1001 replies to this topic

[Cartman]

Whip It (2009)
Jag erkänner på en gång att jag fick ögonen på de här eftersom Zoë Bell är med i den. Men jag har från början gillar konceptet som bygger på sporten Roller Derby. Fler bra prestationer framför kameran, har inget klaga på, de flesta klarar av adrenalin scenerna utan att de för den delen bli fåniga. Storyn är bra, den har sina dippar (samtliga involverade Bliss och Oliver i samma scen ) den griper tag och håller en relativt stadig hastighet. Fler bra scener, "matcherna" ser man med ett leende på läpparna. Stundtals känner man spänningen stiga och de små fnisspartierna som är infällda utförs utan att falla tillbaka på slapstick. Visst finns det partier där vissa saker måste hända i den här typen av film - inget om stör utan är helt och hållet "stencil 1a"-fenomen och inget att oroa sig för. En liten överraskning i slutet toppar den. Underhållande och riktigt rolig (nästan rakt igenom). -- BRA. (Jag är övertygad att Carty kommer gilla den också när han väl ser den).

Nu har Carty sett filmen. Prioriterad direkt upp till toppen till 80% av dina recension och rekommendation. Samt till 20 % av mitt redan tidigare intresse. Och jag är helt klart nöjd av det som jag ser.

___


Whip It

Den här filmen är Drew Barrymores regidebut. Filmen är så överfullt med entusiasm att det är omöjligt att se filmen om du inte har gott om tid. För det här är inte en film som man sitter och slötittar på, utan någonting som man gärna vill hänga med i från allra första början och någonting som man verkligen vill njuta av i fulla drag.

Visst kan du märka en övertro i att filmen har tydliga klipp à la "musikmontage på MTV". Det vill säga, snabba klipp, skakig kamera, tuff musik och byte av kameravinklar väldigt ofta, du kan även tydligt märka att handlingen vill visa utvecklingen av en spirande tonårsromans. Du kanske också tror att du vet var filmen är på väg från allra första stund.

"Det här är en typisk sportfilm baseras på tuffa kvinnliga ligor av Roller Derbyn i Austin, Texas USA. Du kan också förstå att allt leder fram till det stora spelet. Finalen"

Men vet du vad? Tänk om. Med så mycket energi som Barrymore sätter i varje del av filmen är det en fröjd att se hur skönhetsdrottningen Bliss Cavendar (spelad av Ellen Page från filmen "Juno" med flera) som bor i småstaden Bodeen, Texas, förvandlas till punkig "badass" Rollergirl. Den enda invändningen som jag har emot det, är att det inte känns helt trovärdigt att det går så fort.

Filmen är baserad på boken (snarare mer en novell om jag har förstått det hela rätt) "Derby Girl" av Shauna Cross, en verklig Texas Rollergirl, (som även har skrivit manus till filmen).

I "Whip It" så möter vi Bliss, en flicka som vill ha ut mer av livet än vad hennes stereotypa lilla småstad i Texas kan erbjuda. Hennes mamma, en före detta skönhetsdrottning-vinnare själv (spelad av Marcia Gay Harden), lever ut sina drömmar genom sin dotter. Men Bliss har andra planer. Själv är hon på väg till Austin, Texas. Eftersom Bliss är missanpassad på gymnasiet så träffar hon snart på en del "losers" som ägnar sig åt Roller Derby. I dom finner hon en ny grupp av vänner och en annan typ av gemenskap, där hon känner att hon äntligen passar in, även om det också innebär nya vänner i "trettio-någonting" år gammal Maggie Mayhem (spelad av Kristen Wiig) och en viss olycksdrabbad Smashley Simpson (spelad av Drew Barrymore).

South Street, Waterloo Records, Alamo Drafthouse och andra coola ställen i Austin är bakgrunden för den kärleksaffär som Bliss har med en den yngre Oliver (lite av en Richard Ashcroft look-alike) som liksom så många andra i Austin, spelar i ett band. Trots att dom sällan har vad man skulle kunna kalla för en "intelligent dialog" mellan dem på tv-skärmen, så faller dom snabbt för varandra. När jag tänker på det, angående det här med att många "tidiga relationer" i filmens värd går så pass snabbt så tror jag att det ligger lite i att det mestadels bygger på att det är någonting nytt i karaktärernas liv samt den fysiska attraktion. Visst är det lite gulligt, men ärligt talat är jag trött på den här typen av romanser på film.

Kärnan i filmen är Bliss relation till sin mamma (som numera arbetar som en brevbärare), och scenerna mellan dom två är några av de bästa i hela filmen. På ett sätt kan jag tycka att det är synd att den här filmen inte fokuserar mer på en mor-dotter relation. För Barrymore är verkligen bra på att ta vara på skådespelerskornas talang och det skulle säkert räcka till en hel renodlad dramafilm om hon bara ville göra en sådan. Kanske att det kommer en sådan en dag. På ett annat sätt tycker jag det bara är bra att Barrymore blandar den finstämda dramadelen med lite cool och tuff action.

Även Roller Derby-tjejerna får gott om tid att fördjupa och spela ut sina karaktärer. Kristen Wiig lyser i synnerhet då det visar sig att hon även har lite moderliga instinkter som lurar under hennes aggressiva yta. En favoritskådespelerska från förr, Juliette Lewis, dyker upp i en liten roll. Som börjar filmen som en "bad girl" Iron Maven, visar ett överraskande djup mot slutet av filmen. Sedan har vi även favoriten Zoë Bell i en stenhård roll som Bloody Holly. Mycket underhållande att få återse henne igen. Den tjejen kommer att gå långt, var så säkra på det.

Filmen har några riktigt trevliga höger-och-vänstersvängar som delas ut på väg mot sitt oundvikliga slut. Men när Barrymore väl har satt sin film i rullning så är den väldigt smittsam. Även om jag tycker att hon slarvar i sin regi på en del ställen i filmen så är det ett gediget hantverk och det är väl inte mer än förståeligt att man gör en del missar här och där i sin regidebut. Jag tycker trots allt att han lyckas riktigt bra och jag ser fram emot vad hon har att erbjuda som regissör framöver. Jag hoppas verkligen att hon får förnyat förtroende i Hollywoodfabriken.

