68 replies to this topic

[Synon]

Tack, men jag kom faktiskt ihåg alldeles själv

Och vad skönt att du redan skrivit om avsnittet för då räcker det ju för mig att bara hålla med dig (vi fortsätter väl på den här banan för den passar mig alldeles utmärkt) Lite tråkigt tycker jag om det var det sista vi såg av Leckie för han är en stor favorit hos mig. Sledge tycker jag fortfarande är blek. Men det kanske ger med sig. En scen som jag tyckte var stark var den mitt i natten och mannen som inte kunde vara tyst så det enda raka var att slå en spade i huvudet på honom. Nästa dag täcker det över honom med en filt. Sorgligt. Men som någon sa: bättre en död än alla.

[Wylie Times]

Bra för jag kom inte ihåg att påminna dig.

Håller med om scenen där dom tvingas slå ihjäl killen som blir knäpp. Ruggigt.

[Synon]

7 Peleliu Hills

Starkt och gripande avsnitt som tydligt visar vad krig ställer till med i människors psyke. Hur lätt det är att tappa greppet både om verkligheten, men även sig själv. Många jobbiga scener där adrenalinet pumpar och känslorna svallar. Utmattande att se. Äntligen får vi lära känna Sledge och här ser vi hur nära han är att tappa kontrollen. Fint samtidigt att se kamratskapen, hur de hjälper varandra mitt i eländet och även tröstar varandra. Bara en sån sak som att få se karlar gråta utan att sport är inblandat. Sorgligt att se den gamle räven, Haney, som bryter ihop. Och scenen där de bär den döde skipper är riktigt bra, de andras reaktion, hopplösheten som lyser i deras ansikten.

Scenen med bunkern var fruktansvärt stark som visar krigets vansinne. Hur mänskligheten försvinner i krutröken och fienden är bara måltavlor som ska förgöras.

Liten glimt av Basilones tillvaro hemma i USA. Jag har fortfarande inte fått grepp om honom trots scenen där vi får se att kriget lämnat spår även hos honom.

[Wylie Times]

Del 7

Jag skulle nog vilja säga att det här var första avsnittet som Sledge funkade i. Det kanske tog mig två avsnitt att värma upp till honom eller rättare sagt att se honom brytas ner genom dom här tre avsnitten engagerade mig och det gjorde i sin tur det här avsnittet funkade bättre än dom tidigare Peileilu avsnitten. Eller så är det summan av dom som fungerar. Det här var ju helt klart motsvarigheten till BoBs Bastogne avsnitt. Snafu fortsätter också att underhålla men det är trist att ingen annan i Sledges kompani riktigt fastnar på minnet. Kaptenen Ack-Ack förstås och jag gillade scenen när dom bar hans kropp men ingen annan. Hillbilly som dog strax innan var jag tvungen att tänka efter och kunde ändå inte riktigt placera honom. Och Ack-Ack kommer man ihåg mest för att han pratade mycket med Sledge.

Med det sagt så är han ändå inte i närheten av Leckie och balansen med Basilone fortsätter vara väldigt ojämn. Nästa avsnitt är visst Iwo Jima.

Edit: För övrigt håller jag med om vad du skriver Synon. Starkt och gripande indeed. Bra skrivet vännen min.

Edited by Wylie Times, 17 May 2010 - 22:57.

[Synon]

Håller med om att det inte är många som sticker ut i hans kompani. Saknar det faktiskt. Det är något som verkligen skulle lyfta serien.

[Synon]

Måste bara dela med mig av lite fakta som jag snubblade över (helt galet ):

• Varje avsnitt av “Pacific” har kostat 20 miljoner dollar vilket gör serien till tidernas dyraste.
• Inspelningsteamet omfattade över 800 människor, däribland 138 skådespelare med talroller.
• Över 90 inspelningsplatser byggdes.
• Vid Hillview Quarry grävdes över 62 000 ton jord upp för att återskapa slagfälten vid Iwo Jima och Okinawa.
• 350 kokosnötsträd planterades med en sammanlagd vikt på cirka fem ton.
• Under produktionens gång restes 250 tält vilket krävde 300 000 tältpinnar.
• För att återskapa Iwo Jimas svarta vulkaniska sand raffinerades 4 000 ton lava. Dessutom färgades 80 ton vit sand svart.
• 3000 marinuniformer syddes upp. Det fordrade 20 000 kvadratmeter fiskbenskypert som specialvävdes i Indien på gammalmodiga vävstolar för att återskapa 1940-talets stil.
• Kostymavdelningen använde över 10 000 klädhängare som lagda på rad skulle ha sträckt sig över 3, 2 kilometer.

