1001 replies to this topic

[XC]

The Frighteners (1996)
Ytterligare liten fullträff för allas vår favorit regissör från Nya Zeeland. Rätt bra story som börjar nästan som en sci-fi komedi och utvecklar sig till en svart thriller komedi allt eftersom storyn rullar på. Special effekterna känns tipp topp och musiken sätter pricken över i:t. Överlag intressanta och excentriska karaktärer, där kanske bara "Johnny" känns over-the-top. -- BRA.


--

Det är inte helt ovanligt att militära ledare av typen i den här filmen spelas över så det blir på gränsen till för fånigt - jag tycker Coolio lyckas hålla mycket sådant tillbaka. Han är kanske inte "bra", men det kunde ha varit betydligt sämre.

Jo, det är sant. Man har ju sett många sterotypa skildringar av militära ledar inom denna typ av genrefilm. Det kunde ha varit mycket värre. Undrar om det här för övrigt var hans första roll som "skådespelare"? Innan jag såg den här filmen första gången så hade jag inte en aning om att han pysslade med sådant. Dock är det ju inte ovant att musiker försöker slå sig in i branschen och vad jag tycker om det är ju vida känt.

Det är ju inte helt ovanligt att de dyker upp i just Syfy Originals eller Asylums filmer heller. Kikade på hans IMDb-sida och tydligen är inte den här rollen den enda på meritlistan.

Gulliver's Travels (1996)

Jag har nog aldrig läst boken. Dock vill jag minnas att jag har sett någon äldre film. Undrar om det inte kan vara så att Ray Harryhausen har varit inblandad i någon form av filmatisering som jag har sett.
Jag håller med om att man avslöjar miniatyrfårets exstens lite väl tidigt. Blev faktiskt bra fövånad över det om jag ska vara ärlig. När det gäller effekterna så är dom helt klart av varierande grad. Det här påminner starkt om det som dom uppvisar i deras filmatisering av Hercules. Fast i den är det inte alls bra, till skillnad mot den här filmen där det trots allt stundtals är bra.

Det är ju väldigt sällan man bli besviken på the Henson Company, den här filmen/miniserien är ju trots allt producerad 1996, så utifrån det så är kanske special effekterna så pass bra man kan kräva av dem. Kollade upp Harryhausen och han gjorde tydligen "The Three Worlds of Gulliver". Hercules har jag hört talas om bara, men inte hunnit stifta bekantskap med ännu.

Vad är det för filmatisering av Odyssén som du tänker på?

Hallmarks filmatisering. (Givetvis ).

DOA: Dead or Alive (2006) [MovieZine] (Carty har sett den)

[...]Håller med om att den stundtals är småfånig, samt att man tydligt känner vilken målgrupp som den riktar sig till.

Jag tror faktiskt filme vinner lite på det. Hade den varit "jättevuxen" och "jätteseriös" så har den nog tappat lite av charmen som gjorde den underhållande.

Dessutom hittar dom, som du säger, nya sätt och infallsvinklar för att illustrera slågsmålen. Man byter ofta vinkel och det är snabb klippning á la MTV. Som jag sa i en annan tråd här på SFN. Filmen sliter nog ut många paus och zoom knappar på dvdspelare runt om i världen. Speciellt om man är en hormonstinn tonårskille.

En sak som jag reagerade positivt över - trots att de öser på rätt friskt med kampsportsscenerna så blir det aldrig för mycket, kanske är det just klippningen som gör det. De hela koncentreras till mindre mumsbitar.

[Synon]

Frighteners gillar jag, en liten favorit hos mig.

[XC]

Gillade den också skarpt, en film som helst klart tåls ses fler gånger.

[Cartman]

The Frighteners (1996)

Riktigt bra film. Man märker en tydlig skillnad mellan den här och hans övningar i dom tidiga splatterfilmerna. Att han tydligt har vuxit sig in i rollen som manusförfattare och regissör. Okej, nu är det ju givetvis många som gör det, men jag tycker det blir så tydligt på något sätt från hans tidiga filmer till den här. Lite som att han växte upp och blev stor över en natt.

På tal om det, nu när du har sett hans tidigare filmer håller du då med mig i mitt påstående om att man redan där såg att han var en lämplig kandidat till att ta sig an LotR?. Jag var länge inne på den biten precis i början då det sades att nu var det äntligen dags att göra filmer av dessa böcker och ingen regissör var kontrakterad. PJ dök nästan omedelbart upp i huvudet på mig och många är förvånad att han var mitt förstaval.

På tal om det, jag tycker det finns en tydlig förövning till LotR i den här filmen, för inte är jag väl ensam om att se likheterna mellan den här filmens "lieman" och en Nazgûl från LotR?

Som sagt. En riktigt bra film. Jag tycker att Michael J. Fox passar perfekt till rollen och har svårt att se någon annan i den. Jag tror inte alls att filmen hade fungerat lika bra då.

Håller med om Johnny. Lite väl överspelad karaktär för min smak. Känns inte i synk med den övriga filmen. Men det är väl det enda smolket i bägaren.

---

[Coolio]
Det är ju inte helt ovanligt att de dyker upp i just Syfy Originals eller Asylums filmer heller. Kikade på hans IMDb-sida och tydligen är inte den här rollen den enda på meritlistan.

Det är sant. Det är ju egentligen något man starkt förknippar med den typen av filmer. Jag tog mig också en titt på hans resumé på IMDb och kan konstatera att jag inte direkt sett honom i något mer. Men jäklar vad han har varit aktiv. I en del givna filmer dessutom. "Leprechaun in the Hood" t.ex. Tror jag passar på den faktiskt.

