1026 replies to this topic

[Crusader]

Sällskapsresan eller Finns det svenskt kaffe på grisfesten (1980)

Den ständigt omodärna Stig-Helmer Olsson är trött på det tråkiga vintervädret i Sverige och bestämmer sig för att fira Julen på Kanarieöarna kanske skulle bli en trevlig omväxling. För att få bot med sin flygrädsla så går han till Dr. B. A:son Levander som samtidigt ber honom att leverera en Julklapp till Kanarieöarna, ett paket som igentligen innehåller pengar som ska smugglas åt affärsmannen Gösta Angerud. På resan träffar han den väldigt modärna norrmannen Ole Bramserud och de blir snabbt väldigt nära vänner. Med på resan finns bla. även Maj-Britt 'Majsan' Lindberg och hennes syster Siv Åman, den ständigt supande Berra Ohlsson och hans polare Robban Söderberg samt de nygifta Berit och Arne Storch. Det hela blir en sällskapsresa utan dess like speciellt när Stig-Helmer's väska med Julklappen försvinner.

Lasse Åberg ville göra en film om en grupp typiska svenskar som åker på en typisk svensk charter semester på ett typiskt svenskt resemål. Mer behöver man inte skriva om när det gäller den här klassikern.

Precis som uppföljarna så fick filmen en massa repliker som blev stora klassiker. Som "Måtte djävulen ta alla fruntimmer!", en replik som min systers make tyckte var kul att ha sokm ringsignal på mobilen men som inte roade hans familj lika mycket... speciellt inte när den ringde på en resturang.

Betyg: 10 vilsna svenskar på Kanarieöarna av 10 (Awesome!)

Edited by Crusader, 27 December 2015 - 00:05.

[Crusader]

Snowroller - Sällskapsresan II (1985)

Stig-Helmer "Stig H." Olsson och Ole Bramserud åker på skidsemester till schweiziska Alperna för att fira Nyår där. Med på resan är bla. även Lotta Bodin, som åker ner med sin bästa väninna Kerstin "Kärran", för att överaska reseledaren Nalle som hon har dejtat, de norrländska affärsmännen Brännström och Hedlund som vill marknadsföra sin nya skidverksamhet, den ständigt arga och domminerande Göte Jönsson med sin familj och engelskmannen Algernon "Algy" Wickham-Twistleton-Ffykes. Det hela blir ännu en sällskapsresa utan dess like!

Lasse Åberg fick en idé att göra en uppföljare som tar sig ann en annan typisk svensk semester, skidsemester i alperna. Namnet kommer från en vilja att få filmen att låta som en typisk amerikansk Hollywood uppföljare och filmen gör en hel del parodi på konceptet av uppföljare. Samtidigt så är "Snowroller" namnet på reseföretaget de åker med. Mäst känt från filmen blev repliken "Tyngden på dalskidan, älskling!" som gjorde Björn Granath till en kändis. Det påhittade ordet "liftwaffe" (en förvrägning av "Luftwaffe" som är det tyska luftvapnet) som Göte använde för att förolämpa en tysk har också blivit legendariskt och används nu på riktigt i sammband med liftar.
Alla skådespelarna krävdes kunna åka sladom innan filminspelningen men Franz Hanfstingl (Rudi) ljög om det för att få rollen.

Filmen är nästan like bra som första. Vissa tycker tillochmed att den här är bättre men för mig så är det något väldigt speciellt med första.

I slutet får vi en hint om nästa film i Sällskapsresan-serien: SOS - En Segelsällskapsresa (1988).

Betyg: 9 vilsna svenskar i Alperna av 10 (Fantastiskt Bra)

Edited by Crusader, 27 December 2015 - 00:45.

[Crusader]

SOS – En Segelsällskapsresa (1988)

Efter en skilsmässa med Lotta så planerar Stig-Helmer Olsson att spendera Midsommar med sin mamma och sonen Karl-Helmer men när han och hans kompis Ole Bramserud är påväg hem från en maskerad slutar det med att de blir fast ute på skärgården. Där träffar de Ole's vän Krisse som ska delta i en stor segeltävling som den första kvinligt styrda båten och efter ett missöde träffar Stig-Helmer den vackra Anna-Vera vars pappa i hemlighet har planer på att olagligt göra om en ö i skärgården till ett sommarland med hjälp av kommunens starke man, Ture Janzon.
Tillsammans med alla sommarseglarna så blir det en segelsällskapsresa utan dess like.

Den här gången ville Lasse Åberg ta sig ann semester i skärgården och då det igentligen inte var en sällskapsresa så döptes filmen bara till SOS. Men när filmen senare restorerades på 90-talet så fick den undertitlen "En Segelsällskapsresa" för att förtydliga att den hör till serien.

Inte den bästa i serien men den har sina riktigt roliga stunder icg är ändå mycket bra. Framförallt familjen som ska segla där pappan ständigt gör dumma beslut. När filmen utspelar sig är lite oklart men då Karl-Helmer måste vara minst 8 år gammal så kan det inte vara bara 3 år efter förra filmen som slutade med att Lotta var gravid.

Betyg: 8 vilsna svenskar i skärgården av 10 (Mycket Bra)




Den Ofrivillige Golfaren (1991)

Den golfgalna, men dåliga, storfinansmannen Bruno Anderhage har köppt upp Toastmaster och lagt ner företaget med resultatet att Stig-Helmer Olsson har fått sadla om till att bli en gatusopare. Bruno's älskarinna Mette Gulbrandsen är trött på hans eviga skrytande och slår vad om att hon kan träna vem som helst att blir en bättre golfare än Bruno. Stig-Helmer erbjuds 100000 kr om han ställer upp och tillsammans med deras gemensamme vän Ole Bramserud så börjar de träningen. Men det hela visar sig svårare än de trodde och snart krävs det drastiska åtgärder, att söka hjälp av den legendariske golfaren och uppfinnaren Roderic "Dogleg" McDougall och hans dotter Fiona i Scotland. Det blir en golfresa utan dess like.

