999 replies to this topic

[Crusader]

Brick (2005)

Brendan är en tuff snabbshäftad bitter envis Highschool elev och ensamvarg som ser världen med negativa ögon och inte bryr sig om något. Men när han hittar sin föredetta flickvän Emily mördad så börjar han undersöka hennes mord. Hans jakt på mördaren leder honom till skolans krimminella undre värld. Han ända ledtrådar är en knarklangare kallad The Pin och ordet Brick.

Noire deckare i Highschool miljö. Den tuffa sjuke killen som utreder mordet på en närstående, en femme fatale, en Druglord och hans hyrda korkade högra hand som slår först, showartisten som är inblandad i allt, den lejda mördaren. Och givetvis stilen. Klippningen var dålig och ofta fanns där en massa fel mellan klippen som t ex kläder men troligen medvetet gjort.
Jag förstår varför filmen är populär bland Veronica Mars fans för det är lite på samma håll, bara råare och mer seriös men samtidigt också mer bizzar på ett sätt. Som när Brendan träffar Druglordens mamma som bjuder på frukost.
Manuset hade lika väl kunnat handla om vuxna människor bara det att de diskuterar Tolkien istället för Kafka och Brendan måste svara till rektorn istället till en polischef. Men det betyder inte att filmen är mesig och barnslig eller något sådant. Tvärtom så är den väldigt hård och brutal med ungdommar som inte bryr sig om folk lever eller dör.
Bra Noire thriller iallafall som jag klart kan rekomendera.

7/10

Edited by Crusader, 04 February 2012 - 05:26.

[Wylie Times]

Kul att du sett Brick (lite felstavat där i titlen) Crusader. Det är en film som jag gillar väldigt mycket.


We Need To Talk About Kevin

Ruskig film om en psykopats uppväxt. Jag hade hunnit glömma bort vad filmen handlade om sen jag läst om den i festivalprogrammet för ett par veckor sen. Därför blev jag lite lätt förvirrad av början som hoppar friskt i tiden. Man förstår att nåt hemskt har hänt men att det lika gärna kan vara mamman Eva som gjort det pga av hur folk reagerar mot henne. Det är faktiskt väldigt snyggt gjort och man sugs direkt in i berättelsen. Tidshoppen fortsätter filmen igenom. Nutid, händelsen, och under olika punkter i Kevins uppväxt. De senare sker för det mesta i kronologisk ordning så det är inte förvirrande direkt. Jag vet inte om det var att jag kom ihåg vad den handlade om eller om jag listade ut det. När Eva i nutid åker ut till fängelset för att träffa Kevin förstår man iaf ungefär. Men det är nog faktiskt mest intressant att veta så lite som möjligt om filmen innan man sett den. Så sluta läsa nu om du inte sett den.

Tilda Swinton är strålande i huvudrollen och det känns mycket märkligt att hon inte blev Oscarsnominerad för rollen. Antagligen jobbade Rooney Maras publicist hårdare. Båda skådisarna som spelar Kevin är också väldigt bra. Filmen är dock helt sedd ur Evas perspektiv och ger därför inte heller något ingående porträtt av Kevin, som åskådare är man lika mycket i mörkret som Eva förutom att vi såklart kan se på honom objektivt. Filmen fokuserar istället på Evas skuldkänslor och sorg över vad som har hänt. Jag funderade ett tag varför hon bor kvar i staden. Jag skulle ha bytt namn och flyttat långt långt bort. Men det är förstås lätt för mig att säga när jag omöjligt kan sätta mig in i en sån situation. Självklart känner hon en enorm skuld över vad som hänt och anser antagligen att hon förtjänar alla glåpord och vandalism som hon utsätts för. Man inser att de anhöriga till förövaren i ett sånt här fall blir minst lika utsatta som offren. Sen är förstås frågan om man kan sluta älska sitt barn, hur fruktansvärd han än är? Och kan man egentligen födas ond? Regissören Lynne Ramsay ställer svåra frågor och ger inga enkla svar.

Väldigt stark film som rekommenderas att ses.