Betyget blev jag osäker på. Kanske att det är för lågt. Men det är en hårfin gräns tycker jag mellan att filmen är bra och väldigt bra. Så jag sätter det lägre nu, så kanske det höjs när jag ser om filmen. För det är en sak som är säker, att jag kommer att köpa filmen när jag får tillfällighet till det och se den många gånger framöver. Så bra är den.

BRA

Sedan vet jag inte om Ridley Scott känner en viss press att göra just episka filmer. Han kanske skulle må bra av att göra en microbudetfilm eller två.

Det där ligger det väldigt mycket i tycker jag. Flera regissörer borde göra som Sam Raimi gjorde när han tog ett steg tillbaka och gjorde "Drag Me To Hell". Där han utmande sig själv lite istället för att ta saker för givet. Ju större namn det är och ju större framgångar deras filmer har, desto svårare tror jag det blir för dom att göra film framöver. Många känner nog pressen att dom måste överträffa den tidigare filmen, att dom måste göra den ännu bättre och spektakulär. Ibland kanske det är bättre att göra lite mindre och smalare filmer mellan sina mastodontprojekt.

Hade faktiskt Raimi i huvudet när jag skrev det där - och det där med Ethan Hawkes (visst var det han) uttalande om att många filmer är på tok för långa.

Det stämmer bra att det var Ethan Hawk som gjorde det uttalandet. Jag tycker det ligger en hel del i det han säger faktiskt.

Jag tänker börja med att dra ned de 3 gratislåtarna som släppts från soundtracket (var vid ett spår är en outtake) och sedan tänkte jag nästan testa en spotifysökning. Något bör ju komma upp. Han hade ett rätt tilltalande sound i låtarna - förstår att han sysslar en del med filmmusik.

Testar att ladda ner den där "outtaken" för den har jag inte själv. Sedan har jag under åren lyckats att hitta en del av hans musik. Tyvärr är det dålig kvalité på en del av dom som jag fått tag på, samt att jag saknar en del av sådant som jag skulle vilja ha. Så om du hittar något bra på spotify eller annorstädes, så kan du väl säga till? Så kanske jag kan byta upp mig kvalitétsmässigt samt kanske även har turen att hitta det som jag saknar.

Spotify hade bara soundtracket till Paprika (av ditt uttalande ovan så utgår jag från att du redan har det) men upptäkte att går man istället till adressen: teslakite.com/freemp3s/e/ så finns mer gratislåtar av/med honom. Funderar på att dra ned alltihop. Skall kika runt lite om jag hittar något mer kul. Hittar jag något hör jag av mig.

Jupp. Jag har det soundtracket. I fysisk form till och med. Jag testar ditt andra tips/länkning och ser vad som erbjuds. Kanske att man har tur och hittar något som man söker eller att uppgradera. Jättesnällt av dig att du säger till om du kommer över mer av hans musik framöver.

[XC]

[Whip It]
Visst går transformationen från skönhetsdrottningen Bliss till RollerDerbyDrottningen Bliss lite väl fort, men jag tror det är ett acceptabelt offer för rytmen och storyns skull. Bortsett från relationen mellan Bliss och Oliver (som känns lite onödig) så tycker jag den är bra rakt igenom. (Och eftersom det är en tjejfilm med sporttema så är det ett högt betyg i sig). Som du så ser jag fram emot och se om Barrymore får förnyat intresse - tycker hon gjort bra ifrån sig. Och Zoë Bell är värd och hålla ögonen på.

BTW, minns i en intervju att Barrymore själv ville göra "en tjejfilm som även killar vill se", hur väl tycker du hon lyckas med det? Kul att du gillade den iaf - inte för att jag tvivlade .


[Episka Filmer]
Inser nu att jag kanske till och med delade den artikeln i GR va? Men det ligger som du säger mycket i vad herr Hök säger. Alla filmer behöver inte vara 3 timmar och episka.


[Susumu Hirasawa]
Klart jag säger till. Tror säkert du hittar en del nytt - en hel del outtakes om jag inte minns fel.


--
Eagle vs Shark (2007)
Charmig, mysig film med speciella karaktärer. Man kan bli aningen frustrerad med Jarrod stundtals eftersom han uppenbarligen är den typen av person som närhelst livet börjar se ljust ut saboterar för sig själv. Bjuder på flera leenden, men kanske inte så många överraskningar. -- OK.

Edited by XC, 21 January 2010 - 18:20.

[Robert Jonsson]

Crazy Eights

Yay!

Ok, jag går rakt på sak: det här är en film som hade potentialen att bli riktigt bra OM de hade gjort vissa justeringar...
T ex försvann mycket av spänningen då det avslöjades redan i introt vad som försiggick på kliniken. Kunde ha skippats.

Jag reflekterade inte över det då jag såg det, men det är förstås ett tecken på att man inte helt litar på att resten av filmen klarar att stå på egna ben. Nu när jag tänker efter hade den bästa inledningen troligen varit att vi fått se den döda personen som karaktärerna kände dö/ta självmord. Det hade nog varit mitt eget val om jag skrivit filmen.

Sedan blev det lite halvdan introduktion av karaktärerna i början: var tanken att först presentera alla personerna men så kom de av sig? För här visar de lite kort tre personer och deras mardrömmar.

Det skulle nog lätt kunna bli redundant - tre var nog en för många i min mening. Jag tyckte nog att två hade räckt (läraren och prästen) för att etablera personerna och låta våra tittare få en koppling till dessa när filmen börjat - och därmed fått en föraning om att dessa var huvudrollerna och tänkt att överleva, medan de andra skulle dödas av. För konventionerna brukar ju säga att de som presenteras i början antingen dödas av först eller överlever hela filmen.

