975 replies to this topic

[Garm]

@Wylie: Lovar att återkomma med kommentarer. Såg på din Filmtipset-profil att du även hade sett en film från Japan. Thermæ Romæ. Av betyget att döma, kanske inte fullt så bra. Men nyfikenheten är så pass stor att jag måste fråga vad det var för film och vad du egentligen tyckte om den?

[Crusader]

War Horse (2011)

 

Joey är en my ung häst och växer upp i en liten by i England. Men när Första Världskriget sätter igång tvingas bonden som äger honom att sälja honom för att kunna betala hyran. Det här är historian om en krigshäst.

 

En krigsdrama komedi och en härlig familjefilm i samma anda som Lassie-filmerna. Men det betyder inte att filmen saknar hemskheter. Långt ifrån. Filmen utspelar sig under det värsta kriget i modern tid (med fläst döda) och det visar filmen.

Jag måste säga att Joey för en jäkla otur med sig.

Lite underligt att alla tyskarna (och fransmännen) pratar Engelska med varandra. Filmen har rätt steriotypiska karaktärer. Engelskmännen är övermodiga, tyskarna överlägsna, fransmännen fega.

Visst, vissa saker kan kännas väldigt extrema, som när tyskarna och engelsmännen hjälper varandra för att rädda Joey. Men det hände faktiskt sådana saker mellan striderna under Första Världskriget. Till skillnad från Andra Världskriget så var det här inget personligt och lite agg var mellan dem. Det kändaste exemplet var Julen då kriget tog en paus och de Engelska och Tyska soldaterna sjöng julsånger tillsammans.

En väldigt fin och bra film som jag varmt kan rekomendera till alla.

 

Betyg: Fantastiskt Bra

Edited by Crusader, 10 February 2013 - 02:08.

[XC]

War Horse (2011)
Visst, vissa saker kan kännas väldigt extrema, som när tyskarna och engelsmännen hjälper varandra för att rädda Joey. Men det hände faktiskt sådana saker mellan striderna under Första Världskriget. Till skillnad från Andra Världskriget så var det här inget personligt och lite agg var mellan dem. Det kändaste exemplet var Julen då kriget tog en paus och de Engelska och Tyska soldaterna sjöng julsånger tillsammans.

Första världskriget har jag för mig brukar kallas för "gentlemännens sista krig" ibland.

[XC]

Age of the Dragons (2011) [US]

#Genre: Urban Fantasy och korsbefruktade storylines.

#Koncept: Moby Dick men med Drakar!

#Förväntningar: Moby Dick men med Drakar! (Storymässigt så kan det här ju givetvis bli hur bra som helst).

#Ögon&Öron-godis: Skaplig story vars största brist kanske är att den stryker tittaren medhård lite för ofta. Överlag tycker jag man för över de grundläggande elementen från originalet (som jag inte läst mer än brottstycken ur) till en ny fond. Och personligen kan jag faktiskt erkänna att draken kanske funkar till och med bättre än originalets val. Rollistan består av mestadels namn som jag inte hört talas om tidigare och mot förmodan så är det faktiskt det större namnet "Danny Glover" som för mig framstår som det vekare kortet. Det skall dock sägas att "Kapten Ahab" är en roll som kanske är väldigt svår att få balans på, utan rätt stöd från regissören så misstänker jag att de flesta skulle misslyckas och åstadkomma en lätt fånig roll tolkning. Produktionen är annars rätt trevlig med helt klart godkänd cgi, man har också försökt tänka utanför lådan när det gäller designen på drakarna; uppskattas även om designen är både ful och oövertygande i flygmomenten.

#Bäst: Man slänger in en kvinnlig besättningsman.

#Sämst: Ödet för Rachels far var väldigt genomskinligt.

#XC Konstaterar: Sevärd om man gillar nya turer med gamla koncept, vänta dig inget livsomskakande bara.

#PS: Summer Glau var tydligen någonstans på vägen intresserad av rollen som Rachel.

