1001 replies to this topic

[XC]

My Wife is a Gangster (2001) #Carty
(Edit: Det fanns en tråd redan fick jag nys om)


--
2012: Doomsday (2008) @Voddler.com
XC gör ett besök i Mockbuster-tråden... Och hon verkar vara beväpnad?

Edited by XC, 08 October 2010 - 13:27.

[Rick Hunter]

Knight and Day
June Havens (Cameron Diaz) och Roy Miller (Tom Cruise) hamnar på samma flygplan och lär känna varandra snabbt. Helt plötsligt så attackeras Miller av alla på flygplanet som visar sig vara agenter. Miller dödar samtliga och landar planet med en hysterisk June på halsen och efter detta är jakten igång och de båda jagas över hela världen av både agenter och vapenhandlare som är ute efter ett speciellt batteri som Miller ska ha stulit. Varken Cameron Diaz eller Tom Cruise är några av mina favoriter och de blir ganska jobbiga att se på tillsammans efter ett tag trots rätt snygg action med ännu snyggare stunts och småroliga repliker. Det hela blir en ganska trevlig slötittafilm som man aldrig behöver se igen.
6/10

[Wylie Times]

Cop Out

Kevin Smiths första film där han bara står för regin. Har man någonsin sett och uppskattat en film av Kevin Smith vet man att hans styrka ligger i manus och framför allt dialogen. Som regissör är han ganska medioker och därför är det här också en medioker film. Det är en typisk buddy cop film som egentligen inte tillför nåt alls och inte ens är speciellt rolig annat än Tracy Morgan som iaf räddar lite av filmen. The Other Guys ser allvarligt talat mycket bättre ut.

Hade Smith skrivit manuset och Seann William Scott spelat Bruce Willis (som helt verkar ha glömt bort hur man gör komedier) roll så hade det här kanske blivit bra. Det borde ärligt talat ha blivit bättre bara med tanke på vilka som är inblandade men det är för det mesta väldigt oinspirerade insatser.

Samtidigt förstår jag varför Kevin Smith valde att göra filmen. Det är första gången han får göra en film med större budget och med större stjärnor. Det underlättar mycket att ha en sån film under bältet när han söker pengar till sina egna filmer.

2/5

Edited by Wylie Times, 08 October 2010 - 23:55.

[Synon]

Ils (Them)

Fransk skräckfilm som lite då och då lyckas få respons hos mig med sina skrämseleffekter. Skådespelarna gör sitt jobb, foto och scenografi är helt ok. Det som höjer filmen några snäpp i mina ögon är slutet som visar vilka de skyldiga är och den olustiga känslan som det lämnar kvar hos mig. Tanken på att det inte är helt uppåt väggarna, utan det finns människor som är helt avtrubbade och kan göra något liknande i verkligheten. Ok, att de här i filmen tog det ett steg längre, men ändock.

3/5

[Fiskrens]

Funny Games U.S.

Michael Hanekes amerikanska remake av sitt eget original, enligt devisen "om det nu måste bli en remake är det väl bäst att göra den själv". Så är den också tydligen lika bra, om inte något bättre än originalet. Det är nämligen en fantastiskt ruggig och obehaglig film, och spännande just för att man aldrig vet vad som kommer härnäst, mer än att det troligen inte är något positivt. Snyggt drag att få tittaren att avsky "fel" våld men gilla "rätt" sort av det - har man sett den förstår man vad jag menar. Har dragit mig för att se någon av dessa versioner tidigare eftersom jag haft svårt hans filmer förut; de har varit välgjorda men helt enkelt för obehagliga. Den här var dock väldigt bra, om man är i rätt stämning för den.

Betyg: Mycket bra

[Crusader]

I förra avsnittet av "Patric tittar på klassiska Monsterfilmer":

The Mummy/Mumien Vaknar (1932)

En oförsiktig ung arkeolog öppnar en förbjuden skista och läser från ett gammalt pargament. Resultatet blir att mumien av översteprästen Im-Ho-Tep släpps fri, arkeologen blir galen och hans mentor Sir Joseph Whemple lämnar Egyptien.
11 år senare kommer den mystiske Egyptiske professorn Ardath Bey för att erbjuda Frank Whemple och en grupp arkeologer hjälp att hitta prinsessan Anck-es-en-Amon's grav.
Samtidigt vantrivs den unga Helen Grosvenor i det moderna samhället och dagdrömmer om det gammla Egyptien. En dag hamnar hon i en mystisk trans och börjar rabbla ett namn: Im-Ho-Tep.

