Sist skrev jag tydligen "tamt" om det här avsnittet... Vet inte om jag håller med om det nu.
Xena: Warrior Princess ~ Säsong 3
#101
Posted 06 June 2011 - 20:57
Sist skrev jag tydligen "tamt" om det här avsnittet... Vet inte om jag håller med om det nu.

Du skall inte lyssna på vad jag säger; du skall fatta vad jag menar.
»Ever tried. Ever failed. No matter. Try again. Fail again. Fail better.« (Samuel Beckett)
#102
Posted 16 June 2011 - 12:13
Lucy gör en bra prestation som halvt galen och tokig i det här avsnittet. Jag kan inte riktigt ta till mig det här avsnitt fullt ut, det har lite för många brister för det. Men det finns som sagt var bra scener, ovanstående som jag nämnde samt även dom som utspelar sig mellan mor och dotter.
Been There, Done That
Det här avsnittet är mycket bättre än det föregående. En klassisk tidsloop skulle man kunna säga att det är, där dom återupplever samma saker om och om igen, med små ändringar varje gång dom försöker att göra något annorlunda i hopp om att återställa tidslinjen. Den här typen av avsnitt är jag svag för. Avsnittet är mycket underhållande och lekfullt där alla är på topp, speciellt Lucy. Kanske att Gabrielle är aningens nedtonad till förmån för Xena och Joxer, men det är helt okej för mig. Roligaste scenen i hela avsnittet är nog hur arg Xena blir efter ett tag på den där tuppen som galer. Eller vad sägs om följande uttryck. Om blickar kunde döda så hade dom nog gjort det där och då.
Edited by Piranhaconda, 16 June 2011 - 12:30.
#103
Posted 17 June 2011 - 08:32
Gillar det här avsnittet, många bra scener och Romeo & Julia-temat funkar alldeles utmärkt. En av mina favoritscener är (fortfarande) scenen där Joxer frågar: "Är det där ett sugmärke" och Xena och Gabrielle tävlar i att se oskyldiga ut.
(49/303) The Dirty Half Dozen
Ett mellanavsnitt som jag alltid gillat. Gillar hur Xena plockar in gamla synder och hur dessa interagerar med varandra. Katrina Hobbs (Glaphyra) räcker kanske inte helt till i sin roll men funkar helt klart och karaktären är intressant. Agathon är kanske avsnittets vekaste karaktär, för barnslig tycker jag för att riktigt passa in på Ares mall. Jag hade gärna tagit en karaktär med med karisma och pondus.
(50/304) The Deliverer
Ahh. Det börjar: The breakdown. The shakedown. The takedown. Lucy och Reneé får backup av Karl Urban (Caesar), Jennifer Ward-Lealand (Boadicea) och Martin Csokas (Khrafstar); varav den sistnämnda antagligen gör sin bästa roll i serien. Storyn börjar kanske lite halvvekt men tar sig allt eftersom Krafstar fångar in Gabrielle i sitt nät. Några riktigt bra scener, speciellt på slutet, mellan Xena och Gabrielle.

Du skall inte lyssna på vad jag säger; du skall fatta vad jag menar.
»Ever tried. Ever failed. No matter. Try again. Fail again. Fail better.« (Samuel Beckett)
#104
Posted 17 June 2011 - 13:01
#105
Posted 17 June 2011 - 13:05
BTW, nu bölev jag nästan sugen på att se en filmatisering av R&J... Någon som känner till någon bra?

Du skall inte lyssna på vad jag säger; du skall fatta vad jag menar.
»Ever tried. Ever failed. No matter. Try again. Fail again. Fail better.« (Samuel Beckett)
#106
Posted 17 June 2011 - 13:22
Den enda filmen som jag kan rekommendera är den version som Australiensaren Baz Luhrman gjorde 1996. Den tycker jag är bra. Sedan finns ju alltid Gnomeo & Juliet att ta till. Har dock inte sett den.
#107
Posted 17 June 2011 - 15:11
Romeo+Juliet med Leo DiCaprio har jag aldrig sett - jag var mer sugen på en mer tidsenlig version. (Minns att jag har sett en rätt charmig nutidsversion med Hockey och konståkning istället för fäktning).