[Gulliver's Travels]
Det är ju väldigt sällan man bli besviken på the Henson Company, den här filmen/miniserien är ju trots allt producerad 1996, så utifrån det så är kanske special effekterna så pass bra man kan kräva av dem. Kollade upp Harryhausen och han gjorde tydligen "The Three Worlds of Gulliver". Hercules har jag hört talas om bara, men inte hunnit stifta bekantskap med ännu.

Jo, du har rätt. Man ska inte vara så snabb på att döma. Förutsättningarna var annorlunda på den tiden och likaså vad man hade råd med eller ej. Så utifrån dom premisserna så är det helt klart godkänt.

Jag tror att det är den filmen som du länkar till som jag har sett. Vill ju minnas att jag sett det mesta som Harryhausen rört sin hand vid. Får se om det blir läge att se om den (och kanske andra av hans filmer) någon gång framöver.

Hercules är jag kluven till. Du bör ju se den för att bilda dig en egen uppfattning. Men med tanke på att vår smak är så lika känns det som att du blir lika besviken som mig. Men, vad är bättre än att ta redan på det framöver.

Hallmarks filmatisering. (Givetvis ).

Hmm. Har jag sett den? Jag är inte så säker på det, men jag känner igen det hela lite grann. Känns som att det är hög tid att se/se om den snart. Vad tycker du om den?

[DOA]
Jag tror faktiskt filme vinner lite på det. Hade den varit "jättevuxen" och "jätteseriös" så har den nog tappat lite av charmen som gjorde den underhållande.

Jo, fast liiite seriösare hade inte skadat. Då hade man kanske fått till en mer äventyrsorienterad film. Fast samtidigt är det avkopplande att se den här typen av filmer, så jag avfärdar den inte helt så som den är nu.

[DOA]
En sak som jag reagerade positivt över - trots att de öser på rätt friskt med kampsportsscenerna så blir det aldrig för mycket, kanske är det just klippningen som gör det. De hela koncentreras till mindre mumsbitar.

Men det var ju ett bra uttryck det där.

Jag tror att klippningen och det höga tempot i dessa scener hjälper till. Drar man ut på det så känns det säkert bara sövande och långrandigt istället. Det vet jag mycket väl av alla år som jag har ägnat mig åt att utforska kampsportsfilmer. Att det är sällan man hittar något sådant rappt som återfinns i den här filmen.

[XC]

The Frighteners (1996)

På tal om det, nu när du har sett hans tidigare filmer håller du då med mig i mitt påstående om att man redan där såg att han var en lämplig kandidat till att ta sig an LotR?. Jag var länge inne på den biten precis i början då det sades att nu var det äntligen dags att göra filmer av dessa böcker och ingen regissör var kontrakterad. PJ dök nästan omedelbart upp i huvudet på mig och många är förvånad att han var mitt förstaval.

Tittar man på de tekniska bitarna - som special effekter, övrigt visuellt arbete, casting och framför allt berättartekniken så förstår jag att han fick uppdraget. Han är inte så mycket för stickspår.

På tal om det, jag tycker det finns en tydlig förövning till LotR i den här filmen, för inte är jag väl ensam om att se likheterna mellan den här filmens "lieman" och en Nazgûl från LotR?

Viss likhet finns helt klart mellan karaktärerna.

Som sagt. En riktigt bra film. Jag tycker att Michael J. Fox passar perfekt till rollen och har svårt att se någon annan i den. Jag tror inte alls att filmen hade fungerat lika bra då.

MJF har ju en viss typ av inneboende charm som han släpper fram i alla sina karaktärer han spelar. Här lyckas han vara både manisk, förslugen och pojkaktigt charmig (du kan helt enkelt inte låta bli att bry dig om honom) och jag skulle tippa på att det var exakt det som PJ var ute efter.

Håller med om Johnny. Lite väl överspelad karaktär för min smak. Känns inte i synk med den övriga filmen. Men det är väl det enda smolket i bägaren.

Jag tycker det funkar rätt bra fram till slutet där flashbacks blandas med det som verkligen händer - karaktären blir för påträngande. Vilket är synd eftersom det tar udden av Dee Wallaces prestation.

Jag tror att det är den filmen som du länkar till som jag har sett. Vill ju minnas att jag sett det mesta som Harryhausen rört sin hand vid. Får se om det blir läge att se om den (och kanske andra av hans filmer) någon gång framöver.

Jag har inte sett så mycket av hans filmer iöht faktiskt, har inte hunnit med det. Jag har dock Jason & the Argonauts på DVD.

Hallmarks filmatisering. (Givetvis ).

Hmm. Har jag sett den? Jag är inte så säker på det, men jag känner igen det hela lite grann. Känns som att det är hög tid att se/se om den snart. Vad tycker du om den?

Jag har den på DVD. Jag minns den som bra och gedigen - men att den tappar takten några gånger. En film som det är på hög tid att se om snart. (Samma typ resten av min film samling).

[DOA]
En sak som jag reagerade positivt över - trots att de öser på rätt friskt med kampsportsscenerna så blir det aldrig för mycket, kanske är det just klippningen som gör det. De hela koncentreras till mindre mumsbitar.

Men det var ju ett bra uttryck det där.

Visst är det? Jag tänkte inte på det först - sedan kom jag på att folk kanske skulle missuppfatta ordvalet (och då kunde jag inte låta bli).

Jag tror att klippningen och det höga tempot i dessa scener hjälper till. Drar man ut på det så känns det säkert bara sövande och långrandigt istället. Det vet jag mycket väl av alla år som jag har ägnat mig åt att utforska kampsportsfilmer. Att det är sällan man hittar något sådant rappt som återfinns i den här filmen.

