Regi:Bryan Singer
Manus: Bryan Singer,Michael Dougherty och Dan Harris.
Superman Returns berättar storyn om hur Superman( väldigtt bra spelad av nykomlingen Brandon Routh) återvänder till Jorden efter 5 års frånvaro.Filmen är en "vague" uppföljare till Richard Donners klassiker "Superman The Movie". från 1978 och till viss del den Richard Donner/Richard Lester regisserade Superman II från 1981. Vetenskapsmän hade meddelat att man hittat spår av liv och delar av planeten Krypton i rymden och Superman lämnade Jorden för att undersöka (även om hans tidigare information sa att Krypton var förstörd),och bara nämde det till sin adoptivmor Martha Kent. Superman återvänder,utan att ha hittat något,och märker att hela hans värld har gått vidare utan honom. Lois Lane har en fästman och en liten son.Hon har gått vidare..eller har hon?. Samtidigt så har Lex Luthor kommit ut från fängelset(hans fängelsdom sänktes eftersom Superman inte dök upp på rättegången för att vittna mot honom) och har direkt en ondskefull plan på G.
Vissa som följt seriefilmer och dess utveckling under de senaste 10 åren vet att Warner Brothers alltid varit studion som lyckats F*cka upp de leksaker som DC Comics har. Som seriefans och speciellt fans av DC Comics led vi åratal av WBs grova misshandel av Batman, Superman och många andra av de mest välkända ikoniska seriehjältar. Ett av skälen var producenten Jon Peters(som slösade runt 40-50 miljoner dollar av WBs pengar unde runt 1997-2004 utan att producera något). Ni som vill veta mer om honom, så tycker jag att vi ger ordet till Kevin "Clerks" "Mallrats" "Dogma" Smith,och låter honom berätta om sin tid som manusförfattare för Superman filmen (själva handlingen i den här filmen av Bryan Singer har inget att göra med vad Smith skrev på 90-talet).Att Superman Returns är så bra som den är ett mindre mirakel. Länken har postats förut här på forumet http://www.youtube.c...k...h Superman
För några år sedan så började dock saker gå avsevärt bättre, efter att den kassa Über-floppen "Catwoman" (ni kanske minns min fina recension? http://www.scifinytt...p?showtopic=931 ) så har allt gått mycket bättre, sleeper hittarna "Constantine" och "V for Vendetta" och den underbara Batman Begins som kom i fjol så har man inte längre behövts skämmas som DC Comics fan..
Superman Returns då?, regisserad av mannen bakom "The Usual Suspects" och givetvis de populära seriefilmerna från konkurenterna Marvel, "X-men" och "X-men:2". Man märker direkt att det här är en väldigt personlig film, med mycket hjärta. Singer valde att hoppa till Superman istället för att regissera en tredje X-men film. I rollen som Clark Kent/Superman ser vi nykomlingen Brandon Routh som är en värdig ersättare till Christopher Reeve som gjorde rollen till sin egen (filmen är tillägnad till Christopher Reeve och hans hustru). han ger en fin mänsklig touch till Superman och hans Clark Kent är kusligt lik den som Christopher Reeve spelade, inte så att Routh kopierar Reeve rakt av, t ex så är Routh inte lika klantig,och Clark är mer av en riktig karaktär här.Superman är inte lika självsäker som vi valt att känna honom, i allafall inte tills slutet av filmen, han har begått misstag,och på grund av det så har många av de människorna han kände gått vidare. Så det är en del Soul Searching från Stålis sida i den här filmen.Skulle dock ha hoppats att Singer skulle ha gett Routh mer dialog som Superman. Också bör nämnas att Superman dräkten, den dräkten som fått så otroligt mycket dynga kastad på av fansen S-et är för litet! (iförsig så kan man ju alltid kolla hur den såg ut i Action Comics #1) färgerna är fel!! etc, kan erkänna att jag var en av dem som gnällde när jag såg första bilderna, har för mig att jag var arg över hur Rouths hår såg ut som "Hippie-hår". Dräkten ser riktigt bra ut på live action. Manteln är speciellt snygg, Finns vissa konstiga grejer som kan skyllas på typisk Hollwood-ändrade, "S"-emblemet finns överalt, på Supermans stövlar, stora S-et på bröstet är uppbyggd av dem(syns dock inte specielt mycket,knappt alls), han har en på skärpet..Ingen liksom poäng över att han ska sådant. Det stör mig inte speciellt mycket,men jag kan förstå om de ivrigaste av fansen kan ha något emot det. Hursomhelst är jag imponerad över att Singer hittade en såpass duktig ung och passande skådespelare för rollen av Superman. Många snackar ofta om att det är så enkelt att den riktiga karaktären är Superman,och Clark är bara ett skal. Det är inte så enkelt, Clark Kent är inte en människa, han är den sista sonen av en förlorad civilisation, han är från Krypton,och hans ursprungliga namn är Kal-El. Men han har växt upp i Kansas, de föräldrar han hade var människor, för dem är han Clark, den killen som sitter och meckar med gamla traktorn,eller snackar med sina mamma är Clark. Där är han sig själv, han har mänskliga värderingar. Jag anser att de som ser Superman som tråkig och lam är ofta de som inte tror på godhet. De tror inte att det finns människor som gör de rätta sakerna för de rätta skälen. Om vi går tillbaka till den karaktären som Jerry Siegel och Joe Shuster skapade på slutet av 30-talet, så fanns ingen "Superboy" (inte heller i den moderna versionen av serietidningarna,om nu inte nån hinner retconna något medans jag skriver det här) där var killen Clark Kent(uppvuxen som en människa bland människor) fram tills han tog på superhjältedräkten för första gången. Tänk på det. En annan grej är det här med att relatera till Superman..tror att de flesta killar någon gång känt liksom, "Varför är du med den där snubben? du ser mig bara som Clark..fast jag egentligen är mer som Superman".. Där finns en nästan universal grej att relatera till.