Du skall inte lyssna på vad jag säger; du skall fatta vad jag menar.
»Ever tried. Ever failed. No matter. Try again. Fail again. Fail better.« (Samuel Beckett)
#108
Posted 17 June 2011 - 16:29
Den alternativa versionen som du tipsar om verkar vara charmig. Något du tror att jag skulle uppskatta?
#109
Posted 17 June 2011 - 17:27
Jag tror definitivt du skulle gilla den. En riktigt bra modern take på en klassisk kärlekshistoria.

Du skall inte lyssna på vad jag säger; du skall fatta vad jag menar.
»Ever tried. Ever failed. No matter. Try again. Fail again. Fail better.« (Samuel Beckett)
#110
Posted 26 June 2011 - 20:19
Ett halvbra avsnitt som jag kanske sett aningen för många gånger. Rolig kombo med en hint till Arthur-eposet och jag gillar verkligen scenen där xena drar skalibur - beundrar klingan och med ett "nice blade" stoppar ned det i stenen igen. Guldstjärna till den som kom på detaljen sedan med de två riddarna som står och sliter i det efteråt.
en sak som jag tänkt på men aldrig brytt mig om att kolla upp är huruvida scene där Lucy springer längs stupet ned mot havet om det är något som ursprungligen spelades in för vinjetten (det påminner ju lite om de sekvenserna) förljande står på Whoosh:
»Epaulet alert! In the scene where Xena is running along the ridge by the ocean, she has neither epaulets (shoulder armor) or upper arm bands on? Shots from the title sequence? The only scenes shown thus far with Xena wearing no upper arm bands or epaulets are in that sequence, and she is on the ridge overlooking the sea. (For the truly nitpicky, she is wearing a belt and the breastplate is pointed not rounded in the center...and yes you have to look very closely on slo-mo to see this...we're just too obsessed!). Apparently those breastplates are cinched tight enough for them to stay up without support even when she's running. No wonder Lawless commented on them making the costume more comfortable as time went on -- it might be a little tough to breath at times otherwise.« — [Källa]
Edited by XC, 26 June 2011 - 20:20.