När väl de möter upp de andra så tar det ett antal scener innan man får grepp om dem.

Jo, håller med. Varför var de och besökte vännens hem t.ex.? Och väldigt dialogfattigt där gjorde att det fick en svagare start än det hade behövts, men jag tyckte det kom i gång relativt fort dock för det dröjde inte så länge innan de kom till kliniken. (I princip skulle man kunnat klippa till då de hittade kistan.)

Skådespelarna då? Nja, de flesta skötte väl sina jobb dock ingen som direkt stack ut från mängden. Ok, Traci Lords kanske inte var den mest lysande av dem alla...

Ändå är hon klasser bättre än vad hon var i First Wave... Nåja, jag tycker hon växer sedan de stuckit ut hennes ögon och täckt för hennes ansikte!

Jag tycker Dina Meyer gör ett bra intryck - särskilt i slutet där hon gör sitt val, för det känns för mig trovärdigt vilket annars är lite svårt att sälja.

Erkänner att slutet gjorde mig lite osäker och jag har fortfarande inte bestämt mig exakt hur jag vill tolka det. Ska jag tolka det för filmen i sin helhet, för de inblandade personerna eller individuellt? Eller tänker jag för mycket

Dammit. Jag blev så osäker själv hur man skulle tolka filmen och dess slut. Jag hade hoppats du skulle ha svar!

[Synon]

Jag reflekterade inte över det då jag såg det, men det är förstås ett tecken på att man inte helt litar på att resten av filmen klarar att stå på egna ben. Nu när jag tänker efter hade den bästa inledningen troligen varit att vi fått se den döda personen som karaktärerna kände dö/ta självmord. Det hade nog varit mitt eget val om jag skrivit filmen.

Ja, det hade nog varit bättre med den inledningen som du föreslår.

Jo, håller med. Varför var de och besökte vännens hem t.ex.? Och väldigt dialogfattigt där gjorde att det fick en svagare start än det hade behövts, men jag tyckte det kom i gång relativt fort dock för det dröjde inte så länge innan de kom till kliniken. (I princip skulle man kunnat klippa till då de hittade kistan.)

Bra Och jag håller med att de gott kunde klippt för att inte tappa tempot.

Ändå är hon klasser bättre än vad hon var i First Wave... Nåja, jag tycker hon växer sedan de stuckit ut hennes ögon och täckt för hennes ansikte!

Inte sett First Wave så där kan jag inte uttala mig Ok, hon klarade av det bättre med förbundna ögon På tal om det, tyckte inte du det var lite störande med scenen när hon hör något och blir nervös och det är den där killen som dyker upp? För det första så tycker jag han var taskig som inte svarade på hennes fråga när hon undrade vem som var där. Ja, jag vet: billig skrämseleffekt Plus: var dök han upp ifrån? Tyckte det bara var väggar i den hörnan??

Dammit. Jag blev så osäker själv hur man skulle tolka filmen och dess slut. Jag hade hoppats du skulle ha svar!

Noooooooo, och jag som litade på att du skulle komma med input åt mig
Ok, jag var osäker om det var bara jag som inte riktigt hängde med, men när du nu också skriver så blir jag övertygad om att den scenen var alldeles för flummig då den lämnade alltför många förklaringar öppna. Måste ju ändå ge en hint om riktining åt endera hållet och inte sprida det som en vattenkaskad

Edited by Synon, 22 January 2010 - 10:40.

[Cartman]

[Whip It]
Visst går transformationen från skönhetsdrottningen Bliss till RollerDerbyDrottningen Bliss lite väl fort, men jag tror det är ett acceptabelt offer för rytmen och storyns skull. Bortsett från relationen mellan Bliss och Oliver (som känns lite onödig) så tycker jag den är bra rakt igenom. (Och eftersom det är en tjejfilm med sporttema så är det ett högt betyg i sig). Som du så ser jag fram emot och se om Barrymore får förnyat intresse - tycker hon gjort bra ifrån sig. Och Zoë Bell är värd och hålla ögonen på.

BTW, minns i en intervju att Barrymore själv ville göra "en tjejfilm som även killar vill se", hur väl tycker du hon lyckas med det? Kul att du gillade den iaf - inte för att jag tvivlade .

Jag tycker att hon lyckas riktigt bra med att göra "en tjejfilm som även killar vill se". Jag kan även tycka att man kan se på det, åt andra hållet med. Att hon har lyckats att göra "en film för killar som även tjejer vill se" då jag tycker att hela filmen befinner sig i ett diffust gränsland. Så på det sättet tycker jag att hon har lyckats riktigt bra, en film som kan ses av alla, ja av dom flesta inte annat.

Det är sant att man helt enkelt får köpa biten med att Bliss utveckling går så snabbt. Man måste ju skära ner på något för att filmens tempo inte ska bli lidande. Det där är en sak som jag tror är ganska svårt att hitta till en början. Nu är det väl inte Barymoore själv som har klippt ihop filmen, men som regissör har hon säkert både ett och annat att säga till om. Och som jag sa tidigare så tycker jag att hon gör ett riktigt bra jobb med tanke på att det är första gången som hon regisserar en film.

Helt klart en riktigt bra film som jag både ska köpa och se om igen. Det sistnämnda blir säkert ganska snart känner jag, då jag trots att jag nyligen såg filmen, redan har ett sug på att se om den. Inte illa.

[Episka Filmer]
Inser nu att jag kanske till och med delade den artikeln i GR va? Men det ligger som du säger mycket i vad herr Hök säger. Alla filmer behöver inte vara 3 timmar och episka.

Det stämmer bra att du delade den i GR. Jag kom ihåg det och gav mig ut efter att leta upp den. Det gick ju dessutom bra då det inte var så länge seda, så en enkel sökning gjorde susen. Jag håller med både dig och vad herr Hök säger. Om det finns ett budskap att säga, en handling som tar tid att berätta, ja då kan det säkert sluta med att filmen blir lång. Sedan är det ju inte säkert att det blir bra för det. Titta bara hur genomusel filmen Alexander blev (där borde det ha funnits något att berätta och som hade tagit tid, men vad hjälpte det ). Men att man nu har antagit mentaliteten att alla filmer, nästan per automatik måste vara minst 2 timmer eller mer, känns bara onödigt och dessutom omotiverat i många fall.