8 Iwo Jima

Avsnittet fokuserar på Basilone som vi äntligen får lära känna. Men det är så dags... Tycker i alla fall att det var en positiv bekanstskap.

Abrupt övergång från det romantiska lull-lullet till det intensiva krigandet i Iwo Jima. Uff, lite omskakande med det tvära kastet. Sedan var det full fart. Blod och kroppsdelar sprutade omkring, totalt kaos, eldgivning från alla håll, flyg som bombar... puh.
Basilone är inte den som räds att ta kommandot. Känns som att han far omkring överallt och ger order och skriker att de ska ta sig bort från stranden. Inte så oväntat när han väl blir skjuten.

Sen kan jag inte låta bli att undra varför det var nödvändigt att frivilligt söka sig till kriget igen? Nygift och kär som han var. Förstår mig inte på karlar.

[Wylie Times]

Problemet är ni kvinnor som vi karlar hela tiden måste bevisa oss för. Allt det där du listade överst är garanterat nåt Tom Hanks och Steven Spielberg gjorde för att imponera på sina fruar.

Del 8

Jag har varit mycket bestämd med mig själv och undvikit Wikipedia som pesten trots att jag varit väldigt väldigt sugen. Så jag var helt ospoilrad om Basilone men dom telegraferade det ganska ordentligt med hans giftemål.

Men äntligen ett Basilone avsnitt! Det har jag efterlyst länge. Jag har absolut inget emot att dom delat upp handlingen mellan ett par personer, det har funkat jätte bra förutom då att Basilone hamnat lite i skymundan. Jag har inte heller några problem med storyn i sig. Nej mitt problem är hur dom har fördelat storyn. En kort scen här och där med personen som inte ligger i fokus funkar inte alls utan det får mig bara att fundera vad som händer med den personen som man då sen inte får se i resten av avsnittet. Antingen kunde dom ha fördelat tiden jämnbördigt mellan de tre karaktärerna i varje avsnitt men det med tanke på hur olika ställen dom har befunnit sig tror jag inte att det hade funkat heller. Det bästa hade nog varit om avsnitten varit helt fokuserade på en person. Alltså ingen Sledge i början av det här avsnittet t.ex. Undantag hade blivit tvungna vid Guadacanal och början av Peielilu men det tyckte jag funkade som dom har det. Det var min lilla rant om det. För annars har jag inga klagomål.

Jag är också glad att det inte är "BoB i Still havet" och det känns tydligt att förutom färre karaktärer så fokuseras det på andra saker här. Det är definitivt en mörkare serie som är mer kritisk på ett sätt som BoB aldrig var.

Edited by Wylie Times, 24 May 2010 - 21:21.

[Synon]

Problemet är ni kvinnor som vi karlar hela tiden måste bevisa oss för. Allt det där du listade överst är garanterat nåt Tom Hanks och Steven Spielberg gjorde för att imponera på sina fruar.

[Rick Hunter]

Åh man kanske ska se det här? Men jag har ju fortfarande inte sett Band of Brothers.

[Synon]

Har du inte sett Band of Brothers?!? Det måste du verkligen göra något åt! Pronto! Sen kan du få se Pacific

Edited by Synon, 25 May 2010 - 19:46.

[Rick Hunter]

Okej jag lovar

[Synon]

Bra där. Se till att hålla mig oss uppdaterade också, ok?

[Rick Hunter]

Javisst

[Synon]

9 Okinawa

Det blodigaste slaget i Stilla havet. Totalt kaos med civila som hamnar mitt i skottlinjen, de blir utsatta för egen artillerield... De har varit där i över två månader och faran och de usla förhållandena börjar sätta sina spår hos mannarna. Fruktansvärt att se hur det börjar tära på dem, en efter en. Sledge blir mer och mer besatt av att döda alla japaner.

Yikes säger jag åt scenen där Sledge halkar i leran och glider ner i en lerpöl med ett lik och ett gäng likmaskar som hamnar på honom. Burr.

Rörande scen där Sledge hittar en svårt skadad kvinna som visar honom att han ska skjuta henne. För geväret mot hennes öga. Men han kan inte göra det. I stället lägger han ner geväret och håller om henne tills hon dör. Mycket fin scen som visar att han har kvar sin medmänsklighet trots allt.

Soldaterna pratar om att de släppt någon ny sorts bomb över det japanska fastlandet. Dödade en massa japaner...

Ruggigt bra avsnitt.

[Wylie Times]

Del 9

Ja jag måste säga att jag gillar utvecklingen i Sledge arc. Det här kändes som en naturlig fortsättning på Peileilu där Sledge bryts ner fullständigt innan han till sist återfinner en del av sin mänsklighet.