Och för att återgå till filmen efter min lilla rant. Lois Lane spelas av Kate Bosworth och hon är helt ok Hon har all rätt att vara arg på Superman, han åkte iväg utan att säga något till henne!.Den enda problemet är att hon ser väldigt ung ut, hon agerar bra, och jag kan köpa att hennes karaktär är en ung mamma, jag kan även köpa att hon jobbar som reporter för en stor dagstidning. Det som jag har svårare med är att hon skulle ha haft det jobbet i typ 7-8. Det är enklare med Superman,efter man man kan säga att Kryptonier inte åldras som vanliga människor. Med Bosworth är det svårare.Men inget fel med henens skådespel,hon var klart bättre än jag trodde. Hennes fästman Richard White spelas av James Marsden (Cyclops från X-men filmerna) och han är även han riktigt bra. Det är så synd att X-men filmerna aldrig gav honom den screentime som han behövde. Det skulle ha varit enkelt att spela karaktären som en vidrig snobbig typ som är elak mot Clark eller är allmänt dryg. Men nej, han är en reko snubbe, som förutom har ett jobb på Daily Planet så är han en pilot
. Så han känns lite som en ersättare till Superman. En annan sak jag gillar är att Lois Lane fakiskt agerar som en reporter. Hon gör trovärdig research etc. Inte bara liksom "I'm Lois Lane, Im a top reporter", hon gör faktiskt saker. Richard White är då brorson till Daily Planets redaktör Perry White (spelad av Frank Langella) det är inte den största av roller,men han hanterar det bra, Clark: Thanks for giving me my old job back chief! Perry: Don't thank me! thank Norm Palmer for dying! . Lois Lanes son,Jason spelas av Tristan Lake Leabu,och han är helt ok. Jag brukar rätt sällan gilla barnskådisar. Han fungerar.Finns scener där man verkligen känner för honom. Sam Huntington är rolig som unge fotografen och Clark Kents bästis Jimmy Olsen. Eva Marie Saint spelar Clarks adoptivmor Martha Kent, och hon gör det bra. Det tråkiga är att många av hennes och Clarks scener är bortklippta så att hon medverkar bara i 2-3 scener. I små cameoroller syns för övrigt Jack Larson och Noel Neil (som spelade Jimmy Olsen och Lois Lane i gamla 50-tals Superman TV serien).Och huvudskurken då? Kevin Spacey gör ett mycket bra jobb som ärkefiende nummer 1 Lex Luthor. Den här versionen av Luthor känns som en uppdaterad, arg och bitter(efter sin fängelsevisit) version av Gene Hackmans Luthor från de tidigare filmerna, en annan skillnad är att Luthor här har adapterat sig till moderna tider. Finns drag av den moderna Luthor här,men mest ändå i kontinuitet med den gamla. Scenen mellan honom och Superman framåt slutet av filmen är riktigt sadistisk, och jag själv mådde dåligt när jag såg det. En verkligen brutal upplevelse,man lider verkligen med Superman. Resten av Luthors medhjälpare är Kitty Kowalski spelad av Parker Posey(vampig och väldigt lik den roll som Miss Tesmacher i Superman The Movie,fast med något mer djup),och sen en vanligt gäng henchmen. En datanörd, lite "muscles" etc Rätt standard skurkar. Positivt är att skurkarna är dock inte löjliga som Otis var i de gamla Superman filmerna. Själva "planen" som Lex Luthor har känns som något den klassiska Lex skulle hitta på. Visst,det skulle ju typ funka,men det saknar mycket logik, om man vill bygga en egen kontinent av kristaller för att sedan tvinga folk bo där...om han utplånar USA och majoriteten av Amerika..går inte världekonomin åt H'vete? är pengar värda något då? varför vill någon bo där om de kan bo i sin del av världen som Lex inte förstört?. Det är ett typiskt serieskurks -plan som funkar för filmen, men saknar en hel del logik. Det är inte en plothole, snarare bara en lite dum plan av "The greatest criminal mind of alltime"
