1001 replies to this topic

[Georgia]

Tiden går fort, vi är nu uppe i v.4 av Senast Sedda Film så här fortsätter vi posta vad vi såg för film senast med ett omdöme om filmen och kanske ett betyg.

Tänk på att om filmen redan har en tråd, posta dina tankar där i så fall och lämna en länk och ditt betyg här så att vi hittar dit för att läsa och ev. kommentera.

Undrar ni varför, så kan ni läsa här vad som bestämdes under v.3 av denna tråd


Senast sedda film v.1
Senast sedda film v.2
Senast sedda film v.3

[Cartman]

Avsked (2008)

Avsked är en vacker och rörande film om en ung, arbetslös cellist som desperat söker efter jobb, anställs för att utföra rituella svepningar av avlidna människor. En ceremoni som är mycket vanligt i Japan. Men jobbet i sig är illa ansett, vilket gör att han inte vågar att tala om för sin fru, vad han arbetar med.

De vackra ritualerna och den värme som han möts av från de anhöriga, gör dock att han ändå fortsätter. Vilket också för honom närmare sin far, som övergett hon för länge sedan, men på ett sätt han inte hade tänkt sig.

Den här filmen tycker jag om väldigt mycket. Dels är den ett fint porträtt över några karaktärers levnadsöde, men det är även en fin inblick i ett annat lands seder och skick. Det är dessutom en film som visar, att döden faktiskt kan vara någonting vackert.

Filmens karaktärer är väldigt bra spelade. Speciellt av dom fyra ledande skådespelarna. Det känns som att filmen har skräddarsytts till dessa skådespelare, men det kan även vara så att man har haft turen med sig och hittat rätt personer till respektive roller. Man har lyckats bra även till birollerna.

Filmens manus och regi är nästintill perfekt. Man har även lyckats fantastiskt bra med filmens foto och musik. Bakom det sistnämnda hittar vi Joe Hisaishi som ofta gör musiken till Hayao Miyazakis och Takeshi Kitanos filmer.

Den här filmen rekommenderar jag varmt och jag hoppas att alla som är sugna på ett utmärkt drama ifrån ett annat land utanför Hollywoodfabriken ska se den här filmen.

===

Long Weekend (2008)

Den dagen naturen slår tillbaka vill man inte befinna sig där Peter och Carla just har slagit upp sitt tält. De ska tillbringa en weekend tillsammans i det avlägsna paradiset Moondah Beach, en isolerad vildmark som inte tolererar några inkräktare ska det visa sig. Deras brott mot naturens lagar kan bara bestraffas med döden – och plötsligt blir de varse om hundratals ögon som riktas mot dem från mörkret bland träden. Paradiset förvandlas över en natt till ett helvete.

Filmen är inspelad i Victoria, Australien och är en remake på den klassiska filmen som kom 1978.

Nu är det ett bra tag sedan jag såg originalfilmen, men jag vill minnas att jag tyckte om den. Både den filmen och den här remaken hamnar inom genren "när naturen slår tillbaka"-skräckfilmer.

Filmen är riktigt bra och spännande. Prestationerna ifrån filmens enda (nåja, nästan i alla fall) skådespelare är riktigt bra. Jag kan inte tänka mig två bättre skådespelare än James Caviezel och Claudia Karvan till paret som utgör filmens kärna.

Utöver det yttre hotet som naturen och dess omgivning utgör, så är dom både en fara för sig själva och varandra, då deras relation till varandra är minst sagt infekterad och på upphällningen.

Filmen är mycket vackert filmad och omgivningen som den är inspelad i är både hotfull och vacker på en och samma gång. Jag skulle gissa på att man inte behövde göra så många egna justeringar, utan mer eller mindre hitta en sådan här inspelningsplats och sedan var den visuella biten klar.

Jag kan varmt rekommendera den här filmen om man vill se en spännande film som har ett lite annorlunda koncept än vad dom mer vanliga skräckfilmerna brukar ha.

===

I Sell The Dead (2008)

Det kunde ha varit värre för Arthur Blake. Till skillnad från kumpanen Willie har han sitt huvud kvar. Än så länge. Giljotinen glänser utanför hans cell - han har åkt fast efter en strålande karriär som gravplundrare.