4/5

Nader och Simin - En Separation (جدایی نادر از سیمین)

Simin vill ta med sin dotter och lämna landet för att hon ska få en bättre uppväxt. Nader vill inte lämna sin far som har Ahlzeimers. Filmens titel ger en hint om vad som händer härnäst. Deras dotter vill helst av allt att dom ska lappa ihop sitt äktenskap utan att förstå att sprickan mellan Nader och Simin är större än dom ger sken av. Filmens centrala konflikt uppstår dock mellan Nader och den kvinna som han anställer för att ta hand om sin pappa på dagarna. Efter att hon lämnat honom ensam blir Nader arg och slänger ut kvinnan ur lägenheten, hon ramlar och får missfall och en rättslig process följer. Filmen genomsyras ändå av hur familjen hanterar detta och vad det leder till.

Jag trodde dock att filmen skulle handla mycket mer om Nader och Smins havrerande äktenskap. Titlen skvallrar som sagt om det, men även vad jag hört och läst om filmen. Istället har Simin en mindre roll tack vare att hon flyttar ut och inte är direkt involverad i konflikten mellan Nader och kvinnan som tagit hans om hans far. Det gör dock inte filmen sämre för det. Det är ett välskrivet vardagsdrama, lite som en iransk Mike Leigh film skulle man kunna säga. Karaktärerna är mycket välspelade och ger filmen en bra tyngd att stå på där så mycket handlar om just karaktärerna och deras relation till varandra.

4/5

Edited by Wylie Times, 04 February 2012 - 12:35.

[Fiskrens]

Hanna (2011)

Vad kul det är med överraskningar! Hade missat den här filmen (också ), och läste om den ordentligt bara igår efter att den dök upp i turneringen. Med bra betyg på Moviezine, intressant handling och bra skådisar - gillar Saorsie, Eric och framför allt Cate - var det bara att bänka sig. Och det var en resa man fick! Fin start med Saorsie och Eric, som rätt snabbt utvecklar sig till en agentfilm. Resten av filmen blir en rätt välavvägd blandning av agentaction och tonårsangst med lite humorkrydda. Genomgående snyggt foto är det också, och helt rätt tempoväxlingar. En sån här film visar också vikten av bra biskådisar, för både Tom Hollander och Olivia Williams fyller ut sina små roller och ger filmen extra krydda. Och Chemical Brothers får väldigt gärna göra en Reznor och ägna sig åt filmmusik i framtiden, för soundtracket sitter som en smäck.

Manuset är som sagt för det mesta välskrivet, även om det känns som om de i princip kopierat Stephen King's Eldsjäl - med enda ändringen att den här filmen "börjar" i huvudkvarteret. Däremot tycker jag det är en miss att "lura" åskådaren att Hanna är en helt vanlig, men vältränad tjej i början - för en del grejor hon gör är på en nivå att inte en Mythbusters skulle ta i dem med tång, för de är helt enkelt omöjliga. Det förtar lite av nöjet.

På det hela taget en klart underhållande rulle.

Betyg: Bra!

[Den Gröne Hämnaren]

Bamse: De Första Äventyren (1966) [SE]
Det var med viss spänning jag petade in den här i dvdn skall erkännas. Jag har aldrig sett de svartvita kortfilmerna - bara de nyare i färg. På skivan finns 6 äventyr i samma 15minuters längd vi lärt oss att älska. Det första som slår mig är att jag inte tror jag läst något av äventyren i tidningen redan - alla storylines känns "nya" för mig. Välskrivna men givetvis transparenta för oss vuxna.
Animeringen är av samma spartanska typ som andra bamse-filmer - bara inte i färg. Berättarrösten är en annan här, den känns yngre och ärligt så känns det lite som att den inte riktigt flyter ihop med filmen som den skall. (Sedan störde jag mig på det genomgående "Lilla Skutt" och inte "Lille Skutt").
Introt är en annan här, en riktigt läcker stopmotion-produktion som kanske inte är perfekt men en trevlig överraskning. (Trots att jag saknar det animerade introt dvs).

Särskilt kul att Pellefant och Pip gör ett gästspel, tycker jag.