Du skall inte lyssna på vad jag säger; du skall fatta vad jag menar.
»Ever tried. Ever failed. No matter. Try again. Fail again. Fail better.« (Samuel Beckett)
#111
Posted 28 June 2011 - 12:28
Jag gillar det här avsnittet. Det är verkligen en brokig skara med medhjälpare som Xena rekryterar. Ingen av dom är bättre än den andre och även om dom har stora egon så visar dom att det finns tillfällen då man måste samarbeta för att uppnå ett större mål. Och jag får gång på gång påminna mig om att detta avsnitts Agathon inte är denne och inte heller denne, utan någon helt annan.
#112
Posted 21 July 2011 - 12:50
Det här är ett klart intressant avsnitt. Inledningsvis så får man en känsla av att det både finns samarbete men även en rätt markant alla mot alla känsla. Som tur är så styrs den biten upp och blir mer tydlig under avsnittets gång. Skådespelarna är riktigt bra i det här avsnittet och det är trevligt att se biroller som är lika jämna som våra huvudpersoner. Främst så imponerar Martin Csokas stort som Khrafstar. Men Jennifer Ward-Lealand som Boadicea går inte av för hackor heller. Dessutom så har Khrafstar och Gabrielle några riktigt bra scener i avsnittet. Som när Khrafstar berättar mer om sitt förflutna och sakta men säkert drar åt snaran runt Gabrielles hals utan att hon känner det. Och om man tar bort den där putslustiga mustaschen som Dahok (eller var det en av dennes hantlangare?) har så ser den karaktären riktigt elak ut. Jag kan inte annat än att beundra Karl Urban som alltid gör en bra tolkning av Caesar. I det här avsnittet är den rollen försvinnande liten men Karl Urban går in och verkligen äger dom scenerna och det är verkligen häftigt och beundransvärt. Avsnittets sista replik är så oerhört bra.
Gabrielle: Xena?
Xena: I'm here Gabrielle.
Gabrielle: It hurts inside.
Xena: What?
Gabrielle: Everything's changed. Everything.
Xena: Hey. It’s gonna be OK. Promise.
#113
Posted 22 July 2011 - 12:45
Bra början på avsnittet där man får se och även känna hur Gabriell har det rent emotionellt efter att hon dödade för första gången i det föregående avsnittet. Renee spelar bra och jag är tacksam att man inte drog ut på drömscenen mer än nödvändigt för då hade man riskerat att förlöjliga det hela. Det här är även att avsnitt som passar bra till det föregående eftersom kontinuiteten är på topp. Jag tycker att det är trevligt att man tar med Banshee. En varelse som man inte ser ofta i vare sig film eller tv-serier. Dessutom så skiljer sig det har avsnittets Banshee mot dom som jag har sett tidigare i film och tv-serier och det var ett välkommet inslag. En annan sak som jag uppskattar i det här avsnittet är den oväntade händelsen att Gabrielle är havande. Okej, nu är det inte en lika stor överraskning som det var första gångerna man såg avsnittet men det är ändock bra och intressant. Att man sedan löste det med en klassisk tvist som hämtade från en klassisk skräckfilm är bara bra. Det vill säga att graviditeten samt förlossningen sker tämligen onaturligt under avsnittets gång. Och hela delen i den här tv-serien som kretsar kring Hope är mycket intressant. En annan sak är att det är lätt att förstå Gabrielle i hennes handlande i detta avsnitt. Naturligt eller onaturligt, Gabrielle är trots allt den som gick igenom det hela och om det inte hade lämnat spår efter sig så hade det varit mycket konstigt. Dessutom så är hon ju under en hel del emotionell press vid tillfället vilket bara ökar på förståelsen för dom val som hon gör.
Tack XC för trivian till avsnittet. Mycket intressant och jag reagerade faktiskt på den scenen innan jag läste det du hade citerat. Men bra att få en fördjupning i det hela från whoosh.
#114
Posted 22 July 2011 - 13:01
Jag gillar de här avsnitten när vi får möta Xena i hennes förflutna, extra kul dessutom att det finns (fanns) människor redan då som Xena helt enkelt inte kunde mästra. Kanske så är jag inte överdrivet förtjust i allt magiska mumbo-jumbon men det funkar betydligt bättre här än i uppföljaravsnitten i säsong 5.
Lao Ma är en bra karaktär som det är nästan synd att man tog livet av. Ming Tien är väl lite småträig och lyckas varken i barn eller ungdomsform engagera. Skådespelaren gör rätt bra ifrån sig iaf tycker jag.
(54/308) The King of Assassins
Jag hade gärna sett att man använt Jett i fler avsnitt, rolig karaktär och Ted Raimi får flexa sin talang. Bra avsnitt som klarar sig med en ytterlist liten dos Xena.
(55/309) Warrior...Priestess...Tramp
Det är faktiskt imponerande att man lyckas plocka in ytterligare en dubbelgångare till Xena utan att konceptet känns urvattnat. Bra jobb för Lucy som sköter sin trippel roll bra. Extra bra i scenen på bordellen där Xena, Leah och Gabrielle till synes tar farväl av Meg och tackar för hjälpen - Lucy lyckas med en bra dualitet i både Meg och Leah som gör att man på förhand inte riktigt kan vara säker på vem som är vem. Och Reneé har två väldigt bra och roliga scener i början av avsnittet.