Lasse Åberg fick idén till filmen efter att av misstag ha lyckats slå in sin boll upp i luften och ner i hans egen huva. Ole och Mette skulle igentligen ha haft ett förhållande men då Jon Skolmen's systerdotter Hege Schøyen fick rollen som Mette så blev det hela för obehagligt så de skippade det.
Filmen har en väldigt trög start och det tar nära halva filmen innan handligen börjar.

Jag vill minnas att den här inte räknas till serien enligt Lasse Åberg utan mer en spin-off. Det här var tänkt som den slutliga filmen om Stig-Helmer vilket är orsaken den slutar som den gör med att han flyttar till Scotland där han startar en golftränings fabrik med Roderic och Fiona (som han även blev ihop med). Men 8 år senare blev Lasse Åberg inspirerad igen.

Den här är rätt rolig fast inte alls på samma sätt som de tidigare. Trotts det en bra film.

Betyg: 8 svenskar vilsna på golfbanan av 10 (Mycket Bra)

Edited by Crusader, 29 December 2015 - 22:11.

[Crusader]

Dark Passage (1947)

Vincent Parry är oskylldigt dömnd för att ha mördat sin fru och flyr från Quentin fängelset. Under flykten får han oväntad hjälp från en mystisk kvinna vid namn Irene Jansen som tycker att media och åklagare för-dömnde Vincent som fick honom dömnd och anser att han förkänar en riktig chans då hennes pappa råkade ut för samma öde. Men då Irene har en uppvacktare vid namn Bob och det visar sig att hon är vän med Madge Rapf, en vän till Vincent's fru som vittnade emot honom, och hennes fästman Bob så känner han sig inte längre säker och bestämmer sig för att åka till sin bästa vän George Fellsinger. På vägen dit så känner en taxichafför vid namn Sam igen honom och tipsar honom om en plastikkirurg vid namn Dr. Walter Coley.
Med sitt nya 10 år äldre ansikte och under namnet Allan Linnell så börjar han att undersöka mordet på sin fru för att fria sig själv.

Film-Noir Thriller av Delmer Daves baserad på en roman av David Goodis. En film där nästan alla scener med Vincent i första halvan av filmen är i First Person View så vi aldrig ser hans anikte förenefter han har bytt utséende.
Med bla. Humphrey Bogart och Lauren Bacall (som gick bort förra året).

Mot slutet insåg jag att jag nog har sett den här innan. Jag minns hela grejen med hur han genomgår plastikoperation men alla antingen känner igen honom, misstänker honom ändå eller han erkänner vem han är så det hela kändes minst sagt meningslöst. Men jag kan ha fel.

I slutet luskar Vincent ut att Madge är mördaren men hon snubblar och faller igenom fönstret till sin död. Men precis som Vincent ska ge up och bara fly så hör han 2 ensamma deppiga personer insé att de måste ha något att se fram emot och bestämmer sig för att börja umgås, det får honom att insé att istället för att ge upp så ska han börja ett nytt liv och och skaffa något att se fram emor så han ringer Irene och bestämmer träff med henne i en liten by i Sydamerikanska Peru och filmen slutar med att hon slutligen dyker up.
Så samtidigt som filmen behåller Noir-delen med att saker inte går som de ska och att han misslyckas rentvå sig så får de med ett ljus i slutet att livet fortsätter om man bara slutar att tänka på det förflutna helatiden.

En mycket bra film även om det kunde ha varit lite mer mot slutet.

Betyg: 8 oskylldigt dömnda av 10 (Mycket Bra)

Edited by Crusader, 29 December 2015 - 00:31.

[Crusader]

The Pirate (1948)

Faster Inez ska gifta bort den unga Manuela till deras lilla Caribbiska by's, Calvados, rika äldre borgmästaren Don Pedro Vargas men hennes hjärta ligger hos den berömda legendariska piraten Macoco som hon fantiserar om. Innan hon blir gift så får hon en sista önskan uppfylld, att få se mer av Caribbean. När narren, cirkusartisten, sångaren och charmören Serafin ser henne i Port Sebastian förälskar han sig genast och försöker att hypnotisera henne till att älska honom men när han inser att hon bara älskar Macoco så bestämmer han sig för att låtsas vara den berömda piraten för att vinna hennes hjärta. Men frågan är vad den äkta Macoco tycker om det.

En klassisk Musikal-Äventyrs-Komedi med Judy Garland och Gene Kelly.

Jag tror jag även har sett den här innan. Helt OK men lite för tokig för min smak.

Betyg: 6 falska pirater av 10 (OK)

[XC]

Piraten har jag med sett. Charmig och sevärd film vill jag minnas den som.

[Crusader]

Jo, den hade klart sin charm. Men som du skrev, romansen var lite väl konstig och sänkte filmen för mig.


Hälsoresan – En smal film av stor vikt (1999)

Stig-Helmer Olsson har flytta hem från Scotland efter att ha blivit dumpad av Fiona McDougall då han blev besatt i att spela säckpipa, och nu spenderar han hela dagarna med att bara äta skräpmat och titta på TV. Men hans nya granne, den legitimerade Häxan Rebecka Melin, råder honom att gå i terapi hos henne på Gustav Vasa Spa, föredetta Hälsohemmet Granhedsgården i Dalarna som har förnyat sig och inviger med en tema vecka där de pressnterar en massa nya former av hälso-behandlingar. Givetvis följer hans vän Ole Bramserud med då han lider av stress och fick veta att där fanns en risk att han skulle bränna ut sig. Väl där träffar de på bla. den ständigt bantande Camilla Anderhage, som desperat hoppas på att kunna gå ner några kilo, och hennes väninna Inger, som mäst är med för stöd.
Samtidigt så har storfinansmannen Bruno Anderhage, som har slickat såren efter den förnedrande golf-förlusten och gift om sig, problem med sin nya broilerfabrik efter att veganaktivister's ständiga sabotage har sänkt priserna på kyckling. Men han har en plan och tillsammans med VDn Claes Palmstierna och en ovetande Doktor Levander så gör han bantningschips av hönsfodret.
Det hela blir en hälsoresa utan dess like.

