1001 replies to this topic

[XC]

@XC: ska jag tolka det som att filmen ej kommer falla Wylie och mig i smaken?

Tvärt om, jag tror att båda ni skulle kunna se den och tycka om den. Den är väldigt välproducerad.

[dukeofnewyork]

Crazy Heart

Så har man då äntligen fått sett denna film. Bättre sent än aldrig, säg. Grejen är att jag verkligen velat se den länge, men prokrastinerat löjligt länge.

Nåväl, till filmen. Och den kan beskrivas med två ord: Jeff Bridges. Han formligen lyser i den här filmen och får dessutom enormt mkt utrymme att göra det. Uppbackad av en bra ensemble dessutom, till och med Maggie Gyllenhaal är bra. Det är en bra om än inte omvälvande historia, men väl berättad. Det är i mycket en skådespelarnas film, vilket märks. Med det sagt, är det gott hantverk annorstädes också, inte minst fotot är av god klass. Men helt klart är att utan Jeff et consortes hade detta lätt kunnat bli en dussinfilm.

Ska ju sägas att jag inte är en fan av country, jag tycker faktiskt direkt illa om det, men musiken är kongenial för filmen även om den knappast klarar att stå sig utanför filmen.

En fin film, en bra film, men riktigt ända fram når den inte och jag har vissa reservationer, inte minst för slutet. Men det är ett rent nöje att se Jeff "in full bloom" och få utrymme att göra det. Ibland bränner det till ordentligt, men i slutänden blir det som bara bra. Vilket är fullt tillräckligt. Och än en gång, Jeff Bridges!

Sherlock Holmes

Jag älskar Sherlock Holmes. Punkt.

[Synon]

Jag börjar ana att du är ett stort fan av Jeff Bridges... Då kanske nedanstående film, som jag precis sett, kan intressera dig?


True Grit (2010)

Fjortonåriga Mattie Ross far har blivit skjuten till döds av ynkryggen Tom Chaney och hon är fast besluten att se till att rättvisa skipas och att mördaren får vad han förtjänar. Hon tar hjälp av en skjutglad, försupen U.S. Marshal, Rooster Cogburn, och de ger sig iväg – mot hans protester – för att få tag på Chaney. För att kunna hämnas sin far måste hon förfölja brottslingen in på Indianernas territorium och dessutom hitta honom fort, innan en Texas Ranger vid namn LaBoeuf fångar honom först och för honom till Texas för att stå till svars för mordet på en annan man.

Den klassiska västernfilmen känns igen här med whisky-pipmlande män som glatt skjuter hejvilt omkring sig och rider ut i den karga öken. Scenografin, kostymer och fotot fulländar verket. Inte heller att förglömma ljuden från t ex sporrarna på bootsen och hästarnas frustanden som är små detaljer som även de lämnar sitt bidrag till helheten.

Jeff Bridges gör en godkänd prestation som Rooster Cogburn trots att jag stör mig ibland på hans mumlande i skägget. Önskar jag haft undertexter för den mannen kan prata obegripligt när han känner för det! Bridges är nominerad till en Oscar för Bästa manliga huvudroll, men jag tycker inte han var så utmärkande här. Men bara för att han är han så kanske han tar hem den i alla fall. Vi får välan se. Bra skådespelare i övriga roller där t.o.m Matt Damon är uthärdlig. Kors i taket! Men bäst av dem alla är faktiskt unga Hailee Steinfeld som imponerar stort på mig. Hon är Oscarsnominerad för rollen, men då jag inte sett hennes konkurrenter än så ska jag låta det vara osagt om hon tar hem det. Men värd en nominering är hon helt klart!

Nyinspelning av True Grit (1969) där John Wayne vann en Oscar (sin enda) för rollen som Rooster Cogburn. Denna film har jag lagt till på min lista med filmer jag vill se.

3/5

[Synon]

Blue Valentine (2010)

En berättelse om det underbara med att bli förälskad och det hemska med att förlora känslorna.