Du skall inte lyssna på vad jag säger; du skall fatta vad jag menar.
»Ever tried. Ever failed. No matter. Try again. Fail again. Fail better.« (Samuel Beckett)
#115
Posted 22 July 2011 - 13:23
Men nu när jag har fått upp farten så ska jag väl se till att undvika handbromsen igen.
Återkommer med omdömen.
#116
Posted 22 July 2011 - 15:27

Du skall inte lyssna på vad jag säger; du skall fatta vad jag menar.
»Ever tried. Ever failed. No matter. Try again. Fail again. Fail better.« (Samuel Beckett)
#117
Posted 29 July 2011 - 18:04
Säger bara en sak: Alex Tydings! Det är svårt att tänka sig någon annan i rollen som afrodite. Rätt kul story där Gabrielle sätter snurr på tillvaron. Väldigt kul hur man lyckas skriva in underbara Minya också i avsnittet.
(57/311) Maternal Instincts
När man känner till det så märks det att tv-bolaget bytte plats på vissa avsnitt. Gabrielle har ett helt annat sinneslag här än hon hade i tex WPT och tQiM. Väldigt kul att man kommer ihåg Ephiny och Xenan när kentaurerna har ett historiskt fredsföredrag att skriva på. Enda kruxet med avsnittet är väl kanske Hope som känns lite småträig. En sak som man funderar lite över att Velasca inte slapp lös också - antar att Hope och/eller Callisto "tryckte" tillbaka henne?
(58/312) The Bitter Suite
Mmm. Det här avsnittet är riktigt bra. Sångerna. Färgerna. Och som Hudson Leick åter igen briljerar emot Lucy (även om hon också är bra). Sett till när avsnittet producerades så är special-effekterna ruggigt bra.

Du skall inte lyssna på vad jag säger; du skall fatta vad jag menar.
»Ever tried. Ever failed. No matter. Try again. Fail again. Fail better.« (Samuel Beckett)
#118
Posted 01 August 2011 - 13:01
#119
Posted 10 August 2011 - 12:26
Ett intressant avsnitt. Jag förstår att Gabrielle har en del betänkligheter med det som Xena säger att hon behöver utföra. Jag gillar upplägget med att berätta om det som har hänt genom tillbakablickar medans Xena och Gabrielle färdas mot Chin. Sett till övriga karaktärer i avsnittet så är Borias rätt trist och inte blir det bättre av hur Marton Csokas spelar karaktären. Mest kanske jag stör mig på hur han pratar. Jacqueline Kim som spelar Lao Ma är mycket bra och jag håller med XC om att det var synd att den karaktären togs av daga så pass snabbt. Värre är det med Grant McFarland som spelar Ming Tzu. Karaktären i sig är det väl inget större fel på, men Grant gör ingen vidare rolltolkning måste jag säga. Det känns riktigt blekt. Miljöerna i avsnittet är mycket smakfulla och vackra. Slutet av avsnittet är riktigt bra och intressant. Jag gissar på att det inte var så många som såg det komma då det sändes för första gången på tv.
Starten på det här avsnittet är bra. Det tillfälliga straffet med träskivan som Xena utsätts för känns som något som har hänt i verkligheten. Synd bara att man inte vet vad det kallas för så att man kunde söka efter mer fakta. Även det här avsnittets tillbakablickar är bra och intressanta. Speciellt då man får se hur Lao Ma tränar och lär upp Xena. Som XC skrev, det är intressant att få se att det faktiskt fanns någon som Xena inte rådde på. Gabrielles del i handlingen är riktigt intressant. Hon har flera bra scener med Xena och man förstår hur Gabrielle tänker kring dom val som hon ställs inför. Jag gillar slutet på avsnittet när Xena får visa upp allt som hon lärde sig av Lao Ma.
#120
Posted 11 August 2011 - 12:50
Jag håller med XC. Jett hade man gärna fått använda i fler avsnitt. Karaktären är intressant och Ted Raimi är riktigt bra på att spela dubbla karaktärer i ett och samma avsnitt. Dessutom blev det en bra blandning av Joxer/Jett tillsammans med Autolycus och Gabrielle. Avsnittet börjar bra måste jag säga. Joxer visar helt plötsligt upp en ny sida. Eller det är vad dom vill att vi ska tro i varje fall. Jag kan tycka att det är synd att dom avslöjade så tidigt att det inte är Joxer utan Jett. Man hade gott kunnat dra lite till på det avslöjandet.
Som XC skrev. Det är imponerande att man lyckas så bra med att introducera en till dubbelgångare till Xena. Leah är dessutom en intressant sådan. Jag gillar även sättet som hon pratar på. Avsnittet i sig är riktigt underhållande. Jag gillar hur bra Lucy är på att spela dom olika karaktärerna. Hon briljerar återigen i detta avsnitt. Hon ger dom verkligen liv i allt från hur dom pratar, hur dom för sig till deras olika personligheter. Handlingen är bra och väldigt roligt. Framförandet av "Joxer the Mighty" i detta avsnitt måste nog tillhöra ett av dom bättre. En annan rolig scen är när Leah är i glädjekvarteren och där öppnar några dörrar i sitt sökande. Speciellt en där man hör en man vara exalterad och sedan flera bräkanden. Varpå Leah leverar denna odödliga replik.
"I hope that's a petting zoo. Oh, please, let that be a petting zoo."
#121
Posted 11 August 2011 - 13:01