Lasse Åberg kunde som bekant inte hålla fingrarna borta utan gjorde en absolut sista film (och vi vet alla hur det blev med det ) om allas våran favorit toffelhjälte Stig-Helmer Olsson. När hälsodebatten tog fart i Sverige så blev han inspirerad av att göra en film som infattar allt vad modern hälsa har, från New Age till bantning. Och då han ville ge en riktig bild på det så var han väldigt nogran med att allt skulle vara korrekt så alla övningar, information och kuror är autentiska. Man märker snabbt att filmen inte försöker att görra narr av de olika hälso versionerna utan humorn kommer från folks reaktion till dem. Han fick även in lite av vegan-debatten och kyckligdebatten från tiden då det var mycket sabotage i kyckligfabrikerna av veganer som bla. la krossat glas i köttet.

Jon Skolmen ville från början inte vara med i filmen då han hade gått ner mycket i vikt sedan förra filmen och bantningsdebatten fanns inte ännu i Norge så han förstod inte filmen. Men det hela löste sig med att ge Ole en annan form av hälsokris.

Filmen slutar med att Stig-Helmer inser att det är i naturen han trivs bäst så han och Ole, som efter många år lämnar reklambranchen pga stress, startar ett hajking företag.

Betydligt roligare den här gången än första gången jag såg den men de andra är ändå klart bättre. Underligt nog så trodde jag inte att den var så här gammal.

Betyg: 7 svenskar vilsna i dalarna av 10 (Bra)

Edited by Crusader, 02 January 2016 - 02:20.

[XC]

Mmm. Man kanske skulle passa på att se om de där gamla klassikerna,har varit sugen ett tag.

[Libby]

Jag såg på Ant-man nu i veckan. Man skulle ju kunna tro att man någon gång ska bli för gammal för dylika filmer. Men inte jag inte. Jag lär nog se dem med nöje även när jag blivit 100.

Handlingen? Ja det är ju det gamla vanliga outslitliga temat att rädda världen, men denna gången på "gräsrotsnivå".

[Crusader]

Min tradition att avsluta Nyårs Afton med ett Agatha Christie mysterium fortsätter även detta är!


Agatha Christie's The Mirror Crack'd (1980)

Året är 1953. De snabbtänkta och smarta mordmysterie älskande äldre damen Miss Jane Marple bor i den lilla engelska byn St. Mary Mead som för tillfället lider av filmfeber. En Hollywood filmgrupp har nyligen anlänt till byn för att göra en film om Mary, Queen of Scots och Drottning Elizabeth I, och med sig har de två riktigt stora stjärnor, och bittra rivalerna, Marina Gregg och Lola Brewster. Assistenten Ella Zielinsky försöker att hålla ordning på allt samtidigt som hon har ett inte alls så hemligt förhållande med Marina's make, regisören Jason Rudd men Lola's make, Producenten Martin N. Fenn, gör inte arbetet lätt då han gör vad som helst för att skapa publicitet.
Snart är olyckan framme och någon dör en mystisk död. Då Miss Marple har vrickat foten så måste hon ta hjälp av syskonbarnet Chief Inspector Dermot Craddock från Scotland Yard för att lösa det hör fallet.
 
Klassisk deckare baserad på Agatha Christie's bok The Mirror Crack'd from Side to Side (ibland förkortad till bara "The Mirror Crack'd") från 1962. Med Angela Lansbury i huvudrollen som den mordmysterie älskande gammla damen Miss Marple.
Räknas av många tillhöra den klassiska Hercule Poirot trilogin (Murder on the Orient Express (1974), Death on the Nile (1978) och Evil Under the Sun (1982)) eftersom det var samma personer som gjorde alla 4 filmerna. Och precis som de filmerna så är den här filmen stjärnspeckad. Vi ser bla. Kim Novak, Tony Curtis, Elizabeth Taylor, Edward Fox, Rock Hudson, Geraldine Chaplin (Jepp, Charlie Chaplin's dotter) och Pierce Brosnan i hans filmdebut.
Filmen är regiserad av James Bond regisören Guy Hamilton (har regiserat 4 Bond-filmer).

Boken "The Mirror Crack'd from Side to Side" tillägnade Agatha Christie Margaret Rutherford (som spelade Miss Marple i 4 filmer under 60-talet) med texten "To Margaret Rutherford, in admiration." vilket troligen var för att visa att då hon tidigare hade sagt att han inte tyckte att Rutherford passade som Miss Marple så var det inte för att hon inte tyckte om skådespelerskan eller möjligtvis så ändrade hon sig om det. Namnet på boken kommer från en av Lord Tennyson's klassiska dikter, The Lady of Shalott.
Boken var en form av uppföljare på Agatha Christie's tidigare verk The Body in the Library.

I filmens början får man se delar av en svart/vit klassisk film som ska vara inspirerad av klassiska Murder at Midnight (1931). På wikipedia står det att de använde klipp från själva filmen men det skulle i så fall vara bilden på slottet i början då alla skådespelarna är aldeles för unga.
Filmen försöker också att lura oss ett par gånger att Miss Marple är i fara.

Heheh, de stora Hollywood stjärnorna är inte precis så glada att lyssna på byinvånarnas kallprat.

Slutet och vem mördaren var räknade jag delvis ut. Jag räknade ut 2:a förgiftningen men inte att den var kopplad till den första eller motivet... eller offret. Men det var omöjligt att räkna ut hur det låg till då filmen inte gav oss all fakta tillskillnad från boken. De flesta som filmatiserar Agatha Christie's berättelser försöker ha med alla detaljer för att vi tittare också ska kunna luska ut det men i det här fallet så skippade de ett par viktiga detaljer, troligen för att de inte ville att man skulle luska ut det. De gav en hint om en av dem men det hade ingen kippling till fallet i sig utan bara någon annan som pratade om en liknande sak.
Sedan har vi också problemet att filmen inte avslöjar vem som mördade det 2:a offret. Istället ger de en stark hint om vem det var och när de sedan inte avslöjar den mördaren så får man anta att det var så men man får det aldrig bekräftat. I boken så var det samma mördare (och där var ett till mord med en utpressnings plot). Likadant så var sista dödsfallet ett mysterium om hurvidar det var självmord eller medhjälp till självmord.

En bra film med bra skådespelare. Jag önskar bara att man hade fått alla pusselbitarna så att man kunde ha luskat ut det själv.

