Metropolis (1927)
Den här filmen måste man ha sett om man vill hävda att man är en tvättäkta cineast/filmnörd. Välj den beskrivning som passar dig bäst. För mig är det här en sådan där film som man inte kan motstå. Nu upptäckte jag den relativt sent i mitt liv, jag var väl 20+ någonting när jag såg den för första gången. Men bättre sent än aldrig. Och för mig har det alltid varit en viss kärlek mellan mig och den här filmen. Kärlek kanske är ett för starkt ord i dessa sammanhang, men den här filmen är så nära man kan komma en sådan sak till en film. Den har allt som fick mig att intressera mig för film en gång i tiden och den är av sådan karaktär att den får ens filmintresse att blomstra. Den är dessutom perfekt att ta till om man har hamnat i en svacka och har svårt att komma igång med filmtittandet igen. Nu händer det inte mig så ofta, men ibland har jag tagit till denna film i det syftet. Men mestadels så ser jag den för att njuta av en oerhört vacker och tragisk berättelse med en handling och karaktärer som man kan ta till sig och känna för. Dessutom är den här filmen värd att se av flera andra anledningar. Regi, manus, musiken, scenografin, ljudeffekter, ljus, m.m. Man får allt man kan tänka sig och lite till. För ett tag sedan införskaffade jag mig filmen i en lyxig UK-utgåva som innehåller både filmen på DVD samt Blu-ray och det är den senaste versionen av filmen som avses. Ni vet, där man infogade det material som länge sågs vara förlorat men som man hittade i ett arkiv i Argentina. Och låt mig säga så här, om någon äldre filmklassiker verkligen förtjänar och tjänar på att ses i HD så är det den här. Efter att jag hade sett filmen så satt jag och detaljstuderade filmens många, och helt underbara kulisser och där får man en knivskärpa tack vare att se filmen på Blu-ray. Som sagt, den här filmen är så mycket mer än film. Den var före sin tid, men visar att gammal är bäst. Den kommer alltid att vara tidlös och alltid anses vara en viktig del i allas vår gemensamma filmhistoria. Dessutom kommer den alltid att vara helt underbar och fantastisk för mig. Jag tror inte för fem öre att jag någonsin kommer att tröttna på att se den här filmen.
***
Dom visade den här för nåt år sen men jag missade den då. I höstas körde dom FW Murnaus Sunrise men då var jag sjuk. 
Så det var extra härligt att komma sig iväg den här gången.
Titta vad jag
hittade vid ett spontant besök hos Discshop. Nu är det ju inte samma sak som att se filmen genom en av Cinematekets filmvisningar, men det är trots allt trevligt att någon vill ge ut den typen av filmer här i landet. Och den gavs visst ut ganska så nyligen. Funderar på att göra en "buy-and-try" vid ett framtida tillfälle.
The Great Outdoors (1988)
En film som jag tyckte väldigt mycket om när jag var liten men som jag inte vet vad jag skulle tycka om idag. John Candys filmer öht är ju ofta rätt flamsiga på ett sätt som var lätt att uppskatta som barn och jag har inte sett om någon av dom i modern tid. Men det skulle ändå vara roligt att göra det för att se om dom verkligen håller eller om det bara är nosalgins skimmer.
Indeed. Själv har jag inte sett en film med honom på länge, även om jag har spelat in en del från tv som jag ämnar att se framöver. Även denna är inspelad på det viset och jag kände för att ge den en chans direkt. Nu har jag aldrig sett den här filmen tidigare, men jag tror inte att det hade spelat så stor roll. John Candy träffade ofta rätt när jag var yngre, men ens smak och syn på film var ofta annorlunda då. Så som du säger är det ju långt ifrån säkert att man i dagsläget skulle tycka om filmer som man upplevde som bra och roliga när man var yngre. Därför är det verkligen en skräckblandad upplevelse när man ser om sådana filmer. Det har hänt ibland att man blir så besviken över att man inte tycker om en viss film längre att jag nästan önskade att jag aldrig hade sett om filmen utan fortsatt att leva på minnet istället. Och ibland så får man tvärtom ett kvitto på att filmen fortfarande är lika bra, eller kanske rent av bättre.