Under sina sista timmar berättar Blake om sina äventyr i den undre världens smutsigaste bransch - handeln med odöda. Om blodtörstiga vampyrer, zombier och familjen Murphy, ett hänsynslöst rivalgäng. Men vem är egentligen den mystiske Father Duffy han bekänner allt för och hur kan denne veta så mycket om varelserna som återvänder från de döda?

Den här filmen är en bra blandning mellan humor och skräck. I samma anda som t.ex. "Black Sheep", "Shaun of the Dead" och Peter Jacksons tidiga filmer.

Handlingen i sig är lite unik gämfört med andra filmen inom genren. Insatserna ifrån skådesplarena är bra. Speciellt ifrån Dominic Monaghan (Merry i Peter Jacksons filmatisering av "Sagen om Ringen"-filmerna och som Charlie i tv-serien "Lost") samt Larry Fessenden som innan den här filmen var totalt okänd för mig. Dessa två är riktigt bra och roliga att se tillsammans när dom är ute på sina upptåg i filmen. Utöver det tillkommer även Ron Perlman i en mindre roll och han brukar alltid vara bra. Som bonus så har regissören tagit med Angus Scrimm som för många mest är känd för sin insats i dom kultförklarade "Phantasm"-filmerna.

Filmen är regi och manusdebut för Glenn McQuaid och jag tycker att han gör ett utmärkt jobb. Jag ser fram emot att se vad han hittar på framöver. För jag hoppas att han får fortsatt fortroende efter den här filmen.

===

Crazy Heart (2009)

En gång spelade den nu avdankade countrysångaren Bad Blake på de stora arenorna, men hans talang har genom åren falnat i samma takt som whiskeykonsumtionen har ökat, och nu försörjer han sig genom att spela på vägkrogar och motell. Räddningen kommer genom ett möte med den unga journalisten Jean. Sakta börjar Bad hitta vägen tillbaka från avgrunden och till ett nytt liv.

Filmen är baserad på en bok av Thomas Cobb.

Filmen belönades med två Oscarsstatyetter vid årets Oscarsgala. Jeff Bridges blev belönad för "Bästa Manliga Huvudroll" och låten "The Weary Kind" vann statyetten för "Bästa Originalsång".

Jag tycker om den här filmen riktigt mycket. Det är ett fint och vackert portätt av en människans uppgång och fall. Samt en lektion (utan pekpinne) i att bara för att man gör fel val här i livet så behöver inte det betyda att det alltid går åt helvete. Det kan lika gärna vara den väckerklocka som många människor behöver för att vakna upp och börja att leva istället.

Skådespelarna gör riktigt bra ifrån sig. Jeff Bridges förtjänar den Oscar som han vann. Nu har jag inte sett dom övriga nominerade, men jag tvivlar på att någon annan gör en bättre prestation än vaf Jeff gör. Hans motspelerska Maggie Gyllenhaal är minst lika bra hon. Hon fick i alla fall en nominering som "Bästa Kvinnliga Biroll" till årets Oscarsgala, vilket hon förtjänar. Hade jag fått bestämma så hade hon istället blivit nominerad för "Bästa Kvinnliga Huvudroll" och sedan vunnit den framför näsan på Sandra Bullock. Inget ont om Sandra, men Maggie är oerhört bra i den här filmen.

I övrigt så är filmen riktigt bra. Det känns onödigt att gå in på detaljer, utan jag rekommenderar istället att man ser på filmen själv.

===

Savage Streets (1984) --- (Minns inte om jag kanske redan har skrivit om den)

Linda Blair spelar Brenda, ledaren för skolans tuffaste tjejgäng som hamnar i bråk med det sadistiska ligistpacket Scars. Efter att de utsatt hennes dövstumma lillasyster för en synnerligen brutal gruppvåldtäkt utkräver Brenda en skoningslös hämnd. Iklädd en åtsmitande läderdräkt skrider hon till verket beväpnad med armborst, eldfarliga vätskor, björnfällor – och en hel arsenal av fantastiska one-liners!

Studio S Entertainemt står för ännu en kulturgärning detta år när dom släpper denna kultfilm i oklippt skick.

