59 replies to this topic

[Jazzdevil]

Om man ska försöka hitta en trend i serievärlden så kan man säga att på 30-talet utvecklades superserierna. hjältarna, hur endimensionella de än var, blev mycket populära under seriens guldålder. På 60-talet blev serierna mer och mer fler komplexa, huvudpersonerna började brottas med inte bara superskurkar utan även med problem av vardaglig karaktär. Sociala diskurser började fördas i seremediet. Därefter utvecklades det råare och tuffare serier. Under slutet av 80-talet och under 90-talet utvecklades vuxen serierna och de stora förlagen startade speciella etiketter för vuxen serier. Under 90-talet och under 2000-talet kanske man kan se en romatisk era i serieutveckling med tanke på serier såsom hellblazer, the league of extraordinary gentlemen, sandman, fables, hellboy osv som lånar och tar sin handling från sagor, historier och berättelser från svunna tider.

Nu till den STORA frågan, vad tror ni blir nästa trend? Hur kommer seriemediet att utvecklas?

[Johannes NA]

... och glöm inte skräckserierna på 50-talet (EC Comics, bl a)

[Sir-L]

Nu verkar det blåsa Manga, rätt rejält också.

Överhörde en intressant diskussion hos min favorithökare (Dolores, GBG) om detta fenomenet att Mangan gärna kommer ut i pocketform. Vilket kan ha till effekt att de kidsen som växer upp nu kräver sina serier i pocket eller iallafall i albumform.

Serietidningsformatet som vi är vana vid ska alltså vara hotad, det nämndes att indepententbolagen i USA har svåra tider och många konkar.

Jag tyckte att det låg mycket i det som sades och personligen tycker jag det är tragiskt och hoppas att jag dött innan serietidningsformatet dör ut.

[Groundsplitter]

Överhörde en intressant diskussion hos min favorithökare (Dolores, GBG) om detta fenomenet att Mangan gärna kommer ut i pocketform. Vilket kan ha till effekt att de kidsen som växer upp nu kräver sina serier i pocket eller iallafall i albumform. 

<{POST_SNAPBACK}>

Det ligger nog mycket i det. Dreamwave (Transformers) skriver medvetet sina äventyr i arcs om 4-6 delar, främst som miniserier, men även i de få pågående tidningar de publicerar, just med avsikten att de ska samlas i albumform, och jag har hört att samma tendenser börjar synas hos Marvel och DC. Själv läser jag bara Superman/Batman från de stora förlagen (i väntan på att Legion of Super-Heroes ska starta upp igen), men den tidningen stämmer i alla fall in på det mönstret.

[TFels]

Väldigt många amerikanska superserier skrivs som storyarcs sedan flera år tillbaka. Sedan samlas de i album. Men det är nog inte bara det Sir-L menar. Han talar om pocketar (svartvita). Och att serierna originalpubliceras i pocketarna. Den trenden tror jag kommer att stärkas, samtidigt som det blir mer mangainfluerat. Jag tror även det blir mer och mer serier som det byggs upp en massa annat omkring. Leksaker, tecknad film, muggar, spel osv, och att dessa serier är skapade för detta ändåmål ifrån början.

[Spidde]

Mycket intressant diskussion, jag antar att man inte ska gissa för mycket om framtiden, men det ser ju lite skrämmande ut...Efterfrågan på serier överhuvudtaget har ju minskat något extremt, nu då det finns så mycket dataspel, filmer, och tv-serier m.m m.m. Dagens ungdomar är helt enkelt inte lika intresserade av serietidningar som förr, lite tråkigt tycker jag, men utvecklingen går framåt

[zaphod]

Intressant diskussion som sagt. Att utvecklingen kanske går mer mot samlingsvolymer har jag inget problem med. Man kan säga att den svenska marknaden redan är sådan på ett sätt. Till exempel i svenska Marveltidningarna har man ju samlat ihop storyarcs. Begreppet "serietidning" har ju lite olika innebörd. I USA är en tidning en 20 sidig liten sak medan dom i Sverige ibland kan vara flera hundra sidor. Dom svenska serietidningarna är ju redan närmare amerikanska TPBs i utformning och det har jag inget emot.

