Tydligen är Bates ett stort namn bland Superman-serier, men som jag skamset måste erkänna att jag inte känner igen.
Oj. Jag måste säga att det får mig att tappa hakan att en DC/Stålmannen-läsare inte har hört talas om Cary Bates. Om jag genomförde sökningen korrekt på Grand Comics Database så har han skrivit runt 800 berättelser genom åren, varav en mycket stor del har fokuserat på Stålmannen, Stålpojken eller Rymdens hjältar (samt också Blixten). Men detta var innan
Crisis on Infinite Earths 1986, vilket kan förklara hur du kunnat missa honom. Han har egentligen inte varit särskilt aktiv som serietidningsförfattare sedan dess, och har såvitt jag vet inte rört Stålmannen överhuvudtaget sedan omstarten, så det här är en återkomst som har dröjt 24 år. Hur som helst så låter det väldigt spännande med den här storyn; det är inte så ofta som jag baserar mina serieköp på vem som författar dem, men det här blir ett sånt fall.
Lite rolig kuriosa: Cary Bates har inte bara
författat en massa DC-serier; utan har också varit
superskurk i en story. Det var i
Justice League of America #123-124 (1975), och det årets sedvanliga crossovermöte mellan hjältarna från Jord-1 och Jord-2 (en tradition i JLA-tidningen under 1960- och 70-talen). Bates kom av en olyckshändelse att färdas från vår egen värld till Jord-2 (samtidigt som hans författarkollega Elliot S! Maggin hamnade på Jord-1). Som en sidoeffekt av resan blev Bates ond och fick själv superkrafter, och lyckades faktiskt besegra den världens hjältar.