men, det kunde väl lika gärna vem som helst ha varit. Eller? Jag tycker aldrig att man fick någon riktigt motiverad förklaring till varför hon skulle vara så viktig. Om man inte börjar tänka i absurda cause & effect termer.

Vilket för mig till Kara Thrace. WTF? Så hon är en... ängel? Guds sändebud? Allt det religiösa som varit ganska diffust tidigare blev plötsligt väldigt påtagligt och verkligt. Jag tycker inte riktigt om det. Dom hade hellre fått lämna det mer oklart i såna fall. Mitt problem är alltså scenen där Starbuck försvinner i tomma intet. Kunde hon inte bara ha fått gå iväg, never to be seen again. Att Daniel/No. 7 skulle vara hennes pappa var tydligen en red herring. En oavsiktlig sådan enligt Ron Moore som inte alls hade väntat sig den reaktionen vilket jag finner konstigt. Så en fråga man kan ställa sig blir ju då varför ledde Kara flottan till FEL planet först? Hon verkar ju vara ett ovetande instrument i guds plan så hon vet förstås inte själv.

Vilket för mig tillbaka till Cause & effect. Om Kara hade fört dom till rätt Jorden första gången så skulle Cavil fortfarande finnas därute. Om dom hittat rätt planet skulle Gaeta aldrig ha gjort uppror, Anders skulle aldrig ha blivit skjuten och inte kunnat ge Galactica det övertag dom behövde när dom anföll.

Men det gör ändå inte Heras roll bättre förklarad. Hela operahus scenen leder till att Baltar kan förhandla fram en fred mellan Cavil och Adama (enkelt uttryckt) En fred som vara i typ fem minuter. Sen brakar hela helvetet loss ändå. Vad var då poängen? Att få till ett litet eld upphör så att Gud kunde stöta till Racetracks Raptor?

Moore tyckte tydligen att det var lite otydligt om alla Cylons i kolonin dog eftersom en del frågat om det. Det hade jag inga problem med. Jag köpte att dom dog allihop. Vad jag undrar över ärom det verkligen vara alla Cavils styrkor? Dom hade ju flera basestars. Fanns dom inne i kolonin? Sen vet vi ju att det lämnats kvar Cylons på Caprica. Men det kanske inte är viktigt. Eller kanske en idé till ytterligare en spin off: The Cylon Wars. Där dom rebell centurions som stack iväg från Jorden fajtas mot Cavils kvarvarande styrkor.

Jag saknade verkligen en coda scen mellan Kara och Leoben som var kraftigt under representerad i det här avsnittet.

Det fanns dock gott om avslutningsscener vilket förde tankarna till Sagan om konungens återkomst.

Allt som allt har det här varit en underbart bra serie. Den bästa efter The Wire säger nog jag också. BSG hade dock en väldigt stark sista säsong men likt The Wire avslutas det inte på bästa sätt. Det här var t.ex. inte i närheten av serieavslutningarna till Six Feet Under och Babylon 5. Men vem vet? Med tiden kanske jag säkert att ändra uppfattning. speciellt efter att ha sett om alltihop. Då kommer jag tycka ännu sämre om slutet eftersom alla luckor blir mer påtagliga.

Än är det dock inte slut. The Plan kommer någon gång i höst. Troligen i november. Lite oroande är att jag inte sett till Lucy Lawless namn någonstans där jag läst vilka som ska vara med. Det skulle vara riktigt illa om det är så.

Sen kommer förstås Caprica också. Och Virtuality om man vill ha mer Moore. :wink

[Synon]

Hera, ja. De byggde upp hennes roll och delaktighet som något väldigt stort, mäktigt och avgörande för dem alla, men var det allt? Lite snopet kändes det allt. Min hjärna kan inte rikta översätta bilderna från Operahuset till slagfältet ombord Galactica, någon som kan hjälpa mig här? Varför just ett Operahus alltså? Någon speciell betydelse med det? I don't get it. Kanske inte har någon betydelse mer än att det var en snygg inramning på drömscenariot?

Jag hade önskat se lite mer av 'head' Baltar som du, Wylie beskriver honom som. Tycker vi fick se alldeles för lite av honom, men ändå så spelar han så pass stor roll mot slutet. Allt fokus låg ju på 6. Eftersom de uppenbarade sig för Baltar, som var den som satte bollen i rullning där på Caprica, så undrar jag om det var planen det? Få igång händelseförloppet som ledde till att cirkeln till slut bröts? För annars kunde de ju alltid uppenbarat sig för någon annan... Lite höga funderingar från min sida bara.

Även jag hade gärna sett någon slags avslutsscen mellan Leoben och Starbuck.

Inte jag heller har några problem med att acceptera att alla cylonerna dog i kolonin. Dock säger ju logiken att alla kan ju knappast ha varit där. Jag vill oxå se en tv-serie som fokuserar på cylonernas sida i det hela, vad hände sen?

Har undvikit att kolla upp något öht om Caprica, stämmer dock min känsla av att det handlar om tiden före anfallet?

Edited by Synon, 11 April 2010 - 12:28.