Håller helt med, man lyckas hitta en välbalanserad mix där man kan ösa på med fightigscener utan att tittaren tröttnar och tappar intresset. Här finns det ju inte direkt någon anledning och ha samma typ av utdragna kamp mot döden som Daniel utsattes för i Karate Kid 2.

[Cartman]

Tittar man på de tekniska bitarna - som special effekter, övrigt visuellt arbete, casting och framför allt berättartekniken så förstår jag att han fick uppdraget. Han är inte så mycket för stickspår.

Ahh så bra att jag inte var ensam om att se det så. Dessutom är han bra på manus. Kanske inte i dom allra tidigaste filmerna (även om det i Bad Taste har berarbetats riktigt bra) men så om inte annat i dom senare filmerna innan LotR. Så han har många kvaliteter som säkert har hjälpt honom på vägen.

På tal om det, jag tycker det finns en tydlig förövning till LotR i den här filmen, för inte är jag väl ensam om att se likheterna mellan den här filmens "lieman" och en Nazgûl från LotR?

Viss likhet finns helt klart mellan karaktärerna.

Det var något jag tänkte direkt när jag såg LotR. Hmmm, har jag inte sett det där tidigare? Om det sedan är en medveten förstudie gjord av PJ låter jag vara osagt. Men bra likt är det iaf.

MJF har ju en viss typ av inneboende charm som han släpper fram i alla sina karaktärer han spelar. Här lyckas han vara både manisk, förslugen och pojkaktigt charmig (du kan helt enkelt inte låta bli att bry dig om honom) och jag skulle tippa på att det var exakt det som PJ var ute efter.

Jag skulle tro att du är "right in target" där i din analys. PJ visste vad han letade efter och var han skulle söka för att finna det. Kanske att det var lite oväntat att MJF tackade ja till att göra rollen. Sedan har ju MJF något som alltid är tilltalade och som är svårt att värja sig ifrån. Precis som du skriver.

Jag tycker det funkar rätt bra fram till slutet där flashbacks blandas med det som verkligen händer - karaktären blir för påträngande. Vilket är synd eftersom det tar udden av Dee Wallaces prestation.

Aha okej, då har du lite lättare för den rollen än vad jag har. Som jag minns det så är den enerverande rakt av. Visst, den fyller ju en funktion. Men det vill sig inte riktigt för mig.

Jag har inte sett så mycket av hans filmer iöht faktiskt, har inte hunnit med det. Jag har dock Jason & the Argonauts på DVD.

Guldstjärna till dig för det sista som du skriver!

Sedan ser jag i min spåkula att någon kommer att ha en "Ray Harryhausen 303" i framtiden.

Det är bra filmer, som är helt i din stil och som du borde se vid något bra tillfälle.

Hallmarks filmatisering. (Givetvis ).

Hmm. Har jag sett den? Jag är inte så säker på det, men jag känner igen det hela lite grann. Känns som att det är hög tid att se/se om den snart. Vad tycker du om den?

Jag har den på DVD. Jag minns den som bra och gedigen - men att den tappar takten några gånger. En film som det är på hög tid att se om snart. (Samma typ resten av min film samling).

Jag vet hur det är. Känner precis samma sak ibland. Men om du ska se om den (Hallmarks "Odysséen") vid något tillfälle så kan jag passa på att göra dig sällskap.

Håller helt med, man lyckas hitta en välbalanserad mix där man kan ösa på med fightigscener utan att tittaren tröttnar och tappar intresset. Här finns det ju inte direkt någon anledning och ha samma typ av utdragna kamp mot döden som Daniel utsattes för i Karate Kid 2.

Precis, det skulle bara ha känts konstigt om man helt plötsligt mitt i allt hade slängt in något så pass seriöst. I sådant fall hade hela filmen allt fått vara seriös. Blir lite svårt att mixa och inte fullt lika trovärdigt om man byter spår fram och tillbaka.

Edited by Cartman, 17 August 2010 - 17:39.

[Wylie Times]

Ni har väl inte missat att det är franskt filmtema på SVT i veckan?


Cléo de 5 à 7 (Cleo från 5 till 7)

Cléo går och väntar på ett läkarbesked som hon är övertygad kommer att vara ödestiget. Filmen utspelas helt i realtid dvs mellan 5 och halv sju (om man ska vara noga, och det ska man ju för filmen är inte två timmar lång) Filmen inleds med att Cléo blir spådd. I en vy från ovan bordet ser vi bara spåkvinnans händer som lägger ut tarotkort och Cléos händer som väljer ut kort. Hon får sin spådom som slutar olycksbådande. Då klipps det till ansiktena som är i svartvitt vilket också resten av filmen är. Bara sekvensen på bordet är i färg. Jag är fortfarande lite oklar vad regissören Agnès Varda ville säga med det. Kanske att det är en möjlig framtid som inte är huggen i sten? Efteråt träffar Cléo sina vänner som hon har svårt att relatera till i den situationen hon befinner sig i. Hon går ut på stan och träffar en väninna, dom går och ser en kortfilm (med cameos av bl a Jean-Luc Godard och Anna Karina). Till slut hamnar hon i en park där hon träffar en soldat som hon till slut kan öppna sig för. Filmen rör sig långsamt genom Paris och är i det närmaste en guide till staden eller en liten del av den iaf. Det är snyggt filmat och jag gillar realtids aspekten men ändå hade jag svårt att engagera mig i filmen. Den ryckte liksom aldrig tag i mig förrän på slutet men det var så dags då. Den är dock intressant för sin tid, gjord av en kvinna med en central kvinnoroll genom hela filmen.