Japp. Själv har jag inte så stor erfarenhet av Pellefant men minns att han gjort ett gästspel eller två i tidningen med.

Ja, Pellefant-serier har förekommit i Bamse-tidningen. Men har Bamse och Pellefant varit med i samma serie någon gång?

[XC]

Minns vagt någon serie där Bamse-gänget hamnar i Pellefants "värld" men jag skall inte svära på att det är korrekt. Det kan lika gärna vara jag som blandar ihop saker.

Black Death (2010) [DE/UK]
Storyn är helt OK men den bjuder inte på särskilt mycket nytt varse det gäller karaktärer eller twister. Väntad twist mot slutet och personligen kan väl jag känna att Osmonds "kall" på slutet är lite i överkant. (Å andra sidan så är väl häxprocesserna jämte digerdöden ett av de svartare kapitlen i Europeisk historia - här matchar man varandra riktigt bra). Jag gillar att man lägger en vetenskaplig förklaring på slutet, förhöjer känslan av hysteri som man försöker slå an i filmen. Rent visuellt är den tipp topp: snygga miljöer och välgjord rekvisita. Makupen är överlag bra den med, bölderna riktigt övertygande.

[Crusader]

Rio (2011)

Blu är en nördig Papegoja som har bott ett bekvämt liv hos Linda i USA sedan han blev tillfångatagen av smugglare när han var liten. När den klantige doktorn Tulio berättar att Blu är en av de sista av sitt slag så går Linda med på att åka till Rio för att där para ihop Blu med den tuffa agresiva Jewel som inte alls trivs i bur. Men när de båda blir kidnappade av smugglare och deras sadistiske kanabalistiske Papegoja Nigel blir de tvugna att fly och Blu får se en helt ny värld.

Väldigt bra och fin film. Speciellt slutet när Blu hoppar ut ur planet för Jewel trots att han inte kan flyga. Och sista scenen som visar att Linda och Tulio blev ett par, adopterade pojken och tillsammans startade de ett naturreservat vid namn Blu, där Blu och Jewel bor och får barn och därmed räddar sin ras (fast det insestiska i det kan vi ta och ignorera, tycker jag).
Jag kan klart rekomendera den här filmen till alla som älskar animerade äventyrsfilmer, stora som små.

8/10

[Wylie Times]

Hanna (2011)

intressant handling och bra skådisar - gillar Saorsie, Eric och framför allt Cate

Måste säga att jag tycker att Cate (som jag oftast gillar) var den svagaste delen med filmen med sitt konstiga överspel.


Chico & Rita

Chico & Rita är en animerad film som handlar om en kubansk pianist och sångerska som förälskar sig i varandra men vars liv tar dom på omvägar.

För det första vill jag säga att det görs alldeles för få animerade filmer för vuxna. Iaf i västvärlden (Nej Pixars filmer räknas inte, målgruppen där är barn) och som får uppmärksamhet och just därför är det väldigt kul att Chico & Rita är Oscarsnominerad. Med det sagt så är det inte direkt en film som utnyttjar sitt medium. Det är i stort sett en vanlig spelfilm som råkar vara animerad. Inga fantasifulla lösningar i bildspråket utöver en kort drömsekvens. Det behöver heller inte vara något negativt och jag kan tänka mig att det säkert blev billigare att göra med tanke på att filmen delvis utspelas i New York på 50-talet. Men det var ändå nåt som jag tänkte på mycket i början av filmen så lite besviken är jag nog att regissören inte tagit sig mer friheter med formatet. Själva animeringen är dock snygg och flyter på bra.

Storyn är också väldigt bra. Engagerande och gripande med ett slut som man inte riktigt väntar sig. Iaf inte jag. Dessutom är det suverän musik.

4/5


Harry Potter And The Woman In Black

I believe the most rational mind can play tricks in the dark.

3,5/5

Edited by Wylie Times, 06 May 2012 - 11:08.

[Synon]

Måste säga att jag tycker att Cate (som jag oftast gillar) var den svagaste delen med filmen med sitt konstiga överspel.

