1001 replies to this topic

[dukeofnewyork]

Ser fram emot att se dina reflektioner, inte minst kring Crazy Heart och även (om än med viss bävan) Bad Lieutenant: PoC - NO.

[XC]

Samurai Chicks / Dokuritsu shôjo gurentai (2004)
Ja, var sjutton börjar man? Rätt tunn story, som med lite arbete skulle ha kunnat vara bra. Vissa brister i dialogen, halva tiden har jag haft känslan av att det mesta av dialogen sker utanför kameran. Mixen av dans och kampsport är rätt lyckad ändå, och även om de absurda och bisarra detaljerna staplas uppe på varandra (och det är lite svårt och helt förstå intrigen) så har man inte tråkigt en enda gång. Det här känns som ett utslag av en japansk chickflick mixat med kampsport, blod och en udda (på gränsen till bisarr) humor. Jag betvivlar starkt att det är meningen att man skall ta den seriöst. På det hela taget film som det är rätt kul att ha snubblat över. -- OK.

Edited by XC, 31 January 2010 - 21:14.

[Synon]

District 9
Sharlto Copley gör en magnifik insats som Wikus van der Merwe.
4/5
Mer i filmens tråd


Ponyo på klippan vid havet
Når inte riktigt upp till samma nivå som t ex Spirited Away.
3/5
Lite mer i filmens tråd

Edited by Synon, 31 January 2010 - 23:50.

[Wylie Times]

Wylie på Göteborg international filmfestival: Dag 2

Började inte så bra. När jag kom fram till biografen insåg jag att jag glömt biljetterna. Eftersom jag bor för långt bort och inte har någon bil kopplat samman med att GIFF har som policy att inte släppa in efter filmen har börjat var det bara att inse att jag inte skulle få se White Material. Det gjorde mig egentligen inte så mycket, jag hade ändå övervägt att byta ut den filmen men nu blev det 70 spänn i sjön istället. Oh well, tillbaka till lägenheten och hämta biljetten till kvällens andra film. Naturligtvis var det riktigt kallt den här kvällen och naturligtvis blev det långa väntetider på bussar och spårvagnar. Inte min dag helt enkelt, men den fick ett gott slut iaf...

A Single Man

Jag hade förväntningar på den här filmen, inte jätte höga men jag hade hört bra saker om Colin Firth i den som blivit nominerad till både SAG och GG. Med facit i hand så överträffades förväntningarna klart och det ska bli väldigt intressant att se Crazy Heart för jag har svårt att se hur Jeff Bridges ska kunna bräcka Colin Firths magnifika prestation i den här filmen.

Det var länge sen jag såg en så här imponerande debutfilm av en regissör. Ford har ett väldigt speciellt öga till det visuella. Inledningsscenen är t.ex grymt snygg. Det intressanta är hur Ford använder skiften i färgstyrka för att både skildra sinnesstämningen hos huvudpersonen George och hans minnen. Det förvirrade mig först men vänjer man sig och inser det geniala och vackra i det. Han fångar dessutom tidsepoken perfekt i kostym, hår och smink, scenografi. Det här slår t.o.m. Mad Men på fingrarna i 60-tals skildring. Underbar musik också. Övriga skådespelare är också väldigt bra, speciellt Julianne Moore men det här är som sagt Colin Firths film. George är en man som gett upp livet efter att hans älskare Jim dött i en bilolycka. Han tar sig håglöst genom dagarna och blir ständigt påmind om mannen som han förlorat. Det är svårt att beskriva det briljanta i Firth skådespel. Det finns en scen i filmen där George minns dagen då han får telefonsamtalet om Jims död från Jims kusin. Hans föräldrar ville inte ringa honom och vill inte ha honom på begravningen. Firth spelar scenen med sådan intensiv sorg samtidigt som han ändå behåller behärskningen så pass att han kan prata. Det är både en suverän scen och väldigt talande för hur Colin Firth angriper rollen.

Missa inte den här underbara filmen. Biopremiär den 19 februari.

5,5/5

Ser fram emot att se dina reflektioner, inte minst kring Crazy Heart och även (om än med viss bävan) Bad Lieutenant: PoC - NO.

Bad Lieutenant ska bli intressant att se. Känns å ena sidan som en väldigt onödigt remake med en garanterat över-överspelande Nic Cage i titelrollen. Å andra sidan Werner Herzog.