Jag fortsätter mitt klassiska monsterfilmtittande med The Mummy filmerna.
Första filmen givetvis den om översteprästen Im-Ho-Tep som blev levande begravd.
En sorglig historia om en överstepräst som inte klarade av att kvinnan han älskade dog och försökte att återuppliva henne. Hans far, som var faro, dömde honom till att bli levande begravd utan att ha rätt till ett liv efter döden. Alla med känndom av var han begravdes blev dödade för att inte kunna ge honom en korrekt begravning.
Man tycker synd om Im-Ho-Tep och känner aldrig att han är ond utan bara att han kämpar för att få återse sin älskade. Och nästan 4000 år av plåga är en bra förklaring för att inte ha någon större sympati för andra och villig att döda för vad han vill ha. Men han dödar inte i onödan ändå utan bara de han måste för sitt ändamål. Men i slutändan så vill inte hans prinsessa dö med honom eller döda Helen och hans kärlek blir till besatthet istället där han ska tvinga prinsessan att dö med honom. Tillsist ber prinsessan till gudarna att förgöra Im-Ho-Tep.
Remaken från 90-talet har i grunden samma story men uppdelad i 2 filmer istället och där begår Im-Ho-Tep självmord när prinsessan vägrar att dö med honom. En mer slutgilltig avslutning men båda är väldigt passande.
Coolt med cat-gudinnan Bast som dödar en hund även om man inte fick se det.
Ovanligt gore-ig för den här tiden och ovanligt lättklädd. Och jag tror att folk blir förvånade när de ser den över hur intelligent den är och det faktum att mumien inte vandrar omkring inlindad i trasor med utsträckta händer som många säkert tror var fallet i orginalet.
Mycket bra även om den känns en aning klippt i slutet.
Och Boris Karloff är som vanligt fantastisk.

9,5/10


Gör som med tidigare och säter nummerordning på filmerna.


The Mummy's Hand (1940)
[Mummy 2]

ca 1000 år före Kristus. Prins Kharis, bror till Im-Ho-Tep, sörjer sin Prinsessas död och bestämmer sig för att använda de förbjudna löven för att återuppliva henne. Som straff blir han levande begravd som en Mumie och varje fullmånes natt så används de förbjudna löven för att hålla honom vid liv för evigt.
På 1930-talet söker en lyckosökande Arkeolog, Stephen Banning, och hans komiska kompanjon Babe, tillsammans med en showbiz Trollkarl och hans dotter, Prinsessans grav medans översteprästen Andoheb gör allt för att hindra dem och förbereder att använda de förbjudna löven för att väcka Kharis så att han kan hämnas skändningen av graven.

Semi-remake och fristående uppföljare av första filmen som skamligt nog använder scener från orginalet i filmen. Inga av karaktärerna från första filmen är med utom Faraon som dömmer både Kharis och Im-Ho-Tep att begravas levande. Därav att vissa anser Kharis vara bror till Im-Ho-Tep även då det inte sägs i filmen, eftersom de har samma far.
Bra film. Bättre än väntad. Mycket spännande. Det ända igentligen dåliga var en handlings twist som kändes dit tvingad mot slutet att översteprästen plötsligt ville göra sig själv och Trollkarlens dotter odödliga.

9,5/10

Jag kan inte fatta att det var ett år sedan jag såg en av mina klassiska Monsterfilmer senast. Det är nära på skandal. Verkligen på tiden att jag sätter igång igen.


The Mummy's Tomb (1942)
[Mummy 3]

30 år har gått. En nu äldre Stephen Banning berättar för sin sons flickvän om hans äventyr i Egypten, den onda översteprästen Andoheb och kampen mot mumien Kharis.
Men vad han inte vet är att översteprästen Andoheb fortfarande lever, om än som invalid, och på sin dödsbädd beordrar sin nya lärling att förgöra familjen Banning. Lärlingen ger sig genast av till USA med mumien Kharis.