[Jazzdevil]

Mycket format snack nu. Visst är pocketen het för tillfället men tror nog inte att de serier jag gillar platsar i pocket format. Det digitala mediet kommer säkert erbjuda ännu mer nya lösningar, digitala serietidningar, e-comics, interaktiva serier, serier med alternativa slut, ljud och bild effekter, osv

Men vad kommer de handla om? Kommer det komma en ny genre? Eller en renässans på den gamle guldålers superhjälten (typ tom strong)? en futuristisk trend? hip hop serier? filosofiska serier? Bergman serier? Sitcom serier? hur utvecklar man superhjälte genren? hur skall förlags jättarna vidareutveckla sin produkt? mer vulgärt eller mindre? mer blod eller mindre? vad tror ni?

[Walker]

För oss som växte upp på 1900-talet kommer serier alltid ha stor betydelse, det fanns ju inte så många alternativ förutom SVT och ett och annat C-64-spel. Serier var för oss ett utmärkt sätt att fly bort från den tråkiga vardagen och uppleva äventyr....dagens ungdom har istället tv-spel med närmast filmiskt kvalite att fly bort till eller någon datanimerad äventyrsfilm, för inte tala om internet med dess omåttliga informationsflöde så varför skulle framtidens ungdom bläddra i en serietidning när det finns så mycket annat att göra?

Serien kommer självfallet inte att dö ut men istället marginaliseras till en inspirationskälla för film och tv-spel och som en marknadsföringsåtgärd för att sälja leksaker...

[Kermit]

Ett "fenomen" som börjar bli lite tjatigt är när någon "writes for the trade". Brian Michael Bendis och Warren Ellis brukar ses som "praktexempel" på detta, även kallat "decompressed writing". Alltså är historierna inte längre riktigt anpassade efter serietidningsformen, utan de blir mycket lättare att hänga med i som TPB.
För oss europeiska fans blir det kanske inte så stor skillnad, eftersom vi är vana vid t. ex Mega Marvel (i Sverige osv), som ju i stort är en TPB.


Svartvita serier har ju t. ex Marvel satsat på iom "Essential"-albumen. Och det tycker jag var en riktigt bra idé.

Om nu allt är inspirerat av manga vet jag inte riktigt om det stämmer...stora namn som Loeb, Bendis och Millar som är bland de som säljer bäst nu har ju mest manusförfattare som Frank Miller som inspiration.
Fast serier är ju väldigt stort i Japan, så att snegla på de serierna och den kulturen behöver ju inte alls vara fel. Det finns ju serier för precis alla åldrar i Japan. Det är knappast bara Dragonball.

Tror heller inte serier kommer att marginaliseras. Nej, den kommer nog leva vidare som uttrycksform. Utvecklas, visst, kanske det. Men knappast dö ut.

[spidercrazy]

Svartvita serier har ju t. ex Marvel satsat på iom "Essential"-albumen. Och det tycker jag var en riktigt bra idé.

Men Essentials är ju bara svartvita reprints av serier som från början varit i färg. Beslutet att återtrycka dem i svartvitt var nog mest ekonomiskt än konstnärligt grundat, då det väsentligt lägre priset gör att de kan sälja mångdubbelt fler ex än annars. Det skulle vara intressant att se Marvel satsa på en ny serie som är svartvit från början. Apropå svartvitt, läser någon mer än jag Stray Bullets (av David Lapham)?

[Sir-L]

Fast serier är ju väldigt stort i Japan, så att snegla på de serierna och den kulturen behöver ju inte alls vara fel. Det finns ju serier för precis alla åldrar i Japan. Det är knappast bara Dragonball.

<{POST_SNAPBACK}>

Absolut att serier är stort i Japan, fast jag läste någonstanns (kan ha varit Bild & Bubbla ) att serieköpandet har gått ned där.

Appropå B&B så läste jag också (tror det var där iaf) att USA köpt in mycket rättigheter till Koreanska serier. Är det någon som vet om några serier därifrån? Det kanske är de som ska inspirera till de framtida serierna.

Apropå svartvitt, läser någon mer än jag Stray Bullets (av David Lapham)?

<{POST_SNAPBACK}>

Jo, jag har börjat köpa den som TPB. Fast jag måste säga att jag är besviken på tvåan, inte på långa vägar lika bra som ettan.

[Kermit]

Vet vad Essentials är.
Jag tror faktiskt att läget för svartvita tjockare böcker har mycket att göra med de japanska serierna.
Sen är asiatiska serier knappast enbart framtiden.

