1001 replies to this topic

[Cartman]

Planet Of The Apes (2001)

Året är 2029 och platsen rymdstationen Oberon. Astronaut, kapten Leo Davidson lever ombord på sin rymdfarkost och utför experiment med hjälp av sonder vars piloter är meningen ska vara apor. Då hans favorit-apa försvinner i någon form av kosmisk storm så tar kapten Leo själv en sond och följer efter. Efter mycket turbulens så kraschlandar han slutligen på en planet som verkar vara väldigt lik jorden, hans eget hem. Men snart upptäcker han att saker och ting inte verkar stå rätt till på denna planet, som han inte ens är säker på är jorden.

Den styrs av en sorts utvecklade apor, som inte bara kan tala och använder kläder och redskap, utan som också verkar styra över de få människor som finns på planeten. Människorna är istället de som lever som vildar, med djurhudar och gödsel i ansiktet, långt ute i djungeln. Leo blir snart vän med en kvinna, Daena, som talar om att den allra farligaste apan av alla är General Thade. Thade vill med sin armé utplåna och exploatera planeten och förslava människor. Men en godhjärtad kvinnlig apa, Ari, som är ”människorättsaktivist” vill hjälpa dem mot Thades våld och förtryck. Tillsammans försöker de ladda inför den kommande sammandrabbningen mellan apor och människor.

Tim Burtons remake av den klassiska filmen från 1960- talet är riktigt lyckad. Jag ska erkänna att jag hade problem med den här filmen då den kom och att det hänge i ett bra tag, men att jag dom senare åren faktiskt har ändrat uppfattning lite och numera tycker att den är en fin hyllning till originalet.

Som sig bör så är filmen väldigt "Burtonesque" och man ser tydligt att Burton har haft roligt när han gjorde filmen. Den är visuellt väldigt snygg. Med ett vackert och lekfullt foto, mycket bra make-up, passande CGI, med mera. Bäst av allt är dock att skådespelarna känns riktigt bra i sina roller, med undantag av Mark Wahlberg, som inte riktigt lyfter under filmens gång. Men det kan man ha överseende med då alla andra gör en riktigt bra insats.

BRA

===

Julie & Julia (2009)

En tjej som hamnar i en 30 års kris beslutar sig för starta ett gigantiskt matprojekt och börjar laga 524 maträtter, allt enligt recepten i Julia Childs ”Mastering the art of French Cooking”. Hon bloggar om sina missöden och kulinariska höjder och hamnar i ett matmecka och träffar nya vänner.

Vilken bra film. Riktigt bra handling, intressanta karaktärer och trevligt att den är baserad på verkliga karaktärer.

En riktig “feel good” film i mitt tycke och Meryl Streep är enormt bra. Jag hade inte blivit besviken om hon hade fått en Oscar för sin roll. Meryl Streep har ett väldigt speciellt sätt att prata och vara i den här filmen. Det var en av de saker som gjorde att hennes karaktär stod ut från dom övriga. Dessutom har Meryl Streep ett enormt vackert samspel med Stanley Tucci.

Wow, vilken dynamik. Amy Adams är bra hon med, men inte alls i samma klass. Fast det är nog bara bra att hon får stå lite åt sidan i just den här filmen, för hade hon tagit mer plats så tror jag inte att jag hade tyck om filmen lika mycket.

En film som jag ville se om innan jag hade sett färdigt den, vilket är ett bra betyg.

VÄLDIGT BRA

===

Session 9 (2001)

På ett övergivet mentalsjukhus brådskar en grupp asbestborttagare med att få klart sitt arbete. Det som egentligen skulle ha varit ett relativt enkelt uppdrag kompliceras av de spända relationerna. Hank dejtar Phils föredetta och Gordon har problem med sin nyfödda bebis och sin fru. Olustkänslorna i gruppen växer - inte bara på grund av det - utan också av känslan att huset har många historier att förtälja.

En riktig nagelbitare signerad en av dom mer intressanta regissörerna från USA i dessa dagar, Brad Anderson.