Filmen börjar med en lång recap av vad som hände i förra filmen. Sedan blir den snabbt sorgligt när Stephen Banning, hjälten från förra filmen, blir dödad av mumien.
Jag var imponerad av sminkningen i filmen då 2 av huvudkaraktärerna från förra filmen spelade en 30 år äldre version av sina karaktärer från förra filmen (som då bara var 2 år gammal) och gjorde det mycket bra. Speciellt Wallace Ford som spelade Babe. Synd bara att även han blev mördad. En väldigt tragisk scen när han ser mumien och kämpar för sitt liv bara för att sedan bli dödad.
Måste säga att det är hemskt hur lätt de där översteprästerna blir korrupta.
Fnittrade lite när sheriffen sammlade byborna för att leta efter en 3000 år gammal mumie. Inga problem med att tro på det övernaturliga där, inte.
Mycket spännande och brutal film även om slutet känns lite stulet från Frankenstein. Minst lika bra som de tidigare filmerna, tillochmed bättre.

10/10



The Mummy's Ghost (1944)
[Mummy 4]

Översteprästen Andoheb kallar till sig en ny lärling som skickas till USA för att hämta hem Kharis. Samtidigt berättar Professor Norman om mumien för sina skeptiska elever. En av dem är Tom Hervey vars flickvän, Amina Mansori, härstammar från Egypten och börjar hamna i mystiska transer.

Tar vid strax efter där förra filmen slutade. Översteprästen Andoheb är mig en seg rackare. Trots att han har dött i de 2 förgående filmerna så är han tillbaka igen.
En sak som verkligen inte stämmer med förra filmen är att där hade Kharis i uppdrag att döda alla som hade stört Prinsessan Ananka's grav vilket då var familjen Banning.
Men i den här så har Ananka's grav hittats och flyttats till ett muséum i USA. Eftersom den här utspelar sig strax efter händelserna i förra filmen så kan inte graven ha upptäkts och flyttats mellan filmerna och var den i USA redan då så borde Kharis fått uppdraget att föra tillbaka den och döda många fler än bara familjen Banning.
Fortfarande lite väl fjantigt att folk i almänhet har så lätt att tro på en 3000 år gammal mumie och att en Polisinspektor som ska lösa det hela snabbt fattar hur allt ligger till.
Den stackars flickan Amina får vita hår varända gång hon ser mumien och tillsist är hon helt vithårig.
Jag börjar bli lite trött på att alla Egyptiska Prästerna i slutet på alla filmerna alltid bestämmer sig för att strunta i deras ed till Gudarna och plötsligt vill göra sig själva och flickan till odödliga. Jag menar det här är 3:e gången på 3 filmer på raken som slutet är exakt likadant. Prästen binder fast en flicka för att göra henne och han själv odödlig men hjälten kommer i sista stund och räddar henne medans Prästen blir dödad.
2 gånger förlät jag men nu börjar det bli riktigt tjatigt. Visseligen så hände det något nytt med att man fick höra en mystisk späklig röst som övertalade Prästen att göra så och om det är meningen att vara något form av väsen som gör dem korrupta så kan jag godkänna det men annars tycker jag det räcker nu.
Den här gången så satte de iallafall inte fyr på mumien.
Slutet var annars överaskande då det var sorgligt eftersom Amina dog och mumien kom undan. Det var lite ovanligt att de faktiskt inte besegrade mumien i den här filmen utan mumien vann.
Lite för mycket återupprepande drar ned filmen men vissa överaskningar gottgjorde lite.

8/10



The Mummy's Curse (1945)
[Mummy 5]

25 år har gått sedan mumien terroriserade den Amerikanska Södern. Träsket där Kharis vilar ska tömmas men de lokala arbetarna är rädda för mumiens förbannelse och värre blir det när en arbetare hittas mördad.
Samtidigt kommer 2 reprecentanter från ett muséum med begäran att leta reda på Kharis i träsket.

Sista filmen i den klassiska Universal Mummy-serien som komiskt nog, enligt deras tidsräkning utspelar sig runt år 2000.
Ananka var faktiskt obehaglig när hon vaknade. Men hennes uppvaknande var faktiskt rätt ologisk eftersom hennes kropp aldrig har fått förbannelsen eller drycken som krävs för evigt liv.
Tänk att vakna upp efter 3000 år i en främande värld utan minne av vem du är.
Jag tyckte det var synd att Joe dog. Han var en sådan där rolig ofarlig inte värst intelligent snäll arbetare.
Jag skrattade faktiskt lite för det kändes som att de drev med att mumien alltid är långsam trots att det troligen var tänkt att vara kusligt.
Bra den här också. Fast slutet kändes ju knappast som slutet på en hel serie. Jag hade nog velat haft lite mer. Men de avrundade ändå det rätt OK.