[Wylie Times]

Nej jag har ingen aning om varför just ett operahus. Jag tror det var mest att det såg snyggt ut.

Som Duke nämner gillar jag inte riktigt deus ex machina lösningen på Kara och hur dom hittade jorden och verkligen inte avslutningen på Times Square.

pst. duke: låter som att du rekommenderar Babylon 5? Har funderat lite över vilken tv-serie jag ska satsa på nu när BSG är avklarad, och B5 finns med på listan (bland så många andra )...

Jag heter iofs inte Duke men jag rekommenderar absolut B5. Väldigt bra serie. (med ett bra slut!) Men jag tror du vet vilken serie jag tycker du borde prioritera högst av alla.

Edited by Wylie Times, 11 April 2010 - 13:06.

[Synon]

Hehe, det är OK att du svarar på den frågan. Jag har varit nyfiken på den länge, men alltid lyckats missa seriestarten på den (som nu senast på TV 4 Sci-fi, där den redan satt igång innan jag hunnit få kanalen ).
Frågan är om du menar den som finns tillgänglig i Sverige eller den som inte är det Kryptiskt värre...

Nej, tycker också att slutet med staden var overkill. Cut!

Intressant,till något helt annat: sitter på FF och efter att använt Emoticons så har musmarkören försvunnit visuellt Snacka om att sitta och skriva i tomma intet! Mäh.

Edited by Synon, 11 April 2010 - 13:05.

[Wylie Times]

B5 är dessutom väldigt viktig att se i ordning och inte missa avsnitt.

Jag menar nog den serie som är den enda jag tycker är bättre än BSG. (Finns på DVD)

Såg du förresten RDM som läser tidningen där i slutet?

Skriver du i blindo? Scary...

[Synon]

Ja, då misstänkte jag korrekt vilken serie du menar! Får ta en till raid på kära Discshop (som för övrigt borde fixa ytterligare en nivå för oss absoluta vippare Jesus! Nu vet jag vars min lön tar vägen Underbart!)

Nej! Missade jag honom? Iofs har jag ingen aning om hur han ser ut så då är det kanske inte så konstigt..hihi

Blindo, yes. Visst är jag duktig? Jag har många oanade talanger

[Wylie Times]

Så länge pengarna går till ett gott ändamål så.

Som hittat: http://www.discshop....ite=start&&ref=

Har du inte kollat på nåt extramaterial än? Annars är ju alltid RDM och Eick med i slutet av varje avsnitt efter eftertexterna.

I know you do.

[Synon]

Extramaterialet...hm, jo nu kanske jag får tid till det. Sista skivan på säsong 4 är bara extramaterial så lite matnyttigt kanske jag kan hitta där.

Ärligt talat så känner jag mig inte riktig mogen än till att komma ner på Jorden... Trivs så bra ute i rymden så jag kanske blir kvar där ett tag till?
(Men jag kommer beställa The Wire iaf så är jag redo. Har ju faktiskt sett några avsnitt av den och den är bra)

[Wylie Times]

Vill du stanna ute i rymden så är både B5 och Farscape bra alternativ.

[Synon]

In Space No One Can Hear You Scream

[Wylie Times]

...for ice cream.

[tntclr]

Dessutom tycker jag att om man nu ändå påpekar att komplexa system är oförutsägbara borde man också tryckt på att alla komplexa system skapar anomalier som i slutändan ofta krossar systemet (tänk Neo) och att system med intelligenser inblandade sällan är linjära eller cykliska. Gud behövs helt enkelt inte för att att exodus ska vara möjligt.

Men eller hur! Snacket om komplexitet är ju fullständigt hyckleri. "For me to poop on!" säger Gud och skickar en massa änglar för att fixa biffen. Jag var väldigt besviken efter finalen och det känns som att ju längre tiden går desto mer besviken blir jag (underligt fenomen ). Jag kan t.ex. inte se Caprica. Jag har försökt men det går inte, jag kan inte engagera mig mer i BSG-universat nu när jag vet att det finns änglar och Gud och fan och hans moster som drar i trådarna.

[dukeofnewyork]

@tntclr: For me to poop on... Jag skrattade gott åt den fina kommentaren.

Och jag håller med dig om att det definitiva införandet av en judeokristen Gud som agent i det hela förtog udden av serien. Fram tills finalen var det öppet även om möjligheten alltid fanns där. Nu med det ontologiska statement finalen är hamnar BSGverse i ett annat ljus. Jag har inte heller gett mig på Caprica eller ens The Plan efter finalen så jag känner igen mig i bristen på engagemang. Jag vill iofs se Caprica men drar mig (väntar nog till slutet av säsong ett). Men det ska tilläggas att Synons genomtitt väckt mitt intresse igen och jag kommer nog se om BSG inom kort.

Jag kan också hålla med om att komplexiteten snarare är rökridåer med tanke på finalen, men ovissheten oh mysticismen har varit ett välkommet inslag (precis som det var i B5 där JMS dock var smart nog att inte spela ut "the God card"). Jag har respekt för RDM som författare och jag tycker ändå att han ska ha ära för serien även om jag inte håller med om hans exit-strategi i fallet BSG:

@Synon: Självklart ska du se B5 som är en verkligt episk serie, med underbara karaktärer (G'kar ftw!). Det är en helt annan ton och värld än BSG, varför de inte går att jämföra men båda är välskrivna och står i en klass för sig.