Edited by Wylie Times, 19 September 2010 - 18:57.

[Synon]

Aj då, vilken dålig början. Men tur i oturen att det var en film du iaf funderat på att skippa, plus att du fick kompensation - med råge som det verkar - genom att få se en riktigt bra film. Fullpoängare, du har fångat mitt intresse för filmen. Låter helt klart som något jag vill se. Väldigt nyfiken på Colin Firth. Tack för tipset.

PS. Önskar att SF hade samma policy...

[Cartman]

Agora verkar ju riktigt intressant. Speciellt att den är kritisk i sin ton, oavsett om man sedan håller med eller ej. Spännande. Den måste jag givetvis se. Även samma sak me A Single Man.

Det var många intressanta filmer som du ska se Wylie. Det ska bli kul och intressant att läsa vad du tycker om dom.

Valhalla Rising startade jag upp någon tråd för här på SFN har jag för mig. Vet inte vad som hände med den filmen då jag trodde den skulle ha premiär för länge sedan. Den känns lite häftig (även om jag inte tror den är så bra kanske). Men Nicolas Winding Refn och Mads Mikkelsen brukar ju oftast vara intressanta, så man ska väl inte räkna ut filmen helt innan man har sett den.

@ XC - Re: Samurai Chicks / Dokuritsu shôjo gurentai (2004)

Är det en film som du tror att även jag skulle tycka om?

[XC]

@ XC - Re: Samurai Chicks / Dokuritsu shôjo gurentai (2004)
Är det en film som du tror att även jag skulle tycka om?

Jag tror att du skulle gilla den, den är underhållande (även om den tappar lite mot slutet) och har en del udda idéer om spionage. Jag tycker inte att den är dålig alls, och om man på förhand vet att dansskolan ligger på Okinawa så är jag övertygad om att intrigen är lättare att följa. Vad jag förstår så är det här frågan om japansk indie-film. (Tvekade lite på betyget - jag skulle faktiskt inte ha något emot och införliva den i samlingen, till rätt pris).

Håller f.ö. med om att Agora och Valhalla Raising verkar vara sevärda filmer.

[Cartman]

En liten reminder till Wylie sedan. Mycket riktigt har Valhalla Rising en egen tråd på forumet.

@ XC - Re: Samurai Chicks / Dokuritsu shôjo gurentai (2004)
Är det en film som du tror att även jag skulle tycka om?

Jag tror att du skulle gilla den, den är underhållande (även om den tappar lite mot slutet) och har en del udda idéer om spionage. Jag tycker inte att den är dålig alls, och om man på förhand vet att dansskolan ligger på Okinawa så är jag övertygad om att intrigen är lättare att följa. Vad jag förstår så är det här frågan om japansk indie-film. (Tvekade lite på betyget - jag skulle faktiskt inte ha något emot och införliva den i samlingen, till rätt pris).

Håller f.ö. med om att Agora och Valhalla Raising verkar vara sevärda filmer.

Intressant. Det har ju hänt tidigare att man har sett indie-filmer från japan tidigare. Ja, asien i det stora hela. Med tanke på den annorlunda kulturen så är det inte alltid lätt att hänga med i svängarna. Just humor i japan är ju något väldigt brett. Det dom tycker är jättekul, rynkar en annan på näsan åt, och tvärtom. Men din recension ger mersmak så jag ska försöka se till att se den här filmen framöver.

[XC]

Säg till om du vill låna mitt ex av filmen.

[Cartman]

Till.

Ja, det vore kul om vi kunde fixa på något sätt.

[Wylie Times]

Önskar att SF hade samma policy...

Jag också.

En liten reminder till Wylie sedan. Mycket riktigt har Valhalla Rising en egen tråd på forumet.

Well, som film moderator så visste jag givetvis redan det....

Jag är själv inte helt hundra på den men Mads Mikkelsen + vikingar låter ju inte helt fel. Sen har jag nog faktiskt bara sett Pusher av Nicolas Winding Refn tidigare filmer.

[Cartman]

En liten reminder till Wylie sedan. Mycket riktigt har Valhalla Rising en egen tråd på forumet.

Well, som film moderator så visste jag givetvis redan det....

Självklart. Något annat trodde jag inte heller.

Jag är själv inte helt hundra på den men Mads Mikkelsen + vikingar låter ju inte helt fel. Sen har jag nog faktiskt bara sett Pusher av Nicolas Winding Refn tidigare filmer.