8,5/10

Och det var det. Ingen mer mumie-film. Men jag har andra monsterfilmer kvar.

[XC]

Monster (2003)
{Varning: Akut Skrivkramp} Det här är inte en film med glossig välpolerad yta. Det här är den där typen av film som kritiker inte bara älskar att kasta priser efter - det är den typ av film som faktiskt kanske till och med förtjänar det. Välskriven och välproducerad historia med verklighetsbakgrund. Det är inte någon fartfylld nagelbitare utan filmen igenom så känner man att det är stiltjen innan världen går under. För somliga. Bra musik rakt igenom tror jag bestämt. Måste säga att Charlize Theron och Christina Ricci gör ett bra jobb rakt igenom. Den ena får verkligen fram dubbelnaturen hos en människa som just insett att hon är kapabel till mänskliga känslor (och parasiterar på dem) och den andra ungdomlig naivitet som växer till det som måste göras.

Och i en av de här två bilderna så är makeupen helt suverän:

[Källa]
Jag lämnar till var och en att avgöra vilken.

Edited by XC, 11 October 2010 - 19:57.

[Synon]

Såg den på den tiden det begav sig. Jag blev faktiskt grymt imponerad av Theron som verkligen visade att hon kan skådespela. Mycket bra film.

[Rick Hunter]

Resident Evil Afterlife
Fullt ös med Zombies igen denna gång med en nedtonad superhjälte-Alice och båda syskonen Redfield. Snygg och rätt spännande film bättre än både Apocalyose och Extinction faktiskt. Paul WS Anderson ska nog fortsätta regissera om det blir en femte del.
8/10

[dukeofnewyork]

Ils (Them)

Detta är en liten, effektiv fransk skräckfilm som präglas ett rakt och enkelt berättande. Historien är en väldigt enkel home invasion-historia men en där själva skeendet är i fokus och utan många, om ens några, narrativa utvikningar. Det är helt enkelt rakt på och det funkar alldeles utmärkt. För mig är blir det tredje gången jag ser den och med tanke på dess modesta längd och ja, skelettlika historia håller den förvånansvärt bra. Det är ingen omvälvande upplevelse på samma sätt som till exempel Haute Tension, Eden Lake, Martyrs etcetera men försöker inte vara det heller. Den gör sig inte mer än den är: "a good scare".

Första gången jag såg den gjorde antagonisternas "natur" mig besviken i slutet av filmen, men andra gången när detta så att säga redan var "avslöjat" för mig så kunde jag lägga detta åt sidan och låta mig underhållas. Och då upptäckte jag just filmen effektivitet och hur regissörerna utifrån format, längd och budget hur de klämt fram en bra liten film. Där finns vissa saker som hackar och lite förstlings/filmstudentsvarning finns det på vissa scener, men det är lätt förlåtet i en film som inte ödar tid utan från start bara gasar och kör.

Underhållande, effektivt med ett antal bra skrämselscener. En liten filmkaramell som kanske inte lämnar så mkt eftersmak men är god för stunden.

Kort sagt, bättre än Frontieré(s), sämre än Haute Tension. Men slår de flesta amerikanska skräckremakes med minst två hästlängder…

[XC]

The Phantom of the Opera / Fantomen På Operan (2004)
Influenserna måste vara många, mina tankar fördes stundvis till både Ringaren i Notre Dame och Frankenstein tillsammans med en skvätt Romeo och Julia. Det här är en av de där klassiska berättelserna som kommer fortsätta engagera och fascinera. Den här filmatiseringen är stabil, bra skådespelare och bra sångare, musikupplevelsen är tipptopp. Balansen mellan musiken och dialogen är bra och musiken flyter in i handlingen på ett bra sätt. Den lyfter kanske inte till de där magiska höjderna, men den når kryssningshastighet fort och håller en stadig fart fram till slutet. Gillar konceptet förresten hur historien upplevs genom en av karaktärernas minnen. Kontrasten mellan de väldigt snygga svartvita scenerna och de färgade förhöjer upplevelsen. Inledningsscenen där ljuskronan hissas upp igen och tänds och där ljudet representerar minnen och minnena långsamt fräter bort dammet och spindelväven och operan återfår liv är väldigt snygg och jag skulle tippa på att den gjorde sig bra på bio. Den är f.ö. snygg rakt igenom och gillar verkligen interiören inte bara på operan utan också nere i katakomberna. Och hur man än vrider och vänder på det så kan man inte låta bli att tycka synd om herr Fantom. Inte för hans öde utan för att han inte visste hur han skulle bete sig när Christine långsamt gled ur hand hand.