Håller med. Lite besviken blev jag allt för i vanliga fall är hon en stor favorit hos mig och brukar leverera med besked. Vete sjuttsingen vad som hände i denna film? Trött? Dålig regi? Dålig kemi med motspelarna och/eller regissören? Nåväl, lilla Saoirse överraskade mig med sitt storspel och förhoppningsvis var det inte sista gången vi såg henne leverera något dylikt.

Chico & Rita

Ah, lovande. Återkommer när jag sett den.

Harry Potter And The Woman In Black

Hihi. Harry Potter. Men visst låter det som godkänt betyg till Radcliffe som lyckades damma av sig trollhatten och visa att han kan spela något annat. När jag läste det du skrev (ja, jag tjyvläste denna gång för du spoilrade ju inget) så fick du upp mina ögon för filmen. Sett titeln flasha förbi i GR-flödet, men inget som direkt fastnat i de små grå. Anledningen kan vara det stora fokuset som lagts på Radcliffe/Harry Potter och hans förmåga att ta sig utanför den världen vilket är synd. För det här låter ju som en spännande spökfilm så den ska helt klart ses vid tillfälle!

[Wylie Times]

Måste säga att jag tycker att Cate (som jag oftast gillar) var den svagaste delen med filmen med sitt konstiga överspel.

Håller med. Lite besviken blev jag allt för i vanliga fall är hon en stor favorit hos mig och brukar leverera med besked. Vete sjuttsingen vad som hände i denna film? Trött? Dålig regi? Dålig kemi med motspelarna och/eller regissören?

Någonting var det. Det kändes lite som hon var med i en annan film.

Harry Potter And The Woman In Black

När jag läste det du skrev (ja, jag tjyvläste denna gång för du spoilrade ju inget) så fick du upp mina ögon för filmen. Sett titeln flasha förbi i GR-flödet, men inget som direkt fastnat i de små grå. Anledningen kan vara det stora fokuset som lagts på Radcliffe/Harry Potter och hans förmåga att ta sig utanför den världen vilket är synd. För det här låter ju som en spännande spökfilm så den ska helt klart ses vid tillfälle!

Vad kul att du blev sugen på att sen den. Och jag tror att du kommer att gilla den också. Det är ju egentligen mer din typ av film än min.

[Crusader]

Hoodwinked! The True Story of Red Riding Hood (2005)

Red Puckett, Granny Puckett, Wolf W. Wolf och Kirk the Woodsman blir arresterad efter ett stort bråk i Granny's hus, misstänkta för att vara inblandade med The Goodie Bandit som stjäl traktens alla recept. Men Agent Nicky Flippers är inte säker på att allt är som det verkar och de får alla en chans att berätta vad som verkligen hände. Det här är deras berättelse.

Animerad galen krimminalare. Minns att jag tyckte den här filmen bara var OK vilket troligen är varför jag inte minns ett dugg av den mer än det faktum att det var en helgalen CGI film baserad på Rödluvan och vargen.
För det första: Inget är som det ser ut vilket är lite roligt ibland men ibland lite förmycket. Men jag gillade den klart bättre den här gången.
En väldigt bra och underhållande storyn. Filmen är inte rolig på sättet som t ex Disney filmerna, Pixars eller Shrek filmerna utan humern kommer mer från att den är festlig och sjukt bizzar ovch härliga parodier. Och en väldigt fängslande story. Men slutet på Bunny var inte så kul. Hade velat haft lite mer av en slutstrid där.
Animeringarna är inte lika bra som andra CGI filmer, antagligen pga budjeten. Men en film som alla som gillar animerade parodier borde se.

7/10



Hoodwinked Too! Hood vs. Evil (2011)

När Agent Abigail "Granny" Puckett blir tillfångatagen och ett superhemligt förbjudet kakrecept blir stulet från Sisters of the Hood's hemliga valv så måste de andra HEA agenterna "Big Bad" Wolf W. Wolf och Twitchy Squirrel återförenas med sin team-ledare Agent Red "Riding Hood" Puckett för att rädda Granny och stoppa dem från att baka en kaka som gör dem ostoppbar. Men Red, som är mitt i sin träning hos Sisters of the Hood, och Wolf, som helst kör sitt eget race, har svårt att sammarbeta.