Filmen i sig är en sådan, där många, inklusive jag själv, tror att man ganska snabbt vet svaret på dom frågor som filmen väcker, första gången man ser filmen, men där man får både en och två skruvningar i handlingen innan filmen är slut. Jag tycker om den typen av film som är så pass smart att man nästan tar dom för givet, bara för att sedan inse att man inte skulle ha gjort det.

Dessvärre så gäller ju det här den första gången man ser filmen och/eller om man sedan ser om den många år senare och inte har handlingen helt färskt i minnet. För har man filmens handling färskt i minnet så förtas ju en del av det som gör den så bra och det är väl ett av filmens få svaga kort.

BRA

[Wylie Times]

Inntressant att du ändrade uppfattning om Brtons Planet of the Apes. Jag gillade den inte heller när jag såg den på bio men det kanske är dags att omvärdera den då.

Får jag fråga vad det är du inte gillade med Session 9 utöver att den inte håller lika bra vid en omtitt. (med tanke på betyget)

[Cartman]

Du får ta och se om Burtons Ap-film och Pans Labyrint framöver. Det skulle vara kul att få ta del av vad du tycker om dom filmerna nu, flera år senare.

Det är enbart för att Brad Andersons andra efterföljande filmer The Machinist och Transsiberian är ÄNNU bättre. Då bleknar den här filmen. Men om jag inte hade sett dom andra två filmerna så hade betyget för Session 9 blivit högre.

[Wylie Times]

Aha du menar så. Men är det rättvist att enbart jämföra den med Andersons andra filmer? Alltså självklart jämför man den med hans andra filmer men jag tycker samtidigt att det kan sätta en skev bild på vad du tycker om filmen om du inte sätter betyget på en mer allmän skala.

Jag börjar ha en ordentlig hög med filmer som jag borde se om nu. Nån gång ska jag väl få tid med det också.

Edited by Wylie Times, 04 May 2010 - 17:26.

[Synon]

Jag gillar Session 9. The Machinist är bra även den. Men Transsiberian kan jag inte riktigt hålla med dig om...
Burtons remake tyckte i alla fall jag var ganska bra när jag såg den första gången. Dock kändes slutet lite lamt, men bra ändå att Burton gjorde sin egen version av filmen.

[Cartman]

Wylie: -jo, du har helt rätt i att det inte är rättvist och dessutom ger en skev bild av vad jag egentligen tycker om filmen. Men jag har som sagt var svårt för betyg och är allmänt knepig när det gäller filmer och att skriva om dom.

När det gäller Burtons Ap-film så är jag lite förvånad själv då jag länge har räknat den som en av hans sämsta filmer. Det kluriga här är om den fungerade bättre bara för att jag såg alla andra filmerna i den tidigare sviten. För även där kände jag att jag var ganska så generös när jag såg filmen, men om man hade tagit ur filmen och sett enbart den, så hade den varit allt annat än bra. Gäller vilken del som helst, bortsett från originalet som alltid håller. Så man kanske blir förblindad när man ser så många liknande filmer efter varandra.

Synon: jag tycker att du borde se om Transsiberian och återkomma med vad du tycker. Jag vet ju redan sedan tidigare, men du skulle noh kunna utveckla det hela lite till.

Jag gjorde även en jämförelse med In the Valley of Elah när jag skrev om serien på TVL i fråga om hur krig påverkar människor. Elah kunde ha varit en fortsättning på GK.

Generation Kill finns på min att-se-lista. Lite surt att jag missade den när den gick, men men. The Hurt Locker och In the Valley of Elah är ju två bra filmer och nämner du dem i samma veva som GK så väcker du även min nyfikenhet rejält

In the Valley of Elah (2007)

Hank Deerfield letar efter sin son Mike, som rapporterats försvunnen på vägen hem från Irak-kriget. När sonen hittas mördad, söker Hank svar på frågor om det liv Mike levde och vem han egentligen var, samtidigt som den kvinnliga detektiven Sanders sköter den officiella polisutredningen.