Betyg: 8 förgiftade personer av 10 (Mycket Bra)
För någon anledning så går det inte att använda "Edit" för delar av texten försvinner då. Jag vill tillägga att Agatha Christie boken "The Mirror Crack'd from Side to Side" är inspirerad av den verkliga tragedi som hände skådespelerskan Gene Tierney i verkligheten. Skillnaden är, givetvis, att hon (STOR SPOILER VARNING FÖR FILMEN'S SLUT)inte mördade personen.

[Crusader]

Agatha Christie's Poirot: The Mysterious Affair at Styles (1990)
 
Året är 1917 och Första Världskriget rasar i Europa. Lieutenant Arthur Hastings är tillbaka i England efter att ha blivit skadad i Frankrike. När hans gammla vän John Cavendish bjuder hem Hastings till familjegodset Styles i Essex så välkomnar han möjligheten att komma bort från militärsjukhuset ett tag. John's rika mor, Emily, har gift om sig med den 20 år yngre Alfred Inglethorp, en släkting till Emily's sällskapsdam Evie Howard och varken John, han's fru Mary, han's bror Lawrence, föräldralösa Cynthia Murdoch eller de andra som bor i Styles gillar det.
I en liten by i närheten av Styles träffar Hastings på den berömde belgiske detektiven Hercule Poirot som han blev vän med i Belgien när Hastings blev misstänkt för mord. Nu som flykting i England så försöker Poirot att hjälpa sina landsmän att passa in. Men när tragedin slår till så måste Hastings vända sig till Poirot för hjälp att lösa detta mysterium i Styles.


Den andra filmen till TV-serien. Producerades mellan säsong 2 och 3 men utspelar sig många år före TV-serien som utspelar sig under slutet av 1930-talet. Filmen gjordes till hyllning av Agatha Christie's födelse och bygger på boken vid samma namn som var hennes debut roman (1920) och introducerade världen till Hercule Poirot.

Inget lätt jobb att få skådespelarna att se 20 år yngre ut. Det känns väldigt konstigt till en början att se skådespelarna i en annan tid. För någon anledning så beslutade de som gjorde TV-serien att den skulle utspela sig mellan 1935-1939 (med 1936 som året då de flesta avsnitten utspelar sig) trotts att berättelserna själva utspelar sig mellan första världskriget och 1975. När de startade TV-serien så hade de inte väntat sig att den skulle pågå i över 24 år och hinna med alla berättelserna som hon hade skrivit men ändå, 24 år av historier placerat under 4 år är IMO dåligt planerat. Jag antar att det hade med budget att göra för att inte behöva ändra saker efter hand.

Det roligaste i hela filmen är klart när Hastings friar till Cynthia för han tycker synd om henne när hon gråter över att känna sig övergiven och ensam, och att ingen älskar henne.

Jag har ett svagt minne av att jag har sett den här filmen tidigare vilket inte är helt omöjligt då jag har sett ett par av dem när de visades som filmer på TV4 under 90-talet.

Bra och spännande film. Jag lyckades faktiskt inte luska ut hur det låg till även om jag faktiskt hade tanken på hur det kunde ligga till, under en kort sekund. Men sedan så var det inte iheller enkelt att luska ut då en nyckel i det hela inte hittades fören i slutet. Där fanns hintar men inga bevis för vem mördaren var eller hur det låg till (fast eftersom man kan se saker så ger det oss tittare yttligare ledtrådar man inte får när man läser). Lite svårt att lösa det då men bevisen hade inte kunnat visats tidigare iheller för då hade det hela avslöjats för tidigt. Sedan så var det här också Agatha Christie's debut roman (tog 4 år innan hon fick den publicerad) och experter säger att då den har förmånga ledtrådar så var den för svår att luska ut, ett fel många författare gör men som sedan Agatha Christie blev expert på att balasera. Det kan också vara så att hon ännu inte hade börjat med hennes kända teknik att skriva berättelsen först tills det bara var upplösningen kvar och då bestämma vilken som skulle passa best som mördare och lägga in ledtrådar i boken.

Jag kan iallafall rekomendera den här!

Betyg: 8 ledtrådar av 10 (Mycket Bra)

[Crusader]

The Monolith Monsters (1957)
 
Meteoriter slår ner på jorden helatiden och nationerna tävlar mot varandra om att vara de första att få tag på matrialet. Utanför San Angelo, Californien, slår en stor meteorit ner och hundratals svarta underliga stenar som har en konstig reaktion till vätska sprids. Federala Geologen Ben Gilbert hittar av en olyckshändelse en bit och tar med den till labet för att undersöka den. När hans partner Dave Miller kommer till labet nästa morgon så är det mäst förstört med en massa stora svarta stenar överallt och Ben är helt förstenad. Samtidigt är Dave's flickvän, lärarinnan Cathy Barrett, ute i öknen med sin klass barn där flickan Ginny Simpson hittar en av de svarta stenarna. Polischefen Dan Corey och Dr. E.J. Reynolds har svårt att tänka sig att stenarna har något med saken att göra men Dave och Journalisten Martin Cochrane är övertygade och vill genast gå till handling med problemet. Men hur kan stenarna ha en sådan extrem påverkan på människor, hur förökar de sig, vad är de för något och framförallt hur stoppar man dem? För att få svar på frågorna så beger sig Dave för att prata med sin gammla lärare, Professor Arthur Flanders medans Dr. Steve Hendricks försöker att hitta ett botemedel till smittan de sprider. Men klockan tickar och allt som krävs för att förvärra det hela är att det börjar att regna!

Sci-Fi skräckfilm. Manus av bla. Robert M. Fresco (Tarantula (1955)), som även kom upp med storyn tillsammans med legenden Jack Arnold, och Norman Jolley.