Bättre än första filmen och bättre animerad.
Äntligen fick vi möta Wolf's nemesis The Three Little Hench Pigs. Hoppas på The Three Bears i nästa film.
De avslöjade skurken lite för snabbt. En sak som var kul med första det var att gissa sig till innan avslöjandet i slutet. Dessutom hade det varit roligare om häxan hade varit någon förklädd, som man annars såg i filmen och fick en aha upplevelse.
Betydligt mer tillfredställande slutstrid och precis som ettan, en välskriven story. Gillade ni ettan eller animerade parodier så ska ni se den här.

7,5/10

Edited by Crusader, 05 February 2012 - 19:10.

[Den Gröne Hämnaren]

Minns vagt någon serie där Bamse-gänget hamnar i Pellefants "värld" men jag skall inte svära på att det är korrekt. Det kan lika gärna vara jag som blandar ihop saker.

Inte alls omöjligt att det stämmer. Jag har inte läst alla Bamse-serier och verkligen inte alla Pellefant-serier, så jag kan i alla fall inte dementera det.

[Synon]

Jane Eyre (2011)

Jag gillade filmen. Michael Fassbender är lysande som alltid. Den mannen har en otrolig närvaro och fångar mig direkt och drar in mig i handlingen. Mia Wasikowska gjorde även hon ett bra jobb som Jane Eyre, lagom avmätt spelat utan större känslostormar vilket var som det skulle. Judi Dench. Kommentar överflödig. Mindre roll, men ack så bra hon gjorde det mesta av den!

Vackra miljöer där landskapet växlar med årstiderna. Ödsligheten och de oändliga hedarna är tacksam miljö att filma i och perfekta för denna film. Stenslotten kändes lika kalla och ogästvänliga som de var på den tiden då endast eldstäderna värmde upp boningarna och jagade fukten på flykten. Mycket bra filmat i ljuset av stearin och de sprakande brasorna som jagade bort både kylan och den kalla stämningen som annars riskerat att ta över.

Fokus ligger på Jane Eyre som vuxen och hennes möte med kärleken. Berättelsen om hennes tragiska uppväxt hölls kort, men gav oss ändå en bra inblick i hur hon hade det. Dock kan jag tycka att ytterligare några minuter kunde ha ägnats åt hennes vuxna liv i den grymma skolan. Men det är bara en marginalanteckning. En kärlekshistoria fick vi se, men befriade från de evinnerliga stråkarna och all överdriven hjärta & smärta som alltför ofta är synonymt med kärleksfilmer.


The Artist (2011)

Svart-vit stumfilm inspelad på 2000-talet… Måste ju bara ses! Och jag blev inte besviken. Mycket bra manus där vi får följa en stumfilmstjärnas fall då ljudfilmen gör sitt intåg och hans stolthet sätter krokben för hans fortsatta filmkarriär. Denne stjärna spelas magnifikt av Jean Dujardin och jag njuter av att se honom varje scen han är med i.

Filmen kunde ha blivit ‘bara’ en vacker, modern stumfilm, men de gör några fantastiska scener som involverar ljud vilket imponerar stort på mig då de faller så bra in i rytmen av filmen. Kan bara applådera dem till den bedriften. Strålande. Vackert foto, scenografi och kläder som andas tidsepoken den utspelar sig i. Värt att nämnas är musiken som passade så bra in och – liksom stumfilmerna på sin tid – hjälpte till att berätta historien. Och, intet att förglömma, den håriga lilla Uggy som var helt bedårande.

PS. Ja, jag vet. Uggy hade sällskap av Dude och Dash, men han gjorde de flesta scenerna själv. Ok, så de var alla bedårande.

10 Oscarsnomineringar. Ja, någon borde de allt få tycker jag!

Edited by Synon, 05 February 2012 - 21:59.

[Crusader]

Source Code (2011)

Colter Stevens vaknar upp i en annan mans kropp på ett tåg, 8 min innan tåget exploderar.

