Xado

Jag håller på att läsa New Ways To Die nu, för första gången, och den är bra. Emellanåt riktigt bra. Jag är ett stort fan av John Romita Jr, han är min favorit bland spindeltecknare och en av de bästa i branschen, och Dan Slott är fin han också.

Nu, vad som gör det här till en grej värd att nämna, är att jag egentligen inte gillar Spider-Man, titelns, nuvarande status quo. Jag är ett fan av äktenskapet mellan Peter och Mary-Jane, jag gillade JMS runda på titeln väldigt mycket, jag uppskattade överlag var karaktärerna och deras relationer befann sig vid tiden för när One More Day drog igång. Vilket är varför jag varit skeptisk till Brand New Day och det är varför jag haft svårt att komma in i titeln efteråt. Fast kombinationen JRJr och Dan Slott var för svår att motstå, tills slut gjorde jag ett ordentligt försök, och jag såg att det var bra.

Vilket också får mig att inse, att väldigt mycket med effekten av OMD har jag egentligen inga större problem med. Det ligger i serietidningarnas natur, att börja om på nytt och väcka döda till liv och så vidare, och många gånger kan jag leva med i mina ögon dumma beslut så länge de har en positiv effekt. Att Norman Osborn kom tillbaka var ett sådant dumt beslut då, men han är för närvarande en fantastisk skurk, och det känns bra. Trist att Harry Osborn kom tillbaka efter vad som är en av mina favorit-dödsscener (och ett av mina favoritspindelnummer), men det är samtidigt tydligt att han ändå har en plats i Spider-Mans universum. Mays död i ASM #400 är ett annat exempel, där återkomsten kändes idiotisk men JMS hantering av henne fick det kännas okej igen. Nu har jag bara tagit upp dödsfall, tänker jag efter en stund går det säkerligen hitta annat.

Hrusomghelst. Det som är väldigt svårt att komma över, bortsett från det horribla sätt som OMD genomfördes på, vilket är en sådan sak jag kan glömma så länge det som kommer efter är bra, är hur så mycket av karaktärernas personlighet och relationer fördes flera år tillbaka i tiden, och även om äventyren är nya och fräscha så känns i stort sätt alla karaktärsarcar som återanvända gamla spår. Jag tycker, det borde väl inte ha varit speciellt omöjligt att genomföra OMD och BND, skriva dom historier man vill, och ändå ha låtit karaktärerna fortsätta sin mognad där dom var innan OMD.

Och det stör fortfarande, det känns som ruskigt dåligt berättande och ett resultat av fanboyismer, inte logisk evolution som det borde vara.