En till film om monster gjorda av silikat/kiseldioxid. I det här fallet så äter stenarna även silikat. Min gissning är att de på den tiden inte visste så mycket om silikat och tyckte det var unikt så det inspirerade till sci-fi och monsterfilmer.
Lösningen till problemet den här gången visar sig vara så enkelt som vanligt salt. Och som tur är så ligger staden intill en stor saltgruva. Det slutliga lösningen är rätt genial: Spräng dammen så att vattnet rinner igenom saltgruvan och på monoliterna. För att lägga till lite spänning i slutet så måste de först vänta på beslut från guvinören om att spränga dammen men tvingas spränga den ändåmed risk att Dave blir åtalad för det (vilket han inte blev).
Men lösningen var bara tillfällig, något de gör klart i filmen. De hindrar dess framfart men stoppar den inte för där är flera kilometer med stenarna bakom som kan börja växa när det börjare regna igen vilket det skulle snart. Man glömmer lätt det och det räknar nog de som gjorde filmen att man skulle. Dessutom så borde inte tömma dammen stoppa dem då de suger upp vattnet i marken också. Det borde bara sakta ner dem. Och med gruvan borta så har de inte lika lätt att få fram mer salt. Slutet räddar bara staden San Angelo. Kanske lämnades det så för en eventuell uppföljare?

Tiberium i strategi-spel serien Command & Conquer är inspirerat av meteoritkristallerna i den här filmen. Grunden i spelserien är starkt inspirerad av den här filmen.

Jag underskattade den här filmen. Jag tog förgivet att den skulle vara långsam och halvtråkig. Jag menar, hur spännande kan en film om växande stenar vara? Men filmen visade sig vara förvånande spännande och väldigt bra. Specialeffekterna imponerar, ett bra och spännande manus och regin var bra. Jag kan bara stenhårt ( ) rekomendera den här till alla som gillar klassiska skräckfilmer!

Betyg: 8 monoliter av 10 (Mycket Bra)

Edited by Crusader, 10 January 2016 - 03:00.

[Den Gröne Hämnaren]

Monica Z

En "fritt tolkad" biografi över en av Sveriges största sångerskor. Filmen har fått kritik för just de friheter den tar sig, och det kan jag förstå. För även om jag inte hade vetat om debatten om Monicas pappa hade jag irriterat mig på det porträtt som ges (iofs så hyfsat fnikänsligt det går av Kjell Bergqvist). Men bortsett från sånt är det ett skickligt manus som fokuserar på tiden från genombrott och genom hennes storhetstid. Det blundas inte för problem som hon hade: med dottern, spriten och män.
 
Men det är fint flyt genom hela filmen och väldigt bra, odödlig musik rakt genom - ofta bra synkade låtval med tanke på handlingen. Edda Magnason både spelar och sjunger fantastiskt. Det är ett gripande människoliv som man får lite mer inblick i. Med en massa bra musik till: sämre sätt kan man tillbringa en kväll på.
 
Betyg: Bra+

 
Den har jag också sett nu. Den låg på SvT Play till och med igår. Snygg film. Och intressant, tycker jag. Tycker liksom att det är häftigt när man får se skådespelare gestalta människor man är intresserad av. Men i vanlig ordning, när det gäller historiska filmer, får man vara försiktig med vad man tror på. Förstår att folk blir sura av sådana förvanskningar, men också poängen med att göra dem. Själv hade jag förmodligen inte unnat mig att skriva på det viset. Ja, om det inte var i ett manus till ett spex, alltså. I ett sådant ska man ju inte berätta hur det gick till, utan hur det egentligen gick till. Nåväl, gällande Edda tycker jag likadant som alla andra. Hade liksom varit slöseri att inte göra den här filmen när man väl hittat henne.

[Crusader]

Attack of the Crab Monsters (1957)

Kärnvapentesterna i Stilla Havet under 1940-talet har en förödande effekt på en ö med resultatet att många på ön omkommer medans resten tvingas fly. 10 år senare skickas ett internationellt vetenskapliga expedition för att undersöka provsprängningarnas effekt på ön men de försvinner spårlöst, och lokalbefolkningen har många hemska rykten om området. En andra grupp skickas för att undersöka ön och ta reda på vad som hände den första gruppen. Redan när de anländer känner de en påtaglig obehaglig övernaturlig känsla av död. Land-biologen Dale Drewer, havs-biologen Martha 'Marthy' Hunter, nukleär fysisisten Dr. Karl Weigand, Botanikern Jules Deveroux och geologen Dr. James Carson blir strandade på ön tillsammans med teknikern Hank Chapman och Marinkår-sprängexperterna Ron Fellows & Jack Sommers. Under dagarna fortsätter de att arbetet de är där för att göra men på nätterna störs deras sömn av mystiska ljud och spöklika röster. Samtidigt skakas ön av jordbävningar, dundrande ljud och mystiska hål dyker plötsligt upp omringade av glas-liknande stenar. Och i vattnet lurar en dödlig fara som de är helt ovetandes om.

En Roger Corman klassiker och en av hans personliga favoriter. Han beställde manuset av Charles B. Griffith med order om att han ville ha en film om giganmtiska crab monster skapade av radioaktivitet som anfaller folk. Manuset skulle bara bestå av action och spänning, något han påstår var ett expriment (vilket han sa för att övertala Griffith att skriva det) men som Griffith sa att det hade mer med lathet att göra då han ville slippa klippa bort en massa onödiga dramascener. Det hela låter som något Corman skulle göra om man tänker på hur han återanvände specialeffekter från orginal-Piranha filmen när de gjorde remaken 20 år senare. Och när filmen börjar så berättas bakgrunden i rullande text istället för att visas eller berättas (det hela berättas som att tittaren är en del av filmen och ger lite TV-spels känsla).
En intresant sak är att medans Corman är känd för att låta producera vilka filmer som helst och remakes så har han satt ner foten när det gäller den här filmen vilket är orsaken den här klassikerna aldrig har fått en remake trotts att ett intresse fanns på 80-90-talet.

Filmen har en Lovecraftig känsla över sig vilket inte är förvånande då Roger Corman är ett stort fan av Lovecraft och har gjort flera filmer baserade på hans verk. Krabborna är inte bara gigantiska utan har också otroliga förmågor. De består av lösa atomer som på något sätt hålls samman med negativ laddning av energi och medans de är så gått som oförstörbara så går metal igenom dem som om de var vatten utan att skada dem och el förvandlar dem till aska (det ända sättet att döda dem då de kan annars bli hela igen). De absorberar allt de dödar så att det blir en del av dem, inklusive hjärnan vars elektriska impulser gör att personen de absorberar blir mentalt en del av dem. De är ett kollektiv av de personer de har absorberat och får deras intelligens, och eftersom personerna nu är en del av krabborna så är de lika lojala till dem som de var till sin egen kropp när de levde. Det hela påminner en hel del om Lovecraft's Mi-go varelser som tar ut hjärnan från människors huvuden så att de kan leva vidare med dem, fast fungerar helt på ett annat sätt.