Bra och spännande film. Men visst måste de vara idioter som inte inser att han har rätt. Det kan inte bara vara en simulering för då hade han inte kunnat hitta vanen, dess registrerings nummer osv. Jag vet att många har svårt för "upprepande dagar" filmer men personligen så är jag rätt svag för dem.
Och slutet var underbart och lyckligt. Precis som det ska vara.
Mycket bra film som jag kan starkt rekomendera.

7,5/10

[Wylie Times]

The Artist

En hyllning till stumfilmen skulle man kunna kalla det här. Regissören Michel Hazanavicius har gjort sitt bästa för att allt från foto, ljus, smink och skådespeleri ska se ut som det gjorde under stumfilmseran och lyckas riktigt bra. Mest imponerande är det nog att han alls fått den gjord. Storyn påminner en hel del om Singin' in the Rain som också handlar om en stumfilmsstjärnas övergång till ljudfilm. Dansnumret i slutet av filmen är också starkt influerat av en väldigt snarlik scen från Singin in the Rain. Sen leker Hazanavicius en hel del med formatet. I en dröm sekvens finns ljud helt plötsligt med huvudpersonen kan inte själv prata. Jag önska nästan att Hazanavicius haft lite mer roligt med det där.

Det intressanta i Oscarssammanhang blir jämförelserna med andra filmer. För första gången sedan början av 1930-talet tävlar en stumfilm mot ljudfilmer. Jag tycker själv att det är väldigt svårt att jämföra skådespeleriet som har helt olika stilar. Men till skillnad från den tiden så gissar jag att det nu blir en fråga om hur pass väl Dujardin och Bejo emulerar det klassiska stumfilmsskådespleriet. Samma sak med det tekniska.

4/5


A Better Life

En modern nytolkning av Vittorio De Sicas klassiska "Cykeltjuven". Inte officiellt men storyn är så pass lik att det är svårt att se den på något annat sätt om man har sett Cykeltjuven. Carlos jobbar som trädgårdsskötare för att försörja sig själv och sin tonåriga son. När hans chef ska dra sig tillbaka köper Carlos hans pick up och hans redskap med pengar han får låna av sin syster. När hans första anställda stjäl bilen ger sig Carlos och hans son ut för att hitta igen bilen.
Att försöka sig på ett sån omtyckt klassiker är förstås modigt. Cykeltjuven återfinns ofta på topplistor över bästa filmer genom tiderna. Själv är jag dock inte så imponerad av den och inte av den här nytolkningen heller. Tack vare att storyn är så pass lik medför den inte några överaskningar och även om det är välgjort och framför allt välspelat (Demián Bichir som spelar Carlos är Oscarsnominerad) så är det egentligen inget som direkt faller mig i smaken. Det är inte alls lika deprimerande som sin förlaga vilket gör den mer uthärdlig att se på men det är också allt.

3/5

[Synon]

Men till skillnad från den tiden så gissar jag att det nu blir en fråga om hur pass väl Dujardin och Bejo emulerar det klassiska stumfilmsskådespleriet.

Precis för annars blir det ju svårt att jämföra. Jag tycker ju Dujardin var helt fantastisk i sin roll, däremot är jag mer tveksam till Bejo. Inte för att hon var dålig, men hon nådde inte upp till motspelarens nivå. Synd tycker jag för det drog ner filmen en aning i mina ögon.

[Wylie Times]

Men till skillnad från den tiden så gissar jag att det nu blir en fråga om hur pass väl Dujardin och Bejo emulerar det klassiska stumfilmsskådespleriet.

Precis för annars blir det ju svårt att jämföra. Jag tycker ju Dujardin var helt fantastisk i sin roll, däremot är jag mer tveksam till Bejo. Inte för att hon var dålig, men hon nådde inte upp till motspelarens nivå. Synd tycker jag för det drog ner filmen en aning i mina ögon.

Nej hon var inte riktigt lika stabil. Men förutom Dujardin skådespelarinstas är jag verkligen imponerad över hur bra dom lyckats få honom att se ut som en stjärna från den tiden.