Wow! Vilken film!

Oerhört gripande porträtt om olika människors livsöden, där man tydligt kan se filmens regissör, Paul Haggis, speciella stil: en röd tråd som löper genom flera olika handlingar inom den större bilden. Men fokus ligger trots allt på den lilla människan och hur denne påverkas av olika händelser.

Tommy Lee Jones är helt lysande i sin roll som Hank. Det är Oscarskvalité på hans insats. Hank är en, på många sätt trasig människa. Hans sökande efter sin son är verkligen smärtsamt att se. Man lider verkligen med honom, när man ser hur det går upp ett ljus över sanningen om att sonen kanske inte var den "perfekte sonen" som han trodde. Han får sällskap av Emily, utmärkt spelad av Charlize Theron, som också hon har sina problem att brottas med. Både privat och i jobbet. Därtill tillkommer flera bra biroller och andra intressanta karaktärer.

Det här är precis den typen av krigsfilm som jag vill se. Inga svulstiga och patriostiska amerikanska krigsfilmer med en massa action, utan mer vad som händer med den lilla människan när denne slängs rakt in i helvetes gap och förväntas vara både människa och ett tomt kärl som kan formas av krigsmakten bäst dom vill. Det är ju ganska självklart att det tillkommer komplikationer och att det dessutom kan slå slint i huvudet när dessa människor är färdiga med sin tjänstgöring och sedan ska återanpassas till ett samhälle som dom inte har varit delaktigt i under en längre tid. Där dom i olika utsträckning kommer att få lära sig på nytt, hur det är att leva som en fri människa.

Den resan görs på ett väldigt starkt sätt i den här filmen och blir man inte berörd av det så borde man nog, allvarligt talat, söka hjälp. Jag misstänkte länge hur saker och ting låg till i filmen innan jag fick mina svar, men det gör inte att det var lättare att ta dom svaren till sig. Snarare tvärtom, det blev ännu mer påtagligt och jobbigt. Men samtidigt finns det mycket att ta till sig ifrån filmen, där man själv kan relatera till filmens handling i olika grad och ur olika synvinklar. En film som inbjuder till en viss diskussion om man har den chansen, om inte annat så erbjuder den eftertanke, vilket långt ifrån alla filmer inom denna genre gör.

Vad ska man säga, annat än att den här filmen är minst lika bra som "The Hurt Locker" och att den inte är någonting annat än en krigsfilm som passar mig bättre än många andra och att den är:

ETT MÄSTERVERK

Efter att ha sett den här filmen så får jag se till att omgående försöka att se Generation Kill som Wylie nämner i sitt ovanstående inlägg som jag citerad.

Tack för tipset om den här filmen - Wylie och Synon.

Edited by Cartman, 05 May 2010 - 15:24.

[Wylie Times]

Varsågod. Kul att du gillade den. Som du ofta själv säger är det alltid kul att rekommendera filmer som folk uppskattar. (eller om dom inte uppskattar den för den delen men det är ju alltid lite roligare när man träffar rätt så att säga)

Hoppas du kommer att gilla GK också. Jag skulle bli förvånad om du inte kommer att göra det.

Edited by Wylie Times, 05 May 2010 - 14:42.

[Cartman]

Visst är det så. Det är alltid trevligare när man rekommenderar en film som personen sedan tycker om. Även om det kan vara intressant om det blir raka motsatsen. Men inget tvivel om att den här filmen var väldigt bra.

Finns det flera krigsfilmer av den typen (mindre "pang-pang" och mera fokus på människan innan-under-efter kriget) som man borde se enligt dig?

På tal om Tommy Lee Jones. Han har alltid varit en favorit hos mig, men jag har inte sett så många av hans mer senare filmer. Det är väl bara In the Valley of Elah och No Country for Old Men som jag har sett och i båda två så är han helt "outstandig". Har du sett flera av dom mer senare filmerna och kan du rekommendera någon av dom?