Edited by XC, 15 October 2010 - 20:12.

[Synon]

Kul, verkar som att du gillade fantomen. Visst är inledningsscenen mäktig? Jag fick gåshud när jag såg den på bio. Håller med dig om det övriga, i synnerhet det sista du skriver. Tycker de lyckades fånga karaktären på ett mycket bra sätt. Sen är jag väldigt förtjust i Gerard Butler i rollen (kan inte förstå hur Christine kunde nobba honom.. )

Faktum är att jag blev så förtjust i både filmen och musiken att jag för ovanlighetens skull köpte soundtracket på CD. Händer inte alltför ofta kan jag tillägga.

[XC]

Vet inte om jag nämnde det men temalåten "Phantom of the Opera" har alltid varit en stor favorit hos mig. Versionen som spelades in i Stephansdom (St. Stephen's) Cathedral (med Sarah Brightman) i Wien måste ha varit en upplevelse live. Det här är ett soundtracken som jag skulle kunna tänka mig att äga på riktigt.

Inledningscenen är väldigt mäktig.

Edited by XC, 16 October 2010 - 11:59.

[Wylie Times]

The Losers

Don't bet against them

2/5


The Time Traveler's Wife

Romantiska filmer med sci-fi inslag är inte sådär jätte vanliga. Det här handlar om Henry som ofrivilligt tidsreser i tid och otid. På detta sätt känner hans fru redan honom när han träffar henne för första gången för hon har träffat honom redan som barn. Det är en aning rörigt och ologiskt som det brukar bli när tidsresor blandas in. Här få man dock lova att släppa mekaniken kring tidsresandet för det är inte det viktiga i filmen och man kommer bara att haka upp sig på detaljer. Jag är dock väldigt svag för just tidsresor i film och den här typen av gripande romantiska filmer. Visst är det cheesy ibland men jag kan inte låta bli. Det räddas också av att huvudrollerna spelas av Eric Bana och Rachel McAdams som vet vad dom gör. Den lilla tjejen som spelar deras dotter är också riktigt bra.

3/5

Edited by Wylie Times, 17 October 2010 - 00:35.

[Synon]

Hitman

Hit it, 47!

3/5

[Crusader]

[●REC]²

En insatsstyrka ledda av en Präst ger sig in i huset i jakt på ett botemedel mot den demon som har tagit över människorna i huset.

Snacka om att få en film-serie att spåra ur. Från Zombies till demoner. Vatikanen som gör hemliga expriment på barn i hopp om att hitta ett biologiskt botemedel mot demonsk besatthet och dödar alla vittnen. Det hela blir ännu konstigare med dörrar och badkar som bara kan ses i mörker och samma sak med huvuddemonen som är en fallen ängel. Det hela blir lite för mycket. Regin gillar jag inte heller. Allt är väldigt rörigt och händelser blir väldigt skrikiga och jobbiga. Inte minst det med ungdommarna där tjejen skjuter brandmannen och sedan zombien och som man aldrig får se hur det gick för.
Jag hoppas att prequeln [●REC] Genesis och uppföljaren [●REC] Apocalypse blir bättre och skippar de religiösa delarna nu när de har förklarats.

5,5/10

[Synon]

Southland Tales

The Rock är kluven.

2/5

[●REC]²

Vad tyckte du om ettan? Det här skrev jag om tvåan.