Filmen har också ett litet triangeldrama vilket var oväntat.

Filmen har sina dåliga sidor. Hur kunde en gigantisk krabba förstöra smådelar av en radio och framförallt metalldelarna som ju den inte borde kunna röra. Och varför bestämmer de sig helt plötsligt för att följa ett par oljespår ner i grottorna (som för någon anledning rinner uppåt) när de kämpar för att överleva? Väldigt ologiskt.
Skådespelarinsatserna haltar också ibland.

Slutet är lite oklart. En offrar sig för att döda krabban (fast hur personen dog förstod jag inte helt) men de överlevande är fast på det lilla som är kvar av ön och man vet inte om deras SOS kom fram eller om ön kan sjunka innan dess.

Filmen är löst inspirerad av verkliga händelser. Medans bakgrunden stämmer med kärnvapentesterna och att vetenskapliga expeditioner skickas på 50-talet för att undersöka effekten (som visar sig att öarna är obeboliga pga radioaktiviteten) så är allt annat fiktivt. Monsterkrabborna är en självklarhet men även flodvågerna som ödelägger ön och dränker folk är påhittade. De som bodde på öarna hade redan evakuerats innan sprägningarna och öarna är fortfarande obebodliga.

En helt OK skräckfilm.

Betyg: 6 krabbmonster av 10 (OK)

[Crusader]

Noah (2014)

Människans civilisation är på fall efter att deras girighet har förstört jorden och gjort den obrukbar och livlös, och människorna svälter. Kungen Tubal-Kain, den sista ättlingen till Kain, har erövrat skaparens mark från Adam's ättling Lamech för att tömma den på resurser. Lamek's son Noa lever med sin familj efter läran att bara livnära sig på det som skaparen ger dem och att hålla allt levande heligt. Men en natt har Noa en dröm om världens förintelse och att söka upp sin farfar, den legendariska magiker-hjälten Methuselah, för att be om råd. Methuselah beskyddade en gång beskyddade de fallna änglarna kallade Nefilim som trottsade skaparen för att hjälpa människorna och som straff därför blev förvandlade till sten-golem jättar, men människorna vände sig emot dem för att döda och förslava dem.
Tillsammans med sin fru Naameh, sönerna Sem, Ham och Jafet, adoptiv-dottern Ila och Nefilim så har Noa i uppdrag att bygga en ark för att rädda det som förkänar att räddas men efter hand som tiden går så börjar Noa att tvivla på att de själva förkänar att räddas.

Post-apokalyptisk fantasy thriller löst baserad på Bibelberättelserna om Noa och hans familj. Noa's värld är lite av ett industriellt samhälle i kolapps med mycket bygt av metall och plåt, och ser långt ifrån ut som man hade väntat sig. Full med magi, sten-jättar och där folk krigar över magiska stenar. Man kan säga att den är Lord of the Ring-ifierad. Filmen väljer att göra det obestämt när den utspelar sig men där är hintar att den utspelar sig i framtiden istället för det förflutna.

Filmen, som är kritiker-rosad, har fått mycket negativ kritik från de som ser den. Först och främst för att den tar så mycket frihet i berättelsen men också för tolkningen av cilket jag håller med om. Den Noa vi ser är långt ifrån en hjälte. Det är hans beslut vilka som får leva och vilka som ska dö, och han är totalt hänsynslös då han väljer att tolka skaparens vilja som han vill. Han vägrar att försöka rädda några oskylldiga och vill inte att hans barn ska överleva (fast innerst inne vill ha det igentligen) och scenen när han låter en ung kvinna (hans son's vän), som ber om hjälp, dö får en verkligen att känna avsky för honom. Det hela leder till att Ham föråder honom genom att hjälpa hans fiende för hämnd. På ett stort sätt så är Noa filmens skurk. Den delen är inspirerad av att det står i biblen att Noa blev alkoholiserad på arken och bråkade med sin ena son. Det gjorde att de valde att göra honom till en mörk karaktär. Mot slutet så är det så att man håller på Tubal-Kain och man hade nog gjort det fullt ut om det inte var för att han själv är en brutal mördare. Jag inser varför de gjorde honom så extrem för det var ända sättet att få folk att se honom som en större skurk än Noa.
En annan kritik är för att de alltid bara säger "skaparen" men aldrig "Gud" och försöker göra religionen mer anonym. Adam och Eva t ex är 2 könlösa ljusvarelser.
Men trotts det här så blev filmen en gigantisk succé.

Filmen har varit på gång länge det har varit Darren Aronofsky's drömprojekt sedan han var barn. Först var den tänkt att göras redan på slutet av 90-talet men lades på is pga Hallmark's film om Noa. Manuset var klart 2003 men då de inte visste hur de skulle göra filmen så valde de att först göra om manuset till en serietidning vid namn "Noah: For the Cruelty of Men" och det ledde till att filmen slutligen blev av.

Filmen har sina underliga scener. En av de underligaste är när farfar gör Ila upphetsad så att hon har sex och blir med barn. En annan är när Tubal-Kain och Ham ska döda Noa för att rädda Sem's barn som Noa tänker döda och Ham sedan ångrar sig och dödar Tubal-Kain istället. Sedan är det lite underligt att Noa har skinnet från ormen från Eden's Lustgård som släktklenod.

Slutet är rätt dåligt. De skippar scenen när de får se det första livstecknet och när arken går på grund. Noa slutar som en alkoholiserad man som alla hatar eller tycker synd om, framförallt Ham. Han vänder sig från sin familj men Ila övertalar honom att försöka igen och att han gjorde rätt val i att inte döda sina barnbarn. Alla utom Ham förlåter honom. Det visar sig också att det var inte så att Gud tyckte att han gjorde förmycket utan snarare att han gick förlångt och visade inte sin vigsinelse fören han slutade att försöka döda folk och gav mänskligheten en ny chans.