[Susumu Hirasawa]
Klart jag säger till. Tror säkert du hittar en del nytt - en hel del outtakes om jag inte minns fel.

Jag har redan hittat ett par objekt och då har jag bara skummat igenom det hela allt som hastigast.

Eagle vs Shark (2007)
Charmig, mysig film med speciella karaktärer. Man kan bli aningen frustrerad med Jarrod stundtals eftersom han uppenbarligen är den typen av person som närhelst livet börjar se ljust ut saboterar för sig själv. Bjuder på flera leenden, men kanske inte så många överraskningar. -- OK.

Kul att du har sett ett tips till och att du hittade något i filmen som var bra. Jag kan hålla med dig om att Jarrod inte är den klyftigaste killen direkt. Fast jag tycker det är en bit av tjusningen med filmen, att se en person som bara raserar allt som han bygger upp hela tiden. I verkliga livet skulle jag nog finna det frustrerande om någon man känner gjorde så om och om igen, men har tycker jag det bara är roligt (om man får tycka att skadeglädje är trevligt ). Just att den så såååååå typiskt Nya Zeeländsk gör att den åker upp ett par pinnhål till. Hade det varit en amerikansk motsvarighet så hade det säkert inte blivit lika bra. För Nya Zeeland känns fortfarande exotiskt för mig, lite som en outforskad del av världen, och att se en film därifrån ger ett visst djup till en film. Sedan är den både rolig och rörande. Bra insatser av skådespelarna osv. Jag blir lite nyfiken på vad det är som saknas i filmen för att den ska gå från betyget OK till BRA på din betygsskala?

[XC]

[Eagle vs Shark]
Håller med om det - att den kommer någonannanstans ifrån än Hollywood gör halva filmen nästan. Och jag håller med om att skådespelarna är bra, speciellt hon som spelar Lilly.

Grundkriteriet för "BRA" i min betygskala är att jag är beredd att betala för att se om den. (Alt om jag redan köpt den: inte känna att jag skulle kunna sälja DVDn). Och på just den punkten tvekade jag lite igår kväll. Mycket kanske därför att herr Jemaine Clement gör rollen som "runt 30" som beter sig som en omogen tonåring alldeles för bra.

[Episka Filmer]
Alexander ja... det krävs lite mer än Angelina Jolie i en mysko accent för att göra en bra film. En av de få som jag nästan stängt av redan efter 5 minuter.

[Whip it]
Jag tycker också hon lyckats med att hitta ett bra mellanläge i filmen. Skänt att det inte bara var jag som kände så. Och jag håller med om det där att se om den. Den kommer nog införskaffas på DVD så fort det blir möjligt.

Edited by XC, 22 January 2010 - 15:16.

[Wylie Times]

Carty, XC: Har ni sett TV-serien Flight of the Conchords? Där Jemaine Clement (Jarrod) spelar en av huvudrollerna.

[XC]

WT: Jag har sett nästan hela första säsongen (plus ett avsnitt av s2 - gissa vilket ). Verkligen en bra serie som jag rekomenderar alla att ge en chans.


Lade till lite i förra posten som inte kom med.

[Cartman]

[Eagle vs Shark]
Håller med om det - att den kommer någonannanstans ifrån än Hollywood gör halva filmen nästan. Och jag håller med om att skådespelarna är bra, speciellt hon som spelar Lilly.

Grundkriteriet för "BRA" i min betygskala är att jag är beredd att betala för att se om den. (Alt om jag redan köpt den: inte känna att jag skulle kunna sälja DVDn). Och på just den punkten tvekade jag lite igår kväll. Mycket kanske därför att herr Jemaine Clement gör rollen som "runt 30" som beter sig som en omogen tonåring alldeles för bra.

Jag älskar dialekten som alla har i filmen. Speciellt hon som spelar Lilly. Man kan ju inte annat än att gilla den.

Kul att du utvecklade lite om din betygsskala. Då vet jag hur du tänkte kring den här filmen (även andra också för den delen).

[Episka Filmer]
Alexander ja... det krävs lite mer än Angelina Jolie i en mysko accent för att göra en bra film. En av de få som jag nästan stängt av redan efter 5 minuter.

Bra beskrivning. -Ja, hela den filmen är verkligen "hit-n'-miss" för mig. Den annars så intressanta regissören Oliver Stone tog sig verkligen vatten över huvudet i och med den filmen. Jag har sett den från början till slut två gånger, men det är också två gånger för mycket. Jag hittar inget där som tilltalar mig.

[Whip it]
Jag tycker också hon lyckats med att hitta ett bra mellanläge i filmen. Skänt att det inte bara var jag som kände så. Och jag håller med om det där att se om den. Den kommer nog införskaffas på DVD så fort det blir möjligt.

Great minds think alike.

Carty, XC: Har ni sett TV-serien Flight of the Conchords? Där Jemaine Clement (Jarrod) spelar en av huvudrollerna.

Självklart. FotC är en grymt bra och rolig serie. Jag har dock inte sett hela säsong 2 än. Men jag har för mig att SVT ska göra det framöver, så jag väntar tills dess.

___

Gråta Med Ett Leende (2004)

Filmen är baserad på verkliga händelser.

I filmen möter vi Ramón Sampedro. Hans största önskan är att få dö. Det är svårt att föreställa sig att en sådan film ska vara positiv, rolig och en tittarsuccé. Men den här filmen är precis det. Den svenska titeln känns som en perfekt beskrivning av hur vi tittare känner oss efter att ha sett filmen. Originaltiteln "Mar Adentro", eller engelskans "The Sea inside", speglar mera filmens stämning och huvudpersonens inre längtan att få dö.