Gnomeo and Juliet (2011)
Också en film jag hade tänkt hoppa över eftersom jag bara hört dåliga saker om den men du verkar inte så negativ. Hm.
Lagom är ett nyckelord för hela filmen. Inget är extraordinärt, men inte dåligt heller för den delen. Och så bör man vara på det klara med att man snarare låter sig
inspireras av Romeo and Juliet snarare än att det rör sig om en regelrätt filmatisering. Något jag hade fått för mig innan jag såg filmen. Nu blev jag inte så besviken på just den delen, men jag kan tänka mig att en del kan bli det. Så om du vill ha en animerad film som roar och underhåller dig för stunden, då kan den här filmen nog ge dig just det.
Paul (2011)
Håller med. Bra film men som borde varit bättre med tanke på Mottolas och Pegg/Frosts tidigare filmer. Fast nu när jag tänker efter så har Mottola bara gjort tre filmer varav jag har sett två och gillade en. (Adventureland) Frågan är väl om det inte hade blivit bättre med Edgar Wright vid rodret?
Jag antar att det är Superbad som du inte gillar? Jag tycker att den filmen är störtskön, men kan förstå att alla inte tycker det. Och även jag gillar Adventurland. Den är riktigt smart, rolig och cool. Och jag tycker att du slår huvudet på spiken där om att Edgar Wright nog hade varit ett mer lyckat val som regissör till den här filmen. Hans tidigare samarbeten med Pegg/Frost har ju varit guld värda och jag har svårt att se att dom i framtiden skulle misslyckas. Är lite förvånad faktiskt att man valde Mottola till den här filmen, det var länge där som jag trodde att det skulle bli just Edgar Wright.
Kari-gurashi no Arietti (2010)
Lånaren Arrietty
Finns högt uppe på min "ska se lista" och det verkar ju mycket lovande efter vad du skriver. 
Jag tror inte att du blir besviken om du brukar gilla Studio Ghiblis filmer. Jag hade inte läst så mycket om andras "tyck och tänk" innan jag såg filmen, men jag var trots allt garderad att den kunde vara både bra som dålig. Studio Ghibli är lite ojämna ibland, speciellt om det inte är Hayao Miyazaki eller Isao Takahata som står vid rodret. Och jag har nu även sett den timmslånga intervjun som återfinns som extramaterial på den svenska utgåvan och där talar just Hayao Miyazaki om att man upplever en viss stagnering inom studion just för att det knappt är några andra animatörer som kan eller vågar ta steget upp till att vara regissör, vilket han upplever som alarmerande. Något man kan förstå, för varken Hayao Miyazaki eller Isao Takahata kan ju göra film hur länge som helst. Men han var optimistisk och hoppades att man skall lösa detta dilemma i framtiden. Dessutom var det bra intervjuer där Hayao Miyazaki även belyste dom fel som han tycker att regissören till denna film begick. Så han blandar både beröm med mer konstruktiv kritik. Till skillnad från Hiromasa Yonebayashi som mest är "starstruck" och öser beröm och lovord om sin upplevelse att få arbeta ännu närmare Hayao Miyazaki än vad han har fått göra tidigare.
***
Legend of the Tsunami Warrior / Puen Yai Jon Salad (2008) [TH]
Den här låter ju intressant. Självklart blir jag nyfiken på att se den. Fyndade själv en film
från Malaysia för ett tag sedan, på DVD rent av. Så man borde försöka att se den här filmen med i samma veva som jag ser den andra. Båda filmerna kommer ju i alla fall från samma region.
Vrålet från Vildmarken / The Great Outdoors (1988) [US]
Håller med om att scenen där John Candys karaktär (o)frivilligt åker vattenskidor är riktigt rolig. Typisk förväxlingskomik som alltid går hem. Och jag gillar hur hans karaktär är som en stor fluffig björn (inte den björnen!) och försöker se till att familjen skall spendera lite kvalitétstid med varandra och hur allt blir saboterat av Dan Aykroyds karaktär. Han var rätt enerverande i vissa scener, men det var tacksamt att se mot slutet att han inte var så jäkla präktig som han gav sken av.