Själv har jag vaga minnen av att jag har sett den här filmen tidigare. Jag var osäker innan jag såg den och jag är fortfarande osäker efter att ha nyligen ha sett den. Jag tycker mig känna igen flertalet scener, men samtidigt är jag osäker då det är så mycket ur filmen som jag inte alls känner igen. Den här filmen kom dessutom under en era då genrefilm fick sitt stora genomslag och det har ju gjorts både en á två filmer på samma tema, både innan den här filmen gjorde och även efter.

Filmen i sig är riktigt bra och handlingen är av den typ som gör att man kommer ihåg den länge. Det här är ett till argument för att jag inte har sett den tidigare, för jag brukar vanligtvis komma ihåg filmer som är så här bra och coola.

Man skulle kunna kalla handlingen för ganska så enkel och billig, men faktum är att jag tycker att den är mångbottnad då den spänner över flera olika karaktärer och ett ganska så hett ämne. Inte bara då, utan även nu.

Skådespelarna gör en riktigt bra insats och tjejerna i filmen är extra coola. Det är alltid kul att se intressanta och starka porträtt av tjejer och kvinnor som kan ta för sig lite och som visar att dom inte bara vågar, utan även genomför det sedan.

Linda Blair gör förmodligen sin absolut bästa roll. Jag har inte sett henne i så mycket innan, men några filmer har det allt blivit genom åren och den här är i särklass den absolut bästa rollen hittills. Hon gör sin karaktär till någonting eget, någonting som ingen annan skådespelerska skulle kunna göra lika bra.

Kanske att en del biroller kunde ha varit mer intressanta, men å andra sidan så hade det nog blivit svårt med tanke på hur pass bra som huvudrollsinnehavarna är.

Hela filmen i sig är cool och mycket underhållande. Den här typen av filmer görs inte längre, vilket är synd. På den här tiden var man inte lika fokuserade på intäkter som man är i dag, vilket gör att kvalitén var bra mycket högre förr i tiden. Det finns ju ett äldre uttryck att en del saker var bättre förr och i fallet med den här filmen så skriver jag under på det.

Jag slår även ett extra slag för Studio S Entertainments utgåva av filmen, som inte bara erbjuder filmen oklippt, utan även med mycket bra bild och ljudkvalité samt mängder med intressant och bra extramaterial.

===

Outpost (2008)

I ett krigshärjat Östeuropa tar en grupp legosoldater på sig uppdraget att säkerställa en gammal bunker på beställning av en mystisk affärsman. Väl framme vid bunkern så gör de en fruktansvärd upptäckt. Bunkern har under andra världskriget använts för grymma experiment utförda av nazisterna för att få fram en mänsklig superarmé.

De stympade resterna av dessa soldater finns ännu kvar tillsammans med en fasansfull upptäckt: en överlevande. Det från början enkla uppdraget förvandlas snart till en skräckfylld och klaustrofobisk kamp på liv och död.

Den här filmen hade alla förutsättningar till att bli bra. Kombinationen krigsfilm korsat med skräckfilm är inte ofta som man ser. Jag kan bara dra mig till minnes att jag har sett max fem sådana filmer.

Tyvärr så engagerar inte den här filmen speciellt mycket. Man märker ganska snart att den är gjord för att släppas direkt på dvd och även om sådant brukar bli sämre än en vanlig traditionell biofilm, så brukar jag alltid ge filmer som jag tycker är intressanta, en ärlig chans.

Men här märks det lite för tydligt att man inte har haft tillräckligt med resurser för att kunna genomföra dom visioner och ambitioner som man säkert hade då man startade den här produktionen. Jag tror inte att det är så att pengarna har blivit mindre än vad dom hade räknat med, utan dom har snarare satt för stort tillit till at dom pengar som dom hade att röra sig med, skulle räcka för att göra filmen.

Bortsett från det så är det egentligen bara en skådespelare som är bra, och det är Ray Stevenson. En sådanj sak drar ju ner helhetsupplevelsen i en sådan här film där det förekommer flera karaktärer. Handlingen i sig är helt okej, man märker på sin höjd av en del svackor i manuset, men annars så är den tillräckligt engagerande. Den hade säkert blivit ännu bättre om man hade haft mer tid och pengar till att finputsa manuset och sedan kunna filma en del scener fullt ut. Någonting som jag får känslan av att dom har fått kompromissa med flertalet gånger.