Snafu bli jag aldrig riktigt klok på, ena stunden verkar han utvecklas åt motsatt håll men så fort det blir strid får han den där psykopatiska blicken. Men jag gillar det underliga förhållandet som han har med Sledge. Han tycker helt klart om honom och sympatiserar mer över hans döda hund än Hamms bror.

Jag blev lite förvånad att kriget redan är slut. Men det ska bli kul med ett helt avsnitt som uppföljning. Eller jag hoppas iaf att det blir det. Jag har saknat Leckie nu ett tag.

Del 10

Jaha då var det slut. Men ett väldigt bra slut. Jag uppskattar enormt att dom tog ett helt avsnitt för att avrunda alla karaktärers historia. Eller ja, mest Leckie och Sledge då. Väldigt få serier och filmer tar sig tiden att göra det. Ofta får man nöja sig med text slut som även den här serien innehåller. Men The Pacific har i ett antal avsnitt avvikit från kriget för att berätta om andra aspekter som man sällan får se och här berättas alltså vad som händer soldater som kommer hem igen. Det finns förstås många filmer osv som berättar om just det men här är det invävt i en större story vilket gör att man får en annan förståelse för karaktärerna. Det leder också till bra scener som den vid universitetet.

Kul att dom följde upp Basilone också trots att han dog. Scenen där Lena hälsar på hans föräldrar var mycket gripande.

Sen hade jag gärna sett mer uppföljning på Snafu men jag förstår varför han bara försvann och det var snyggt gjort. (eftersom han aldrig riktigt var en huvudkaraktär) Men det var ändå en riktigt bra karaktär underbart spelad av Rami Malek.

Roligast var dock det att återse Leckie som förblev min favoritkaraktär genom serien. Jag läste i en recension att den grekiska tjejen han träffade i Australien är helt påhittad. Annars hade jag kanske hellre sett en uppföljning på det än Vera. Men jag gillade scenerna med henne också. Speciellt när han brädar West Point tönten. Jag var så säker på att det skulle sluta illa för Leckie där. Sen blev jag också förvånad över att Vera inte verkade bry sig om honom först men så kom förklaringen att han aldrig skickat breven till henne.

Genom hela miniserien har jag försökt komma ihåg James Badge Dale från 24 och jag kommer såklart ihåg karaktären Chase Edmunds men jag kan inte sätta likhetstecken med skådespelaren som spelar honom och han som spelar Leckie. Det ska iaf bli intressant att se honom i Rubicon.

Jag hade gärna sett mer av Sledges 6 månader i Okinawa och Kina efter krigsslutet men det går väl inte trycka in hur mycket som helst. Man kan ju alltid läsa böckerna...

Sammantaget tycker jag också att det var en grymt bra serie som växte allt eftersom. Jag uppskattar realismen och att man verkligen inte försökt glorifiera någon aspekt av kriget som BoB kunde tendera att göra ibland. Sen är det förstås grymt snyggt gjort och välspelat i alla roller. Å andra siden kunde serien definitivt ha strukturerats upp bättre. Kanhända funkar det bättre vid en omtitt och jag ska definitivt se om den någon gång. Efter att jag sett om BoB.

Ska bli spännande att se vad Hanks och Spielberg slänger ur sig härnäst. Det är ju inget dåligt track record dom har med HBO miniserier.

Edited by Wylie Times, 06 June 2010 - 22:48.

[Synon]

10 Home

Jag gillar hur de knyter ihop säcken genom att visa hur livet ter sig för dem efter kriget. Många gripande och rörande scener utspelar sig. Känns verkligen sorgligt och känslosamt att se det här, vetskapen om vad de varit med om och sedan komma tillbaka till vardagen. Hur klarar man av det? Starkt gjort och jag har full förståelse för de som inte klarade av det till fullo.

Fint slut där vi får se och läsa om de verkliga personerna, vad som hände dem. Jag funderar lite på om jag skulle ge mig i kast att läsa boken som Sledge skrev. Jag kommer i alla fall helt klart köpa serien och se om den.

För övrigt hänvisar jag till det Wylie skrev om avsnittet i stället för att låta som ett eko.

[Wylie Times]

Jag belv också lite sugen på att läsa böckerna som sagt och det är ju givet att införskaffa den här serien på DVD.

[Cartman]

http://svt.se/2.8199...665/the_pacific

Stämmer det att SVT kommer att visa The Pacific?

Ja, det stämmer, den kommer att visas med preliminär start 29 december.

[Synon]

Härligt, då kanske fler får upp ögonen för denna tv-serie!