[Spidde]

Nej, jag gillar knappt någon manga-serie, utan föredrar amerikanska serier, tycker manga-serierna för det mesta är tråkiga, de har så jäääääävla många bilder för att berätta en enda händelse = boring

[Erika]

Nej, jag gillar knappt någon manga-serie, utan föredrar amerikanska serier, tycker manga-serierna för det mesta är tråkiga, de har så jäääääävla många bilder för att berätta en enda händelse = boring

<{POST_SNAPBACK}>

Ojojoj ... tänk om du hade skrivit så på ett mangaforum. De skulle bli så arga.
I och för sig är många av dem inte så värst mycket bättre själva, de säger oftast också "elaka" saker om amerikanska (eller överhuvudtaget västerländska) serier.

[super85]

Apropå svartvitt, läser någon mer än jag Stray Bullets (av David Lapham)?

Nix, men mannen gör layouts och skriver Detective Comics också för DC. Hans första nummer var bra. Är Stray Bullets värd att läsa? Lapham verkar ha en bra "take" på Batman och Gotham City.

[Groundsplitter]

Ett "fenomen" som börjar bli lite tjatigt är när någon "writes for the trade". Brian Michael Bendis och Warren Ellis brukar ses som "praktexempel" på detta, även kallat "decompressed writing". Alltså är historierna inte längre riktigt anpassade efter serietidningsformen, utan de blir mycket lättare att hänga med i som TPB.

<{POST_SNAPBACK}>

Det är det som jag tänker på när jag skrev mitt inlägg (även om jag inte kom så långt att jag utvecklade mina tankar :-p).
Fler och fler förlag skriver medvetet sina äventyr i längre arcs för att de ska samlas i ett album, och det innebär ofta att innehållet i lösnumren blir lidande. Inte bara så att det inte alltid blir ordentliga cliffhangers på rätt ställe, utan man drar ut en tunnare story på väldigt många sidor. Resultatet blir att vi ibland får 22 sidor där knappt någonting händer, för att allting bara är en enda lång utdragen stridssekvens, d.v.s. ungefär det som Spidde sa om mangan - "många bilder för att berätta en enda händelse".

Nu är övergången från vanliga serietidningar till album kanske inte en trend i sig själv, men formatändringen kommer få konsekvenser för berättarformen. Kermit har dragit ett exempel ovan, själv tycker jag mig uppleva att dessa överdrivet utdragna äventyr drabbar storyn innehållsmässigt - det är uppenbart att innehållet blir urvattnat när man ska dra ut det som kanske bara motsvarar 2-3 tidningars handling så den sträcker sig över 132 sidor. Det gör att det läggs en väldigt stor tyngd på tecknandet/färgläggandet, och jag fruktar att det är en tyngd som bara ökar snedfördelningen ännu mer, när läsarna präglas att värdesätta bilderna högre än innehållet. Jag läser inte mycket amerikanska serier längre, men att döma av de recensioner som jag skummar igenom online verkar det inte vara mycket som håller måttet längre. Berättarkonsten är helt klart på tillbakagång.

[Spidde]

Nej, jag gillar knappt någon manga-serie, utan föredrar amerikanska serier, tycker manga-serierna för det mesta är tråkiga, de har så jäääääävla många bilder för att berätta en enda händelse = boring

<{POST_SNAPBACK}>

Ojojoj ... tänk om du hade skrivit så på ett mangaforum. De skulle bli så arga.
I och för sig är många av dem inte så värst mycket bättre själva, de säger oftast också "elaka" saker om amerikanska (eller överhuvudtaget västerländska) serier.

<{POST_SNAPBACK}>

Självklart finns det bra manga, men jag erkänner helt klart att jag tycker det mesta är skit...

Jag tror svart-vita serier funkar bra i typ independent sammanhang där "amatörer" går ihop och gör en ideel tidning...Det är ju inte alls lika dyrt att trtcka (eller kopiera, eller skriva ut) i svart-vitt!

I övrigt tror jag att många trender startas just i mindre tidningar, som senare uppmärksammas av större förlag och blir just trender...

[Kermit]

Manga är otroligt brett. Från t. ex Dragonball till vuxenserier. Det är rätt svårt att döma ut en hel seriekultur sådär. Själv har jag lite svårt för berättarstilen. Inte att den är dålig, jag föredrar bara amerikanska eller europeiska serier. Men aldrig att jag skulle döma ut en hel seriekultur sådär.

[zaphod]

Just berättarstilen kan ju vara ett stort problem som gör att man inte uppskattar manga. Men man ska ha klart för sig att manga inte är en genre utan en hel seriekultur. Nu håller jag inte med Spidde utan tycker faktiskt att det finns rätt gott om bra manga. Anime däremot har jag väldigt svårt för.

[Kermit]

Men man ska ha klart för sig att manga inte är en genre utan en hel seriekultur

Precis.

