52 replies to this topic

[Mjolnir]

Som är realistiska dessutom? Typ "Saw" och "Final Destination"? Där är ju dödsfallen ett självändamål. Då är det mer intressant med något som utforskar människans mörkaste sidor (visst, det är inte nån djuplodande psykologisk analys man får) och samtidigt parodierar amerikaners nidbilder av utlandet, tycker jag.

[Snälle Hulken]

Parodierar? Det skulle verkligen inte förvåna mig om Eli Roth tror att det ser ut i Europa så som det visas i filmen

Men ärligt talat, filmen har inget annat än att det läskiga i "vanliga" folk som dödar folk helt oprovocerat på sjuka sätt.

[Robert Jonsson]

Det finns en intressantare fråga här tycker jag. Vad för sorts skräck är det vi talar om? Det finns flera olika sådana nämligen

Men det som kanske är mer intressant för mig är - HUR skrämmer den er?

[Snälle Hulken]

Jag kan jämföra med några filmer jag minns har skrämt mig på senaste:

Hostel - "Oh, fuck! Det där måste ju gjort så jävla ont!" Här handlar det om att föreställa sig hur ont något gör, folk blir borrade i, får sina hälsenor kapade (och ges möjligheten att "gå" iväg), får halva ansiktet bortbränt av en blåslampa (så att ögats fästen försvinner, och det hänger längs kinden i synnerven) osv. Man är inte så rädd för vad som ska hända (då det är så förustägbart!!) utan mer för det hemska som presenteras för stunden.

Silent Hill - "Göm er då, han kommer ju!" Den här filmen blev jag skrämd av på så sätt att jag brydde mig om karaktärerna, och rädslan blev väldigt långvarig, monstrena var ju så långsamma!

Texas Chain Saw Massacre (original) - "Fy fan asså, tänk er det dära!" Det som bidrog väldigt mycket till rädslan i den här filmen var meddelandet i början: att filmen var baserad på en sann händelse. Då började vi alla spekulera i vad man skulle göra om något sådan hände en själv. Det handlar om att man vet att den här familjen är helt jävla livsfarlig, och som sagt att vi var övertygade om att något sådant hade hänt på riktigt gjorde att man på något sätt trodde helt och hållet på något så sjukt.

[Catholic Block]

Är inte ett dugg rädd för filmer där någon galen mördare springer omkring och mördar folk, läs: tonårsskräck. Screamfilmerna gillar jag men ser dem som något helt annat än skräck. Övernaturliga eller psykologiska filmer skrämmer mig isåfall mer, speciellt när det drabbar familjen som i The Shining t ex. Då blir det både obehagligt och spännande dvs en skräckfilm. Det finns alldeles för få bra filmer i den genren dock.

[Crusader]

Håller med Catholic Block, där. T ex de filmer som på sista tiden har skrämt mig mäst är:
The Ring
Första gången på mååånga år som jag blev riktigt rädd. Hade svårt att sova och mardrömmar.
The Grudge
För första gången NÅGONSIN så skrek jag i biosalongen.
The Grudge 2
För andra gången i mitt liv så skrek jag i biosalongen. Måde hemskt psykiskt och fysiskt dåligt under och efter filmen så rädd somm jag var. Hade ont i bröstet och trodde jag skulle spy. Hemresan med buss på kvällen var en mardröm för jag såg "henne" överallt. Tog mig ett par dagar att komma över den biovistelsen. (Hoppas 3:an är lika hemsk)
Silent Hill
Trodde aldrig de skulle lyckas så bra att föra över Silent Hill-illamåendet och kusligheten till film men det gjorde de. Önskar bara att filmen var längre för den kändes aldeles för kort och hastig ibland.

Ofta räcker det inte bara med "Buh" skrämsel där man snabbt hoppar till, för det går över sedan. Det måste vara en långvarig skrämsel som håller i sig. De filmerna ovan stämmer in på det då de ofta låter en vara berädd på vad som ska hända och man får istället se det långsamt hända och säga några "Oh gud" innan det slår till.