Jag tänker som dig angående Valhalla Rising. På pappret låter det ju inte helt fel.



Se Bronson asap! Återkom sedan. Kan nästan ta gift på att du kommer att gilla filmen.

[Synon]

Jag var visst inte ensam om att tycka att Transformers: Revenge of the Fallen och G.I. Joe: The Rise of the Cobra var "så där"... De har goda chanser att ta hem en glänsande liten statyett, närmare bestämt en Razzie

[Wylie Times]

Se Bronson asap! Återkom sedan. Kan nästan ta gift på att du kommer att gilla filmen.

Ok.

Bronson

Jag tror det var bra att du inte tog gift på att jag skulle gilla den. Tom Hardy är riktigt bra i huvudrollen och bär verkligen filmen på sina axlar tillsammans med Refns öga för det visuella. Det är sterilt, avskalat och väldigt tydligt inspirerat av A Clockwork Orange med lågsamma tagningar, ultra våld till klassisk musik och hur Bronson själv talar till filmens publik. Men till skillnad från Kubricks mästerverk så finns det inget djup under ytan. Bara en meningslös cirkel av våld som aldrig tar slut och snarare blir tröttsamt än talande för nåt sorts oförklarligt våldsbeteende. Bronson är en fascinerande person i början men när man aldrig kommer honom närmare på djupet så försvinner det och man tappar intresset för både karaktären och filmen.

2,5/5

Edited by Wylie Times, 07 April 2010 - 15:54.

[Cartman]

Hoppsan. Så fel jag kunde ha.

Men kul att du såg filmen iaf. Får se om jag kan tipsa om något mer framöver, eller om du har tappat förtroendet för min "filmsmak" nu.

Edited by Cartman, 02 February 2010 - 14:36.

[Wylie Times]

Rekommendera på du så kollar jag om det verkar intressant.

[Wylie Times]

Seven Pounds

Will Smith har två lägen antingen är han over the top, larger than life, in your face osv osv eller så är det synd om honom. Här är det synd om honom. Jätte synd om honom. Ungefär som i The Pursuit of Happyness som f.ö. regisserades av Gabriele Muccino som också står bakom kameran här. Filmen är uppbyggd på ett ganska intressant sätt. Det står klart redan i början att Ben (Smith) tänker ta livet av sig och sen är resten av filmen eller ja, halva iaf (det är väldigt förutsägbart) ett mysterium som nystas upp om varför han vill dö. Smith är inte dålig ifilmen, inte alls och Rosario Dawson gör också en solid insats men det blir för mycket av det känslosamt sentimentala som Hollywood sällan kan leva utan. Speciellt inte Will Smith. Bara en gång skulle jag vilja se honom överaska i ett rollval. Som film är Seven Pounds helt ok men den lyfter sig inte över mängden.

3/5

Edited by Wylie Times, 07 April 2010 - 15:54.

[Crusader]

Seven Pounds

En man, jagad av tragiska minnen, reser genom USA för att förbättra livet för 7 personer han anser vara värdiga.

Will Smith när han är som bäst. Tragisk historia men samtidigt väldigt varm. Lite väl förutsägbar men det gör inte så mycket. Man blir tårögd i slutet när han finner en vilja att leva igen men fattar ändå samma beslut för att rädda den han älskar. Bra och rörande film men är ibland lite för mycket. Ett traditionellt drama på gott och ont.

7/10

Edited by Crusader, 03 February 2010 - 03:59.

[Wylie Times]

Wylie på Göteborg international filmfestival: Dag 3

Ah, Bergakungen 2. Festivalens bästa salong om man är där i tid. (vilket jag var) Varför är den bäst, jo därför att det är en gammal anrik biograf med högt kulturvärde som... nej vänta, det är dom andra biograferna. Bergakungen är hyprmodern och används till vardags av SF. Salong 2 hatr tillsammans med 1 den största duken och dessutom plusstolar (En rad i mitten med lite bättre stolar och obegränsat benutrymme) som normalt kosta en tjuga extra men inte på festivalen. Då är det först till kvarn. Ok, visst Draken är en svincool biograf som har allt det där som jag pratade om tidigare och det är absolut speciellt att sitta i såna biografer. MEN inte särskilt bekvämt om man är lång som jag är. Ergo BK2 rules.