Ramón är en spansk båtmekaniker som har förlamats från nacken och ner efter en dykarolycka. Han har tröttnat på sitt stillaliggande liv och vill dö. I en del avfilmen så frågar någon varför och Ramón svarar någonting i stil med: därför att drömmen har förvandlats till mardröm. Eftersom Ramón är oförmögen att ta sitt eget liv så försöker han därför att driva sin sak rent juridiskt . Han önskar helt enkelt få rätt till dödshjälp. I Spanien skapade Sampedros fall stor debatt och hans situation har diskuterats av de flesta spanjorer.

Däremot vägrar regissören att ta ställning för och emot dödshjälp i själva filmen. Han vill undvika pekpinnar. Trots det så tycker jag att regissören Amenábar i slutändan inte riktigt lyckas med det fullt ut, utan jag tycker att merparten av hans budskap väger över till att vara för dödshjälp. Kanske att jag läser in saker fel och mer utgår från vad jag själv tycker, men det kan även vara så att regissören inte är tillräckligt tydlig. Det får vara hur det vill med den saken, då jag tycker att själva tanken med den här filmen är att skapa debatt och att man själv ska fundera på vart man står i frågan.

Regissören Alejandro Amenábar är bara 38 år. Trots det har han redan visat sig vara en oerhört kompetent regissör. Det gjorde han redan med sin, i mitt tyckte, briljanta spanska thrillerdebut "Thesis" (här i sverige kallad för "Snuff"). Sedan har han även gjort flera andra riktigt bra filmer i min mening, som t.ex. "Abre los ojos" (här i sverige kallad för "Open Your Eyes"). Den filmen fick även en i mitt tycke, inte fullt så lyckad amerikansk remake, med Tom Cruise i huvudrollen. "Vanilla Sky" heter den. Det sista som jag såg av regissören Alejandro Amenábar var den mycket stämningsfulla och bra filmen "The Others" med en helt lysande Nicole Kidman i huvudrollen. Alejandro Amenábar är härnäst aktuell med filmen "Agora", som även den ser ut att vara värd att hålla ett öga på.

Inför "Gråta med ett leende" så har Alejandro Amenábar återförenats med sin kompanjon, manusförfattaren Mateo Gil. Tillsammans har de tagit nästa steg i sin imponerande utveckling.

Filmens storhet ligger just i förmågan att skildra nyanserna hos de verkliga personer som brottas med det vardagliga i en ovanlig situation. Jag tänker på personerna i Sampedros närhet. Det är dessa karaktärer och skådespelarna som gestaltar dem som lyfter hela filmen till den humanistiska tankeprocess det är.

Frågan om livet är en skyldighet eller en rättighet tydliggörs ytterligare av det fantastiska porträtt och prestation som Javier Bardem gör av och som Ramón.

VÄLDIGT BRA

Edited by Cartman, 22 January 2010 - 17:03.

[XC]

[Eagle vs Shark]
Håller med om det - att den kommer någonannanstans ifrån än Hollywood gör halva filmen nästan. Och jag håller med om att skådespelarna är bra, speciellt hon som spelar Lilly.

Grundkriteriet för "BRA" i min betygskala är att jag är beredd att betala för att se om den. (Alt om jag redan köpt den: inte känna att jag skulle kunna sälja DVDn). Och på just den punkten tvekade jag lite igår kväll. Mycket kanske därför att herr Jemaine Clement gör rollen som "runt 30" som beter sig som en omogen tonåring alldeles för bra.

Jag älskar dialekten som alla har i filmen. Speciellt hon som spelar Lilly. Man kan ju inte annat än att gilla den.

Kul att du utvecklade lite om din betygsskala. Då vet jag hur du tänkte kring den här filmen (även andra också för den delen).

Gillar också den Nya Zeeländska dialekten - verkligen skön och lyssna på.

Det är flera filmer som jag känt har legat där i gränslandet och där just "se om"-argumentet fått fälla avgörandet. Ibland kan det kännas snålt och bara ge "OK", erkännes. Här tex. Jag gillar verkligen filmen i stort.

[Episka Filmer]
Alexander ja... det krävs lite mer än Angelina Jolie i en mysko accent för att göra en bra film. En av de få som jag nästan stängt av redan efter 5 minuter.

Bra beskrivning. -Ja, hela den filmen är verkligen "hit-n'-miss" för mig. Den annars så intressanta regissören Oliver Stone tog sig verkligen vatten över huvudet i och med den filmen. Jag har sett den från början till slut två gånger, men det är också två gånger för mycket. Jag hittar inget där som tilltalar mig.

Lyckades du pressa dig igenom den två gånger? Imponerande! Jag var mest tacksam att dvdn var en premie och att jag därmed inte betalt för den. Den vilar för mycket på "Vi har [känd skådespelare här]!" konceptet tror jag. Sedan var det ju ett sådant fasligt tjat om Alexanders ev manlige älskare innan filmen släpptes så det var nästan löjligt.

Gråta Med Ett Leende (2004)

Du är helt makalös... var hittar du alla draman som jag skulle kunna tänka mig att se?

Edited by XC, 22 January 2010 - 17:25.

[Wylie Times]

Jag gillade inte Gråta med ett leende så mycket som jag troode att jag skulle göra eler som jag tycker att jag borde ha gjort. Jag har svårt att sätta fingret på exkat vad som inte tilltalade mig. För det är absolut en fascinerande film och Bardem är riktigt bra men efter jag hade sett filmen kände jag mig, ja inte lika berörd som jag hade trott. Idag har jag svårt att en komma ihåg delar av filmen. Jag håller dock med om att det absolut känns som Amenabar tar ställning för dödshjälp trots att han inte gör det öppet. Men Bardem gör det i stort sett åt honom.

Annars gillar jag också Amenabars filmer väldigt mycket och ser fram emot att se Agora på Gbg Filmfestival.