[Tom_Hell]

Hmm, Evil Dead 2 och Jason X är ju fantastiska komedier/drifter med genren. Förstår inte hur någon kan tycka att de är otäcka

[Robert Jonsson]

Det är en väldig skillnad på hur mycket skräck du sett, hur gammal du är, i vilken kontext du ser den, uppfostran, inlevelse i filmen och en hel annan drös faktorer. Så jag kan förstå de som är rädd - och jag är grymt avundsjuka på dem.

Meningen är ju att man skall bli skrämd och blir man det för vad andra betecknar som icke-skrämmande filmer har man ju fått ut mer av filmen än de som inte säger de är skrämmande.

[Crusader]

Jo, att bli skrämd är ju en av de viktiga delarna av filmerna. Själv är jag tyvärr väldigt härdad efter alla skräckfilmer jag har sett. Väldigt jobbigt. Så därför blir jag extra glad när jag ser en film som faktiskt lyckas skrämma mig.

[Robert Jonsson]

Förstår dig. Ju mer man ser desto mer kritisk blir man eftersom du känner till skräckkonventionerna. Du vet exakt vad som skall hända och vet du exakt vad som händer kan det inte bli skrämmande (i alla fall väldigt sällan). Skräck är alltid värre om man inte vet vad som skall komma, då det inte finns en trygghet.

(Samma sak med inlevelse - om du glömmer bort att du ser filmen och istället nästan är i den, så blir det givetvis också mer skrämmande.)

[Crusader]

Jo, så är det ju.

Sedan om det känns en verkligt så brukar det förhöja skrämsel efekten. T ex när det filmas med en vanlig filmkamera. Jag känner flera som aldrig blir rädda när de ser skräckfilmer men blev jätterädda när de såg t ex Blair Witch Project eller Nyhetsinslaget i Signs och X-Files: Cops avsnittet.

[Robert Jonsson]

Just det är en term som inom filmvetenskapen kallas för immediacy. Med det menas att du får en tydligare närhet till filmen och därmed också blir lättare påverkad. Jag är inte alls förvånad att sådana inslag är skrämmande, för lyckas de greppen dras du in i filmens narrativ och slutar se den (och börjar uppleva den). Om den inte längre känns som en förfalskning av verkligheten är det också lättare att bli påverkad av skräcken. Det är just i skapande av immediacy som de flesta skräckfilmer inte lyckas med.

[Tom_Hell]

Det är en väldig skillnad på hur mycket skräck du sett, hur gammal du är, i vilken kontext du ser den, uppfostran, inlevelse i filmen och en hel annan drös faktorer. Så jag kan förstå de som är rädd - och jag är grymt avundsjuka på dem.

Meningen är ju att man skall bli skrämd och blir man det för vad andra betecknar som icke-skrämmande filmer har man ju fått ut mer av filmen än de som inte säger de är skrämmande.

Nej, inte i detta fall. Jason X ÄR en hejdlös drift med skräck-genren i allmänhet och Fredag-filmerna i synnerhet. Det är uppenbart att regissör/manusförfattare haft detta som mål.

Evil Dead 2 är också en slags kärleksfull drift. I stort sett är det ju en mer humoristisk tagning på den första Evil Dead!

[Robert Jonsson]

Ledsen du har fel som det sjunger om det. Även en parodi kan skapa rädsla, vilket beror på kontexten (när jag var runt 2 fick jag mardrömmar av mupparna t.ex. - vilket en person i tonåren t.ex. inte skulle få).

Men du har fel om Jason X. Nu var det länge sedan jag lyssnade på det, men om du tar och lyssnar på kommentatorspåren på DVD:n och kringmaterialet så var det inte en drift som regissören har haft. Det var för att uppdatera Fredag den 13:e filmerna till en ny miljö som var drivkraften.

[Tom_Hell]

Ledsen du har fel som det sjunger om det. Även en parodi kan skapa rädsla, vilket beror på kontexten (när jag var runt 2 fick jag mardrömmar av mupparna t.ex. - vilket en person i tonåren t.ex. inte skulle få).

