Denna såg jag nyligen. Och jag skulle tro att det är första gången jag ser en hel Åsa-Nisse-film. Har i alla fall sett delar av en del av de tidigare filmerna. Verkar som att den här vill vara en blandning av det gamla och något nytt. Ibland känns det som en parodi på de gamla Åsa-Nisse-filmerna. Vidare staplas en massa fånigheter på varandra. Ibland blir fånigheterna tillräckligt fåniga för att bli bra. Fast jag alltså inte är expert på de gamla filmerna, känns det som att fruarna har lite mer liksom roll i den här filmen. Samtidigt är det nog så att det är Eulalia och Klabbarparn som känns mest givna i sina roller. Bergqvist som Åsa-Nisse är inte så dumt heller, men småländska är han inget vidare på. Och det tycks råda en allmän brist på riktiga smålänningar i filmen. Så vitt jag vet, så är det bara
en. Riktiga skåningar finns det där emot en hel del av (och även åtminstone
en skåning som spelar en smålänning (som, enligt vad som så småningom avslöjas i filmen, har skånskt påbrå (Det är en sådan där detalj som jag blir nyfiken på. Bygger detta på något som har berättats i tidigare filmer/serier/noveller/vadenufinns, eller är det nypåhittat för att Johan Glans någorlunda ska kunna fullfölja sitt Vader-tal?))) och med tanke på hur gott om skåningar det är som blivit komiker på sistone, hade man nästan kunnat kräva ännu fler. Hur som helst är det riktigt kul att skåningarna som är med främst satsar på en kombination av två saker: Att vara onda skåningar, och att vara extra skånska skåningar. Fast, vem vet? De kanske hade kunnat göras ännu skånskare. Att det är fullt med kändisar i filmen är inget som stör mig. Jag tycker mest det är roligt i en sådan här film. (Hade det varit en film med mer seriös ton hade det varit en annan sak.) Man undrar ju lite vad alla de inblandade har för förhållande till Åsa-Nisse. Har filmerna/serierna varit en viktig del av deras uppväxt? Kan det kanske dras någon parallell till Blues Brothers? Den filmen är också full med en massa stora namn. Inte riktigt samma sak kanske, men en likhet skulle man dock kunna ana.
Till sist vill jag klaga på titeln. Varför heter den Wälkom to Knohult? Det har väl ingenting med handlingen att göra? I alla fall inte mer än i vilken Åsa-Nisse-berättelse som helst. Tycker nog att arbetsnamnet var bättre. Hade stämt bättre med hur de gamla filmernas titlar lät. Å andra sidan kanske de medvetet ville frångå det för att göra något nytt av det. Undrar då vad uppföljaren ska heta. Ja, för grejen med Åsa-Nisse är nog i alla fall att det ska göras alldeles för många filmer av det, så blir det ingen uppföljare får det nog ses som ett misslyckande. Och som jag vid upprepade tillfällen påpekat, är detta en likhet mellan Åsa-Nisse och Fredagen den trettonde, så jag tänker hoppas på att nästa film blir Åsa-Nisse möter Jason. Men frågan om uppföljare är kanske främst frågan om vad den allmänna stämningen hos producenter och konsumenter säger om saken just nu.