Känslostarkt drama där vi får följa Cyndi och Deans relation från deras första möte till äktenskapets baksida. Vad händer när kärleken inte räcker till, när den dör? Filmen lyckas förmedla en äkta känsla utan en massa lull-lull. Mycket intressant och gripande, men filmen är alldeles för lång för detta makliga tempo. Snyggt filmat och de gör tidshoppen på ett bra sätt som gör att man utan problem hänger med. Makeup och hår på Ryan Gosling är otroligt bra gjort och han övertygar som en äldre Dean. På Michelle är det mest små nyanser som märks: håret och lite färre rynkor runt ögonen vid närbild. Mycket bra spelat av dem båda.

Ett extra plus för det otroligt vackra eftertexterna!

3/5

[Wylie Times]

Heja Synon. Bra jobbat. Snart är du i kapp mig.


Restrepo

Två dokumentärfilmare följer en pluton i Afghanistan under ett år. Plutonen har blivit placerade i Korengal Valley som beskrivs som det hemskaste stället att vara placerad i. Det är strider nästan varje dag och tidigt förlorar dom PFC Restrepo. När dom kort därefter rycker fram och bygger en ny bas kallar dom den Restrepo efter sin fallne kamrat. Resten av filmen handlar om soldaternas liv där, hur de försöker kommunicera med lokalortsbefolkningen och dom förluster som plutonen tar. Det är otroligt imponerande hur två dokumentärfilmare vågar följa med och ligga så nära soldater som konstant blir beskjutna. Det är verkligen mitt i smeten. Det är även gripande att se hur soldaterna handkas med förlusterna och hur dom reflekterar på händelserna efteråt. Filmarna tar nästan helt och hållet en "fly on the wall" approach till filmen och lägger sig aldrig i, ställer inte frågor annat än i talking head sekvenserna. Ingen voice over utan bara korta text skyltar ibland. Så det är en hyfsat objektiv ställning som filmarna tar även om det helt klart är en film som sympatiserar med soldaterna.

3,5/4

[Rick Hunter]

The Social Network

Klart bättre än förväntat om facebooks grundare.

7/10

[Synon]

@XC: ska jag tolka det som att filmen ej kommer falla Wylie och mig i smaken?

Tvärt om, jag tror att båda ni skulle kunna se den och tycka om den. Den är väldigt välproducerad.

Åhå. Trodde tvärtom när du gillade den.

Sherlock Holmes

Jag älskar Sherlock Holmes. Punkt.

Kort och koncist.

Heja Synon. Bra jobbat. Snart är du i kapp mig.

Restrepo

..

3,5/4

Tack, Wylie! Jag kämpar tappert på i ditt kölvatten!

Dokumentären verkar ju helt klart vara intressant att se. Hm. Om inte annat så för ditt höga betyg på din nya skala...


@Rick: Kul att du kör ett film-race OCH skriver om dem!

[XC]

@XC: ska jag tolka det som att filmen ej kommer falla Wylie och mig i smaken?

Tvärt om, jag tror att båda ni skulle kunna se den och tycka om den. Den är väldigt välproducerad.

Åhå. Trodde tvärtom när du gillade den.

Nejdå, helt utan smak är ni inte. Det är helt enkelt inte ett prettodrama bara.

[Synon]

Än finns det hopp för dig, XC!

[XC]

*Fick just en obehaglig känsla av att Synon sett filmen*

[Crusader]

L.A. Law: The Movie - Return to Justice/Lagens Änglar (2002)

8 år har gått sedan Leland McKenzie fick veta att han var döende i cancer.
En av Michael Kuzak's föredetta klienter ska avrättas om 2 veckor och tvingar in honom i advokatyrket igen för att göra ett sista försök att få honom fri med firman som stöd och får tampas mot sitt ex, Åklagare Grace Van Owen.
Samtidigt får Arnie Becker sitt svåraste skillsmässofall hitils, att skiljas från sin fru som har skaffat Abby Perkins som advokat.