Men du har fel om Jason X. Nu var det länge sedan jag lyssnade på det, men om du tar och lyssnar på kommentatorspåren på DVD:n och kringmaterialet så var det inte en drift som regissören har haft. Det var för att uppdatera Fredag den 13:e filmerna till en ny miljö som var drivkraften.

Jag säger inte att en parodi ( eller som i dessa fall; lätta drifter/hyllningar) inte kan framkalla skräckkänslor. Ska man bara gå på det du säger så kan man ju kalla allt för skräck... (Eller inget).
Oavsett är det klart att man kan bli rädd av dom, jag har dock väldigt svårt för det.

Ok, det är möjligt att de inte menade att göra Jason X till en hyllning. Men som du vet så har många av människans stora uppfinningar kommit till genom misstag
Dock verkar det som om man medvetet har försökt att föra in humor i Jason-serien.

"It's time to do a Jason movie, and let's do it right. Let's make something fresh and new and big and fun and wild." Jim Isaac, Regissör

"We had the same vision for the movie, which made it real easy to go forward because we all like the same kind of movies - a good scary, fun, funny, sexy, action-horror movie in space." - Noel Cunningham, Producent

Och sättet man gjorde allt detta på är långt ifrån de tidigare filmerna. Dessutom märks det att man haft en massa kärlek till genren och serien som sådan, det kan i sig konstituera en slags hyllning!

[Robert Jonsson]

Ska man bara gå på det du säger så kan man ju kalla allt för skräck... (Eller inget).

Nej, det jag säger är att alla filmer kan skrämmas. Det är skillnad

Personligen kan jag säga att jag inte Jason X inte skiljer sig så mycket från de tidigare filmerna i fråga om att bli rädd. Den är mer välproducerad och med större budget, men scare-factor är ungefär lika stor och den följer samma mönster som tidigare. Så jag tycker inte det skiljer sig så mycket alls (okej, rymddelen är ny och innovativ, men det var inte riktigt vad jag menade ).

Citaten känns inte riktigt som en medveten, annorlunda strategi gentemot de tidigare filmer. Och kärleken till genren och filmen... Umm. Va? Klart det finns då de de gjort nio delar innan. Det är ett pågående narrativ, ingen plötslig hyllning

[Tom_Hell]

Och kärleken till genren och filmen... Umm. Va? Klart det finns då de de gjort nio delar innan. Det är ett pågående narrativ, ingen plötslig hyllning

Jag håller inte med. I denna del fins det en humor och en massa klassiska scener ifrån de tidgare filmerna som används på ett nytt sätt. Ta bara scenen när Jason kommer in på holodecket. Tjejerna personifierar klyschorna som finns i slasher-genren, själva campingscenen i sig är en nytappning av vad som setts i de tidigare filmerna. De tidigare Jason-filmerna är för det mesta hårda, kalla och försöker vara skräckinjagande. I denna finns en betydligt större humor och självdistans.

[Robert Jonsson]

Jo, du har rätt i att det finns en större självdistans - eller nä, snarare en självmedvetenhet - som inte refelekterats tidigare i filmen. Men att gå från självmedvetenhet och kalla det en hyllninbg och en helt annan sorts film är ett väldigt långt steg.

I kärnan är det samma sorts film, men ser man till ytan är det väldigt annorlunda (det är rymd, det verkar glättigt och, som du säger, humoristiskt). Men ser man till storyelement är den identisk och om man kollar närmare tycker jag inte stämningen heller är så pass annorlunda. Men det är bara vad jag tycker.

[TerrorTub]

Av dom så är Alien på klar första plats.
Exorsisten och the Ring får dela andra plats, men jag måste säga att Dark Water (japanska) är fan så mkt mer skrämmande än the ring.

[Tom_Hell]

Såg faktiskt amerikanska The Ring på tv igår. (Ja jag vet att alla tycker den japanska är bättre...) Och även om den aldrig var otäck på något vis fann jag den väldigt spännande sådär som ett hederligt gammalt mysterium kan vara.
Hennes jakt på att ta reda på vad som egentligen låg bakom bandet, varje ny ledtråd som dök upp gjorde att jag faktiskt satt tämligen intresserad hela filmen, och det var länge sedan jag gjorde med någon "skräckfilm". Dock tycker jag inte att det var så mycket "skräck" i den. Så det ska bli intressant att se orginalet någon gång!