Jag undrar om inte The Artist kommer att vinna en hel del statyetter...

[Crusader]

Priest (2011)

Efter en evighet av konflikter som har förstört planeten så lyckas människorna slutligen besegra och fängsla världens vampyrer tackvare en elit grupp av religösa krigare kallade Priests, och satte sedan förbud mot dem att använda sina kunskaper och krafter.
Men en dag återvänder vampyrerna och då kyrkan vägrar erkänna det så tvingas en Priest gå mot kyrkan och sina löften för att tillsammans med en lokal Sheriff rädda sin brorsdotter.

Inspirerad av serietidningarna vid samma namn. En film om en värld där kyrkan har fått absolut makt efter att en gång ha varit nödvändiga för människornas överlevnad men sedan dess förlorat kontakten med sitt folk. Priests, de som en gång var folkets hjältar, betraktas med avsky och rädsla. Lite som det är med dagens soldater när kriget är slut.
När det gäller kyrkan så är det mycket som speglar på dagens katolska kyrkan där image och makt verkar viktigare än att skydda och ta hand om sitt folk.
Jag ser en hel del likheter med Judge Dreed här och jag vet inte om filmen har tagit stor inspiration av Judge Dreed, eller om det hela bara är en tillfällighet. Men det är också väldigt mycket western över filmen.
Ovanligt att se Alan Dale som en förstående och snäll man.
Uppenbarligen bara första filmen i en planerad serie men tyvärr så floppade filmen och fick extremt uselt motagande av kritikerna vilket jag tycker var synd för det var en väldigt intresant och underhållande film och jag kunde inte hitta några större orsaker att hata den. Fast jag förstår om de som har läst serierna hatar den för filmen har absolut INGET med serierna att göra och att påstå det var nog deras stora fel. Seriernas handling:

The comic fallows Ivan Isaac, a Priest in the wild West of the 1800's, who was forced against his will to realise a fallen angel know as Temozarela on the world. Afterwards, Ivan's lover, Gena, was killed before him, and he himself left to die on a cross. It is here he denounces god and sold half his soul to the Devil named Belial, who had dealt with Temozarela in the past. In exchange for this soul, Ivan gain the strength needed to get his revenge on the Fallen Angel and his 12 followers. Mean while Temozarela and his followers set out to corrupt the land by spreading a Demonic zombie like plague on small villages.

Det är synd att de envist skulle antingen försöka antingen sälja en annan film under Prist-seriernas populäritet eller misshandlat serierna. Hade filmen inte haft någon koppling till serierna så hade folk nog gillat den mer.
Har du inte läst serierna eller inte känner till dem så kan du nog njuta av filmen till fullo. Annars finns risken att du kommer explodera av filmen.

6,5/10

Edited by Crusader, 07 February 2012 - 00:16.

[Synon]

Jag har inte läst dem och tyckte så här: http://www.scifinytt...ndpost&p=246642

Crusader: du får hemskt gärna lägga filmerna i dess tråd (när de har en) för det hjälper iaf mig att fräscha upp minnet, inte bara vad andra tyckte utan även vad jag själv hade att säga om filmen.

[Fiskrens]

Jag kan inte heller påstå att jag "njöt till fullo", även om jag inte läst serien innan: http://www.scifinytt...dpost&p=246393. Tror helt enkelt filmen är för slarvigt gjord för att kunna njutas av något läger.

[Crusader]

Jag har inte läst dem och tyckte så här: http://www.scifinytt...ndpost&p=246642

Crusader: du får hemskt gärna lägga filmerna i dess tråd (när de har en) för det hjälper iaf mig att fräscha upp minnet, inte bara vad andra tyckte utan även vad jag själv hade att säga om filmen.

Ja ja ja.

[Synon]

Hihi. Måste ju passa på nu när Fiskrens blivit så duktig på att skriva i filmtråden.

[Fiskrens]

Menar du att jag jag inte har Svarte Petter längre? Wohoo!!