[Wylie Times]

@Wylie: Lovar att återkomma med kommentarer. Såg på din Filmtipset-profil att du även hade sett en film från Japan. Thermæ Romæ. Av betyget att döma, kanske inte fullt så bra. Men nyfikenheten är så pass stor att jag måste fråga vad det var för film och vad du egentligen tyckte om den?

 

Yes. Jag tog bara upp Oscarsfilmerna. Termae Romae var rätt kul faktiskt. Väldigt väldigt japansk humor. Du förstår säkert vad jag menar med det. Handlingen säger egentligen det mesta. Filmen börjar med att etablera att badhusen i antika Rom (sk Termae) var det finaste och mest anseendevärda byggnaderna i Rom. (Sanning med modifikation kanske...) En ung romare försöker skaffa sig anseende genom att bygga ett badhus men han har inga bra idéer. När han sitter i ett badhus och funderar undervattnet hittar han ett hål i väggen som för honom till ett badhus i nutida Japan. Han återvänder kort därpå och implanterar saker han sett i nutiden vilket gör hans nya badhus till Roms mest populära. Huvudrollerna spelas av japaner medan alla mindre roller görs av italienare som dubbas till japanska. Det roligaste är just tidsresorna och alla upptäckter som han förundras över. Tyvärr räcker det inte till en hel film och sista halvtimmen är därför ganska seg. Men jag skulle ändå rekommendera den bara för att den är så eljest.

 

Jag återkommer snart med omdöme till Django som jag såg i kväll.

 

Liten teaser: Det är den klart bästa filmen jag sett hittills av "bästa film" nomineringarna. 

Edited by Wylie Times, 10 February 2013 - 21:11.

[Garm]

Fin teaser. Då blir det till att sitta snällt och invänta det. Spännande att läsa vad du tycker om den filmen och upplevelsen.

 

Tack för beskrivningen av Termae Romae. Det låter utan tvekan som en film jag vill se. Jag är helt med på noterna med vad du menar med väldigt japansk humor. Har märkt genom åren att den ofta fungerar bra i mindre portioner, även om jag kan uppskatta riktigt skruvade filmer som Getting Any? och liknande. Får definitivt granska den här filmen närmare under luppen.

[Wylie Times]

Skit samma. Jag hade tänkt se på dom sista två avsnitten av Fringe men det börjar bli för sent för det så jag skriver lite mer om film istället. My loss is your gain.

 

Frankenweenie

Baserat på en live action kortfilm som Tim Burton gjorde då han jobbade åt Disney. Att göra långfilmer av populära kortfilmer är ju ett beprövat knep. I det här fallet använder sig Burton av samma animeringsstil som i Nightmare before Christmas och Corpse Bride och det börjar ärligt talat kännas lite utjatat nu. Alla ser ut som dom just kommit hem från en Cure konsert och allt är så väldigt goth precis som is å många av Burtons filmer. We ge get it. Du är mörk och svår med lite undefundig och makaber humor. Time to move on. Med det sagt så ärr det fortfarande väldigt snyggt gjort. Väldigt snyggt arbetat med ljus och skuggor som andas klassisk skräck från mosterfilmernas glansdagar på 30 och 40-talet. Sen får man väl säga att det är vågat att inte bara göra det stop-motion utan även svartvitt. Martin Short och Catherine O'Hara är mycket bra val som röstskådisar också men tyvärr har dom inte lyckats lika bra med den unga killen som spelar huvudrollen som är väldigt blek (inte bara bokstavligen) tråkig. Och det känns ärligt talat lite konstigt att granntjejen som är lika gammal (10) spelas av Wynonna Ryder som väl är över 40 vid det här laget.

 

Tim? Nästa gång: Tänk lite mer Big Fish. Där hade du någonting på gång. 