Ett kärt återseende med de flesta av orginalcasten i TV-serien. Roxanne Melman, som tidigare slutade på firman, jobbar där igen och Michael Kuzak är återigen huvudrollen efter att ha fått sparken för så många år sedan.
Det hemskaste var när Dave, en gammal vän till firman och Roxanne's föredetta man, berättar att han var döende och alla går på hans begravning och sedan visar det sig att han förfalskade sin död för han hade förskingrat pengar.
Jag blev förvånad över hur bitchig Abby Perkins har blivit.
Kul att Douglas Brackman's son, Jason, jobbar på firman nu.
Harry Potter referencerna var roliga.
Problemet med filmen är att den har aldeles förmycket att berätta på en och en halv timme. Resultatet blir en massa viktiga scener med väldigt få mellanscener som förklarar saker. Där fanns ett par saker jag inte hängde med på för de förklarades aldeles för hastigt och mycket saker kom väldigt plötsligt kändes det som. Ett annat problem var att många av småhändelserna kändes oviktiga och som en avslutande så hade man velat haft lite viktigare saker. Dessutom så blev känslan att vissa saker avslutades inte tillfredställande nog.
Men visst är det trevligt att återse gänget och det är som ett långt avsnitt av TV-serien.

5,5/10

[dukeofnewyork]

Jag börjar ana att du är ett stort fan av Jeff Bridges... Då kanske nedanstående film, som jag precis sett, kan intressera dig?

O ja, True Grit är jag klart intresserad av. Kombinationen Coen/Bridges blev ju väldigt lyckat förra gången så... Ett fan av Bridges är jag definitivt, han har iofs gjort många filmer, varav vissa mindre bra, men när han får rätt roll så kan de bli riktigt bra och dålig är han aldrig. Sen fullkomligen älskar jag ju Big Lebowski så vad han än gör så är han en given favorit bara på den meriten.

[Crusader]

Cloudy with a Chance of Meatballs (2009)

Flint Lockwood har alltid drömt om att bli en stor uppfinnare. Eftersom han bor på en ö där det ända som finns att äta är Sardiner så är hans nya projekt en maskin som omvandlar vatten till mat. Maskinen blir en given succé och snart har han fullt med beställningar på mat som regnar från himmlen. Men förmycket av det goda kan leda till stora problem.

Baserad på barnboken vid samma namn. Lite svag början och till största delen OK men mot slutet så blir den plötsligt en mycket bra härlig helt galen hyllning till alla de berömdaste skräck/Sci-Fi/Katastrof filmer som har gjorts.

5,5/10



Shrek (2001)

Shrek är en Ogre som bara vill leva i fred i sitt träsk. Men när alla fantasivarelser blir tvångsförflyttade dit av Lord Farquaad så måste Shrek göra ett uppdrag åt honom för att få tillbaka sitt träsk. Tillsammans med sin nya vän, den talande Donkey, så måste han rädda Prinsessan Fiona från ett slott vaktat av en eldsprutande drake.

Klassiker. Känns lite stelare nu än den gjorde innan men fortfarande underhållande.

8/10

Edited by Crusader, 16 February 2011 - 18:13.

[XC]

Den Fantastiska Räven / Fantastic Mr. Fox (2010) @MZ, #Rick Hunter, #Brisingr, #Wylie Times, #Synon
Bra skriven handling (inte för att man väntar sig något annat av herr Dahl) om den tjuvaktiga räven som sadlat om till familjefar och nu ger sig ut på ett sista äventyr. Stop-motion animeringen inte bara snygg den är (efter all CGI-animering som varit på tapeten de senare åren) välkommen. Filmen är snygg rent visuellt hela vägen. Bra röstskådespelare (avstod den norska versionen som fanns på dvdn). Gillar musiken i filmen, men så är den gjord av en av mina personliga favoriter dessutom: Alexander Desplat. Filmens enda negativa del kanske är kanske att den aldrig bjuder på några riktiga överraskningar, utan det som händer är logiska utvecklingar som kanske inte är helt transparenta på förhand men ändå inte något som överraskar.