[Synon]

Samma känsla hade jag när jag såg filmen. Undrar också vad det var som fattades för någonting var det som gjorde att jag inte blev så gripen av hans öde som jag trodde jag skulle bli. Får väl se om den helt enkelt och se om jag blir nå klokare

"Abre los ojos" gillade jag, men "Vanilla Sky" tyckte jag inte alls om. Inte det minsta. Inte så förtjust i Tompa, men värst var hur de porträtterade hans kompis som inte alls gick att känna igen i den amerikanske remaken :thumbsdown:
The Others, som många verkar ha blivit besvikna över, tyckte även jag om. Som Carty säger så var Nicole riktigt bra här.

[Wylie Times]

Recount

Handlar om presidentvalet 2000 i USA som slutade i kontrovers när det visat sig bl.a. att inte alla röster inte hade räknats i Florida och röstdelarna där var defekta.

Många bra skådespelare som Kevin spacey, Tom Wilkinson, John Hurt, Laura Dern, Denis Leary m.fl. gör det riktigt intressant spännande trots att man vet precis hur det kommar att gå. Just när man slutat tänka på Bush så blir man förbannad på honom igen.

3,5/5

Edited by Wylie Times, 07 April 2010 - 15:55.

[Synon]

Inglourious Basterds (2009)

Eli Roth, som även spelar med i filmen, regisserade filmen i filmen, “Nation’s Pride”. Tarantino blev så nöjd så Roth fick ytterligare en dag på sig. Totalt blev det 5.30 minuters filmklipp och tanken var att ge en känsla av en långfilm i stället för en kort film vilket de lyckades bra med tycker jag. Kan tillägga att hela den filmen finns med på blu-ray utgåvan, jag har dock ej sett den än.

4/5 (snudd på femma)

Läs mer under filmens tråd

Edited by Synon, 24 January 2010 - 15:29.

[Cartman]

Lyckades du pressa dig igenom den två gånger? Imponerande! Jag var mest tacksam att dvdn var en premie och att jag därmed inte betalt för den. Den vilar för mycket på "Vi har [känd skådespelare här]!" konceptet tror jag. Sedan var det ju ett sådant fasligt tjat om Alexanders ev manlige älskare innan filmen släpptes så det var nästan löjligt.

Tack. Men det krävdes en hel del för att jag skulle ta mig igenom filmen två gånger. Första gången höll jag på att somna flertalet gånger* och kände efteråt att jag någon gång skulle ge den en ny chans. Den andra gången var jag med på noterna lite bättre. Men som sagt, filmen ger mig absolut ingenting. Visuellt fluff (som du så bra sa för ett tag sedan) i ett annars så tomt skal. Jag kan även hålla med dig om att dom verkar ha förlitat sig lite väl mycket på att ha kända namn i rollerna. Det finns ju inget som säger att en film blir bra, bara för det. Och visst blev hela filmen lite av en "snackis" bara för allt tjat om hurvida Alexander hade en manlig älskare eller inte.

*Det kanske vore något för läkare att ta efter när någon har svårt att sova. "Nej, sömntabletter skriver vi inte ut recept på längre. Men här, ta ett exemplar av filmen Alexander på dvd. Det fungerar ännu bättre".

Gråta Med Ett Leende (2004)

Du är helt makalös... var hittar du alla draman som jag skulle kunna tänka mig att se?

F'låt.

Jag gillade inte Gråta med ett leende så mycket som jag troode att jag skulle göra eler som jag tycker att jag borde ha gjort. Jag har svårt att sätta fingret på exkat vad som inte tilltalade mig. För det är absolut en fascinerande film och Bardem är riktigt bra men efter jag hade sett filmen kände jag mig, ja inte lika berörd som jag hade trott. Idag har jag svårt att en komma ihåg delar av filmen. Jag håller dock med om att det absolut känns som Amenabar tar ställning för dödshjälp trots att han inte gör det öppet. Men Bardem gör det i stort sett åt honom.

Annars gillar jag också Amenabars filmer väldigt mycket och ser fram emot att se Agora på Gbg Filmfestival.

Den kanske var för tillrättalagd för din smak? Lite av det som både du och jag är inne på, att även om Amenabars uttalade sig om att han inte tar ställning, så är det så tydligt att han visst gör det och att det kanske förtog lite av upplevelsen för dig?

Jag ser fram emot att läsa vad du tycker om Agora. Den känns riktigt intressant och tilltalande.

Samma känsla hade jag när jag såg filmen. Undrar också vad det var som fattades för någonting var det som gjorde att jag inte blev så gripen av hans öde som jag trodde jag skulle bli. Får väl se om den helt enkelt och se om jag blir nå klokare

"Abre los ojos" gillade jag, men "Vanilla Sky" tyckte jag inte alls om. Inte det minsta. Inte så förtjust i Tompa, men värst var hur de porträtterade hans kompis som inte alls gick att känna igen i den amerikanske remaken :thumbsdown:
The Others, som många verkar ha blivit besvikna över, tyckte även jag om. Som Carty säger så var Nicole riktigt bra här.

Nä, Tompa är inget vidare till skådis. Men som du säger, det finns mer fatala saker som fäller Cameron Crowes remake av Open Your Eyes.

Om du inte har sett Tesis innan så borde du göra det. Tror faktiskt att den skulle tilltala dig riktigt mycket.

___

The Midnight Meat Train (2008)

Ta ett stort steg nedåt och träd in i storstadens innandöme! Fotografen Leon Kaufman kämpar för att få sitt stora genombrott. En fotoserie från tunnelbanans underjordiska mörker där livets ljud drunknar i det mördande larmet från tågen. Och där Leon steg för steg närmar sig den brutale seriemördaren Mahogany. Med kameran som sitt enda vittne.

Ärligt talat så finns det inte speciellt mycket positivt att säga om den här filmen. Mestadels är hela upplevelsen negativt och det skulle bli så enformigt att bara räkna upp allt som är dåligt med filmen. Men jag kan lite kortfattat dra vad som sänker det här skenande tåget.