 

 

Django Unchained

QT:s hyllning till Spagetthi Western genren i allmänhet och Django från 1966 i synnerhet. Att QT är förtjust i Spagetthi western är inte direkt någon hemlighet. Man kan se spåret av det i dom många av hans filmer. Personligen tycker jag inte att Django är en speciellt bra western film. Jag skrev om den här på forumet när det begav sig. QT:s film har egentligen ingenting gemensamt med den när det gäller handlingen. Bara namnet på huvudpersonen som är löjligt snabb och pricksäker. I originalet handlar det om en Fistful of Dollars rip off medan QT förstås har en egen story där Django är en slav som blir prisjägare i jakt på sin fru istället för en luttrad revolverman på jakt efter hämnd. Dialogen är som vanligt lysande när det gäller QT och han har klokt nog slagit följe med Christoph Waltz igen som levererar QTs repliker på utsökt sätt. Manuset är förstås Oscarsnominerat men konstigt nog inte regin som är minst lika vass. Mitt enda egentliga klagomål på filmen är det som jag nästan alltid klagar på numera när jag går på bio. Varför måste filmerna nu för tiden vara så förbaskat långa??? I Tarantinos fall handlar det lite om hans ego skulle jag tro. Han vet att han kommer undan med vad som helst och därför har han inga spärrar heller och han låter ofta scener pågå lite längre än dom egentligen behöver. Men hade jag suttit bekvämt hemma i soffan och sett filmen hade jag nog inte stört mig så mycket på detta eftersom filmen i övrigt inte känns så lång. 

[Garm]

Här kunde du ha mötts av någon form av kommentarer kring dina senast sedda filmupplevelser, om det inte hade varit för att jag lät tanken "så trött och sliten jag känner mig, om jag skulle ta och sträcka ut mig lite på sängen innan jag tar tag i det som ska göras" hade fått tagit överhanden. I nästa sekund så är klockan 03:45 och jag "sträckte" visst bort en bra bit av kvällen och natten. Det kanske är dags att släcka ned elektroniken för att sedan gå och lägga sig på riktigt istället. Återkommer!

Edited by Garm, 11 February 2013 - 04:25.

[XC]

Legenden från Djupet / Mee-Shee: The Water Giant (2005) [US/DE]

#Genre: Familjeäventyr.

#Koncept: Innehåller väl alla de vanliga ingredienserna: den trasiga familjen, barnet som upptäcker en gammal hemlighet, skurkar och slutet gott allkting gott.

#Förväntningar: Jim Henson's Creature Shop är givetvis en stämpel för viss kvalitet.

#Ögon&Öron-godis: Den här storyn bjuder inte på något väldigt nytt egentligen, det är väldigt mycket "Rädda Willy" över den. Men den funkar ändå rätt bra, mycket pga. de läckra miljöerna (jojomensan, delvis inspelad på Nya Zeeland) och ett gott arbete att blåsa liv i Mee-Shee. (Visst finns det cgi där, men jag tror man faktiskt delvis byggt Mee-Shees huvud också). Rollistan innehåller inga stora namn, men dock en del kända ansikten (speciellt för oss som håller Xena och Hercules varmt om hjärtat). Bruce Greenwood känner vi ju bland annat igen från The River (som vi fortfarande sörjer en smula) och Charles Mesure, Joel Tobeck och Luanne Gordon från redan nämnda Xena/Hercules. Samtliga göt bra ifrån sig inklusive Rena Owen även om jag inte riktigt finner hennes karaktär riktigt köpbar. (Men det är nog snarare en brist i manus/regi).

#Bäst: Storskurken Watkins är faktiskt riktigt elak för den här typen av film. Inte alls sådär barnvänligt mjäkig som de annars brukar vara.

#Sämst: Man tar i lite för mycket där på slutet. Mee-Shee och mamma Mee-Shee hade räckt, ett helt stim blir lite i överkant och tar udden av en annars helt godkänd film.

#XC Konstaterar: Mee-Shee bygger mycket på etablerade konceptbilder vi känner till om Loch Ness-odjuret (aka "Nessie") och beskrivs kanske bäst som en korsning mellan en valross, dinosaurie och draken från den oändliga historien.

#PS: Produktionsbolaget Ogopogo har inte gjort något annat än den här - dock så har medproducenten MBP den utmärkta komedin Puckoon i sin portfölj.