[cyberhof]

Blair Witch Project är väll den ända som jag blev lite skrämd av utav dessa.

Men jag förstår inte att så många tycker Alien är läskig, själv har jag somnat till Alien på DVD många gånger på nätterna när jag inte har kunnat sova.
Jag tycker inte den är läskig utan bara riktigt skön...

Den läskigaste filmen jag har sett är Children of the Corn (1:an) det är den ända filmen jag blivit riktigt rädd för, jag tror inte det är handlingen så mycket som känslan i filmen och hjärtslagen som (vad jag kommer ihåg) hela tiden dunkar i bakgrunden...

[Marie Morot]

Skräckfilm är inte ngt jag ser särskilt ofta, men den första Alien-filmen såg jag utan att veta vad den skulle handla om och jag hade svårt att sova efteråt. Hu!

Silence of the Lambs är väl ingen skräckfilm så för mig, men den väcker oerhörda äckelkänslor och jag mår illa av att tänka på den.

Har inte kunnat med att se någon av de senare filmerna i samma 'verse heller, varken i Alien-serien eller Lammen.

[Mjolnir]

Jag tror Alien spelar mycket på en typ av individuell rädsla. När xenomorfen är "nyfödd" (innan den har vuxit till sig) så påminner den om en grotesk orm och i sitt fullvuxna tillstånd har den en skepnad som kanske inte direkt liknar nåt djur men är ganska arketypiskt monstruös. Har man en fobi mot något/några djur så blir man nog skrämd lättare.

[Marie Morot]

Jo, det ligger något i den förklaringen. Äckelkänslor över det slemmiga krypet typ. Blä.

Av de andra filmerna i pollen har jag tagit mig igenom ungefär halva BWP, fann den tämligen enformig och tröttsam och The Excorist. Ingen av dem är särskilt skrämmande. The Ring har jag inte sett, däremot Ringu. Dock var jag sysselsatt med annat samtidigt som jag såg den och det var inte något som bidrog till skräckkänslorna precis.

Övriga filmer har jag inte sett.

[Johannes NA]

Den är mer välproducerad och med större budget, men scare-factor är ungefär lika stor och den följer samma mönster som tidigare. Så jag tycker inte det skiljer sig så mycket alls (okej, rymddelen är ny och innovativ, men det var inte riktigt vad jag menade wink.gif ).

Den största skillnaden i filmen (rymdskeppet exkluderat) är Jason Voorhees som plåtniklas. Så oerhört fel. En annan skillnad är färgskalen och kulisserna; hemtrevliga, färgglada och fina. Jason är mörk, stor och smutsig. Kontrasterna skulle skapa spänning, sade man. Pah! Tvärtom. Han såg mest löjlig ut. Det är väl första gången han tonsätts med hårdrock/techno-musik också? Det var nog techno, jag har inte sett filmen på flera år. Technomusken antyder att regissören ville ha publiken på Jasons sida. Större delen av fansen är redan på Jasons sida. Check. Jason X konkurrerar imho med del 8 och 9 om priset dummast-i-serien. Jag tror att regissörens kärlek (well, ja ) till Jason hindrade honom i arbetet.

Jason X gör anspråk på att vara en hetsigt underhållande publiken-ska-sitta-i-taket-film. Precis som övriga filmer i serien också gör (ettan undantaget, möjligtvis - den är mer mystisk). Primärfunktionen är m a o inte att skrämma vettet ur folk. Så jag tycker inte att den hör hemma här Men visst, det finns säkert en och annan som skrämdes av den också.


Edit: Arhg! Jag klickade in Jason X-alternativet av misstag! Jag ändrade till BWP just innan webbsidan laddades om, men vet inte om pollen registrerade det Ödets ironi.

Edited by Johannes NA, 29 December 2006 - 22:22.