Det bästa han skrivit är utan tvekan Discworld-böckerna. Även Nome-(eller Bromeliad-)-trilogin är också mycket bra, även om de är skrivna för en yngre målgrupp. Strata gillade jag inte alls. Även om den på något sätt var prototypen till Discworld. Eller iaf idén till den. Johnny-böckerna har jag också svårt för, även om jag gillade den första (Who Can Save Mankind).
Discworld då. Efter så pass många böcker och år så är jag rätt fascinerad över att han lyckats hålla kvalitén uppe. Visst, jag tyckte den dippade lite runt Soul Music till Maskerade, men inte så mycket att det blev direkt dåligt. Sedan fick han tydligen upp nån slags andra vind, och böckerna blev bättre igen.
Tycker att utvecklingen är rätt fascinerande. Från början var Discworld en slags parodi på fantasy. Vi har stendumma barbarer och diverse vinkningar till andra bokserier inom fantasygenren, från Fritz Leiber till Anne McCaffrey. Personligen tyckte jag serien tog ordentligt med fart i och med "Wyrd Sisters", första "riktiga" boken om Häxorna (Equal Rites var väl ok, men man märker att han inte riktigt spikat Granny Weatherwax i den, och eftersom Esk aldrig nämns mer så är den boken väl mer en slags fotnot i DW-världen).
Min minsta favorit är och har alltid varit Rincewindböckerna, medan Witch- och Watch-böckerna förblir mina favoriter (med Death och diverse annat emellan).
Efter ett antal böcker så märker man att serien utvecklar sig mot nåt slags socialrealistisk (eller vad man skall kalla det) humor. Speciellt Watch-böckerna, men även andra böcker. Även om humorn behålls så undersöker varje bok någonting (Rasism, pengar, journalistik, krig) på ett oefterhärmeligt "Pratchettskt" vis. Böckerna blir också mörkare. Bra mycket mörkare.
En riktigt kul sak är att varje del i varje "miniserie" på något sätt utvecklar inte bara Discworld-världen, utan även karaktärerna. Granny Weatherwax är och förblir den absolut bästa karaktären någonsin. Till och med när hon slogs mot vampyrerna i Carpe Jugulum så hamnar hon på topp även om hon var i extremt underläge ändra fram till slutet (twisten var otroligt kul där).
Nästa favorit är naturligtvis Carrot, världens längsta dvärg.. Människan som vars föräldrar dog i ett överfall när han var liten och blev adopterad av dvärgar. Öppen och ärlig, men betydligt intelligentare och farligare än han ser ut.
Något förvånad blev jag när jag funderade på vem som skulle kunna inneha tredjeplatsen på "bästa karaktär". Och kom fram till att Detritus, vårt kära vakttroll, passar bra där. Han började som ett vanligt, våldsamt troll (som arbetade som splatter (som bouncer ungefär, fast troll är lite mer hårdhänta) av sig. Men som stadsvakt har han bara utvecklats åt det positiva hållet. Bara det att kuta omkring med ett gigantiskt armborst med namnet 'Piecemaker' som kan demolera större delen av ett hus (eller en rätt stor folksamling) inger ju respekt.
Nån som har några kommentarer eller åsikter?
Edited by Peak, 26 January 2006 - 06:39.