[XC]

Mannen i Järnmasken / Man in the Iron Mask, the (1977) [UK/US]

#Genre: Kostymdrama.

#Koncept: Dumas d.ä. klassiker om (kung) Ludvig XIV och dennes goda tvilling Phillipe.

#Förväntningar: En av de klassiska berättelserna vi aldrig får nog av.

#Ögon&Öron-godis: Finns inte mycket att orda om själva storyn, det är den som vi lärt oss älska genom åren. Värt att nämna är att den här filmen fokuserar på Phillipe på ett sätt som den nyare versionen från 1998 (med Leonardo DiCaprio) inte gör. Här får också D'Artagnan klara sig utan sina tre svärdsbröder Athos, Porthos och Aramis. (Och man saknar dem heller inte). det märks att den är inspelad på (mer eller mindre) autentiska platser i Frankrike; här och där är nämligen patinan aningen för framträdande på byggnader och statyer men det ger också filmen en viss air av svunna tider. Hela produktionen är trevlig, om än med en viss blekhet i fotot, och det är kanske med rätta som kostymören Olga Lehmann fick en Primetime Emmy för sin insats.

#Bäst: Aldrig förr har jag väl känt sådan sympati med en liten biroll som när Ludde 14 kallsinnigt sliter peruken av sin fru Maria Theresa. Vivien Merchant gör en strålande liten roll.

#Sämst: De flesta kvinnoroller och med Louise de la Valliere i spetsen känns mer som välplacerad rekvisita än karaktärer.

#XC Konstaterar: Intrigen här känns mer genomarbetad och godtagbar än den som senare skrevs 1998. Och inför nästa rond kanske vi ska låta Ludde ha en tvillingsyster istället? (Hur bra storyn än är behöver den fler kvinnoroller).

#PS: I filmen uppvisar Louise (Jenny Agutter) en viss avsmak för Fouquet (Patrick McGoohan); tydligen så är den delvis naturlig då den förra inte alls tyckte om att jobba med McGoohan.

[Crusader]

My Bloody Valentine: Director's Cut (1981)

 

För 20 år sedan inträffade 2 hemska mord i den lilla gruvstad Valentine Bluffs på Alla Hjärtans Dag och mördaren, den galne föredetta gruvarbetaren Harry Warden, lämnade en varning att han skulle döda alla som vågar firar dagen. Ingen har vågat fira sedan dess. Inte fören nu. Folket i staden tänker återuppliva de gammla traditionerna då det hela uppenbart är historia nu och den yngre generationen tror inte ens att det har hänt. Men så sker ett nytt mord.

 

Klassisk Slasher som är rätt bra även om den har sina dåliga scener. Slutet känns gjort för en uppföljare men kanske de bara ville att skräcken skulle leva kvar?

Filmen fick en remake 2009 som var planerad början på en serie men planerna blev skrotade trotts att filmen var en succé.

En film jag kan klart rekomendera till alla som gillar Slasher.

 

Betyg: Mycket Bra-

[XC]

Greven av Monte Cristo / Count of Monte-Cristo, the (1975) [UK/IT]

#Genre: Historiskt nu-tar-vi-dem-en-efter-en drama.

#Koncept: Det är (givetvis) om ett fruntimmer igen. Dante har henne. Mondego vill ha henne (de är kusiner btw). Förutom det vill kollegan Danglars vill ha Dantes jobb och tillsammans de vänder sig till åklagaren De Villefort som (egentligen) bara vill att Dante håller tyst om planerna på att frita Napoleon från Elba.

#Förväntningar: Jag håller filmatiseringen från 2002 som en personlig favorit; det är med spänning jag ser en alternativ take.

#Ögon&Öron-godis: Intrigen är tight, präglad av en finess man inte lyckades med 2002 (måste jag erkänna). När Edmond slutligen börjar skörda frukterna av sin hämnd faller liv efter liv samman, det är dominoeffekten och korthus på en och samma gång. Väldigt snyggt måste jag säga. Trevlig produktion, inte överdådig men helt klart godkända miljöer och rekvisita allt är fortfarande nästan 40 år senare väldigt övertygande.

