Den här filmen öppnade starkt med en scen från Jean Greys barndom. Jävlar vad datatekniken gått framåt när filmmakarna "föryngrat" Patrick Stewart och Ian McKellen. Man fick lite smått kalla kårar utav scenen när man får en försmak på Jeans krafter. Sedan skiftar vi till en scen som också kändes lite grann i magen efteråt, Warren Worthington försöker skära bort sina egna nyutvuxna vingar. Filmen fortsatte i raskt tempo. Kanske för snabbt. Filmen skulle absolut inte mått dåligt av en halvtimme till, då skulle den med all säkerhet blivit mycket bättre än slutresultatet. Det är detta som är det stora problemet med filmen, hela filmen är för snabb, för genomstressed. Men vad kan man vänta sig med tanke på den korta tid Brett Ratner (Ratman) hade för inspelningen. Scenen då Jean Grey (numera Phoenix i långt vackert rött hår) vaknar till liv så börjar filmen bli riktigt intressant. Men tyvärr kommer min första stora besvikelse redan där... Cyclops dör. Det värsta är att karaktärerna knappt verkar drabbas utav detta dödsfall. Han är ju ändå X-Mens ledare. Scenen där Jean vaknar upp på skolan är väldigt välspelad tycker jag. Famke Janssen är duktig som halvschizofren supermutant. Scenerna som följer sedan i Jean Greys hus är fantastiska, där är filmen riktiga höjdpunkt. Trots att Professor X dör (det gör han ju aldrig i serierna ju *ironi*
Slutsats:
Filmen är milvägar ifrån att nå upp till X-Men 2's standard. X2 skulle verkligen nästan kunna räknas som ett mästerverk. Den är verkligen bland de tre bästa superhjältefilmerna som någonsin gjorts anser jag. Men gör det X3 dålig, nej inte direkt i alla fall. X3's stora problem (eller enorma problem snarare sagt) är att den är för kort. Man får inte grepp om knappt någon utav karaktärerna. Jag stör mig självklart på att Wolverine återigen få stå i rampljuset även om Hugh Jackman är grym som Wolverine. Manuset kändes också väldigt krystat på vissa ställen. Dialogerna var ju under all kritik ibland. Och hela historien känns fördummad ibland, botemedelshistorien hade enorm potential. Tyvärr så känns det hela väldigt, med brist på andra ord, genomrushat. Sedan att de blandar in Dark Phoenix Sagan är både bra och dåligt. På vissa ställen våldtog de den allvarligt talat. Det hatade jag verkligen. Och jag håller DPS väldigt varmt om hjärtat. Men Famke Janssens rollprestation som Phoenix är verkligen bra. Det är ännu ett plus i filmen. Men det är också där som ännu ett minus kommer. Man får aldrig se Phoenix raptorn som jag verkligen såg fram emot att se . Men för att försöka avrunda så att inte recensionen blir allt för lång. Filmen var bra, mer än godkänd. Just nu sitter jag i dilemma om vilken utav X-Men 1 och 3 som är bäst. Det är svårt. Medan ettan var en riktigt bra början så var X3 en fantastisk avslutning som tyvärr kunde blivit mycket mycket mycket bättre. De kunde gärna ha väntat med filmen i ett år eller något för att få till ett bättre manus och kanske bättre regissör. Men iofs, då kanske inte skådespelerna kunnat vara kvar, men det är ju svårt att säga. Mitt betyg till filmen: som brinnande X-Men entusiast är jag lite småbesviken (tja mer än det faktiskt) på många ställen i filmen men trots det ger jag denna film 3,5 av 5 möjliga. Det var inte dåligt, det var en fantastisk avslutning på en fantastisk trilogi men det kunde blivit så mycket bättre.





