Uhhh... Jag tycker Mat, dryck, man, kvinna låter ... långtråkig... 
Äh, du är bara ovan.
Jag tror bestämt att du behöver se lite mer drama.
Trevligt att du tyckte om Lucky Luke även vid din omtitt. Filmen har som du säger, en del tillkortakommanden men den är likväl sevärd och underhållande.
---
Så går det till i krig"Johnnie Gray är en mycket duktig och omtyckt lokförare i den amerikanska delstaten Georgia på 1860-talet. Han har två stora kärlekar i sitt liv; sitt lok, som heter "The General" och sin flickvän Annabelle Lee. Konflikten mellan syd- och nordstaterna har länge legat i luften och när kriget bryter ut söker Johnnie värvning i armén. Rekryteringsofficeren bedömer dock Johnnie som mer användbar som skicklig lokförare än infanterist och Johnnie får därmed inte bli soldat. Han får dock inte veta den sanna orsaken och hans flickvän stämplar honom som feg och vill inte veta av honom innan han är klädd i uniform. Tiden går och ett år efter krigsutbrottet stjäl nordstaternas spioner Johnnies tåg i syfte att avbryta sydstaternas kommunikationsmöjligheter. Ombord på tåget finns Johnnies älskade Annabelle och dramatiken stiger."Jag har nog aldrig riktigt kommit ur min stumfilms period och lika glad är jag för det. Stumfilm är nämligen oftast en ren fröjd att se. Jag har alltid fascinerats över konsten att berätta en handling utan att förlita sig på dialog. Det är inte alltid som det fungerar men av alla dom stumfilmerna som jag har sett så är det en väldigt liten andel, medans merparten av filmerna har klarat av det med bravur.
Den här filmen är en sådan. Buster Keaton står både för regi samt huvudrollen i denna film. Han gör det riktigt bra och även om hans komiska tajming inte är i samma klass som med Charlie Chaplin så är det bra nära. Övriga skådespelare är bra även dom, men det känns lite som att denna film är en "one man show" av Keaton från start till slut.
Handlingen som sådan är både bra, dramatisk, spännande och inte minst rolig. Keaton har verkligen en fingertoppskänsla när det kommer till komik och den ena dråpliga scenen efter den andra radas upp.
Sedan är jag mycket fascinerad över hur våghalsig som Keaton är i den här filmen. Har far fram och tillbaka på det där tåget och det är ju ett under att han inte skadades allvarigt på köpet. För det syns med all önskvärd tydlighet att det inte är trickfilmat utan att det verkligen är han som gör alla scener själv och det i en rasande fart utan någon som helt tanke på sin egen säkerhet. Och då skenar även tåget framåt i ungefär samma höga fart.
En mycket underhållande film som jag definitivt är glad över att ha sett och som jag säkert kommer att se om framöver.
---
Lady Vengeance"Geum-ja är en mycket vacker och mycket farlig ung kvinna, en ängel och en djävul på samma gång. För tretton år sedan gjorde hon sitt livs misstag då hon ungdomligt naivt litade blint på fel man och lät sig bli utnyttjad och satt till syndabock för ett hemskt brott. Nu, tretton år senare, har hon avtjänat sitt långa fängelsestraff och är redo att sätta sin mycket exakta och utstuderade hämndplan i verket. Men det är en sak att inlåst planera allt in i minsta detalj och en helt annan att behålla sin beslutsamhet utanför murarna. Kommer Geum-jas hämnd verkligen att lyfta det ok som plågat henne, eller kommer den att föra henne ännu längre in i mörkret?"Sista filmen i Chan-wook Parks så kallade hämndtrilogi. Inte fullt lika bra som dom två föregående filmer, men klart sevärd och inte minst tankeväckande. Det jag främst har invändning emot är att handlingen och dess karaktärer inte har samma finess som i dom två föregående filmerna
Oldboy samt
Sympathy for Mr. Vengenace. Nu blir det aldrig riktigt dåligt i den här filmen, men det är så pass stor skillnad att upplevelsen skaver lite i just handling samt karaktärer. Man tar inte till sig dessa på samma emotionella sätt som man kanske gör i dom andra filmerna. Och där dessa två filmer kändes sammansvetsade så tycker jag att denna tydligt avviker från det och inte riktigt känns som en given film i den trilogi som det till sist blev. Den står mer på egna ben och kopplingen till dom andra två filmerna är inte så tydligt som man hade kunnat önska sig. Bortsett från det så är filmen sevärd.
Främst för att handlingen är riktigt intressant och stark. Just det där med hämnd är ju något som kan vara både hämmande och förlösande på en och samma gång och den som vandrar den vägen gör det verkligen till en balansgång. Här lyckas Chan-wook Park lika bra som i sina tidigare filmer och jag är imponerad över att han höll ribban så högt genom alla tre filmerna. Lite sämre är det dock med övriga delar av handlingen.
Skådespelarna är bra och då främst Yeong-ae Lee som gör huvudrollen.
Filmen har även ett utsökt foto och mycket bra musik.
---
Marie Antoinette"Marie Antoinette var en österrikisk baronessa som gifte sig med Frankrikes unge och ointresserade kung, Ludvig XVI. Hon kände sig utanför i det kungliga hovet, fyllt av skandaler och intriger, utmanade såväl adel som borgare genom att leva som en rockstjärna. Ett liv i lyx och slöseri som kom att försegla hennes öde."En utmärkt film av Sofia Coppola. Nu har jag inte sett hennes senaste film
Somewhere än, men jag tror det blir svårt att slå den här filmen och hennes andra minst lika bra film
Lost in Translation. Sofia har ju inte gjort så många kortfilmer och långfilmer än men det är just dessa två filmer som är mina favoriter än så länge.
Till skillnad från
Virgin Suicides som jag såg tidigare i veckan så kommer Kirsten Dunst mer till sin rätt i denna film. Hon är trots allt en bra skådespelerska som har gjort flera minnesvärda roller tidigare. Nu kanske man är lite förblindad av hennes porträtt av Marie Antoinette, men med facit i handen så är det väldigt svårt att se en annan skådespelerska som skulle kunna ha gjort det bättre och det är ett gott tecken på att hon gjorde någonting rätt. För mig så är hennes rollprestation det som gör hela filmen.
Sedan så ackompanjeras hon äv flera andra bra skådespelare som alla gör sina karaktärer levande. Inte minst den alltid så duktiga Jason Schwartzman som spelar Louis XVI i filmen. Vidare till Rip Torn som spelar Louis XV. Han är ju inte den skådespelare som man hade tänkt sig i en sådan roll på förhand. Och så vidare.
Handlingen är gjord på ett härligt sprudlande sätt där man lyckas att blanda den där historiska känslan med en skvätt modernitet. Det gör man i allt från musiken, till färger, sättet som karaktärerna är på och hur skådespelarna presterar. Handlingen är minst sagt underbar och smart utförd.
Filmen är dessutom oerhört vacker. Fotot är så underbart och det tillsammans med kostymer, scenografi, musik, med mera gör filmen till en riktigt fest för alla ens sinnen.
En film som jag helt klart kan rekommendera och som jag ska se till att både införliva i min samling samt se om i framtiden.
Edited by Piranhaconda, 05 August 2011 - 13:12.
This topic is locked