#Bäst: Åhh, man gör inget Disney-slut. Mercedes tar sitt pick och pack och vägrar falla i sin svunne fästmans armar! Vill herr Dante ha henne tillbaka gör han bäst att jobba för det.

#Sämst: Den enda detaljen som faktiskt man lyckades ljus år bättre med 2002 är rollen som "Abbé Faria". Trevor Howard är inte ens i närheten av Richard Harris prestation.

#XC Konstaterar: Samma story men ändå två olika filmer. Så mycke känns igen och så mycket levereras annorlunda.

#PS: Jag laddade faktiskt ned boken från Gutenberg en gång i tiden med avsikt att läsa den - det har inte blivit av en skall erkännas.

[Fiskrens]

Argo (2012)

 

Borde nog gilla den här filmen mer än jag faktiskt gör, rent logiskt alltså. Den är snygg samtidigt som den känns autentisk och har ett bra driv i handlingen. Inledningen med det halvtecknade introt till den Iranska revolutionen är vacker. Bitvis väldigt spännande, framför allt på slutet (alla som flugit kan känna igen sig i det nervösa väntandet i flygplanskö - här med lite extra nerv så klart). Bra på att skapa spänning i de små momenten, och nästan utan våld. Genomgående bra skådespeleri, även om jag håller med om att Affleck borde gömma sig mer bakom kameran: han är bitvis väldigt blek och kan i princip bara spela "vanlig amerikansk man". Kul att i eftertexterna få se jämförelser mellan filmens gestaltningar och originalen, ger en vink om att rätt mycket arbete lagts ned på den biten.

 

Men. Affleck har en klart irriterande ovana att överdriva lyckliga slut. Män som jublar och kramas till stråkmusik. Och varför scenen med att försonas med frun på slutet t ex, hon borde ju tvärtom vara störtförbannad och inte ha någpn aning om var han varit när han bara försvann . Och även om dramat är bra i detaljerna blir de stora dragen rätt förutsägbara.

 

Betyg: Mycket Bra-

[Wylie Times]

Beasts of the Southern Wild
Beasts.. berättar om den lilla flickan Hushpuppy som bor ute i träskmarken utanför New Orleans när Katrina slår till. Åtminstone tror jag att det är Katrina. Det sägs aldrig rakt ut men man får anta det. Öht är det mycket i filmen som det bara hintas om och som aldrig sägs rakt ut. Regissören Benh Zeitlin är mer än lite inspirerad av Terrence Malick där krutet läggs på det visuella och i storyns flumimiga utsvävningar om jättelika vildsvin som strövar omkring. Det är inte i närheten lika urflippat som Tree of Life. Här finns ändå en tydlig story. Problemet är bara att det är svårt att engagera sig i den när den presenteras på det här sättet om man inte ääääälskar pretto flum a la Malick. Personligen uppskattade jag det väldigt snygga fotot och miljöskildringarna som följde av det.  Skådespelarinsatserna från framför allt Quvenzhané Wallis och Dwight Henry var också riktigt bra men jag blev inte berörd där det är tydligt att filmen vill beröra.

Edited by Wylie Times, 16 February 2013 - 21:55.

[Crusader]

Delete (2011)

 

En journalist och en ung hacker försöker hitta sanningen bakom ett par mystiska cyberattacker som har haft katastrofala följder, och jagas av en envis FBI-agent. Samtidigt försöker regeringen desperat hitta ett sätt att stoppa detta nya hot.

 

Sci-Fi inspirerad av den cybernetiska katastrof som vissa anser vara påväg. Att internet skulle kunna bli intelligent. Rätt bra ibland men slutet var väl lite sådär.

Från början en miniserie som sedan kliptes ihop till en långfilm. I sverige så har den slagits ihop med andra filmer/miniserier till en filmserie med temat "Jordens Undergång" och heter här Jordens Undergång - Delete.