3/5

Edited by Wylie Times, 17 August 2010 - 23:45.

[XC]

Judge Dredd (1995)
Föga förvånande är jag inte bekant med förlagan. Fyndade filmen på dvd-spelarens hårddisk; (kan ni tänka er att jag spelade in den när den gick på TV6 nyligen?). Visuellt gillar jag den och special effekterna funkar fortfarande utan större irritationsmoment, inledningsvis kom jag och tänka lite på Blade Runner faktiskt. Utan kontakt med förlagan vet inte hur karaktären borde vara - men Sylvester Stallone känns mer träig än vanligt tycker jag. (Iofs så brukar hans filmer inte ingå i min intressesfär normalt). Jag är inte den som normalt klagar på rekvisitan, men "rustningarna" kändes verkligen billiga och plastiga. Och motorcykeln kändes av gjort över dimensionerad... -- OK+.


--

Jag tycker det funkar rätt bra fram till slutet där flashbacks blandas med det som verkligen händer - karaktären blir för påträngande. Vilket är synd eftersom det tar udden av Dee Wallaces prestation.

Aha okej, då har du lite lättare för den rollen än vad jag har. Som jag minns det så är den enerverande rakt av. Visst, den fyller ju en funktion. Men det vill sig inte riktigt för mig.

Åhå? Karaktären i sig kan jag förtå att du finner aningen enerverande - men Dee Wallace gör en bra roll tycker jag. Det är på slutet som det är något som går överstyr.

Jag har inte sett så mycket av hans filmer iöht faktiskt, har inte hunnit med det. Jag har dock Jason & the Argonauts på DVD.

Guldstjärna till dig för det sista som du skriver!
Sedan ser jag i min spåkula att någon kommer att ha en "Ray Harryhausen 303" i framtiden.
Det är bra filmer, som är helt i din stil och som du borde se vid något bra tillfälle.

Är det ett hot eller löfte? Skämt åt sido, jag håller med om att jag borde se fler av hans filmer. Iaf de större och kända filmerna. (Så kanske mjukstarta med "Ray Harryhausen 101"?)

Hallmarks filmatisering. (Givetvis ).

Hmm. Har jag sett den? Jag är inte så säker på det, men jag känner igen det hela lite grann. Känns som att det är hög tid att se/se om den snart. Vad tycker du om den?

Jag har den på DVD. Jag minns den som bra och gedigen - men att den tappar takten några gånger. En film som det är på hög tid att se om snart. (Samma typ resten av min film samling).

Jag vet hur det är. Känner precis samma sak ibland. Men om du ska se om den (Hallmarks "Odysséen") vid något tillfälle så kan jag passa på att göra dig sällskap.

Absolut.

Edited by XC, 18 August 2010 - 07:25.

[Cartman]

Judge Dredd (1995)
Föga förvånande är jag inte bekant med förlagan. Fyndade filmen på dvd-spelarens hårddisk; (kan ni tänka er att jag spelade in den när den gick på TV6 nyligen?). Visuellt gillar jag den och special effekterna funkar fortfarande utan större irritationsmoment, inledningsvis kom jag och tänka lite på Blade Runner faktiskt. Utan kontakt med förlagan vet inte hur karaktären borde vara - men Sylvester Stallone känns mer träig än vanligt tycker jag. (Iofs så brukar hans filmer inte ingå i min intressesfär normalt). Jag är inte den som normalt klagar på rekvisitan, men "rustningarna" kändes verkligen billiga och plastiga. Och motorcykeln kändes av gjort över dimensionerad... -- OK+.

Hmmm. Den filmen har jag speciella minnen till. Ett av dom värre biobesöken som jag har gjort i mitt liv. Psst, du borde svara på den där filmenkäten du med XC.

Jag borde se om filmen vid något tillfälle. Nu är det bra många år sedan senast. Jag minns den som "inte fullt så bra som jag vill ha den" för att säga det snällt. Jag håller med om att den påminner om "Blade Runner" i vissa av dom visuella momenten. Sly är väl inte riktigt "spot on" som Dredd, men jag kan se varför dom tänkte sig honom i den rollen. Personligen håller jag med dig, han känns mer träigare än vanligt i den här filmen, även om hans filmer faller utanför min intressesfär. Rustningarna minns jag inte, men motorcykeln ska vara så överdimensionerad. Det är kanske inte dom bästa jämförelsebilderna, men du ser nog vad jag är ute efter. Trevligt att filmen hade viss mervärde trots allt. Det ökar ju på chansen att jag tycker samma sak om/när jag ser om den.

Jag tycker det funkar rätt bra fram till slutet där flashbacks blandas med det som verkligen händer - karaktären blir för påträngande. Vilket är synd eftersom det tar udden av Dee Wallaces prestation.

Aha okej, då har du lite lättare för den rollen än vad jag har. Som jag minns det så är den enerverande rakt av. Visst, den fyller ju en funktion. Men det vill sig inte riktigt för mig.

Åhå? Karaktären i sig kan jag förtå att du finner aningen enerverande - men Dee Wallace gör en bra roll tycker jag. Det är på slutet som det är något som går överstyr.

Jag tror du missförstod mig. Dee Wallace har jag inget som helst emot, snarare tvärtom, utan jag menade att Johnny (Jake Busey) var enerverande rak av, men fyller så klart en funktion i filmen. Hänger du med mig nu?

Jag har inte sett så mycket av hans filmer iöht faktiskt, har inte hunnit med det. Jag har dock Jason & the Argonauts på DVD.