Du skall inte lyssna på vad jag säger; du skall fatta vad jag menar.
»Ever tried. Ever failed. No matter. Try again. Fail again. Fail better.« (Samuel Beckett)
#122
Posted 11 August 2011 - 13:48
Edited by Piranhaconda, 11 August 2011 - 13:48.
#123
Posted 12 August 2011 - 12:24
Trevligt att Gabrielle får breda ut sig lite mer i det här avsnittet. Dessutom är det trevigt att återse inte bara Minya, utan även Joxer, Ares och Afrodite. Handlingen som sådan är både smart och rolig. Jag gillar idén om en skriftrulle där allt man skriver blir till verklighet. I den här serien betyder det givetvis en massa dråpliga och roliga situationer. Jag gillar scenen som Gabrielle har i början av avsnittet där hon sparkar rumpa på samma sätt som bara Xena kan göra. Det har hon skriftrullen att tacka för. I slutänden så är det dock Xena som får rycka in och rädda dagen efter att det övriga gänget har skruvat till tillvaron några varv för mycket.
Jag håller med XC om att det här avsnittet känns avigt om man ser till hur både Gabrielle och Xena har framställts i dom senaste avsnitten. Så det märks att man har bytt plats på sändningsordningen för en del avsnitt. Bortsett från att det skaver lite så är det här avsnittet bra och riktigt intressant. Dels så återkommer Callisto och det är ju aldrig fel. Sedan är det även intressant att återse Solan, Hope, Ephiny och Xenan. Att låta handlingen kretsa kring Solan och Hope var ett bra val. Secenerna mellan Hope och Gabrielle är riktigt starka. Även mellan Xena och Solan. Men slutet på avsnittet är ju det som verkligen känns som ett slag i magen. Man kan ju förstå att Xena reagerar som hon gör, men samtidigt kan man inte klandra Gabrielle för det som hände. Hon känns mer som en bricka i spelet än något annat. Dessutom har hon sina egna känslor att hantera med tanke på valet hon ställdes inför och vad hon sedan gjorde. Det satte säkert sina spår, precis som det gjorde hos Xena med, med tanke på vad som hände med Solan.
#124
Posted 12 August 2011 - 13:04

Du skall inte lyssna på vad jag säger; du skall fatta vad jag menar.
»Ever tried. Ever failed. No matter. Try again. Fail again. Fail better.« (Samuel Beckett)
#125
Posted 12 August 2011 - 13:50
Och nu till 10 000 kronors frågan.
Edited by Piranhaconda, 12 August 2011 - 13:51.