[Wylie Times]

Monsieur Lazhar

Fransk-Kanadensiskt drama om [surprise surprise] Monsiur Lazhar, en Algerisk flykting som kommer till Montreal där han söker jobb på en skola efter att en av lärarna begått självmord. Lazhar har själv just upplevt en personlig förlust och hans arbete blir därför ett sätt för både honom och eleverna att bearbeta sin sorg och saknad.

Det är alltid imponerande när filmare lyckas hitta bra barnskådespelare och här har dom hittat nästan en hel klass. (det är förstås bara några av dom som har framträdande roller) Fellag som spelar Lazhar är också fantastiskt bra och har en riktigt bra kemi med barnen. Av vad jag har sett av de andra nominerade kunde han lika gärna ha fått en nominering för bästa huvudroll. Filmen ger inte heller några egentliga svar utan fokuserar på förhållandet mellan Lazhar och hans klass. Jag hade t.ex. väntat mig att någon skulle få reda på vad som hänt Lazhars familj men det har egentligen inte med storyn att göra utan är bara vad som brukar hända i såna här filmer.

En gripande och bra film och är Kanadas Oscarsbidrag.

4/5


Paradise Lost: The Child Murders at Robin Hood Hills

Dokumentär om otäckt brutala mord på tre 8 åriga pojkar i Memphis 1993. Filmen koncentreras kring rättegången på de tre tonåriga pojkar som dömdes för morden. Det är otroligt imponerande hur mycket tillgång filmarna har fått. Intervjuer med de anklagade, deras familjer, offrens familjer, advokaterna, poliserna osv. Dom har dessutom fått filma inne i rättsalen under hela rättegången. Dom har t.o.m. som första film någonsin fått använda Metallicas musik. Dom måste helt enkelt ha en gudabenådad övertalningsförmåga.

Filmen är för det mesta intressant och engagerande tack vare ämnet och insynen. Och speciellt efter att nyligen ha sett "We Need to Talk About Kevin". Men den tappar fokus ibland och det blir lite för mycket rättegångsscener. Filmarana har valt en så neutral position som möjligt och är öht inte med alls i filmen vilket både är bra och dåligt. Det bästa med det är att man verkligen inte har någon aning om dom är skyldiga eller inte oavsett domen för det är inte några starka bevis som åklagarsidan har. Samtidigt är en av killarna så creepy att... ja. Men blir helt enkelt väldigt kluven.

Framför allt är det dock längden på 2:30 som blir ett problem. Det intressanta är dock att filmarna fortsatt följa fallet med överklagan osv i två ytterligare filmer.

3/5

Edited by Wylie Times, 08 February 2012 - 00:08.

[Crusader]

Jag som hoppades att jag kunde ta det lite lungt med det nu när Georgia var upptagen med annat.



The Fighter (2010)

Micky Ward är en boxare som vill bli mer än tyngre boxares enkla väg till toppen. För att nå dit tränas han av sin halvbror, Dicky Eklund, en föredetta boxare som mäst knarkar och tänker på sin egen storhetstid, och försöker få ihop pengar till sin bror genom att göra en dokumentär om livet som knarkare.

Löst baserad på den sanna berättelsen om "Irish" Micky Ward's resa till toppen. Christian Bale är fantastisk som den sönderknarkade Dicky och har verkligen förstört sig själv och sin kropp för rollen (vilket var nästan onödigt då den riktiga är stor och fet). Jag förstår inte varför det finns många som tycker han var usel. Kanske de störde sig på att han överglänste alla de andra i filmen?
Fy vad jag ogillade hur familjen behandlade Micky's flickvän. Som om de knarkande slamporna var bättre. Och vilken vidrig och självisk familj.
Det där med poliserna var en hemsk scen. Men jag har svårt att tro att det verkligen gick till så på riktigt. Att poliserna skulle misshandla moch slå sönder hans hand utan att han hade gjort något framför alla de vittnen.
Intresantast blir det när doktumentären om Dicky kommer ut och alla inser att han kanske inte mår så bra eller är så sorgfri som han verkar.
Jag väntade mig en tråkig boxningsfilm men den var faktiskt förvånande bra.

5/10

[Synon]

Georgia har lärt upp mig väl!