När det gäller stämningen i filmen så är den riktigt bra. Det är någonting speciellt med skräckfilmer som utspelar sig i trånga och klaustrofobiska utrymmet. I det här fallet en bunker. Sedan har man tonat ner hela biten med blod, så man har satsat mer på att ha en tätt spänning och enbart några få scener där våra karaktärer möter en ond bråd död.

I det stora hela en sevärd film som lämnar en del att önska.

===

Cirque Du Freak: The Vampire's Assistant (2009)

Nu kommer det otroliga fantasyäventyret som bygger på de bästsäljande böckerna.

När 16-åriga Darren besöker en kringresande cirkus blir han biten av en vampyr. Som nybliven odöd går han med i "Cirque Du Freak" - Skräckens Cirkus - och får ta del av en underbar värld med fantastiska freaks. Nu hotar krig mellan vampyrerna och deras onda motsvarigheter och människornas sista hopp ställs till en ensam pojkes mod.

Den här filmen var en positiv överraskning. Först trodde jag att det var en vanlig skräckfilm, men ganska snabbt stod det klart att det mer är en ungdomsfilm och jag blev fundersam över om filmen verkligen skulle passa mig. Men allteftersom filmen fortlöpte så insåg jag att den var riktigt underhållande och inte alls så tillrättalagd som jag först trodde att den skulle vara.

Dock ska man ha klart för sig att det här rör sig om skräckfilm-light. Det vill säga, en inte fullt så vuxen framtoning som man kanske skulle önska. Men det här är ett till exempel på hur man kan göra en bra film om man mixar lite av vad man har. I den här filmen finns det gott om intressanta och roliga karaktärer, en hel del spänning, intressant och stundtals unik handling, bra tempo, bra specialeffekter, och mycket mera.

Bäst av alla skådespelare är nog John C. Reilly i rollen som vampyren Larten Crepsley och senare även mentor till filmens huvudrollsinnehavare. Men det finns gott om bra och välspelade karaktärer även bland birollerna. Jag blev lite överraskad av att se Patrick Fugit i en av dom, för mig är han mest känd som den unga journalisten William i Cameron Crowes fantastiska film Almost Famous. Jag underade just vart Patrick Fugit hade tagit vägen då han slog igenom tack vare den filmen. Vid lite närmare efterforskningar så verkar han haft det svårt att få några ordentliga roller efter den. Någonting som även det överraskar mig. För han är riktigt bra i Almost Famous och så även i den här filmen.

Handlingen har som sagt var, en bra balans mellan vuxet och ett mer lättsamt tema. Handlingen i sig känns även den unik då det inte är den vanliga typen av vampyrfilm som man kan förvänta sig. Här har man helt klart gjort någonting eget av det hela. Eller det är rättare sagt vad författaren till böckerna som filmen bygger på, har gjort. Jag vet inte riktigt om jag verkligen kommer att läsa någon av dom, men efter att ha sett filmen så blir jag lite sugen på att göra det vid något tillfälle.

Det ryktas om att en till film är under produktion, trots att den här inte blev så omtyckt eller framgångsrik när det gäller intäkter. Jag skulle inte ha någonting emot att se en till film, då det finns gott om saker från den här filmen som blir lite hängandes i luften, samt att den rent överlag är underhållande och bra.

[Rick Hunter]

The Expendables
Stenhård action med skön dialog, coola karaktärer och givetvis fantastisk action!

9/10
Edit. glömde ju att lägga till ett betyg

(Måste på allvar försöka att komma ihåg att skriva lite mer i denna tråd framöver, kollar ju trots allt en hel del film mellan alla tv-serier. Såg att jag inte skrev ett enda inlägg i den förra tråden )

Edited by Rick Hunter, 03 September 2010 - 23:41.

[Wylie Times]

Chasseurs de Dragons (Dragon Hunters)

Världen plågas av en enorm drake som vart 20:e år vaknar och sprider förödelse. Två drakjägare som ingen tar på allvar slår följe med en flicka som romantiserar drakdödande riddare från sagor för att finna draken innan han vaknar igen.