Jag tror också att jag kommer att tycka om GK. Det finns så mycket som pekar på det och det är kul att se att min tidigare bedömning av GK var helt fel. Men det är en bedrift i sig, att omvärdera saker och ting.

Edited by Cartman, 05 May 2010 - 15:32.

[Wylie Times]

The Pacific som går nu håller ett rätt tungt fokus på människan även om det såklart är en hel del pang-pang också. Ett avsnitt spenderas t.ex. på permission i Australien och ett annat i ett armésjukhus.

Jag såg nyligen en film som heter Lebanon http://www.scifinytt...ndpost&p=221586 som i högsta grad handlar om hur människan bryts ner av krig. Se även den underbara dokumentären Waltz with Bashir. Bra krigsdokumentärer är det förresten säkert gott om men jag är dåligt insatt där.

Jag har tyvärr också missat dom filmer som jag tyckt verkat intressanta med Tommy Lee Jones på senare år. The Missing (ha-ha), A Prarie Home Companion (som stått i DVD hyllan länge och väl nu. Skämmigt att inte ha sett Altmans sista.) samt The Three Burials of Melquiades Estrada som han själv har regisserat. Det är dom som jag själv vill se och tror är bra.

På tal om TLJ och krig så är han ju med i den sista och minst kända i Oliver Stones Vietnam trilogi, Heaven & Earth. Men mitt minne av den filmen är väldigt svagt.

[Brisingr]

Avatar [Blu-Ray]

Bild 5/5
Ljud 5/5

Nu är den stora frågan varför avatarerna har 5 fingrar och Na'vi bara har 4

[XC]

Nu är den stora frågan varför avatarerna har 5 fingrar och Na'vi bara har 4

Hmm. Snackar de inte om något om "kompabilitet med nervystemet" där i början av filmen?

Edited by XC, 05 May 2010 - 17:39.

[XC]

Sorry G/WT men de där två inläggen ovan skall väl vara i en annan tråd egentligen?


Hart to Hart: Crimes of the Hart (1994)
Jag gillade TV-serien "Par i Hjärter" faktiskt. Minns att jag såg en hel del avsnitt på TV3 när den gick där. Så nu när jag uppmärksammade att Voddler tänkte lägga upp 4 filmer som följde efter serien så kunde jag inte låta bli och kika in en av dem. Trots att det är rätt många år sedan nu så känner jag igen känslan, atmosfären och även om jag kan känna i vissa scener att Stefanie Powers kanske känns lite teatralisk så märks det att det är två personer som jobbat mycket ihop och på det hela taget är bekväma med varandra. Storymässigt så är det en klassisk deckargåta med två rejäla knytnävsslagsmål. Den familjära känslan mellan huvudkaraktärerna (Jennifer, Jonathan och Max) lyfter hela filmen. Slutet kändes en aning krystat tycker jag men på det hela taget så syddes det ihop bra. (Extra plus för att det inte var helt uppenbart vem den skyldige var). -- OK.


Avatar (2009) [2D] [Duck Duck Go]
Fick en gratischans att se en av förra årets mest hypade filmer. Jag tackade inte nej förstås. Jag vill verkligen toksåga den här filmen.













...men det går liksom inte.

[Cartman]

Hart to Hart: Crimes of the Hart (1994)
Jag gillade TV-serien "Par i Hjärter" faktiskt. Minns att jag såg en hel del avsnitt på TV3 när den gick där. Så nu när jag uppmärksammade att Voddler tänkte lägga upp 4 filmer som följde efter serien så kunde jag inte låta bli och kika in en av dem.

Par i Hjärter är guld! En riktigt bra serie som man sällan missade ett avsnitt av. Givetvis är jag nyfiken på dessa filmer. Känns det som en film när man ser den, eller är det mer som att man har satt ihop 2-3 avsnitt av tv-serien och kallar det för film?

The Pacific som går nu håller ett rätt tungt fokus på människan även om det såklart är en hel del pang-pang också. Ett avsnitt spenderas t.ex. på permission i Australien och ett annat i ett armésjukhus.