[XC]

The Sword and the Sorcerer (1982) #Carty ¤Tales of an Ancient Empire
Fick tydligen titeln "Det Grymma Svärdet" på svenska. Titeln är lite malplacerad eftersom svärdet som åsyftas antagligen är ett av de fånigaste som någonsin skrivits in i en film. Storyn är rätt bra, även om den kanske skulle ha lyfts något utan inblandningen av Xusia. Special effekterna får godkänt, i den mån de fortfarande faller in under kategorin special effekter. Överlag bra insatser från skådespelarna, de flesta försöker iaf agera och det hjälper filmen. Scenografi, rekvisita och fonder riktigt doftar 80-tal (inte så konstigt kanske) och jag gillar det. Karaktärerna är rätt stereotypa på flera ställen, men det är inget som filmen i sig lider av. Givetvis bjuds det på bara bringor, fula frisyrer och lättklädda damer. Det stora leendet möts man dock av efter filmen, precis före eftertexterna där man hälsar: »Watch for Talon's Next Adventure "Tales of the Ancient Empire" coming soon«... Det tog bara 28 år. Men ändå all heder för att man fortfarande valde att jobba runt de titen.

[Synon]

Pandorum är knappast en omvälvande film, men effektiv och levererar det den ska. Men när den nu nämns kan jag ju tipsa om den franska filmen Eden Log för den som nu vill ha mer djup, eller i alla fall mindre action. Lite småknepig film, men ja, sevärd.

Väckte mitt intresse så självklart var jag ju tvungen att införskaffa den och nu har jag även sett den.


Eden Log

Fantastisk scenografi, miljöer och foto där den stämningsfyllda musiken, med dess ödesmättade klang, lyfter filmen till högre höjder. Bra skådespelare. Full pott för detta. Det är storyn som drar ner filmen några snäpp, för lättillgänglig är den inte. Lite svår att hänga med i emellanåt, särskilt när de talar franska och mycket händer i bild, men själv har man fullt upp med att hänga med i undertexterna. Men, ska poängteras, jag gillar filmer vars story inte serveras på ett silverfat utan man får lov att tänka till själv. Och det här är en sådan film. Krävs en omtitt för att sy ihop storyn tror jag bestämt. Som duke säger "Lite småknepig film, men ja, sevärd."

3/5 (stark trea)

[XC]

Fan. Sabla FF. Senaste månaden så har den f-n varit mer hopplös än IE6 någonsin var. Inte nog med att fanskapet kraschar - den passar på att köra en whipeout på klippminnet också.

:suck: Försöker igen. (Jag har säkert missat något smart jag fick med i förra versionen).

Och nej SoD, det är inte en instruktionsfilm för ljudupplevelsen THX jag sett.

THX 1138 (1971)
Det svåra med äldre science fiction kan vara att ta till sig den teknologi som serveras, ju äldre film desto mer analog brukar den kännas. Men vem säger att framtiden verkligen är helt digital?^[1] Jag tycker filmen klarar sig bra, även om teknologin är mer analog än digital så blir det aldrig ett störande moment. Den funkar förvånansvärt bra visuellt, en scen undrade jag däremot om den var putstad på senare år. Överanvändningen av färgen vitt gör i vissa scener sitt för att förhöja känslan i filmen. Alla gör ett strålande jobb med att förmedla känslan av ett samhälle där allt standardiserats och religionen och lag blivit ett; med resultatet att känslor är förbjudna. Människan är inte längre mer än den robot som övervakar dem. Delar av det här konceptet har återanvänts i senare filmer, tex den hyfsat nya "The Island". Karaktärerna är kanske lite gråa men det tror jag också var avsikten. Slutet känns kanske inte helt oväntat, delar av biljakten gav trevliga flashbacks till nintendo klassikern ExciteBike.

[1]: »Of course, those attitudes have changed through the years and Galactica is something of a relic. A reminder of a time when we were so frightened by the capabilities of our enemies that we literally looked backward for protection. Modern battlestars resemble Galactica only in the most superficial ways...« — twiztv.com

Edited by XC, 21 October 2010 - 19:02.

[Fiskrens]

Iron Man 2

Ungefär som Tony själv: underhållande men planlös.