Jag hade inga direkta förväntningar på den här filmen så det var en positiv överraskning. Storyn är väl ganska banal men ändå helt ok. Det är iaf den svaga punkten i en annars mycket underhållande film.
Det är väldigt snyggt animerat och jag önskar att jag sett den här filmen på bio eller Blu Ray. Världen är också väldigt läcker som till största delen beståra av flytande öar i himlen likt Laputa Castle in the Sky. Eller för den delen Super Mario Galaxy som man definitivt påminns om på vissa delar. Jag syndade lite och såg filmen med engelskt tal trots att det är en fransk film. Eftersom det är västerländsk fantasy så tänkte jag iatt det nog inte spelar så stor roll och jag upplevde inte att det gjorde det heller. Forrest Withaker var dessutom väldigt passande som den stora och vänliga hjälten Lian-Chu.

3,5/5

[Wylie Times]

Made

Bobby är en amatörboxare som på dagarna jobbar på ett bygge och på nätterna agerar livvakt åt sin strippande flickvän Jessica. Bobby och hans bäste vän Ricky blir en dag erbjudna ett jobb av den lokale gangstern Max. Dom ska flyga till New York och utför ett enkelt ärende som dom inte får veta nåt om. Allt kompliceras dock av Rickys hetsiga attityd.

Jon Favreau har både skrivt och regisserat den här filmen som han dessutom spelar huvudrollen i tillsammans med Vince Vaughn. Favreau och Vaughn spelade tidigare tillsammans i Doug Limans Swingers. Det gjorde att jag har velat se den här filmen rätt länge nu trots att den här filmen har fått sämre kritik. Vilket jag förstår nu ås här efteråt. Det här är ingenting som Swingers som är en otroligt skön film och där Vince Vaughn gör sin bästa roll i karriären. Och det är väl lite som med Matthew McConaughey som också gjorde sin livs roll i en av hans första (den första tror jag) filmer; Dazed and Confused. Efter det förväntar man sig storverk som aldrig kommer igen. Här går det dock inte ens jämföra. I Swingers spelar Vince Vaughn en otroligt skön karaktär. Här spelar han den mest odrägliga och dryga personen man kan tänka sig. Det verkar stundtals som att filmen går ut på att man ska hata hans karaktär så mycket som möjligt. Vilket man också gör och det gör fiolmen mest frustrerande att se på även om den har sina stunder. T.ex. en del sköna skådisar i mindre roller som Peter Falk, Sam Rockwell och Vincent Pastore . (Även två andra Sopranos skådisar dyker upp) Men annars en rätt trist film.

2/5

[Synon]

Varit riktigt dåligt med filmtittande för min del, men ambitionen är att komma igång på allvar nu. Jag tar mina första stapplande steg mot en underbar filmhöst tillsammans med Emmanuelle Béart och Rufus Sewell i

Vinyan

"När någon dör en hemsk död så blir deras ande förvirrad och arg. Den blir vinyan."

Under en semester i Thailand förlorar ett par sin son i en tsunami. Då de inte finner hans kropp så vägrar de acceptera att han verkligen är död och tror istället att han förts bort av människohandlare. Deras desperata sökande efter honom leder dem in i djungeln där hemska faror lurar.

Ju längre in i Burmas djungel paret tränger in, desto närmare vansinnet kommer de. Lågmält berättad film om sorgen att förlora ett barn och desperationen att återfinna barnet vid liv, att klamra sig fast vid hoppet om att lyckas med det. Hur långt är man beredd på att gå?

Det börjar hoppfullt om hur paret fulla av energi beslutar sig för att ge sig in i Burma för att leta efter sin son. Men sakta så förändras de då de råkar ut för det ena nederlaget efter det andra. Vilse i djungeln börjar mannen sakta inse fakta att sonen verkligen dog i tsunamin, men kvinnan vägrar acceptera det. Först blev jag irriterad på att det är mannen som är den rationella av de två, men snart insåg jag att så enkelt var det inte... Slutet är verkligen annorlunda och intressant. Filmens titel passar väldigt bra in här.

Favoritscenen är när de sakta glider fram i båten, mitt i natten och i dimma... Hon står vid relingen och på en brygga ser vi silhoutterna av barn som ser på henne. Varken ljud eller musik förekommer och förstärker bara känslan. Mycket vackert filmat. Överlag har de gjort ett mycket bra jobb med miljöerna och får fram känslan av att vara ute i djungeln på riktigt. Inga romantiska illusioner där inte.

Bra spelat av både Emanuelle och Rufus.

4/5

[XC]

Chasseurs de Dragons (Dragon Hunters) 3,5/5

Den har jag också sett!, kan säga att du ger den ett bättre omdöme än vad jag gjorde.