Den står på min "att se"-lista. När är en annan fråga. Under sommaren kanske, eller så tar jag det när SVT visar den i höst. Det känns som att jag inte behöver ha någon brådska med att se den, för jag vet att när jag väl sätter tänderna i den så kommer det att smaka gott.

Jag såg nyligen en film som heter Lebanon http://www.scifinytt...ndpost&p=221586 som i högsta grad handlar om hur människan bryts ner av krig. Se även den underbara dokumentären Waltz with Bashir. Bra krigsdokumentärer är det förresten säkert gott om men jag är dåligt insatt där.

Jag såg och läste bara lite (försöker undvika spoilers) om det du skrev efter att ha sett Lebanon. Den verkar avgjort intressant och jag såg på Discshop att det var en svensk utgåva på väg, så jag ska se om jag kan fånga in den då. Waltz witch Bashir har jag hört mycket gott om och jag såg en hel del trailers då dom kom. Filmens verkar riktigt intressant och ser ut att vara väldigt snygg. Jag har den hemma i hyllan. Fortfarande inplastad. Jag får se till att åtgärda det framöver.

Jag har tyvärr också missat dom filmer som jag tyckt verkat intressanta med Tommy Lee Jones på senare år. The Missing (ha-ha), A Prarie Home Companion (som stått i DVD hyllan länge och väl nu. Skämmigt att inte ha sett Altmans sista.) samt The Three Burials of Melquiades Estrada som han själv har regisserat. Det är dom som jag själv vill se och tror är bra.

Jag var på väg att se In the Electric Mist för ett tag sedan, men det blev annat istället. Den verkar intressant, men jag har inte hört mycket bra om den. Men man borde ju utforska lite av dom här senare filmerna som man inte har sett. Jag tycker precis som dig att det känns lite skämmigt att man fortfarande inte har sett Altmans sista film.

På tal om TLJ och krig så är han ju med i den sista och minst kända i Oliver Stones Vietnam trilogi, Heaven & Earth. Men mitt minne av den filmen är väldigt svagt.

Nu är det många år sedan jag såg den filmen, men jag vill minnas att den i allra högsta grad behandlade den biten, vad som väntar när man kommer hem efter ett krig. Jag vill även minnas att jag tyckte den filmen var riktigt bra då jag såg den. Betydligt bättre än dom andra två filmerna i tirlogin.

[XC]

Hart to Hart: Crimes of the Hart (1994)
Jag gillade TV-serien "Par i Hjärter" faktiskt. Minns att jag såg en hel del avsnitt på TV3 när den gick där. Så nu när jag uppmärksammade att Voddler tänkte lägga upp 4 filmer som följde efter serien så kunde jag inte låta bli och kika in en av dem.

Par i Hjärter är guld! En riktigt bra serie som man sällan missade ett avsnitt av. Givetvis är jag nyfiken på dessa filmer. Känns det som en film när man ser den, eller är det mer som att man har satt ihop 2-3 avsnitt av tv-serien och kallar det för film?

Den är väldigt bra producerad, sett till att det verkligen känns som en film eller alternativt ett långt avsnitt. Det kändes inte alls som om det var två ihopklippta avsnitt utan den var ämnad och ses i ett svep.

The Amityville Horror (2005) [Duck Duck Go]
Kanske blir det lite för mycket med de klassiska rysar-ingredienserna: blodet som rinner från ingenstans, ljuden som ekar i natten och minstingen som plötsligt får en ny osynlig vän. Jag har inte sett originalet, men jag tycker att Ryan Reynolds och Melissa George i rollerna som George och Kathy Lutz faktiskt räddar filmen. Den tidigare lyckas relativt väl med att projicera bilden av mannen som försöker vara familjefar till frugans barn men långsamt isoleras från sina intentioner. Effekterna är rätt OK faktiskt, har inget att klaga på. På det hela taget så finns det en liten bunt scener som faktiskt är rätt kusliga. (Jag fattar inte vad MovieZine klagar över ). -- OK+

[Cartman]

XC: tack för förklaringen. Det låter ju verkligen lovande.