 

Betyg: Bra-

 

 

 

The Fugitive/Jagad (1993)

 

Dr. Richard Kimble döms till döden för sin frus mord och flyr för att hitta den riktiga mördaren, den enarmade mannen. Hack i häl är den envise Samuel Gerard som tänker fånga honom till varje pris.

 

Klassicker baserad på en av världens populäraste TV-serier vid samma namn (som fick en remake som tyvärr blev nedlaggd efter 1 säsong och slutade i en cliffhanger). Med Harrison Ford  och Tommy Lee Jones

i samma film så kan det inte bli annat än bra.

Filmen fick en uppföljare vid namn U.S. Marshals där Gerard, åter spelad av Tommy Lee Jones, och hans team jagar en ny mördare på flykt.

En underbar film som de flesta säkert har sett och den tåls att se fler gånger. Det ända dåliga är att de tonar ner den enarmade mannen och gör någon annan till skurk istället. Det är iallafall en film jag kan varmt rekomendera.

 

Betyg: Fantastiskt Bra

Edited by Crusader, 17 February 2013 - 00:24.

[Wylie Times]

Amour

Oerhört realistisk och närgången skildring av ett äldre par där kvinnan drabbas av en stroke. Hennes man tar hand om henne så gott det går men det blir allt svårare allt eftersom hennes tillstånd försämras. Hanneke håller i vanlig mening inte tillbaka något utan låter den hemska sjukdomen krypa sig fram tills det blir så svårt att se på att man bara sitter och skruvar på sig. Deprimerande är bara förnamnet. Ändå finns där en värme mellan de två. Men få se tillräckligt av hur de är med varann innan stroken och hur mannens kärlek för kvinnan aldrig sviktar trots den oerhörda påfrestning som det här innebär för dom. Jag gillar hur filmen inleds också i bästa Sunset Boulevard stil där man genom filmens gång undrar hur det kommer att sluta på det viset. Tyvärr är inte Hannekes förkärlek för att berätta en historia i makligt tempo honom till gagn i den här filmen. Det blir alldeles för jobbigt och deppigt att se på även fast det är väldigt bra gjort. 

[Fiskrens]

The Avengers (2012)
 
Betyg: OK

Edited by Fiskrens, 17 February 2013 - 10:42.

[Wylie Times]

Five Broken Cameras

Dokumentärfilm om en by som föröker protestera när israeliska bosättare tar deras land och bygger bostäder där. Filmen presenteras genom Emad som bor i byn och just köpt en kamera när hans fjärde son föds. Han filmar både sitt familjeliv och protesterna som hans vänner går på. Genom åren förstös den ena kameran efter den andra (vanligtvis vid protester som spåras ur när de israeliska soldaterna börjar skjuta på protestanterna. Det blir ett väldigt gripande och personligt porträtt av konflikterna mellan palestinier och israleler som man inte ser det på nyheterna. Emads yngste son växer upp i takt med filmens gång och tvingas i en mycket tidig ålder konfronteras med våld och död. Samtidigt bör man såklart vara medveten om att det är en väldigt subjektiv film skildrad helt och hållet från de palestinska böndernas sida.  

 

Filmen finns i 18 dagar till på SVT play i deras "Dox" sektion. Den är också nominerad för bästa dokumentärfilm på årets Oscarsgala.

[Wylie Times]

Searching For Sugar Man

Feel good doku om en bortglömd musiker som återupptäcks när det visar sig att han varit väldigt stor i Sydafrika under Apartheid tiden. Lite som Anvil dokumentären som kom för några år sen fast med mer seriösa undertoner. Precis som den är det också bäst om man vet så lite som möjligt om själva historien. Jag visst ingenting och det vann filmen väldigt mycket på eftersom filmen tar ett par oväntade vändningar. Intressant är förstås också att filmen är gjord av en svensk (som jag aldrig har hört talas om). Det är en väldigt snyggt gjord film, från ljudläggning och små animeringar till det väldigt tjusiga fotot. Foto i dokumentärer brukar annars ofta vara en eftertanke. Speciellt när ett "viktigt" ämne avhandlas. Här har man istället lagt mycket krut på det och det bidrar starkt till känslan i filmen. Sammanfattningsvis: En mycket fascinerande film som rekommenderas varmt.