[Wylie Times]

Äsch då, jag har försökt vara duktig och kolla om andra sett den men nu glömde jag. Tack för att du påminde iaf, det var kul att läsa vad du tyckte. Och oj vad negativ du var. Jag vet inte, jag tycker du hakade upp dig på lite konstiga saker men för all del. (Fysiskt oproportionerliga karaktärer och flytande öar i hilmen är ju inte direkt något ovanligt i animerad film, ja kanske det senare då)

[XC]

Det lustiga är att jag minns den inte som så dålig - även om det inte är en film jag kommer se om. Undrar om jag inte var på dåligt humör eller något. Satt nästan och småfnissade åt mitt eget omdöme idag.

Edited by XC, 05 September 2010 - 10:54.

[Wylie Times]

Jag fick faktiskt också känslan av det när jag läste det.

[XC]

Jag har vagt för mig att jag tänkt se en annan film - men det gick i stöpet. Aldrig bra att pressa sig igenom en film man inte är riktigt sugen på. Men det där med gravitationen minns jag störde mig hela filmen. (Hoppas du inte tog det som en pekpinne att jag länkade till mitt inlägg - jag mindes att jag tyckte väldigt annorlunda om filmen och tyckte det var värt att semi-bumpa mitt omdöme).


Macbeth (2006) #Carty #HeadWeb #se.nu
Nämna vilka man vill som briljanta manusförfattare - men få lär komma i klass med Shakespeare. Jag har ingen större erfarenhet med förlagan här tyvärr. Man gör en ganska bra nytolkning av den klassiska pjäsen med samma namn. Jag får intrycket av att man förlagt handlingen till en undre värld i en mer tidsera närmare vår. Välskriven och dialogen flyter in ganska bra i de visuella intrycken - det skaver lite här och där men inte så det stör. Bäst funkar den lite speciella dialogen i voice-overn. Appropå bildspråk så gillar jag den visuella stilen, både mörk och för ljus på samma gång. Jag kanske tycker det är lite överdrivet våldsam på sina ställen - men det görs utan att filmen förvandlas till splatter-action. Bra insatser från skådespelarna som alla levererar sina repliker så de känns riktigt naturliga. Och jag måste säga att jag gillar musiken rakt av.

Edited by XC, 05 September 2010 - 17:35.

[Wylie Times]

Det kan ju tyvärr bli så ibland att man ger en film ett sämre omdöme om man inte är på humör för den. Men jag måste fråga: Störde gravitationsgrejen dig i Laputa - Castle in the Sky?

Som jag sa innan tycker jag bara att det var roligt att få läsa ditt omdöme så jag uppskattar att du länkade till det och tog det absolut inte som någon pekpinne.


Jag gillar Shakespeare väldigt mycket och ser fram emot att se den där versionen av Macbeth. (Med tanke på vem som spelar honom lär jag väl inte ha några problem att övertala dig Synon. ) Jag kan rekommendera Roman Polanskis version också som är fantastiskt bra.

[Synon]

Pst Wylie: Jag har filmen hemma...

[XC]

Men jag måste fråga: Störde gravitationsgrejen dig i Laputa - Castle in the Sky?

Nope, hade inga problem med konceptet flytande öar i dem filmerna. Jag tror det största störelsemomentet i just Dragon Hunters var att det var svävande saker - typ slottet - där delar lossnade av sig själv och flöt bort i luften. Jag kan iofs köpa att "öar" brister under tryck - men spontant därför en person tittar på dem?

Jag gillar Shakespeare väldigt mycket och ser fram emot att se den där versionen av Macbeth. (Med tanke på vem som spelar honom lär jag väl inte ha några problem att övertala dig Synon. )

Gillar också ShakeSpeare tidlösa berättelser som jag tror är en grundstommarna i all form av berättande.
Sammie sköter sig f.ö. alldeles utmärkt. Han visar rentutav hud ett par gånger.

Edited by XC, 05 September 2010 - 19:38.

[Synon]

Pandorum

Nervkittlande spänning inbakad i en intressant story. Intensivt tempo rakt igenom filmen och jag satt som på nålar och väntade på upplösningen. Jag gillar när sanningen sakta sipprar fram för att till slut vräkas över en som en hink med kallt vatten. Tyvärr tappade den mot slutet och jag önskar att de hade gjort slutscenen mer kraftfull. Snyggt foto, scenografi, makeup, CGI (ok, vissa undantag fanns), musik och bra skådespelare och manus.