Bristen på ett bra manus. Det finns helt enkelt ingenting som engagerar mig i det. Värst av allt är den töntiga dialogen och avsaknaden av en handling.

Bristen på bra skådespelare. Det är svårt att ta en skräckfilm seriöst när man ställer upp med; Vinnie Jones (en avdankad gammal brittisk fotbollsspelare), modellen Brooke Shields, samt den amerikanska UFC-fightern Quinton “Rampage” Jackson.

CGI. Om det är bra gjort (vilket det sällan är i min mening) så kan det fungera i en skräckfilm. Här fungerar det inte alls. Inte det minsta.

Valet av regissör. Ryûhei Kitamura ska ha credd för att han mestadels har gått sin egen väg. Jag tillhör skaran av personer som aldrig såg vad som var tjusningen med hans, i min mening: extremt överskattade, japanska debutfilm Versus.

Det mest positiva som jag kan hitta med filmen är Ted Raimis lilla roll som han har i filmen. Vill ni veta vad den är, utan att behöva se filmen, så ta er en titt på den här artikeln. Spoilervarning är härmed utfärdad.

Vad kan jag nämna mer?

-Jo, att filmen är baserad på en novell av skräckförfattaren Clive Barker. Ni vet, mannen bakom många noveller och romaner. Samt för kultrullen “Hellraiser”. Jag har inte läst så många av hans noveller eller romaner, men jag har hört av andra att det oftast håller riktigt hög kvalité. Och filmer som är baserade på hans verk är ju oftast bra tycker jag. Så är dock inte fallet med den här filmen. Så mitt råd blir att man kan se den här filmen gratis om tillfälle erbjuds, det är alltså inget som man bara måste köpa till fullpris med andra ord.

En annan sak är att filmen inte släpptes på biograferna i USA som det var tänkt från första början. Wikipedia erbjuder en förklaring;

Initially, The Midnight Meat Train was set for a May 16, 2008 release but was delayed. Ultimately, the film's release on August 1st was limited to the secondary market—of which only 100 screens showed it—with plans for a quick release on DVD. The world premiere was on July 19, 2008 at the Fantasia Festival in Montreal, in the presence of director Ryuhei Kitamura. An internet campaign was started by several horror websites, including Bloody Disgusting, to draw attention to the scaled-down theatrical release.

Clive Barker was angry with Lionsgate's treatment, believing that Lionsgate president Joe Drake is essentially shortchanging other people’s films in order to focus more attention on movies like “The Strangers,” where he received a producing credit:

“The politics that are being visited upon it have nothing to do with the movie at all. This is all about ego, and though I mourn the fact that ‘Midnight Meat Train’ was never given its chance in theaters, it’s a beautifully stylish, scary movie, and it isn’t going anywhere. People will find it, and whether they find it in midnight shows or they find it on DVD, they’ll find it, and in the end the Joe Drakes of the world will disappear.”

DÅLIG

[Wylie Times]

The Hurt Locker

Handlar om ett team minröjare i Irak. I början av filmen leds dom av Sgt Thompson (Guy Pearce) som är metodisk, försiktig och omtyckt av sina män. Han använder en robot med kamera för att bedöma situationen och går endast fram till bomben när det inte finns någon annan utväg. Sen skiter det sig ändå och man blir lite paff att Guy Pearce dör 5 minuter in i filmen, men samtidigt vet man ju också att filmen har en annan huvudperson vid namn William James som spelas av Jeremy Renner. James tar över Thompsons team och han visar sig vara raka motsatsen till honom. Han är socialt obekväm, våghalsig på gränsen till självmordsbenägen och använder ingen jäkla robot. En annan sak som jag blev förvånad över att den försvann så fort från filmen. Låter det lite klyschigt? Det är det på sätt och vis också men det görs ändå väldigt bra.

Det är välspelat av framför allt Renner och Anthony Mackie som jag knappt sett tidigare. Det dyker också upp en del större kända namn i cameos som Ralph Fiennes, David Morse och Evangeline Lilly. Det är snyggt filmat om än inte överdrivet så, det mesta är handkamera som det ser ut i dom flesta krigsfilmer nu för tiden. Bigelow lägger också in ett par snygga slo mo effekter när bomber sprängs men det är egentligen det enda speciella. Det är gediget arbete men jag fann mig själv leta efter det där lilla extra som gjort att filmen fått så bra kritik och så många priser och nomineringar på filmgalor. Jag kanske hade för höga förväntningar eller så är det bara så att Generation Kill har gjort mig bortskämd på hur bra Irak skildringar kan bli vilket givetvis är orättvist med tanke på att det är en 10 timmar lång miniserie. Det formatet går faktiskt inte att slå, säg någon andra världskriget film som är bättre än Band of Brothers?

The Hurt Locker är en riktigt bra film, bara inte riktigt lika bra som jag hade trott.

4/5

Re: Mar adentro

Den kanske var för tillrättalagd för din smak? Lite av det som både du och jag är inne på, att även om Amenabars uttalade sig om att han inte tar ställning, så är det så tydligt att han visst gör det och att det kanske förtog lite av upplevelsen för dig?

Jag ser fram emot att läsa vad du tycker om Agora. Den känns riktigt intressant och tilltalande.

Det kan vara så. Jag borde se om filmen men jag känner egentligen inte för det. Man får väl se...

Edited by Wylie Times, 07 April 2010 - 15:56.

[Synon]

Om du inte har sett Tesis innan så borde du göra det. Tror faktiskt att den skulle tilltala dig riktigt mycket.

Tack för tipset, påminn!

The Midnight Meat Train (2008)

Aj då. Vilken sågning Tycker du ska läsa några av hans böcker i stället. Finns några som jag gillar. Har ingen titel i huvudet, får återkomma om det om du vill.

The Hurt Locker

Tack för påminnelsen. Den finns ju som import hos Discshop och den hade jag ju tänkt beställa. Måste ju se den innan Oscarsgalan
Läser din recension när jag själv sett den (så jag brukar göra om det nu är någon som undrar).