[XC]

Haunting in Connecticut (2010) @MZ, #Synon, #dukeofnewyork
Det är inte den första filmen på temat, dock har jag bara sett remaken på The Amityville Horror tidigare. Där The Amityville Horror må vara en rätt trevlig film att slå ihäl lite tid med lyckas Haunting in Connecticut med att vara riktigt kuslig rakt igenom. För första gången sedan Mother of Tears så kom det en scen som var direkt obehaglig att se - och då menar jag inte i form av ett överraskningsmoment utan om scenen där ögonlocken klipptes bort. Även om jag skall erkänna att hjärtat tvärdök ned i maggropen på mig i sovrumsscenen med Sara. Bra och överlag övertygande skådespelarinstatser. Musiken ställer jag mig kanske lite avvaktande till, det känns mer som melodislingor med slumpmässiga övertoner ämnade att locka fram känslor snarare än att vara lyssningsbart - gillade slutmelodin iaf. "Baserad på verkliga händelser" börjar filmen med, det behövs egentligen inte mer än så: möjligheten om verklighetsbakgrund är givande nog om man har en välskriven historia. Det är kul att stöta på en skräckfilm som lyckas vara kuslig rakt igenom.
För en tid sedan (typ ett par år skulle jag tippa) så såg jag en dokumentär på Discovery om ett liknande fall - när jag läste Cartys recension (ej längre tillgänglig) så tänkte jag lite på den. Men även om väldigt mycket stämde mellan den och den här filmen så finns det stora skillnader - tex minns jag inget av att killen i den var sjuk och då var det frågan om ett "ondsint väsen som aldrig varit mänskligt" om jag inte minns fel. Där avslutas det hela med en exorcism sanktionerad av Katolska Kyrkan.


--
Edit: Jag tror jag hittat dokumentären och det verkar som om det verkligen var en special om samma fall. "A Haunting in Connecticut" heter den och spelades in 2002; ett av pilotavsnitten för Discovery-serien "A Haunting".

Edited by XC, 17 February 2011 - 20:03.

[Rick Hunter]

Scott Pilgrim vs the World

Som om en indiekomedi fick barn med en sci-fi-film.

8/10

Edited by Rick Hunter, 16 February 2011 - 21:53.

[XC]

Ed Wood (1994) @MZ
Tim Burton gör en ömsint film om Hollywoods kanske mest utskällda regissör. (Uwe Boll är väl den som ger stackarn mest konkurrens om titel tror jag). Allt är så normalt, ingen goth, inga djupa skuggor och han har inte ens lyckats klämma in Helena Bonham Carter här. Johnny Depp gör rollen som Ed Wood övertygande - inte för att jag träffat karln i fråga - men vi får möta som även om han sög kopiöst på att föra över sina idéer till filmmediet verkligen älskade film och såg en möjlig story överallt. Utöver Depp så har vi en mängd skådespelare som gör strålande insatser som tja…medelmåttiga skådespelare. Till och med Sarah Jessica Parker (som jag erkännes har väldigt dålig erfarenhet av) känns som om hon är i sitt naturliga element. Man ler och skakar på huvudet åt den passionerade herr Woods, och man lider lite mer karaktärerna han drar med sig ned i fallet (Vampiria tex) samtidigt gläds man med Bela. Man har lyckats väldigt bra med det visuella, man har lyckats pricka in eran väl och den svartvita paletten man valt att använda är pricken över i:t. Ett extra leende utdelas åt scenen där Woods försvarar sina specialeffekter - skulle han se dagens filmer som är mer yta och detalj än innehåll av idag skulle nog till och med han överväga kasta in handduken. Men sin normala ton till trots så finns det ändå något bisarrt över att se en film av en bra regissör som regisserar en bra skådespelare som agerar som en dålig regissör som regisserar mediokra skådespelare; som i sin tur givetvis gestaltas av folk bättre än sina karaktärer. Slutprodukten är dock allt annat än bisarr utan mer än bara sevärd.

Edited by XC, 17 February 2011 - 19:18.

[Synon]

Förmodar att du menar filmen från 1994? Och på den tiden hade han väl inte vant sig vid att ha med sitt favvopar Depp-Bonham-Carter.

Du har väl inte missat Ed Woods helt makalöst fantastiska kultrulle Plan 9 from Outer Space (1958)? Annars: se den!!!

[XC]

Ooops. Liten miss där. :Editerar: Självklart skall det vara 1994 och inget annat.

Nope, jag har skymtat den på voddler (bland annat) och varit sugen men aldrig kommit till skott.