Guldstjärna till dig för det sista som du skriver!
Sedan ser jag i min spåkula att någon kommer att ha en "Ray Harryhausen 303" i framtiden.
Det är bra filmer, som är helt i din stil och som du borde se vid något bra tillfälle.

Är det ett hot eller löfte? Skämt åt sido, jag håller med om att jag borde se fler av hans filmer. Iaf de större och kända filmerna. (Så kanske mjukstarta med "Ray Harryhausen 101"?)

Min spåkula ljuger aldrig. Jag ska nog se till att motivera dig till en sådan genomgång framöver.

Det finns ju några givna filmer att se iaf. Givetvis kan jag kompromissa så vi kan kalla det för "Ray Harryhausen 101".

Edited by Cartman, 18 August 2010 - 15:56.

[XC]

Judge Dredd (1995)

Hmmm. Den filmen har jag speciella minnen till. Ett av dom värre biobesöken som jag har gjort i mitt liv. Psst, du borde svara på den där filmenkäten du med XC.

Filmenkät? Nu får du fräscha upp minnet på mig...

Sly är väl inte riktigt "spot on" som Dredd, men jag kan se varför dom tänkte sig honom i den rollen. Personligen håller jag med dig, han känns mer träigare än vanligt i den här filmen, även om hans filmer faller utanför min intressesfär.

Ahh, jo ser man till dem där bilderna så kan man ju förstå dem. Baserat på karaktären så här efter att "bara" sett den här filmen så tror jag Karl Urban kan göra en bra roll.

Rustningarna minns jag inte, men motorcykeln ska vara så överdimensionerad.

Där så är ju däcket iaf i proportion med resten av cykeln. Nästan så jag tycker att Piaggio MP3 400 LT MC 400cc skulle ha passat bättre. (Den fanns inte då - men ändå).

Trevligt att filmen hade viss mervärde trots allt. Det ökar ju på chansen att jag tycker samma sak om/när jag ser om den.

Jag tyckte den som SF-film var rätt OK sedan att den inte matchar förlagan så där optimalt som de flesta vill ha det berörs ju inte jag av.

Jag tror du missförstod mig. Dee Wallace har jag inget som helst emot, snarare tvärtom, utan jag menade att Johnny (Jake Busey) var enerverande rak av, men fyller så klart en funktion i filmen. Hänger du med mig nu?

Johnny funkar hyffsat, men det är ett väldigt stort störesemoment i scenerna inne på sjukhuset.

Jag har inte sett så mycket av hans filmer iöht faktiskt, har inte hunnit med det. Jag har dock Jason & the Argonauts på DVD.

Guldstjärna till dig för det sista som du skriver!
Sedan ser jag i min spåkula att någon kommer att ha en "Ray Harryhausen 303" i framtiden.
Det är bra filmer, som är helt i din stil och som du borde se vid något bra tillfälle.

Är det ett hot eller löfte? Skämt åt sido, jag håller med om att jag borde se fler av hans filmer. Iaf de större och kända filmerna. (Så kanske mjukstarta med "Ray Harryhausen 101"?)

Min spåkula ljuger aldrig. Jag ska nog se till att motivera dig till en sådan genomgång framöver.
Det finns ju några givna filmer att se iaf. Givetvis kan jag kompromissa så vi kan kalla det för "Ray Harryhausen 101".

Oj då.

Jag börjar misstänka att högen osedd film aldrig kommer vara tom. Så mycket film att sätta tänderna i och så lite ti att göra det på.

Edited by XC, 18 August 2010 - 16:38.

[Synon]

Wylie: Trots att du gjorde mig uppmärksam på filmen, så föll den helt ur minnet! Men det verkar ju som att jag inte missade något... Vilka filmer står på tur?

[Cartman]

Judge Dredd (1995)

Hmmm. Den filmen har jag speciella minnen till. Ett av dom värre biobesöken som jag har gjort i mitt liv. Psst, du borde svara på den där filmenkäten du med XC.

Filmenkät? Nu får du fräscha upp minnet på mig...

Jag trodde att du skulle besöka länken och läsa om mitt biobesök och därmed sett tråden inlägget är gjort i.

Sly är väl inte riktigt "spot on" som Dredd, men jag kan se varför dom tänkte sig honom i den rollen. Personligen håller jag med dig, han känns mer träigare än vanligt i den här filmen, även om hans filmer faller utanför min intressesfär.

Ahh, jo ser man till dem där bilderna så kan man ju förstå dem. Baserat på karaktären så här efter att "bara" sett den här filmen så tror jag Karl Urban kan göra en bra roll.

Jupp. Finns säkert bättre bilder, men det syns att dom var på rätt väg redan då. Inför den kommande filmen så är jag mer optimistisk. Karl Urban känns som ett kanske lite "udda" val, men han är en bra skådespelare (till skillad från Sly ) och sedan är det en hel del annat som har sagts kring filmen som gör att det känns mer "rätt" just nu än om om jämför med den här filmen.

Rustningarna minns jag inte, men motorcykeln ska vara så överdimensionerad.

Där så är ju däcket iaf i proportion med resten av cykeln. Nästan så jag tycker att Piaggio MP3 400 LT MC 400cc skulle ha passat bättre. (Den fanns inte då - men ändå).

Kanske att den skulle göra det med "vissa modifikationer".

Trevligt att filmen hade viss mervärde trots allt. Det ökar ju på chansen att jag tycker samma sak om/när jag ser om den.

Jag tyckte den som SF-film var rätt OK sedan att den inte matchar förlagan så där optimalt som de flesta vill ha det berörs ju inte jag av.