4/5

Edited by Synon, 05 September 2010 - 22:12.

[Wylie Times]

Pandorum Crusader, dukeofnewyork, tntclr och Synon (se ovan) har också sett den.

Pandorum börjar väldigt bra. En man vaknar upp på ett rymdskepp utan minne. Nåt har gått fel. Han börjar sakta minnas saker. Han är en del av besättningen. Hans löjtnant vaknar. Han är lika förvirrad. Strömmen är avslagen så dom är fast. Allt det här byggs upp väldigt bra. Den förste mannen, Bower ger sig ut i ventilationstrummorna för att försöka ta sig till bryggan.

Sen...hm. Sen dyker det upp en massa aliens. Vilket jag kan tycka är lite onödigt. Jag var helt ombord med den långsamt krypande spänningen och mystiken kring vad som hade hänt ombord på skeppet men efter första mötet med vad som visar sig inte alls vara aliens utan muterade människor. Vilket man ändå räknade ut rätt snabbt samt att skeppet varit ute i rymden betydligt längre än man trott. Men efter det så blir filmen en ganska staright forward space action horror. Inget fel med det i sig men jag känner att filmen kunde ha blivit nåt annat, nåt bättre om dom tonat ner action biten och hållit det mer på en mer krypande skräck nivå.

Dennis Quaid och den alltid utmärkte Ben Foster gör iaf ett bra jobb ifrån sig och filmen ser väldigt bra ut.

3,5/5

Edited by Wylie Times, 05 September 2010 - 22:06.

[Synon]

Hm, du har faktiskt en poäng där: kunde ha blivit så mycket mer om varelserna tonats ner en aning. Och jag fick faktiskt känslan av The Descent in Space.

[Wylie Times]

Faktiskt. Lite som The Decsent in space. Och som sagt inget fel i det. Men med den början på filmen hade jag hoppats på mer.

[Synon]

Jo, det hade blivit en helt annan film om de helt hoppat över varelserna och fokuserat på det andra som var ruggigt bra. Det är väl det som gör att djupet i filmen till viss del går förlorat som många anmärker på (att den saknar djup alltså). Men annars så njöt jag för fullt av det höga tempot, spänningen och hur saker och ting eskalerade ju längre in i filmen vi kom. Som mot slutet gillade jag hur de byggde på stressen med att speeda upp själva filmtekniken. Sedan gillar jag även de skitiga miljöerna som de fått till på ett bra sätt. Och Dennis Quaid och Ben Foster är bra. Den senare var jag tvungen att kolla upp var jag sett honom tidigare och det var från "The Messenger" som jag ju sett för inte alltför länge sedan. Meh.

[Wylie Times]

Hehe. Nej det var ju i Oscarsrushen. Han är även med i 30 days of night.

Jag håller med om att filmen håller bra rent tekniskt och dom anpassar det bra iom tempohöjningen mot slutet. Men jag hade lite svårt för konfrontationen med "Payton" i slutet. Först blir Bower själv galen och sen bestämmer han sig för att inte bli det? Huh?

[Cartman]

@Synon: kul att du uppskattade mitt tips om Vinyan. Jag hoppades på att du skulle tycka att filmen var lika bra som jag tyckte. Ett riktigt välspelat kammardrama skulle man kunna säga. Ta dig gärna en titt på samma regissörs tidigare film Calvaire (The Ordeal) som jag bäst skulle beskriva lite som en fransk motsvarighet till "Den sista färden" om du har sett den filmen. Calvaire rekommenderas varmt den med.

Pandorum ska ses framöver. Den verkar bra.

Jag hoppas att du ska tycka om Macbeth med Sam. Riktigt bra film i mitt tycke.

@XC: kul att du gillade Macbeth. Hoppades verkligen att du skulle göra det. Tycker det är en riktigt bra film och jag kan inte finna något att anmärka på direkt. Längtar snarare efter att få se om den, men jag har inte haft tid än.