[Cartman]

The Midnight Meat Train (2008)

Aj då. Vilken sågning Tycker du ska läsa några av hans böcker i stället. Finns några som jag gillar. Har ingen titel i huvudet, får återkomma om det om du vill.

Förslag mottages tacksamt. Jag vet inte vad som är läsvärt eller var jag ska börja. Så bara att tipsa på.

[Wylie Times]

An Education

En härlig liten filmpärla om en tonårig flicka i 60-talets London som drömmer om universitetsstudier på Oxford och språkresor till Paris men så träffar hon en äldre man och blir förälskad också går det som det går. Jaja det är inte speciellt originellt utan filmen bjuder istället på mycket bra skådespel från Carey Mulligan som blivit nominerad till höger och vänster på filmgalorna som går nu. Väldigt roliga Alfred Molina och Rosamund Pike (underbart minspel) och träffsäkra lärarroller från Emma Thompson och Olivia Williams. Enda svaga länken är Peter Saarsgaard som något träaktig med tanke på rollen han ska föreställa. Han klarar förvisso den britiska accenten bra men det kanske gick för mycket energi till det. Manuset av Nick Hornby är däremot klockrent.

4/5

Edited by Wylie Times, 07 April 2010 - 15:56.

[Synon]

Fick du biljetten via Metro? Grattis i såfall!

Och av ditt betyg att döma antar jag att det fanns fog för att den funnits med i gala-sammanhang...

Edited by Synon, 27 January 2010 - 22:23.

[Cartman]

An Education verkar riktigt bra och intressant. Jag smälter helt när jag ser Carey Mulligan leende. Så redan där lyckades man att sälja in filmen hos mig. Om den sedan är bra, så vore ju det en fin bonus.

[Wylie Times]

Fick du biljetten via Metro? Grattis i såfall!

Yes. Jag tog inga chanser den här gången utan ställde mig utanför biografen och köade när dom öppnade, inte för att det var så lång kö. Och det var det inte ens i närheten av fullsatt vilket iofs inte betyder att biljetterna inte tog slut, man fick nämligen hämta ut 4 st per person vilket är lite galet tycker jag.

Filmen var iaf riktigt bra och har premiär nästa helg så jag rekommenderar att gå och se den. Carey Mulligan lär som sagt få en oscarsnominering.

Edited by Wylie Times, 28 January 2010 - 15:27.

[Wylie Times]

Wylie på Göteborg international filmfestival: Dag 1

Det här blir andra året som jag går. Jag har annars varit lat när det gäller att gå på filmfestivaler dom senaste åren. En gång i tiden (95-00) reste jag till Stockholm varje år för att gå på filmfestivalen där. Men sen började det bli för dyrt och sen blev jag som sagt lat. Jag hade kunnat gå på GIFF redan 2007 när jag bodde i Borås men studier hindrade mig då, intlade jag mig själv iaf och det kanske stämde 2007 men inte 2008. Det kändes bara jobbigt helt enkelt men förra året läste jag filmvetenskap här i Gbg och där blev vi i stort sätt beordrade att gå på festivalen. Faktum är att vi inte hade några föreläsningar under hela festivalen utan fick en inlämningsuppgift om festivalen istället. Jag hade förstås tänkt gå ändå men det gjorde det roligare att ha ytterligare en orsak och jag såg många bra filmer. (Slumdog Millionaire, Syndedoche, NY, Waltz with Bashir (hade jag nominerat handlöst i filmturneringen om vi inte valt bort dokumentärer), Rev. Road m.fl.)

Så i år såg jag faktiskt fram emot en festival för första gången på länge.


Agora

Alejandro Amenabar som vi pratat om tidigare i tråden har gjort ett riktigt svulstigt drama om religiösa motsättningar i 400-talets Alexandria. Rachel Weisz spelar en av den tidens största filosofer Hypatia som i början av filmen utbildar män av både kristen, judisk och hednisk tro. (Zeus et al) Snart bryter dock stridigheter ut mellan de kristna och hedningarna, de kristna som vuxit enormt i antal vinner och förbjuder all hednisk tro. Hypatia som är eteist försöker hålla sig utanför men det är inte så lätt. Om Amenabar säger att han inte tog ställning i Mar ardentro så gör han det definitivt här. Dom kristna framställs som halvgalna och trångsynta fanatiker som ställer sig mot allt vetenskapligt tänkande. Det är svidande kritik mot religion (kristendomen) som spridande av fördummande och förstörelse. Vilket jag till stora delar håller med om så att det var lätt för mig att ta till mig den delen. Som kristen blir man antagligen sur om man kollar på filmen.

Återskapandet av Alexandria är riktigt snyggt gjort och en lyckad blandning av CGI bakgrunder och en mycket imponerande scenografi. Musiken matchar också på ett mäktigt sätt. Mycket bra skådespeleri i överlag med Rachel Weisz och Max Minghella i spetsen. En något seg inledning drar ner lite.

4,5/5

Edited by Wylie Times, 07 April 2010 - 15:56.

[Synon]

Vad roligt att få ta del av din tidigare erfarenhet av filmfestivalen! Ser fram emot att få följa dina upplevelser från årets festival. Har du redan bestämt dig för vilka filmer du ska se?
Agora, låter som en film vi ska hålla ögonen öppna efter. Vet du när vi andra får möjlighet att se den?

[Wylie Times]

Japp jag bokade många av biljetterna samma dag som dom släpptes. Biljetter till många av dom populärare filmerna brukar ta slut snabbt så det gäller att vara på hugget.

Filmerna jag ska se är:

A Single Man (såg jag igår, mer om den senare)
The Shock Doctrine
Hinter Kaifeck
Brothers
Creation
Crazy Heart
Valhalla Rising
Bad Lieutenant: Port of Call - New Orleans
John Rabe
I Love You Philip Morris
Samson and Delilah


Agora har biopremiär den 26 feruari