Jag har faktiskt inte sett The Amityville Horror från 2005. Men jag har ett svagt minne av att jag har sett originalet från slutet av 1970- talet.

[Synon]

The Amityville Horror (2005)
[..]
(Jag fattar inte vad MovieZine klagar över )

Det gör jag.

Edited by Synon, 06 May 2010 - 18:39.

[XC]

@Carty: Jag tror du kommer gilla filmen/filmerna (beroende på hur många som du väljer att se). Minns du hur originalet var?

@Synon: Tre ord som inte har direkt med filmen att göra som ändå talar om att du sett filmen och precis vad du tyckte om den. Du är genialisk ibland, vet du det? (Iofs så fick du en bra passning från mig ).

Edited by XC, 06 May 2010 - 18:58.

[Cartman]

XC: nej, jag har inget minne kvar.

Jag minns bara svagt att jag har sett den första filmen (för visst är det en svit om flera filmer?) och att det var helt okej. Men jag är inte säker. Det här kanske är filmer som man borde se vid något tillfälle.

[Synon]

@Synon: Tre ord som inte har direkt med filmen att göra som ändå talar om att du sett filmen och precis vad du tyckte om den. Du är genialisk ibland, vet du det? (Iofs så fick du en bra passning från mig ).

Tackar Ibland lönar det sig att vara kort och koncis

[XC]

Carty: Det var ett helt gäng filmer som följde efter serien, tror den första hette "Hart to Hart Returns" och spelades in 93.

Synon: Japp. Ingen anledning med brodera ut saker och ting i onödan.

[Wylie Times]

Par i Hjärter är guld! En riktigt bra serie som man sällan missade ett avsnitt av. Givetvis är jag nyfiken på dessa filmer. Känns det som en film när man ser den, eller är det mer som att man har satt ihop 2-3 avsnitt av tv-serien och kallar det för film?

Jag gillade också Par i hjärter när jag var liten. Lustigt att ni nämner det nu också, dom gjorde en parodi/hyllning till den serien i senaste avsnittet av Chuck.

Waltz witch Bashir har jag hört mycket gott om och jag såg en hel del trailers då dom kom. Filmens verkar riktigt intressant och ser ut att vara väldigt snygg. Jag har den hemma i hyllan. Fortfarande inplastad. Jag får se till att åtgärda det framöver.

Det tycker jag du ska göra. Det gäller även dig Synon.

Jag var på väg att se In the Electric Mist för ett tag sedan, men det blev annat istället. Den verkar intressant

Det är många bra skådisar med iaf. Kelly MacDonald alone gör det värt att kolla upp.

På tal om TLJ och krig så är han ju med i den sista och minst kända i Oliver Stones Vietnam trilogi, Heaven & Earth

Jag vill även minnas att jag tyckte den filmen var riktigt bra då jag såg den. Betydligt bättre än dom andra två filmerna i tirlogin.

Mycket möjligt men jag skulle behöva se om både den och Plutonen för att avgöra. Born on the 4th of July gillade jag däremot inte.

[XC]

Par i Hjärter är guld! En riktigt bra serie som man sällan missade ett avsnitt av. Givetvis är jag nyfiken på dessa filmer. Känns det som en film när man ser den, eller är det mer som att man har satt ihop 2-3 avsnitt av tv-serien och kallar det för film?

Jag gillade också Par i hjärter när jag var liten. Lustigt att ni nämner det nu också, dom gjorde en parodi/hyllning till den serien i senaste avsnittet av Chuck.

Jag måste säga - efter att ha sett filmen så har de fångat känslan från originalvinjetten väldigt bra! Jag har inte sett ett enda avsnitt av Chuck, går det att se det där avsittet stand-alone?

[Wylie Times]

Jo det går det, men det där var den enda kopplingen som gjordes till Hart to Hart. Det vara bara en dröm som Morgan (killen på scootern) hade.

[XC]

Ahh. Då räcker det med att se vinjetten igen mao.

[Wylie Times]

Jo precis.