Sant. Jag "lider" ju av att jag har läst förlagan och därmed automatiskt är mer kräsen. Men nu var det så länge sedan jag såg både filmen och läste Jugde Dredd så det känns som att det blir enklare att ta till sig filmen idag och dessutom ta den för vad den är.

Jag tror du missförstod mig. Dee Wallace har jag inget som helst emot, snarare tvärtom, utan jag menade att Johnny (Jake Busey) var enerverande rak av, men fyller så klart en funktion i filmen. Hänger du med mig nu?

Johnny funkar hyffsat, men det är ett väldigt stort störesemoment i scenerna inne på sjukhuset.

Ahh okej. Jo, det vill sig inte riktigt med den karaktären för mig. Sedan är väl inte skådespelaren optimal heller, men det hade nog inte blivit så mycket bättre med någon annan då karaktären ska vara som den är i filmen.

Jag börjar misstänka att högen osedd film aldrig kommer vara tom. Så mycket film att sätta tänderna i och så lite ti att göra det på.

Välkommen till min (och många andra) filmnördars värld!

Det gäller att sålla lite. Men sedan springer man på något nytt (eller mindre nytt) som man vill se. Och på vägen till kassan på Discshop så ser man ett extrapris. För att inte prata om när man ska åka och handla något helt annat och kommer hem med ett gäng filmer "bara för att..."

[dukeofnewyork]

Re: Cleo de 5 à 7

Tänkte faktiskt se den, men det bidde inte så… en faux-pas vad det verkar. Hade faktiskt inte koll på att både regissören och huvudrollen båda är kvinnor. Nåja, ingen idé att gråta över spilld mjölk.

En reflektion man gör är att SVT som public service-företag borde köra mer kvalitetsfilm och off-mainstream, inte bara som specifika satsningar sent på vardagskvällar utan mer generellt. Det vore en service to the public.

Re: Judge Dredd

Stort fan av serien, hatade filmen när jag såg den. Tycker adaptionen var blek och och utspädd, men det har påpekats för mig att den ändå är relativt i linje med serien. Sen har vi ju hjälmfrågan… Mitt tips är att läsa serien, den är en fröjd att läsa, och har (naturligtvis) fler dimensioner, mer humor, mer våld. Det är svårt att fatta "grejen" av filmen. Faktiskt så hoppas jag på en remake eller ny adaption, i dessa superhjälte-performance capture-tider kunde det bli riktigt bra. Kanske kan vi se Judge Death och Mean Machine "in full glory"…

Re: Peter Jackson

Stort fan av hans tidiga filmer och även Frighteners (Jeffrey Combs ftw!), men det var sjukt länge sedan jag såg Braindead. Dokumentären Cartman nämner är sevärd och finns i den där boxen med hans tidiga splatterfilmer. De tidiga filmerna visar tydligt att han är en filmskapare av rang, med tanke på vad han får ut av de små budgetarna och begränsade resurserna. En rolig sak är att till och med min annars kräsna far (han avskydde No Country for Old Men ) är mycket förtjust i åtminstone Bad Taste…

Själv gillar jag Meet The Feebles väldigt mycket, som ju är en dockfilm men som verkligen tar ut svängarna: slafs, slafs och åter slafs samt salta karaktärer. Det är ju en enkel men bra historia också, manus är klart godkänt, inte minst dialog och så att säga ton. Men framförallt är det ju en sjukt rolig film.

Edited by dukeofnewyork, 18 August 2010 - 17:39.

[Wylie Times]

Wylie: Trots att du gjorde mig uppmärksam på filmen, så föll den helt ur minnet! Men det verkar ju som att jag inte missade något... Vilka filmer står på tur?

Det var inte den filmen jag uppmärksammade dig på utan Till sista andetaget. Resten av filmerna är:

Onsdag: Lätting i lumpen (Claude de Givray, 1961)
Torsdag:I lejonets tecken (Eric Rohmer, 1959)
Fredag: Paris - öppen stad (Jacques Rivette, 1960)
Lördag: De 400 slagen (François Truffaut, 1959)

Den i kväll tänkte jag skippa men torsdag och fredags filmerna ska jag försöka se. De 400 slagen har jag redan sett. Också en sån film som imo är väldigt överskattad och mer intressant än bra.

Re: Cleo de 5 à 7

Tänkte faktiskt se den, men det bidde inte så… en faux-pas vad det verkar. Hade faktiskt inte koll på att både regissören och huvudrollen båda är kvinnor. Nåja, ingen idé att gråta över spilld mjölk.

En reflektion man gör är att SVT som public service-företag borde köra mer kvalitetsfilm och off-mainstream, inte bara som specifika satsningar sent på vardagskvällar utan mer generellt. Det vore en service to the public.

Jag tyckte som sagt inte att den var all that så jag vet inte om du missade så mycket men det var iofs kul att ha sett den.

Jo SVT borde helt klart satsa mer än dom tema veckor dom har ibland. Sen ska jag villigt erkänna att jag missar väldigt mycket på SVT för att jag glömmer eller helt enkelt inte märker det. Jag brukar försöka gå in på deras sajt och kolla veckans filmer men det är inte alltid man kommer ihåg det heller.

Re: Judge Dredd Det är en ny version på g med Karl Urban i titelrollen. Han ska enligt utsago inte ta av sig hjälmen. (Till Georgias stora förtret. )

Edited by Wylie Times, 18 August 2010 - 18:52.