Betyg: OK+

[XC]

Sagan om Ringen / Lord of the Rings (1978)
En klassisk film. Utskälld kanske, men klassisk utan tvekan. Själva storyn finns väl inte å mycket att orda om, man har här lyckats bra med att sammanfatta de två första böckerna i trilogin om Härskarringen på två timmar. Den skrapar dock inte mer än på ytan, likt ett finger som glider över sidorna i en bok och stannar till då och då vid enskilda stycken så berör man här bara lätt storyn. Musiken är OK även om den är lite oengagerade kanske. Animeringen känns det kanske som att man måste beröra och har kan jag nog inte säga så mycket som inte reda sagts. Det skär sig. I somliga scener med huvudrollerna är det en mjuk animering som i stil och färgval känns väldigt mycket som gamla klassiska Disney. Men bakgrunderna och vyerna känns ofta som om de skissats upp med kolkrita. Och de många rotoskop-scenerna där live-action delen fått ta överhanden är allt annat än välintegrerat. Ibland syns det helt enkelt för tydligt att det är en skådespelare med en tunn tecknad fernissa. Röstskådespelarna gör sitt jobb, men överlag så finns det ingen dynamik i rösterna - oftast är det som om de läser infantil från manus. Det här är dock ett fullgott alternativ till Peter Jacksons filmatisering; om man föredrar en mer komprimerad version.

[Fiskrens]

Jag tycker nog att animeringen funkar som en helhet; visst det blir lite blandning men på det hela är hela filmen vuxnare än något från Disney (t ex Taran som är från ungefär samma tid). Fast vete sjutton om den är något "fullgott alternativ" till P.J:s filmer, men det är å andra sidan taskigt att jämföra dem med så olika förutsättningar.

Och nu till någonting helt annat:

Försoning (2007)

Ett Vackert, Välspelat och Gripande Drama om en lögn som sker inom en familj strax innan andra världkriget pga. svartsjuka, och de konsekvenser denna får för alla inblandade. Jag skriver med versaler, för även om orden stämmer blir jag inte helt gripen. Hela filmen känns som om den är gjord enligt "Oscar-winner Movies for Dummies", med
A: Överklass kontra "uppkomlingar"
B: Rätt sorts skådespelare (okej, Keira Knightley var inget självklart val men gör bra ifrån sig)
C: Lagom dos WW2-galenskap

Inget som överraskade mig, nånstans.

Betyg: OK+

Edited by Fiskrens, 23 October 2010 - 09:48.

[XC]

Visst är den mer vuxen än Disney brukar åstadkomma, men så var ju LotR böcker som var ämnade för vuxna. När jag jämförde med Disney så var det på en teknisk nivå och inte filmen som helhet. Och visst funkar animeringen. Men scenerna där det är uppenbart att det är en live-action sekvens som målats över drar ned intrycket och får filmen att kännas billig. Men det är ju givetvis bara min åsikt.

[Wylie Times]

This is England

Shane Meadows delvis självbiografiska film om att växa upp i en engelsk småstad i början av 80-talet. I centrum står Shaun, en 12-åring som förlorat sin pappa i Falklandsfkriget och blir mobbad i skolan. Ett gäng skinheads tar sig an honom och får honom att känna tillhörighet och riktig vänskap. Allt tar dock en vändning när ledaren Woodys gamle kompis Combo kommer ut från fängelset. Han har nationalistiska och rasistiska värderingar som inte alla i gänget delar och splittringar uppstår.

Meadows gör ett klockrent portätt av svårigheten att växa upp under jobbiga omständigheter och vikten av att höra samman med något. Jag förvånades över hur mänskligt alla skinhead karaktärerna framställdes och även att dom rasistiska värderingarna inte var en självklarhet. En i gänget från början är svart och för Woody handlar det mer om gemenskap i utanförskap. Det är stundtals rörande hur väl dom tar hand om Shaun. När filmen sedan tar en mörkare vändning så förstår man ändå hela tiden varför Shaun är där. Ska jag klaga på nåt så är det möjligen att Shauns hemmaliv snabbt försvinner och det känns lite ologiskt med tanke på vilka han hänger omkring med.

Meadows regi är väldigt träffsäker både i bild och personregi för han får verkligen ut det mesta av alla skådespelarna. Framför allt Thomas Turgoose som är väldigt bra i huvudrollen. Inte ofta man ser så bra barnskådisar. Stephen Graham som spelar Combo är dock i en klass för sig. Ruggigt bra.

4/5


Filmen fick en uppföljare i form av en TV-serie som kom tidigare i år och utspelar sig tre år efter filmen. Den ska jag definitivt kolla upp.

Edited by Wylie Times, 24 October 2010 - 00:07.