Edited by XC, 17 February 2011 - 19:23.

[Synon]

Hehe, lätt hänt!
Men se till att komma till skott vad gäller filmen! Särskilt nu när du sett Ed Wood. Kul att läsa sen vad du tyckte om den!

[XC]

Får se till att köa in den någonstans då.

BTW, jag har grävt lite och måste backa om Discovery dokumentären jag nämnde igår. Jag har hittat den och den heter: A Haunting - the Hanting of of Connecticut och spelades in 2002. Tydligen ändrades lite till dramatiseringen.

[dukeofnewyork]

Discovery-"dokumentären" som är välproducerad är en del av en hel serie som heter just A Haunting. Själv tyckte jag "dokumentären" var bättre än filmen som jag personligen tyckte var ett riktigt bottennapp... Gör lite ont i hjärtat när du nämner Argento i en recension av dylik smörja... Men each to his or her own...

[XC]

Jag tror den och "A Haunting in Georgia" brukar klassas som pilotavsnitt till serien va? Serien har jag sett en del av och vad jag minns så är den riktigt bra. (Jag har editerat min tidigare post också). Och jag håller med om att dokumentären är minst lika bra som filmen. (Gillade man inte filmen så är jag rätt säker på att man ändå gillar dokumentären). Och hade jag haft tid att läsa hela ditt omdöme igår hade jag inte behövt leta efter dokumentären själv.

Personligen tycker jag att den här var bättre än Amityville Horror, men jag hakade inte upp mig på de tekniska bitarna som du gjorde. (Mer än att musiken kunde ha varit bättre).

[Rick Hunter]

All Star Superman

Ännu en animerad film gjord av samma gäng som gjort tidigare filmer och tv-serier med DC Comics superhjältar. I denna så är Superman döende efter att ha räddat en farkost som utforskar solen. Superman upptar för mycket solradioaktivitet och inser att han inte har långt kvar. Han bestämmer sig för att avslöja sin identitet för Lois bl.a. Mycket hinner hända på de få månader han har kvar, han måste föra den förminskade staden Kandor till en ny planet, han måste kämpa mot kryponiska superskurkar som vill ta över världen och slutligen en sista strid med Lex Luthor som är orsaken till att han är döende. En bra berättad Supermanstory eller ska man kanske säga flera stycken småhistorier som man får intrycket av att serietidningen var. I alla fall så fungerar dessa historier bra ihop och ger den här versionen av Superman ett värdigt avslut. Bra röstskådespelare, bra musik och snygg animering. Jag får lust att läsa serietidningen som denna film baseras på nu

8/10

[XC]

Robotar / Robots (2005) @MZ
Lekfullt familjeäventyr om den unge roboten Rodney (nej, inte McKay utan Copperbottum) som följer sin stora dröm till den stora staden. Storyn bjuder kanske inte på några hisnande överraskningar (även om Brittney Spears-låten tog mig på soffkanten) men är välskriven och innehåller alla de där ingredienserna som en familjefilm skall innehålla. Allt ifrån den unge begåvade hjälten till upproret på slutet och uppgörelsen med skurkarna. Jag reagerade lite på en av kommentarerna i början av filmen "det roliga är ju att göra barn" - jo så kanske det är. Men i en barnfilm så blev det aningen magstarkt, även om det är ett byggsats vi talar om. Apropå barn så måste jag säga att man löst det bra med hur Robotar blir större (metall är ju ett relativt dött material om man säger så). Skurkarna är lagom läskiga för de yngre och lagom elaka. Visuellt så är det tipptopp. Jag gillar verkligen att man inte bara designat robotar utan även lånat in kända element. Kanske är jag den enda som tänkte på Dr. Snuggels robot Melissa när jag såg Fenders Syster men här och där skymtar man små inlån som integreras snyggt i filmen. Och uppe på det så bjuder "Tin Man" från Trollkarlen från Oz två välkomna cameos. Gillar att man dessutom tänkt på att ge robotarna lite patina, iaf de robotar som framstår som målade eller emaljerade. Kort sagt: en väloljad film för hela familjen.

Edited by XC, 18 February 2011 - 20:50.