[Crusader]

Lockout/MS One: Maximum Security (2012)

Året är 2079. Snow är en frilansande agent och blir ditsatt för mordet på en gammal vän och döms till 30 års nerfrusen förvaring på M.S. One, ett superfängelse i omloppsbana rund Jorden. Ombord på fängelset är Presidentens dotter Emilie Warnock för att kontrollera förhållandet som fångarna har. Men när fångarna bryter sig ut så förändras allt.

En film baserad på den så kallade ultimata lösningen på brottslingförvaring, att frysa ner dem. Problemet med den "lösningen" är ju att det ingår ingen rehablitering. Får man 50 års fängelse så fryses man ner i en sömnlös koma och vaknar upp lika jävlig som innan utan att ha lärt sig något. Med andra ord, man bara skuter på problemet till framtiden. Därför kommer troligen något sådant här aldrig hända i verkligheten.
Det finns saker som jag inte gillade. Jakten i början var rörig så man aldrig hängde med med exploderande mobiltelefon, enhjulig motercyckel som kunde välta bilar som körde på den och flygfarkost som krachade utan att man fick se varför. Likaså att Mace bara råkar tappa en pistol som bara råkar skjuta en polis (vilket var uselt).
Bra skådespelare (framförallt Guy Pearce som här har skapat en ny ikonisk karaktär som jag inte skulla ha mot att återse) och bra action.
En film som är uppenbart starkt inspirerad av Flykten från New York och Die Hard. En action-komedi som jag starkt kan rekomendera alla som gillar action.

Betyg: Mycket Bra+

Edited by Crusader, 18 February 2013 - 01:36.

[Crusader]

Dungeons & Dragons: The Book of Vile Darkness (2012)
 
För 2000 år sedan i världen Nerath sålde den onda magikern Nhagruul sin själ till Demon Lords of the Abyss så att hans ande kunde leva kvar. Av hans kropp gjorden en bok, "The Book of Vile Darkness". Alla som läste ur den blev galna, förvrängda och onda. Men 1200 år senare bildades den heliga ordern "Knights of the New Sun" och började driva ut ondskan. Boken delades i 3 delar och gömdes för att den inte bli förstörd.
 
Baserad på Dungeons & Dragons Rollspels regelboken vid samma namn och berättar mytologin runt den. Filmen var gjord för att släppas 2011, samtidigt som den nya versionen av boken, som en promotion för boken. Men som ni kanske ser så försenades filmen.
Helt OK skådespelare och specialleffekterna är ibland riktigt bra och imponerande med tanke på budgeten.
Jag älskade hur allting med filmen var en hint till spelen och hur han handlade i shopen i början fungerade precis som i spelen vilket var jättekul.
En mycket bra Fantasy film, precis som Dungeons & Dragons: Wrath of the Dragon God, som har allt vad en bra Dungeons & Dragons film ska ha.
En film som IMO har fått oförkänt dålig kritik mäst pga att den är lågbudget. Och boven ni dramat är Lord of the Rings filmerna som satte ribban omöjligt högt för andra Fantasy filmer. Ärligt talat blir jag arg när folk kritiserar och säger att filmerna är skit bara för att de inte hade flera hundra miljoner dollar i budget och inte kan leva upp till den extremt höga standarden. Jag iallafall, som är ett fan av Dungeons & Dragons och bra Fantasy överhuvudtaget fann den här filmen, och förra filmen, till att vara ren njutning. Det här är en D&D film gjord av D&D fans för D&D fans och väldigt troget källmatrialet!
 
Betyg: Fantastiskt Bra-

[XC]

Dungeons & Dragons: The Book of Vile Darkness (2012)
Och boven ni dramat är Lord of the Rings filmerna som satte ribban omöjligt högt för andra Fantasy filmer. Ärligt talat blir jag arg när folk kritiserar och säger att filmerna är skit bara för att de inte hade flera hundra miljoner dollar i budget och inte kan leva upp till den extremt höga standarden.

