Sci-Fi Nytt

"War seethed across the planet. Machines soared through the air, churned through the seas, crawled across the surface, pushing ever forward, carrying death. Earth was engaged in titanic struggle. Germany, Russia, France, China, Japan: the maps were changing day by day. The hostilities spread in ever-widening ripples of destruction: Britain, Italy, Africa...The fate of the world hung in the balance. Then the real enemy came. Out of the dark of night, out of the soft glow of dawn, out of the clear blue sky came an invasion force the likes of which Earth had never known - and worldwar was truly joined. The invaders were inhuman and they were unstoppable. Their technology was far beyond our reach, and their goal was simple. Fleetlord Atvar had arrived to claim Earth for the Empire. Never before had Earth's people been more divided. Never had the need for unity been greater. And grudgingly, inexpertly, humanity took up the challenge. In this epic novel of alternate history, Harry Turtledove takes us around the globe. We roll with German panzers; watch the coast of Britain with the RAF; and welcome alien-liberators to the Warsaw ghetto. In tiny planes we skim the vast Russian steppe, and we push the envelope of technology in secret labs at the University of Chicago. Turtledove's saga covers all the Earth, and beyond, as mankind - in all its folly and glory - faces the ultimate threat; and a turning point in history shows us a past that never was and a future that could yet come to be..."

För att vara helt ärlig är detta den första Harry Turtledove-serien som jag läst. Jag har naturligtvis hört talas om honom och hans förkärlek för alternativ historia, men jag har som sagt aldrig (vad jag vet) varken läst eller lyssnat på någon av hans böcker.

"Worldwar" lät dock så pass intressant att jag bestämde mig för att lyssna på dessa. Serien består av fyra (tjocka) böcker plus en uppföljande trilogi, Colonization, och slutligen en mer fristående åttonde bok vid namn "Homeward Bound".

Denna recension kommer enbart att koncentrera sig på de fyra böckerna i Wordwar-serien. Att jag inte tar dem en och en beror på att berättelsen, som så många andra multibokserier inom SF/fantasy-genren egentligen inte tar slut när en bok slutar vilket gör det rätt meningslöst att recensera dem en och en. Böckerna håller samma kvalité, de fortsätter samma story och ja, känns mest som en enda gigantisk som delats upp i fyra delar.

Det är i början av 1940-talet. Andra världskriget. Tyskland har inte riktigt börjat förlorat mark än, men de har stött på hårt motstånd från både England och Ryssland. Då invaderar utomjordingarna. Tänk V-ödlor, fast utan smak på människokött.

Långsamt börjar alla jordens stridande länder inse att de nu har en fiende mot sig som är både bättre utrustade och mer teknologiskt avancerade än de själva. En väldig skör allans skapas för att försöka motstå inkräktarna.

Ödlorna, som kallar sig för "The Race, har problem själva. En gång i tiden skickade de en sond till jorden. De såg en rätt orörd jord, redo för att bli inlemmad i deras imperium (som just nu består av tre planeter, hemplaneten plus två erövrade) och motståndarna var barbariska figurer till häst med svärd. Eftersom "The Race" är väldigt konservativa så utvecklas deras teknologi långsamt.

Så, de fick sig en liten chock där. Atvar, invasionsflottans befälhavare, bestämde sig dock för att hålla sig till planen. Det gick ju inte att resa hela vägen hem och säga att innevånarna på den där lilla primitiva planeten såg för skräckinjagande ut. Dessutom hade de ju bättre vapen.

Människorna ("Big Uglies", eftersom de var stora och fula) visade sig dock svårare att erövra än Atvar förutsåg. Inte nog med att de var mer avancerade än de såg ut, de var dessutom väldigt snabba på att justera sin taktik när de såg att någonting inte fungerade. Invasionsflottan, som hade stora framgångar i början, såg snart sina framsteg avtrappa och snigla sig fram.

Männskorna i sin tur inser att de behöver någonting. Någonting de inte har ännu, men ödlorna har. Ryssland, Nazityskland och USA försöker desperat att framställa det vapen som kan ställa dem lite mer jämlik nivå med ödlorna... Atombomben.

Risken med en sådan här serie (4 tjocka böcker) är att den segar ner sig rejält i mitten. Detta har man sett exempel på många gånger. I mitt tycke så lyckas Turtledove undvika detta genom att skifta mellan olika karaktärer väldigt ofta. Det myllrar av karaktärer i böckerna (både historiska och påhittade), och varje kapitel har omkring 5 synvinklar från olika personer, både ödlor och människor.

En bra sak med böckerna är att Turtledove låter även sina ödle-karaktärer utvecklas och ha sina egna tankar. Det är en del som tycker att de gjort ett stort misstag att komma till den här kalla, ogästvänliga planeten...

I sin helhet så gillade jag bokserien starkt. Delvis för att det ger en helt ny spin på andra världskriget, men också för att jag gillar tjocka episka böcker med mycket innehåll. Serien kanske avslutas lite abrupt, men å andra sidan så finns ju uppföljaren ("Colonization"-trilogin) som utspelar sig på 60-talet.

Rekommenderas för dem som gillar att läsa fantasy, alternativ historia och/eller andra världskriget.

Uppläsare för ljudböckerna: Todd McLaren. En av de bästa amerikanska uppläsare jag lyssnat på. Han lyckas särskilja alla karaktärer genom att ge dem en unik röst och accent på ett extremt bra sätt (låter i alla fall väldigt bra för mina svenska öron).

Tyvärr är det ny uppläsare för Colonization som inte är lika bra, men man vänjer sig även vid honom.

Längd för alla fyra böckerna: Ungefär 104 timmar.