---

The Sky Crawlers (2008)

Episk film om krig, kärlek och minnen, från regissören bakom "Ghost in the Shell". I en alternativ värld arrangeras flygstrider som underhållning där så kallade Kildren, genetiskt framställa människor som belönats med evig ungdom, sitter i planen. Yuichi anländer till en avlägsen flygbas och bemöts av en igenkännande blick från sin kvinnliga kommendör.

Jag vet inte riktigt vad jag ska säga om den här filmen. Den är lite som att sitta och titta på en vacker tavla under två timmar, där man känner att tavlan vill förmedla ett budskap men att det inte riktigt når fram till dig. Däremot tycker du att tavlan är vacker att titta på.

Saken är den att rent visuellt så är den här filmen smått fantastisk. Den har vad jag skulle vilja kalla för fotorealism. Jag vet inte om det rör sig om någon form av avancerad animeringsteknik eller om man har använt sig av verkliga bakgrunder och omgivningar för att sedan lägga till sin egen animering. Eller så kanske det rent av rör sig om rotoscoping. Snygg är det i vilket fall som helst. Trailern för filmen gör inte den visuella biten någon rättvisa, men likväl en försmak av vad som väntar och vad jag menar med det som jag skriver.

Tyvärr så är inte handlingen eller karaktärerna speciellt engagerande. Dessa bitar lämnar inget större intryck och det får man anse som rätt dåligt med tanke på att filmen klockar in på lite över två timmar. Det blir mest en visuell resa med ett lugnt meditativt tempo som gör att man verkligen kopplar av och bara låter sig svepas med. För att sedan känna det som jag beskrev precis i början av mitt omdöme.

Sedan måste jag höja ett varningens finger för den svenska utgåvan av filmen som Pan Vision står för. Vid ett par tillfällen såg jag att den lider av "ghosting". Jag kan inte ge några screencaps från filmen, men exempel på ghosting är t.ex. följande. Exempel 1 och Exempel 2. Det här är ett satans otyg som egentligen inte borde få förekomma i filmer längre. Sedan så har dom använt sig av ett konstigt typsnitt när dom skapade den svenska textremsan. Flera bokstäver flyter ihop så att ett ord som t.ex. barn blir bam. Lite svårt att förklara, men lite småstörande är det trots allt. Det finns ju dom som behöver en textremsa, speciellt om det enda ljudspåret är på japanska. Visst, den svenska utgåvan duger säkert om man bara vill se filmen eller om man köper den när den är billig. Men vill man ha det absolut bästa tänkbara så ska man hoppa över denna helt.

Själv räcker det med att ha sett filmen.

Edited by Cartman, 06 September 2010 - 15:38.

[XC]

Jag tror att utan Shakespeare kopplingen så skulle nog filmen vara ganska medelmåttlig.

Jag minns trailern för Sky Crawlers (när den dök upp i Japan, således på otextad japanska) som helt obegriplig. Trist att filmen inte levererar - konceptet verkade bra.

[Cartman]

Jag instämmer helt. Ta bort kopplingen till Shakespeare och Macbeth, ja då faller filmen platt till marken som vilken actionstänkare som helst. Och actionfilmer är jag allergisk emot.

The Sky Crawlers har ju varit på tapeten länge och jag har haft möjlighet att se den tidigare om jag hade velat. Men det har alltid funnits en viss reservation till filmen, kanske just för att den verkade fokusera så mycket på det visuella. Men bättre sent än aldrig som jag brukar säga. Som du säger, det är trist när en film inte levererar då utgångsläget är så bra. Eller så är det en sådan där film som växer med tiden? Jag vet inte om jag ska rekommendera den eller ej. Det finns ju så mycket annan bra anime som du skulle kunna upptäcka istället för den här filmen. Även om den som sagt var är sevärd till viss mån.

[Synon]

Ta dig gärna en titt på samma regissörs tidigare film Calvaire (The Ordeal) som jag bäst skulle beskriva lite som en fransk motsvarighet till "Den sista färden" om du har sett den filmen. Calvaire rekommenderas varmt den med.

Ah, tack för tipset! Japp, "Den sista färden" är grymt bra.

[dukeofnewyork]

Pandorum är knappast en omvälvande film, men effektiv och levererar det den ska. Men när den nu nämns kan jag ju tipsa om den franska filmen Eden Log för den som nu vill ha mer djup, eller i alla fall mindre action. Lite småknepig film, men ja, sevärd.