Filmen är en riktigt fin upplevelse för Superman fans. DC loggan som börjar rulla och man ser glimtar av Jim Lee tecknade Superman-bilder, och en introt som är en uppdaterad version av den i Superman :The Movie. John Ottman och hans orkester spelar det maffiga Superman:Themet som fick många av oss att bli Superman fans som små. Resten av Ottmans musik är jäkligt bra det med. Finns delar som är ju rakt från John Williams, men t ex "Rough Flight" och "Saving The World" är fantastiskt fina musikstycken. Och Ottman gör sitt karriärs bästa jobb här. Newton Thomas Siegels foto är utmärkt. Speciallefekterna likaså. Jag har ofta gnällt på Bryan Singer att han inte varit speciellt duktig på action (även om man såg en klar förbättring från X-men till X2) men t ex Supermans första scen i den här filmen, då han räddar ett flyplan måste vara det snyggaste jag sett i filmväg på flera år. Redan den scenen borde ge den en oscars-nominering för bästa effekter. Musiken och fotot är också värt nomineringar. Det här är ingen 100 minuters action-spektakel som många av dagens sommarfilmer är(igentligen känns det här mer som en film som borde ha haft premiär vid typ December). Singer väljer en krånglig väg att berätta om Supermans återkomst. Filmen börjar med en text som berättar till oss vart Superman har varit och varför. I Singers tidiga version av filmen så fanns ett långt segment där Superman besöker ruinerna av Krypton. Där man verkligen ser hur han känner sig som den sista av sitt slag, Om X-men filmerna var en metafor för alla annorlunda,alla utstötta, minoriter etc, så handlar mycket med Superman Returns om att vara adopterad (Bryan Singer är själv adopterad),att hitta något likt sig själv,att man fortfarande har en känsla av att vara annorlunda, vart är jag ifrån?. Det jag har problem med är att Superman åkte iväg utan att säga till världen att han skulle vara borta så länge. Han visste att det tar jäkligt lång tid att sig till Krypton,kunde han inte bara ha sagt det ? lämnat en lapp om det är för svårt`? han är ändå Superman. Det är egentligen det enda riktiga klagomålet jag har till filmskaparna hur de tolkade karaktären. Det delen går emot hur jag skulle skriva Superman. En annan grej,som jag gillade,men jag förstår att publiken kan ha svårt mer är att storyn är en "mild"-uppföljare till Richard Donners filmer. Han retconnar grejer från filmerna etc för att få sin story att passa ihop(kommande Bondfilmen Casino Royale gör litegrann likadant), allt som hände i STM verkar vara i kontinuitet,medans bara vissa saker från Superman II. Filmen lider lite också en del Singers klippningar (hans första cut var runt 3 timmar långt,och klippningarna tar bort säkert endel av flytet som den första versionen hade). Superman till skillnad från t ex Batman,har haft redan en bra ursprungs-film. Just för tillfället så går WBs "Smallville" som berattar just den historien Så därför anser jag att Superman inte behövde någon liknande restart som Batman hade ifjol. Som helhet så är det här en riktigt bra superhjälte-film, och sådan som alla fans av superhjältar bör se.Som sagt den är inte den typen av sommarfluff som t ex Fantastic Four eller X-men:The Last Stand var. Utan en film om att hitta något om sig själv,att anpassa sig till den världen och omgiviningen som gått vidare,och att själv gå vidare med sitt liv.Fick höra mycket om att Superman filmen skulle innehålla "en massa flaggviftande och amerikanskt högerkristet snack". Kan glädja dem att filmen inte innehåller något sådant, Spider-Man och FF har innehållit mer "flaggviftande" än den här Superman filmen. Den har faktiskt några sådana aspekter som jag skulle tro att amerikanska konservativa högern skulle ogilla. Superman Returns är kanske inte den bästa superhjältefilmen,men en av de bästa. Superman har kommit tillbaka, jag saknade honom. Som Richard Donner säger i dokumentären "Look Up In the Sky" "My god,run for President Superman,We really need you now!"
4 Stjärnor av 5 möjliga.
Edited by super85, 26 July 2006 - 23:26.