Hunger Games, the (2012) [US]
Yay! Så trevligt att du har sett filmen nu. Och på bio dessutom! Själv har jag inte kommit till skott än men skall försöka göra det till realitet under påsken.
Och det känns ju mer än lovande att själv få se filmen efter att du hade en sådan trevlig upplevelse. Mycket av det du skriver känns riktigt positivt och jag hoppas själv att få uppleva samma sak.
Jack Hunter and the Lost Treasure of Ugarit (2008) [US] [#01]
PMS? Men, är inte du en kille?
Eller är det kanske lite för sent för mig att komma med hela "XC känns så androgyn"-diskussionen?
Mer allvarligt talat så är det trevligt att denna film uppskattades mer vid en omtitt. Det här är ju just varför man skall göra det ibland, för att man vid tillfället helt enkelt kanske inte var upplagd för filmen ifråga eller att någonting låg och störde. Chansen finns ju att man råkar ut för sådant ibland och det är ju lite synd när man inte kan se en film efter rätt förutsättningar. Nu kanske man inte ser om alla filmer man inte gillade i första läget, men en del är klart värda att göra så med.
Körkarlen (1921)
På't du bara. Ge mig prestationsångest.
Risken är att jag bara ökade på den om man ser till vilken film som avnjöts igår kväll. Sorry.
Jag fastnade för det du sade till mig för ett tag sedan om att det var dags att se någon stumfilm framöver. Jag tog dig på orden där. Sorry.
The Great Outdoors (Vrålet från vildmarken) (1988)
Håller med. Jag har sett tre filmer med Candy på rad du och var lite orolig inledningsvis att jag skulle vara mätt på komedier med honom. Trevligt nog var jag uppenbarligen inte det.
Exakt, alltid trevligt att få ett kvitto på att dels så håller hans filmer fortfarande måttet än idag, men även att man inte riskerar att bli trött på hans filmer som man kunde befara efter att ha sett flera stycken på raken. Nu har ju inte jag gjort det. Än. Men glädjade att du upplever det så, för det finns goda chanser att det blir på samma sätt för mig med då vår filmsmak är så lika.
Gnomeo and Juliet (2011)
Ser väl den här någon dag då mitt intresse för animerat är på topp igen.
Absolut, gör det.
Sleeping Beauty (2011)
Australien? 
Tyckes mig att logotypen är intressant, den har nog figurerat i något av mina flöden nyligen...
Inte helt såld på trailern, men du verkar gilla den så jag ger den kanske en chans framöver.
Det var Emily Browing som sålde in filmen till mig. Jag läste inledningsvis inte ens vad den handlade om, jag bara utgick från att jag skulle se den för hennes medverkan skull. Och jag blev då inte besviken på övriga aspekter av filmen. Jag vill ju tro att du skulle uppskatta filmen. Den räknas tydligen som drama, och visst finns sådana beståndsdelar, men jag tycker ändå att den mer är åt thriller-hållet. Så jag hoppas att du inte låter "Drama-stämpeln" bli ett hinder för hurvida du vill se den i framtiden eller ej.
Kari-gurashi no Arietti (2010) (Lånaren Arrietty)
Ojdå. Låter som om det är vört att införliva den i dvdsamlingen tillsammans med övriga gibli-filmer jag har.
Jupp. Jag lånade filmen på annat håll och den svenska utgåvan är verkligen värd att köpa, dels för att filmen är så jäkla bra men även för att det var riktigt intressant och matigt extramaterial för en gång skull. Jag längtar redan nu efter att kunna köpa utgåvan själv så att jag får se om filmen igen. Jag tror att du kommer tycka om filmen med. Dessutom är det ju trevligt att stödja svenska distributörer som ger ut dessa filmer här i landet och det är alltid kul att kunna ha en så komplett samling som möjligt. Studio Ghibli kan vara lite ojämna, speciellt om det är någon annan än Hayao Miyazaki själv som regisserar. Men här var ett positivt besked att det inte alltid behöver vara så. Med lite tur får regissören till denna film förnyat förtroende i framtiden.
This topic is locked