[Georgia]

Re: Judge Dredd Det är en ny version på g med Karl Urban i titelrollen. Han ska enligt utsago inte ta av sig hjälmen. (Till Georgias stora förtret. )

[Crusader]

Själv så gillade jag Judge Dredd-filmen. Jag störde mig extremt mycket på hans sidekick första gången men lite mindre de andra gångerna. Jag tyckte väl också att han var utan hjälm lite förmycket men de hade iallafall en orsak till det i storyn. Och jag tycker att Sly gjorde en aldeles utmärkt Judge Dredd, så som jag såg att karaktären skulle vara.



William Peter Blatty's The Exorcist III: Legion (1990)

Polisen Kinderman och Father Dyer plågas fortfarande av deras vän Father Karras' brutala död för 15 år sedan. De träffas på dagen han dog, varje år, för att minnas.
Samtidigt har Kinderman ett svårt fall att lösa. Brutala mord begås och mönstret stämmer med en seriemördare som Kinderman jagade för många år sedan. Problemet är, mördaren fångades och avrättades för 15 år sedan.

Vilken smörja. Usel story med gigantiska plotholes. Långdragen, flippad, full med udda karaktärer (där alla super och dricker, speciellt prästerna) och dialoger fulla med torr humor. Det hela blir som en parodi av första filmen som redan hade mycket av de här säkerna men inte på långa vägar lika extremt. Massa långa långsamma scener som bara går ut på att visa udda karaktärer med en massa knäppa komentarer. Kännslan blir som att Blatty inte tar sin egen film på alvar. Dessutom unviker han allt vad gore och blod heter (eller våldsamheter också) mer än ett kort klipp i slutet.
En annan sak är att han kör sitt eget race i filmen. Inte nog med att han ignorerar 2:a filmen utan dessutom även första då han har gjort den här filmen som uppföljare på första "boken" istället för filmatiseringen av den. Det betyder att det nämns saker som omöjligt kan ha varit så i första filmen. Med andra ord, han har gjort filmen direkt efter boken Legion som i sig är uppföljare på första boken. Som tur är så är inga av sakerna något man märker om man inte nyligen har sett första filmen (vilket ju jag har).
Den går iallafall att se en gång men ingen man vill se igen. Har man sett de andra filmerna så kan man lika gärna se den här också men har man bara sett en av dem eller inte gillade stilen i ettan så kan man allt skippa den här. Det här är ett typ exempel på när samma person som har skrivit en bok inte också ska skriva och regisera filmversionen av den. Med en annan regisör så kunde den här ha blivit riktigt bra.

4,5/10



The Sorcerer's Apprentice/Trollkarlens Lärling (2010)

Balthazar Blake är den legendariske Trollkarlen Merlins lärling och letar efter den rätta att föra över sina kunskaper till. 9 åriga Dave visar sig vara den rätta men när han av misstag släpper lös Balthazar's gammla fiende Maxim Horvath så tvingas Balthazar fängsla Horvath och sig själv i en urna.
10 år senare släpps Balthazar fri och söker åter up Dave. Men Dave, som nu går på college och är en fysiker, har inget intresse av att bli en stor magiker.

Äventyrs komedi baserad på Disney's teknade kortfilm vid samma namn (från Fantasia med Musse Pigg)
Mycket bättre än jag hade väntat. Trotts att trailern verkade intresant så var jag tveksam. Mycket underhållande och trevlig att titta på. Magi-striderna är riktigt häftiga och maffiga (speciellt slutstriden). Ibland lite för cheesy (men inte så mycket som man kan tro) och har rätt mycket klishéer. Dave kan ibland vara en för komisk karaktär (mycket pga att Jay Baruchel spelar honom mer som en komisk sidekick) men funkar förvånandsvärt bra i mer seriösa stunder.
Gillar ni fantastiska äventyrs komedier så ska ni se den här.

7/10

[Synon]

Sorry, Wylie, blandade ihop dem då du nämnde att du skulle se den. Tack för listan! Jag är som du och glömmer oftast bort SVT...

duke: Din far gillade inte No Country..?!? Meh. Tips! Köp den i julklapp åt honom och se till att han ser om den!

@Georgia

[Wylie Times]

Nej Till sista andetaget hade jag redan sett. Även om det tog två försök. Somnade första gången.

[dukeofnewyork]

Exorcisten III med George C. Scott (som för övrigt vägrade ta emot sin Oscar för sitt porträtt av pansargeneralen Patton i filmen från 1970 med samma namn, då han tyckte Patton var ett ärkesvin) är i mitt tycke en bra film, visst det är ingenting mot originalet, men jämfört med den totala katastrof "uppföljaren" är den faktiskt riktigt bra. Det är en mer lågmäld berättelse, med bra skådespel och inte utan skrämselscener. Men det handlar mer om psykologisk skräck än vomiterande flickor om man säger så. Tycker faktiskt det är en underskattad film som borde ses av fler och inte hamna i skuggan av originalet och den avskyvärda "tvåan". Nu var det iofs ett tag sedan jag såg den, men jag gillade den då och tror inte en omtitt skulle skada det omdömet.

Synd att den inte föll dig i smaken, Crusader. Själv anser jag att den och originalet är de enda filmer i den franchisen som är sevärda. Men naturligtvis, originalet är i en klass för sig.

För övrigt har George C. Scott spelat i skräckfilm tidigare, i The Changeling från 1980, även den klart sevärd. Också den mer psykologisk skräck, av rätt hög klass faktiskt. Ok, ingen omvälvande, nyskapande film, men effektiv och som vanligt är George C. Scott vass.

[Wylie Times]

The Changeling tycker jag väldigt mycket om. Det är svårt att göra bra spökfilmer men där lyckades man.