The Shock Doctrine

Däremot är det slöseri att visa dokumentärfilmer på en så stor duk. Allt arkivmaterial från filmen (mycket) blir antingen väldigt suddigt eller pixligt och sen var det nåt fel på ljudet också så att det bara gick ut monoljud utan bas. Enormt slöseri mao och väldigt irriternade första 10-15 minuterna tills man accepterat situationen och vant sig.

Shock Doctrine bygger iaf på en bok av Naomi Klein och handlar om hur amerikansk kapitalism har förstört länder som Chile på 70-talet, England under Thatcher, Ryssland efter järnridåns fall samt resten av världen förra året genom en sorts ekonomisk chockterapi.

Titeln avser vad Klein tolkar som en central doktrin i den liberala nationalekonomen och statistikern Milton Friedmans livsverk. Klein menar att Friedman ansåg att liberala reformer bäst kan genomföras när individerna i ett samhälle befinner sig i ett tillstånd av chock, och således är desorienterade.

Väldigt intressant film om man är intresserad av historia och politik.

4/5


Hinter Kaifeck (Kaifeck Murder)

Tysk skräckis med Benno Fürmann (Princessan + Krigaren, Speed Racer) Han spelar fotografen Marc som kommer till en liten by med sin son för att dokumentera en vinter festival som fortfarande använder gamla hedniska traditioner. 80 år tidigare skedde ett brutalt mord på en familj i byn som aldrig blev uppklarat och spåren sitter fortfarande kvar hos byborna. På nätterna börjar Marc drömma konstiga saker. Det låter tyvärr bättre än det är. För det första så står det väldigt klart att Benno Fürmanns insats i Princessan + krigaren var en lyckosam slump för honom. Det hjälpte säkert att han jobbade med Tom Twyker. För här är han riktigt dålig och han är inte den enda. Sen blir storyn så rörig mot slutet att man tappar engagemang. Stämningsmässigt är det dock välgjort. Men tyvärr känns det mest som en bortslarvad premiss som kunde ha gett något mycket bättre.

2/5

Edited by Wylie Times, 07 April 2010 - 15:54.

[Synon]

Gillar verkligen att läsa dina små anekdoter. Keep up the good work

Vad surt med The Shock Doctrine med allt strul, sånt kan vara enormt irriterande och ta bort fokus från duken. Skönt att du lyckades härda ut.

[Crusader]

Know1ng

När en 50 år gammal tidskapsel öppnas så får Professor John Koestler's son, Caleb, ett brev fyllt med siffror. En utråkad kväll börjar John undersöka siffrorna och kommer upptäcker att de går samman med de senaste 50 årens största katastrofer i USA. Kan verkligen brevet vara en varning för kommande katastrofer? Var kommer kunskapen från och vilka är de män i svart som viskar till hans son?

Överaskande bra. Tragiska och hoplösa Domedagsfilmer finns det gott om men till skillnad från de andra så får man här svar på alla frågor. I de flesta filmer av den här typen så får tittarna inget svar utan bara möjliga teorier och filmerna brukar oftast sluta strax innan själva domedagen händer. Men så är det inte med den här filmen. Hår får vi se allyt, veta typ allt och även se vad som hände sedan. Det är givetvis både på gott och ont. Man får ingen mystik kvar eller något att fundera på för allt förklaras vilket kan kännas lite tråkigt. Men samtidigt är det också väldigt uppfriskande att för en gången skull få bevitna händelser som saknas i andra filmer av den här typen. I en typisk film av det här slaget så hade man inte fått någon närmare blick på männen i svart och rymdskeppet utan snarare hade den slutat med att Caleb försvann spårlöst och John satt ensam och väntade på domedagen utan att man fick se om den inträffade eller inte. Jag är rätt trött på den typen av filmer så det här var en trevlig överaskning även om de gick lite väl långt med hintarna. Att John och Caleb diskuterade liv på andra planeter i början gjorde det hela väldigt uppenbart vilka männen i svart var likaså att man fick se dem så mycket.
Som sagt, bra och spännande. En aning förutsägbar och lite förmånga hintar om vad som pågår men en underhållande annorlunda version av domedagsfilmer.

7,5/10

Edited by Crusader, 04 February 2010 - 02:07.

