30 days of nightAlaska är vackert. Men mörkt. Det är det jag tar med mig från de här filmen. För tekniskt finns det lite att klaga på, fotot är snyggt, kostym och mask likaså och sällan har brutalt våld sett så snyggt ut. Problemet är bara att skådespelarna envisas med att prata, vilket resulterar i att filmen förvandlas till en soppa av floskler, info-repliker och klichéer. Dessa levereras utan liv, utan skärpa och intensitet och fungerar mest som transportsträcka mellan blodorgierna. När sedan dessutom historien, i den mån det finns någon förutom dödandet, sönderrycks av stora tidshopp (lata manusförfattare?) uteblir den nerv som filmen så oerhört effektivt lagt upp för med fotot och scenografin. Dagar bara försvinner och inget av den desperation, hunger, panik, rädsla, frustration som borde prägla människor fast i mörkret i 30 dagar med vampyrer efter sig hela tiden är överhuvudtaget inte med i filmen. Inte en enda gång äter de någonting under hela filmen, eller jo, det äts i filmens ingress, innan helvetet bryter lös.
Allt är fokuserat på action, på splatter och blod, och inget fel i det per se, men då man aldrig lär känna personerna i filmen, eller känna något för dem lämnar deras blodiga öden en tämligen oberörd. Estetiskt är de klockrena men utan något som helst sentiment. När historien dessutom plågas av logiska inkonsekvenser, inte minst på sin kanske viktigaste del flykten och gömmandet av huvudpersonerna, så blir det svårt att orka med. Men det är så snyggt, så tilltalande för ögat att man orkar faktiskt ändå. Men det är rent ögongodis utan tillstymmelse till fibrer för hjärnan.
Men inte ens det snygga fotot, scenografin, stämningen (eller det som blir kvar av den) kan rädda filmens slut som är det billigaste, sentimentalaste skräp jag sett på länge. Det är faktiskt så att man vrider sig i fåtöljen av olust och för att det är så pinsamt och plågsamt att se.
Det kunde blivit så bra, men det blev bara snyggt. Snygga människor dör snyggt i snygg miljö. Blodigt ja, men utan nerv. Utan miljön och fotot hade det varit en kalkon, nu är det bara en dålig film. En snygg bagatell, inget mer.
Plus: Fotot, kostym och mask, scenografin. Våld, blod och ond bråd död kan vara vackert.
Minus: Manus, skådespeleriet och regin. Inte ens en blodröd mun i ett sagolikt ansikte (Melissa George) kan rädda dessa repliker och manusets totala haveri.
Se hellre: Blade, snyggt, blodigt och med faktiskt nerv och en vettig historia och vettiga skådespelare.
Edited by dukeofnewyork, 01 March 2008 - 02:11.
"I mean, violence is a big problem in our society today and I will not support it. That is the primary reason why I won't do anal. " – Krysta Now,
Southland Tales"Ingen magi, ingen profil, ingen stil, bara tjong i tvättbrädan och morr i mustaschen. " –
Göran Sommardal om Xmen Origins: Wolverine (Kulturnytt 20090430)
"There is hopeful symbolism in the fact that flags do not wave in a vacuum." – Arthur C. Clarke
---
--- | filmtipset | ---