[Synon]

Ja, The Changeling är bra. Exorcisten III har jag sett, men det var så länge sen så jag skulle behöva se om den. Även en gång i tiden läst boken för jag minns så väl att jag hade med den på beachen på Santorini och den föll i bitar.. Pocketbok kanske jag ska tillägga. Nu blev jag väldigt sugen på att se exorcist-filmerna, ja filmer öht! Varit lite dåligt med det på sistone...

[Cartman]

Re: Judge Dredd

Sen har vi ju hjälmfrågan… Mitt tips är att läsa serien, den är en fröjd att läsa, och har (naturligtvis) fler dimensioner, mer humor, mer våld. Det är svårt att fatta "grejen" av filmen. Faktiskt så hoppas jag på en remake eller ny adaption, i dessa superhjälte-performance capture-tider kunde det bli riktigt bra.

Jo, hjälfrågan är trots allt viktig tycker jag. Känns bara löjligt om man inte behåller det som i serien. Så svårt kan det inte vara om allt annat i filmen är på topp. Då finns inget behov av att ta av den. Kan inte annat än instämma i det du skriver om serien och en kommande film.

Re: Peter Jackson

Stort fan av hans tidiga filmer och även Frighteners (Jeffrey Combs ftw!)

En rolig sak är att till och med min annars kräsna far (han avskydde No Country for Old Men ) är mycket förtjust i åtminstone Bad Taste…

Combs är mycket bra i Frighteners. Han är verkligen i sitt esse där och ger allt och lite till. Klart minnesvärd karaktär.

Angåenge det sista där. Var det något speciellt som din far inte tyckte om med No Country for Old Men eller var det helheten? Filmen verkar dela lägret bland dom jag har pratat med. Antingen tycker man att den är riktigt bra eller så tycker man inte alls om den. Något mellanting verkar inte finnas.

Själv höll jag länge The Big Lebowski som favorit av Coens, men No Country for Old Men tycker jag är snäppet bättre. Ett mästerverk utan dess like.

För övrigt har George C. Scott spelat i skräckfilm tidigare, i The Changeling från 1980, även den klart sevärd. Också den mer psykologisk skräck, av rätt hög klass faktiskt. Ok, ingen omvälvande, nyskapande film, men effektiv och som vanligt är George C. Scott vass.

Jag vet mig inte om att jag har sett filmen, men den verkar bra. Jag ska se om det blir tillfälle att se den framöver. Tack för tipset.

[Brisingr]

Allt för mycket /quote på den här sidan, man blir ju alldeles vimmelkantig :/

[XC]

Domino (2005) (MovieZine)
Baserad på en sann historia... typ... Jag läste om Domino Harvey för ett tag sedan och blev intresserad av filmen iom att jag läste stycket där det talades om att den fanns. Kiera Knighley gör en riktigt bra roll som kändisbarnet som blev prisjägare. Storyn gillar jag skarpt, även om det på sina ställen är rätt uppenbart att man tagit sig friheter så genomsyrar en "verkliga händelser-känsla" varje scen. Visuellt gillar jag den också, det är inte bara filmat rakt upp och ned, utan det finns en tanke bakom hur man använder färg och andra effekter. Den är kanske aningens aning för lång (en klockar på runt 2 timmar) men den håller ändå farten uppe hela filmen och blir definitivt aldrig tråkig. (Trist nog så fick Domino Harvey själv aldrig se filmen).

Jag tittade till och med på extramaterialet.

En favoritreplik från filmen:

»That's our driver Alf. He's from Afghanistan. He once ate a cat. We can't understand how to pronounce his fucking name so we just call him the cat eating alien.« — [Källa]

Jag fick tänka ett par extra varv innan jag fattade.

Edited by XC, 19 August 2010 - 19:37.

[Wylie Times]

Le signe du lion (I lejonets tecken)

Filmen börjar med att Pierre får veta att hans rika faster har dött. Han har det själv ganska dåligt ställt men bjuder ändå hem sina vänner på på fest för att fira med sina sista pengar. Sen får han reda på att han blivit utlämnad i arvet och därmed är utblottad. Han blir utslängd från sin lägenhet och alla han vänner har åkt på semester så han tvingas gå på gatorna. I början försöker han vara stolyt och inte tigga eller stjäla men eftersom dagarna går blir han allt mer desperat och hamnar i sällskap med en annan uteliggare. Filmen är lite som Cykeltjuven i det att precis allt går fel för Pierre efter att han förlorar arvet. Detta ackompanjerat av musik på gnällig fiol. För att ge lite extra krydda på eländet.

Jess Hahn som spelar Pierre gör dock ett jätte jobb. Stora delar av filmen är dialoglös och visar bara honom när han hankar fram genom Paris gator och därmed tvingas förlita mycket på hans kroppsspråk och ansiktsuttryck. Han lyckas förmedla en väldigt stark känsla av en man som hela tiden är på gränsen att ge upp. Eric Rohmer som är en av de förgrundsgestalterna i Franska nya vågen har har gjort en väldigt naturalistisk film som för tankarna till den italienska neorealismen. Till skillnad från t.ex. Godard använder Rohmer kameran på ett väldigt sparsamt och naturligt sätt som hela tiden sätter karaktärerna i fokus. Kameran vilar lugnt på Pierre genom hans färd genom gatorna.

Vad som drar ner filmen för mig är att det blir tråkigt efter ett tag att följa Pierre genom elände följt av mer elände. Speciellt slutet är väldigt onödigt utdraget. Det är inte direkt svårt att förstå vad Rohmer vill säga med filmen och jag förstår nödvändigheten att visa förfallet hos karaktären men det känns ändå lite drygt att tugga på det i två tredjedelar av filmen.

3/5