Nu när du sett hela BSG vilka karaktärer är dina "favoriter", de som gjort mest intryck? Själv är jag ju en Starbuck-fanboy (särskilt efter fångenskapen på New Caprica) och blev väldigt tagen och närmast förälskad i den karaktären som ju också i slutändan var en nyckelkaraktär. Själv tycker jag utöver Starbuck att Baltar, Adama, Tigh och Chief är de som stod ut mest, följt av Roslin och Lee. Bland sidokaraktärerna var Ju Helena Cain en favorit (hela Pegasus-arcen ger mig fortfarande gåshud när jag tänker på den). Six (som verkligen är en nyckelkaraktär) kunde jag personligen aldrig riktigt engagera mig i.

[Synon]

Ja det var en skön kommentar, tntclr

Duke:

Glad att höra att jag lyckats väcka din lust (den satt fint) att se om BSG. Kul.

Jag är riktigt sugen på att se B5. Blev ju jätteglad i vintras när jag hörde att Com Hem äntligen blivit med TV 4 Sci-fi, men så visade det sig att en massa serier kört igång sen länge, bl a B5. Surt. O well, får bli på DVD. Iofs föredrar jag det för då kan jag själv bestämma i vilken takt jag vill se avsnitten. Perfekt. Avskyr ju att vänta en hel vecka på nästa avsnitt som vi diskuterade en gång om du minns det.

Oj, favoriter i BSG? Hm, låt mig tänka efter. Starbuck växte enormt och blev faktiskt en favorit även hos mig. Dock kan jag inte påstå att det gick så långt som till förälskelse för min del... Adama, of course. Trygg och stabil. Tigh tyckte jag var stabil rakt av. Gillade honom. Ellen gjorde bra ifrån sig, men skulle inte vilja kalla henne favorit. Baltar stack ut, men han var inte heller direkt någon favorit hos mig. Alltför ofta som han stod still imo. Lee tycker jag var en aning blek och jag förstår absolut inte hur Starbuck kunde dregla efter honom när hon hade en hunk som Anders vid sin sida *skakar oförstående på huvudet* Ja, Chief gillade även jag. Och håller med dig om 6 som aldrig fastnade hos mig heller. Däremot gillade jag Boomer/Athena som var usel i början, men utvecklades rejält allteftersom. Cavlin var riktigt cool de gånger han var med. Älskade hans drypande kommentarer. Leoben var bra. Roslin var mestadels bra, men jag ledsnade faktiskt på henne mot slutet för jag tyckte inte det hände så mycket med henne.
Absoluta favoriten var ju faktiskt Cain som kom in som en virvelvind och vände upp och ner på allt. Underbart och som du säger hela Pegasus arcen är helt outstanding
Hoppsan, nu fick du en salig mix av lite av varje. Hängde du med eller blev det bara rörigt?

[tntclr]

@tntclr: For me to poop on... Jag skrattade gott åt den fina kommentaren.

Courtesy of Triumph the insult comic dog, i fall ni inte redan visste det

Jag har inte heller gett mig på Caprica eller ens The Plan efter finalen så jag känner igen mig i bristen på engagemang. Jag vill iofs se Caprica men drar mig (väntar nog till slutet av säsong ett). Men det ska tilläggas att Synons genomtitt väckt mitt intresse igen och jag kommer nog se om BSG inom kort.

Jag kommer nog också se om den, men det blir nog inte på ett tag. The Plan har jag försökt se två gånger men har gett upp totalt, och det har nog mer med kvaliteten att göra än besvikelsen över finalen. The Plan känns överflödig.

Jag kan också hålla med om att komplexiteten snarare är rökridåer med tanke på finalen, men ovissheten oh mysticismen har varit ett välkommet inslag (precis som det var i B5 där JMS dock var smart nog att inte spela ut "the God card"). Jag har respekt för RDM som författare och jag tycker ändå att han ska ha ära för serien även om jag inte håller med om hans exit-strategi i fallet BSG:

Jag fick aldrig känslan av att någonting som hände i serien fick någon religiös förklaring, förutom slutet då. Det var ju mycket religiobabble, och det agerades mycket utifrån religiösa övertygelser osv. men jag kan inte komma ihåg ett enda tillfälle då jag tänkte att "änglar och Gud är nog en realitet i den här serien". Jag var så övertygad om att allt skulle få en naturlig/vetenskaplig förklaring och för mig kändes som att det låg närmare seriens anda. Blir intressant att ha det i åtanke vid en omtitt. Sedan håller jag såklart med om att RDM och alla andra som skrev BSG är väldigt begåvade och har gjort en fantastisk insats och att BSG är en av de bästa serier som gjorts osv. Jag var också väldigt positiv till Virtuality-piloten, så jag har knappast gett upp på RDM. Han får bara aldrig någonsin mer spela ut "the God card", för det gör man högst en gång i sin karriär om man har någon stolthet som författare imo