Tycker det är den generella trenden idag: folk ser helst innehållslöst skräp bara det är kända namn i rollistan och maffiga special effekter. Kan också bli lite halvupprörd när folk sågar helt ok storylines bara för att skådespelarna är lite orutinerade.

Edited by XC, 20 February 2013 - 11:09.

[XC]

Wayne's World 2 (1993) [US]

#Genre: Komedi.

#Koncept: Wayne och vapendragaren Garth fortsätter förhöja rockfaktorn i Aurora, Illinios.

#Förväntningar: Jag mindes ärligt inte ett skvatt av den här.

#Ögon&Öron-godis: Storyn är kanske aningen mer sammanhängande här än i föregångaren, den känns faktiskt mer genomarbetad. Filmens stora akilleshäl är kanske att den inte är rolig, bortsett från att Tia Carrere vältimat (och antagligen ett obevakat ögonblick) lyckas vara rolig så vräker man på med skämt som saknar substans och poäng. Sedan är det hela 'elak skivproducent försöker lägga sina slemmiga labbar på Cassandra'-intrigen: den funkade sådär i första filmen och känns som en tradig upprepning i den här. Till filmens finare ögonblick hör antagligen Aerosmith medverkan i början och slutet på filmen.

#Bäst: The Lemonheads version av Simon & Garfunkels klassiska Mrs Robinson måste ju givetvis kollas upp lite närmare.

#Sämst: Filmen öser på med en poänglös pubertetshumor som till och med Dana Carvey känns obekväm tillsammans med.

#XC Konstaterar: Oh herregud, måste ryktena om en Wayne's World 3 vara elaka rykten.

#PS: Drew Barrymore uppskattas alltid, men nog är det väl en mysko svensk hon serverar oss?

[Wylie Times]

The Lincoln Lawyer

Det är lite lustigt hur lite jag visste om den här filmen innan jag såg den. Bara att den handlade om (Duh) Lincoln och att det var fokus på slaverifrågan. Inte helt otippat förstås när det gäller Spielberg. Visserligen kan jag tycka att han kunde ha gjort en mer traditionell biopic eftersom det han tar upp i filmen är det som också är mest känt om Lincoln. Jag känner personligen att jag i övrigt har ganska dålig koll på honom just eftersom det historiskt sett ligger så mycket fokus på avskaffandet av slaveriet och inbördeskriget så det hade varit intressant att få en annan bild av honom. Å andra sidan få man det också. tack vare den som vanligt geniale Daniel Day-Lewis som återigen gör en klockren insats som jag inte kan tänka mig annat än att det resulterar i ännu en Oscar. Sally Field är också riktigt bra som hans hustru och trots att filmen redan är väldigt lång önskar jag att det fanns fler scener mellan dom två. Man hade kunnat dra ner på "röstfisket" istället som tar upp väldigt mycket tid för att inte tala om själva röstningen. Jag tror dom går igenom hela representanthuset på när dom säger ja eller nej. Eftersom vi redan vet hur det kommer att gå känns det som Spielberg bygger upp alldles för mycket spänning kring det hela.Så det är mycket poitiskt snack i filmen och det blir aningen segt mellan varven, som tur är har Spielberg samlat ihop ett smörgåsbord av überbra skådespelare i alla biroller. David Strathairn, James Spader, Tommy Lee Jones, John Hawkes, Tim Blake Nelson, Michael Stuhlbarg, Joseph Gordon-Levitt, Hal Holbrook, Walton Goggins, Jared Harris. The list goes on and on and on. Till sist ska man väl ha i åtanke också att det här är ett väldigt rosenskimrande porträtt av Lincoln som man väl inte får kritisera i USA. Inte för att jag tror att just Steven Spielberg var intresserad av att göra det heller.

 

Sammantaget en mycket bra film tycker jag ändå trots att den är lite långrandig och jag skulle gissa att den kräver ett visst historieintresse också. 

[Crusader]

Mamma Mia!

 

Lika bra som sist.

 

Betyg: Mycket Bra+