[Wylie Times]

Wylie på Göteborg international filmfestival: Dag 4

Efter två dagars välförtjänt vila så var det dags för nästa två filmer. Den här kvällen bjöds det på Häagen-Dasz glass i foajen på Draken. Perfekt i februari när när det snöar ute. (Glassen var faktiskt väldigt god men en kopp varm choklad kanske hade varit mer passande.)

Brothers

Ända sen jag såg trailern till den här filmen har jag hyst agg mot Natalie Portman och Jake Gyllenhaals karaktärer för att dom beter sig så svinaktigt åt men trailern är något missvisande. (Va? Det brukar dom ju aldrig vara... ) Sam (Toby Maguire) åker till kriget i Irak och blir tillfångatagen men alla där hemma tror att han är död. Under tiden hjälper Sams struliga bror Tommy (Gyllenhaal) hemma hos den den förmodade änkan Grace (Portman) och han blir en ny fadersfigur för Sams döttrar. Men det händer egentligen inte så mycket mellan dom, faktum är att jag tror man får se allt det i trailern. Istället handlar det om rubbad Sam har blivit under sin tid som fånge och hur hans familj inte längre känner igen honom. Dessutom bär Sam på en stor skuld från vad som hände i Irak.

Det är en väldigt gråtmild film. Natalie Portman gråter en himla massa i filmen men det blir ändå inte sådär sentimental sliskigt som det tenderar att bli i Hollywood (se Seven Pounds några poster upp) Det är väldigt bra spelat också av alla inblandade. Speciellt dom två barnskådisarna som spelar Sam och Grace döttrar. Men jag kunde inte låta bli att tänka att det varit mer passande om Gyllenhaal och Maguire spelat motsatta roller. Inte för att det är direkt opassande som det är utan det känns bara mer naturligt att det skulle ha varit så vilket är både på gott och ont. Det ändras emellertid i andra delen av filmen när Sam kommer hem igen och Maguires skådespel verkligen lyfter. Det är den delen av filmen som är riktigt bra också och man hade antagligen kunnat korta ner den första delen en aning där man egentligen bara väntar på att han ska komma hem.

Det ska tilläggas att jag inte sett den danska filmen Brødre av Susanne Bier som den är baserad på. Biers filmer är väldigt populära i Hollywood verkar det som.

4/5

Creation

Äkta paret Paul Bettany och Jennifer Connelly spelar det äkta paret Charles och Emma Darwin. Dom har jätte bra kemi tillsammans av någon anledning. Filmen handlar om hur Darwin skriver den revolutionerande boken The Orgin of the Species men mest handlar den egentligen om hur Charles hanterar sorgen efter att hans äldsta dotter Annie dör. Vilket jag inte alls hade räknat med men det gjorde inte alls saken sämre även om många säkert blir besvikna över att filmen inte behandlar evolutionsläran närmare och framför allt kontroversen kring den som i stort sett slopas helt bortsett från att hans fru sätter sig på tvären. Med tanke på hur djupt religiös hon framställs köper jag inte riktigt slutet heller. Men Paul Bettany är fantastisk och återigen en briljant barnskådis i flickan som spelar Annie. Riktigt snyggt filmat är det också.

4/5

Jag var tvungen att tvärkolla vem som regisserat Creation och det visade sig Jon Amiel som dock har en föga imponerande meritlista med filmer som Sommersby och Entrapment men också The Core som är en katastroffilm som jag missat. Skämmes Wylie!

Gillar verkligen att läsa dina små anekdoter. Keep up the good work

Tack. Roligt att höra.

Edited by Wylie Times, 07 April 2010 - 15:55.

[Synon]

Ja, taskig tajming med glass en sådan dag
Två filmer som verkar vara bra och som jag kan tänka mig att se. Kul att få lite tips.

Äkta paret Paul Bettany och Jennifer Connelly spelar det äkta paret Charles och Emma Darwin. Dom har jätte bra kemi tillsammans av någon anledning.

Seven Pounds

Seven Pounds

Hade ni filmkväll ihop?

Edited by Synon, 04 February 2010 - 19:06.

[Crusader]

Seven Pounds

Seven Pounds

Hade ni filmkväll ihop?

Nej men vi följer samma Årets Film Turnering.

[XC]

Seven Pounds

Seven Pounds

Hade ni filmkväll ihop?

Nej men vi följer samma Årets Film Turnering.

Det finns en anledning till att Filmturneringen här även går under namnet Sci-fi Nytt ser på film.

Edited by XC, 04 February 2010 - 19:17.