En helt OK och stundvis bra film som lider lite av att de valde att visa Noa som en mörk hänsynslös karaktär.

Betyg: 6,5 av 10 (OK+)

Edited by XC, 31 January 2016 - 15:15.
fixade sista spoilertaggen /XC

[Crusader]

Valentine's Day (2010)

Det är Allahjärtans Dag och i Los Angeles gör man planer för dagen, par som singlar.

Stjärnspäckad romantisk komedi. För stjärnspäckad för att jag ens ska försöka att nämna dem.
Rätt underhållande och rolig ibland men ibland lite väl fjantig och rörig, och blir lite dyster mot slutet.

Betyg: 6 kärlekspar av 10 (OK)

[Crusader]

Mördaren ljuger inte ensam (2013)

Året är 1949. Den deckare-intreserade Puck Eksted är inbjuden till sin universitetshandledare för att fira midsommar där tillsammans med några andra på hans ställe på en enslig ö i Skogasjön. Det hela börjar väldigt trevligt men på de senare timmarna så börjar festen urarta i bråk och ovänskap. Puck drar sig undan och spenderar istället tiden med Einar Bure men på morgonen gör hon en fasansfull upptäckt när hon hittar en av gästerna döda. Tillsammans med Puck så hämtar Einar sin gammla vän, Kriminalkommisarie Christer Wijk, till ön. Men väl tillbaka upptäcker de att liket är borta och utfrågningen går dåligt då alla ljuger. När båten plötsligt går sönder så är de nu fast på ön tillsammans med mördaren utan någon som helst aning om vem det kan vara.

En klassiska Whodunit baserad på Maria Lang's debutroman vid samma namn från 1949. Med Tuva Novotny, Ola Rapace och Linus Wahlgren i huvudrollerna.
Även då Puck är berättaren i minst ett par av Maria Langs' romaner så är det Christer Wijk som är hjälten. Men i filmatiseringarna av deckarna så valde de att göra Puck till hjältinnan istället och satte in henne i alla filmatiseringar även de där Puck inte igentligen är med, troligen för att locka fler kvinnor till att se serien. Men Christer Wijk är givetvis också med i alla.

Det här är en rätt typisk klassisk deckare med en grupp människor instängda med en mördare och de flesta är rätt vidriga personer. Vid ett tillfälle så suckade och och himmlade med ögonen över att alla verkar ligga med alla, iallafall så verkade alla männen ligga med Lil . All otrohet får iallafall mig att bry mig rätt lite om de flesta. Vissa önskar jag nästan att de skulle bli mördade och det är sällan jag känner så. Även Christer Wijk, som också ligger med Lil, är en rätt svår typ att gilla och jag tror det kan vara en av orsakerna som filmerna har fått ett rätt svalt motagande för. Eller så kanske han är sådan i böckerna och det var orsaken de gav Puck huvudrollen.

Romanen blev väldigt uppmärksammad då den också hade med homosexualitet, något som var väldigt tabu på den tiden.

Jag tyckte filmen var rätt bra och underhållande. Jag hade kanske hoppats på att den skulle ha varit bättre då det som lockade mig till filmen var att den utspelade sig på sena 40-talet och att Tuva Novotny var med.

Betyg: 7 olyckliga förhållanden av 10 (Bra)

Edited by Crusader, 28 February 2016 - 21:11.

[Den Gröne Hämnaren]

Min bror tipsade mig om att Flottans glada gossar (som icke ska förväxlas med Flottans muntergökar eller Kronans glada gossar (som i sin tur icke ska förväxlas med Kronans käcka gossar) (Där emot får gärna alla dessa filmer förväxlas med Flottans flinka filurer)) finns att se på SvT Play, så jag förmådde inte vända bort blicken.

 

Gammal svartvit svensk långfilm med gamla svartvita svenska skådespelare (inklusive en som jag har träffat i verkligheten (men inte var svartvit då)). Innehåller mer eller mindre vad man förväntar sig av en sådan. Och det kan ju vara trevligt. Om man tycker det är trevligt.

[Crusader]

Det var många år sedan man såg den. Mamma och jag brukade ofta se gammla Svenska komedier när jag växte upp.


Kung Liljekonvalje av dungen (2013)

Det är tidigt 1950-tal. De nyförlovade Puck Eksted och Einar Bure är i Eirnar's hemby Skoga för att planera sitt bröllop. Även Einar's barndomskamrat Kriminalkommisarie Christer Wijk är där för att hälsa på sin mamma Helena ich tillsammans går de på barndomvännen Anneli Hammar's bröllop. Men när Anneli inte dyker upp i kyrkan så blir det hela istället början på ett mysterium.

En deckare av den klassiska stilen med Tuva Novotny, Linus Wahlgren och Ola Rapace i huvudrollerna. Vad jag vet så är varken Puck eller Einar med i boken utan plaserade i den här filmen för de ville ha en kvinnlig hjältinna. Till skillnad från förra filmen så känns Christer Wijk mer som en av huvudrollerna här.

Filmens lite James Bond-iga deckar-intro är verkligen snyggt och stämningsfullt.

En bra deckare. Bättre än den första.

Betyg: 7,5 Liljekonvaljer av 10 (Bra+)

Edited by Crusader, 06 March 2016 - 21:10.

[XC]

Och för den som sitter och undrar just nu hur gamla Tuva Novotny, Linus Wahlgren och Ola Rapace är egentligen kan jag avslöja att filmen är från 2013 och bygger på en bok från 1957.

[Den Gröne Hämnaren]

Det var många år sedan man såg den. Mamma och jag brukade ofta se gammla Svenska komedier när jag växte upp.

 

Då kanske du har expertisen att reda ut om Flottans flinka filurer är parodi på en specifik film, eller på genren i allmänhet. I Wikipedia-artiklen om Tre skojiga skojare påstås det att det är den som den är parodi på. Jag är skeptisk, men kan inte egentligen säga något om saken, eftersom jag inte har sett den filmen.

[Crusader]

Och för den som sitter och undrar just nu hur gamla Tuva Novotny, Linus Wahlgren och Ola Rapace är egentligen kan jag avslöja att filmen är från 2013 och bygger på en bok från 1957.

Oj.  Tack!
 