[Silversword]

För oss som växte upp på 1900-talet kommer serier alltid ha stor betydelse, det fanns ju inte så många alternativ förutom SVT och ett och annat C-64-spel. Serier var för oss ett utmärkt sätt att fly bort från den tråkiga vardagen och uppleva äventyr....dagens ungdom har istället tv-spel med närmast filmiskt kvalite att fly bort till eller någon datanimerad äventyrsfilm, för inte tala om internet med dess omåttliga informationsflöde så varför skulle framtidens ungdom bläddra i en serietidning när det finns så mycket annat att göra?

Serien kommer självfallet inte att dö ut men istället marginaliseras till en inspirationskälla för film och tv-spel och som en marknadsföringsåtgärd för att sälja leksaker...

<{POST_SNAPBACK}>

Det tror jag inte, inte om seriemediet får komma till sin rätt. Dels så måste man hitta en större publik istället för att bara (lite grovt) vända sig till pojkar i åldern 7-16 år. Mer varierade genrer behövs - som i japan, det finns en anledning till att så många läser serier i japan. Serier måste vara mer än ett eskapistiskt tidsfördriv, kunna beröra läsaren mer. Serier är ju desutom en egen utrycksform med egna förtjänster i förhållande till film, spel, böcker mm.

Absolut att serier är stort i Japan, fast jag läste någonstanns (kan ha varit Bild & Bubbla ) att serieköpandet har gått ned där.

<{POST_SNAPBACK}>

Inte så konstigt med tanke på den nivå den har varit och desutom haft en stadig ökning i åtskilliga år. Kan ju tänkas att konjunkturer och liknande får en effekt för eller senare. Sedan behöver inte att serieköpandet minskar innebära att serieläsandet gör det. Jag vill minnas att jag bla läst om restauranger som har börjat erbjuda mangor som man får läsa gratis medan man äter där.

Edited by Silversword, 20 December 2004 - 18:57.

[Silversword]

Nej, jag gillar knappt någon manga-serie, utan föredrar amerikanska serier, tycker manga-serierna för det mesta är tråkiga, de har så jäääääävla många bilder för att berätta en enda händelse = boring

<{POST_SNAPBACK}>

Ojojoj ... tänk om du hade skrivit så på ett mangaforum. De skulle bli så arga.
I och för sig är många av dem inte så värst mycket bättre själva, de säger oftast också "elaka" saker om amerikanska (eller överhuvudtaget västerländska) serier.

<{POST_SNAPBACK}>

Självklart finns det bra manga, men jag erkänner helt klart att jag tycker det mesta är skit...

Jag tror svart-vita serier funkar bra i typ independent sammanhang där "amatörer" går ihop och gör en ideel tidning...Det är ju inte alls lika dyrt att trtcka (eller kopiera, eller skriva ut) i svart-vitt!

I övrigt tror jag att många trender startas just i mindre tidningar, som senare uppmärksammas av större förlag och blir just trender...

<{POST_SNAPBACK}>

Det var en på ett svenskt mangaforum en som tyckte att avsaknaden av färg i manga var en större utmaning för tecknarna (måste använda skuggningar och linjer). Själv bryr jag mig inte om i fall det är svartvitt eller färg.

Vad gäller berättar tackten så tycker jag att många av dagens amerikanska serietidningar har en alldeles för snabb berättartackt, har inget emot om dom skulle ta efter japanernas långsammare tempo. Sedan så kan jag inte låta bli att tycka att själva längden av ett vanligt nummer av en seritidning känns alldelles för kort. Jag läser hellre ett längre nummer en gång i kvartalet en en kort i månaden.

Anime däremot har jag väldigt svårt för.

<{POST_SNAPBACK}>

Någon speciell anledning?

[Kermit]

Vad gäller berättartakten så tycker jag att många av dagens amerikanska serietidningar har en alldeles för snabb berättartakt

Har du läst Marvel eller DC på sistone? De drar verkligen ut på historierna. Läs en story av Brian Michael Bendis t. ex, och se sen om du verkligen tycker det är för snabb takt på berättandet.

[Spidde]

Jag ahr jävligt svårt för manga, även om jag läst bra manga också...Ett problem är att jag avskyr stilen både i anime och manga...Ibland funkar det bra som i superba Spirited Away, men oftast blir det fult och jobbigt...Varför är alla jävla animefilmer så uselkt tecknade? Jag menar, det är fult som stryk och figurerna rör på sig enbart i nödfall (i de flesta fall), det är otroligt många stillbilder...Usch!