Det var många år sedan man såg den. Mamma och jag brukade ofta se gammla Svenska komedier när jag växte upp.

 
Då kanske du har expertisen att reda ut om Flottans flinka filurer är parodi på en specifik film, eller på genren i allmänhet. I Wikipedia-artiklen om Tre skojiga skojare påstås det att det är den som den är parodi på. Jag är skeptisk, men kan inte egentligen säga något om saken, eftersom jag inte har sett den filmen.

Nej, tyvärr. Men visst låter det fel.




Inte Flera Mord! (2013)

När Britt Andersson hittas mördad så leder spåren Christer Wijk till bygden där han är uppväxt, Skoga. De nygifta Puck och Einar Bure är redan där på semester i Einar's barndomshem och blir indragna i det hela när en av grannarna hittas mördad i deras trädgård. Snart är det klart att morden är sammankopplade och folket i 50-talets Skoga är chockade.
 
Den 3:e Maria Lang-filmen av 6. Med Tuva Novotny, Linus Wahlgren och Ola Rapace i huvudrollerna. Deras karaktärer är även med i boken. Och efter att ha kollat upp så verkar Puck och Einar vara med i de flesta av hennes böcker. Faktum är att "Kung Liljekonvalje av dungen" är den ända boken jag inte kan hitta något om Puck och Einar är med (fast jag har inte kollat alla) och eftersom jag vet att de inte var med i filmatiseringarna som gjordes på 60-talet och tog kanske förhastade slutsatser.

Den här filmen passar väldigt dåligt med förra filmen. Även den utspelade sig i Skoga och hade 3 mord men den här filmen beter sig som om det aldrig hade hänt. Folk säger att inget spännande eller intresant någonsin händer i Skoga och blir chockerade att ett mord kan ha begåtts där trotts att de, som sagt, hade flera mord bara året innan. Dessutom så nämns inga karaktärer från förra filmen, inte ens Wijk's flamma. Det beror troligen på att boken den här filmen är baserad på skrevs flera år innan den som förra filmen bygdes på. Men titlen passar bra. Boken's titlen är för att Puck's far är med på semestern på vilkoret att Ouck inte involveras i fler mord men i filmen så är det Einar som är trött på att Puck helatiden blir involverad i mordutredningar då hennes pappa har bytts ut mot hans katt (varför vet jag inte. Kanske skådespelaren spm var tänkt i rollen drog sig hastigt ur eller kanske de tyckte det blev en karaktär förmycket?).

Slutet var verkligen tragiskt då det stora mordet hände till stor del pga ett missförstånd då mordoffret hade låtit dem tro att han hade förgripit sig på sin syster för att skydda hennes igentliga förhållande med en fattig arbetare.

Det hela var iallafall en bra och intresant film.

Betyg: 7,5 blodiga tygblommor av 10 (Bra+)

[XC]

Och för den som sitter och undrar just nu hur gamla Tuva Novotny, Linus Wahlgren och Ola Rapace är egentligen kan jag avslöja att filmen är från 2013 och bygger på en bok från 1957.

Oj.  Tack!

Ingen fara, du missar så sällan att jag inte kunde låta bli.
Jag satt ock klippte med ögonen först och undrade hur du fick ihop 1957 och Tuva Novotny.

[Crusader]

Kelly's Heroes (1970)

Frankrike, September 1944. De Allierade styrkorna kämpar för att slå tillbaka Tyskarna och ta över Nancy. Syndabocken Kelly tillhör en grupp själviska smått inkompetenta soldater som alla är trötta på kriget och bara vill ha lite kul. När de tar en Tysk diplomat tillfånga upptäcker Kelly att han bär på en stor hemlighet i form av information om 14000 guldtackor gömda i en bank på fiendens sida. Nu ska Kelly leda sin grupp, en Rekvisitions officerare samt en grupp udda hippie-"hjältar" och deras 3 stridsvagnar till rikedom. Men resan blir lång och farlig för denna udda grupp "hjältar".

Amerikan-Jugoslavisk Krigs-Komedi med bla. Clint Eastwood och Donald Sutherland i huvudrollerna.

Ett problemn jag snabbt fick med den här filmen var att det är svårt att gilla karaktärerna. De bara bryr sig om sig själva och de andra i gruppen, och det ända de vill är att bli rika. Undantaget är väl Kelly som man inte lär känna så väl (vilket är vanligt för en Clintan karaktär) men som fick lite dåligt samvete när de lämnade den fulla tysken att dö.
Men efterhand så lär man sig gilla dessa uydda karaktärer.

 

Jag insåg mot slutet att jag faktiskt har sett den här klassikern innan.

Så varför heter filmen "Kelly's Heroes"? För 2 orsaker, verkar det. Dels för att Amerikanska soldater visst kallade sig själva för "hjältar" under kriget (kanske för att det var vad propagandan kallade dem?) och dels för att en general får reda på att de är och krigar bland fienden och ser dem som stora hjältar som inspirerar honom att följa i deras fotspår med armén och de känner bara till namnet "Kelly".

Det är en underhållande och rolig film. Bäst blir den under det väldigt actionfulla slutet. Och så har vi Western parodi-biten i slutet där de spelar en version av titel-låten till The Good, the Bad and the Ugly. I det absoluta slutet så förväntar man sig att de ska misslyckas men de kommer faktiskt undan med det och alla får vad de vill ha. Och eftersom 3 personer dog på deras resa så kan jag väl unna dem det trotts att jag från början ville att de skulle misslyckas. Dessutom, alltid roligt att se Nazister bli dödade.

Betyg: 8 guldtackor av 10 (Mycket Bra)

[Den Gröne Hämnaren]

 

 

 

Det var många år sedan man såg den. Mamma och jag brukade ofta se gammla Svenska komedier när jag växte upp.

 
Då kanske du har expertisen att reda ut om Flottans flinka filurer är parodi på en specifik film, eller på genren i allmänhet. I Wikipedia-artiklen om Tre skojiga skojare påstås det att det är den som den är parodi på. Jag är skeptisk, men kan inte egentligen säga något om saken, eftersom jag inte har sett den filmen.

 

Nej, tyvärr. Men visst låter det fel.

 

 

 

Då är vi i alla fall överens om det.